ENERGI- OCH KLIMATPLAN

REMISSVERSION FEBRUARI 2011 ENERGI- OCH KLIMATPLAN för Mora kommun 2011-2014

!

INNEHÅLLSFÖRTECKNING LÄSANVISNING, Energiplanen utgörs av två delar. Del A innehåller planens BESLUTSDEL med mål och åtgärder. Del B innehåller planens FAKTA OCH UNDERLAGSDEL FÖRORD...1 INLEDNING...2 LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE ENERGI- OCH KLIMATMÅL...3 DELMÅL FÖR ENERGI OCH KLIMAT TILL 2014 ÅRS UTGÅNG...4 DELMÅL FÖR BYGGNADER...4 DELMÅL FÖR TRANSPORTER...5 ÖVRIGA DELMÅL FÖR ENERGI...6 DELMÅL FÖR KLIMAT...7 ÅTGÄRDER FÖR ENERGI 2011 2014...8 ÅTGÄRDER FÖR BYGGNADER...8 ÅTGÄRDER FÖR TRANSPORTER...9 ÖVRIGA ÅTGÄRDER...11 KOMMUNALA RIKTLINJER...13 UPPFÖLJNING, SAMORDNING OCH FINANSIERING...14 ENERGI- OCH KLIMATBOKSLUT...14 REVIDERING AV ENERGIPLANEN...14 SAMORDNING...14 FINANSIERING...14 KOMMENTARER TILL BESLUTSDELEN...15 AVGRÄNSNING TILL ANDRA PLANER...15 BESLUTSDELENS STRUKTUR...15 UPPFÖLJNING AV DELMÅL OCH ÅTGÄRDER...16 FÖRORD [Skrivs i slutversionen.]

INLEDNING Mora kommuns energi- och klimatplan ger en samlad bild över energi- och klimatfrågan i Mora och vad kommunen planerar att göra för att övergripande och långsiktiga mål ska kunna uppnås. Mora kommun ska gå i frontlinjen och visa att aktiv energi- och klimatpolitik kan vara en hävstång för långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Mora kommun ska också verka för och bidra till att nationella och regionala mål för energi och klimatpåverkan uppnås. Nedan följer en genomgång av EU:s, Sveriges och Dalarnas mål inom området. Nationella beslut på energi- och klimatområdet styrs i hög grad av överenskommelser och beslut inom FN och EU. År 2009 antog EU målet att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till år 2020 jämfört med 1990. Till 2050 anser EU att minskningen bör vara 60 80 procent. Samtidigt har EU antagit mål 1 till 2020 om att energianvändningen ska minska med 20 procent jämfört med 2005, att andelen förnybar energi ska öka till 20 procent och att biobränslen ska stå för 10 procent av transportsektorns konsumtion. Ett EU-direktiv på energiområdet är energitjänstdirektivet, som syftar till att Europa ska spara energi. Där ingår ett bindande mål om en procents energibesparing per år i hela samhället fram till 2016. EU:s klimatpolitik utgår från IPCC 2 :s bedömning av risken för en allvarlig klimatförändring och anger att temperaturen inte ska öka mer än max 2 grader C jämfört med förindustriell nivå. Forskarna har fastslagit att den dominerande orsaken till temperaturökningen under de senaste 50 åren är människans bidrag. Sedan mitten av 1800-talet har halten av koldioxid i atmosfären ökat med 37 procent. Under 1900-talet har temperaturen ökat med cirka en grad. Industriländerna svarar för 80 procent av de globala utsläppen av koldioxid. Sveriges regering bedriver en sammanhållen klimat- och energipolitik. I de två propositioner 3, som behandlades av riksdagen våren 2009, ingår nya klimat- och energimål till år 2020 som i hög grad bygger på de mål EU lagt fast: 40 procent minskning av klimatutsläppen jämfört med 1990. Minst 50 procent förnybar energi. 20 procent effektivare energianvändning jämfört med 2008. Avser tillförd energi per BNP-enhet. 10 procent förnybar energi i transportsektorn. En ökning med 25 TWh produktion av förnybar el jämfört med 2002 års nivå. En planeringsram för vindkraft på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Därtill ingår målet att landet år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi och att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid mitten av detta sekel ska vara noll. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet bör minskningen av energianvändningen i hela byggnadssektorn vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. I länet har en bred regional samverkan runt energi- och klimatfrågor byggts upp inom EnergiIntelligent Dalarna. EnergiIntelligent Dalarna är ett program fastställt 2006 som syftar till att uppnå miljömålen för energi och klimatpåverkan samt regionala utvecklingsmål. Under 2008 har programmet kompletterats med en regional klimat- och energistrategi (slutversion fastställs 2011) och en strategi för miljöanpassade transporter (fastställd av Region Dalarna våren 2009). Visionen i klimat- och energistrategin speglar Dalarnas energisystem år 2050 då vi bara behöver hälften så mycket energi för dagens behov och då vi producerar ett överskott av förnybar energi. 1 EU:s energi- och klimatpaket (2008) 2 The Intergovernmental Panel on Climate Change, FN:s vetenskapliga klimatpanel. Klimatpanelen består av flera tusen forskare från olika länder inom olika discipliner och analyserna görs utifrån ett omfattande kunskapsunderlag. 3 En sammanhållen svensk klimat- och energipolitik: Klimat prop. 2008/09:162, Energi prop. 2008/09:163 2

LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE ENERGI- OCH KLIMATMÅL De långsiktiga målen blickar fram mot år 2050 till ett energiintelligent och klimatsmart Mora där energianvändningen är så effektiv och hushållande att energisystemet bara behöver hälften så mycket energi för dagens behov. den genomsnittliga användningen av energi i byggnader i Mora kommun är 50 % lägre än 1990. förnybara energikällor används huvudsakligen och användningen av fossila bränslen har i stort sett upphört. energiutvinning och energiomvandling sker på ett uthålligt sätt. energitillförseln sker i så stor utsträckning som möjligt av energikällor som producerats lokalt. energisystemet är säkert, medger en god materiell standard och är ekonomiskt konkurrenskraftigt. Beredskapsplan för effekter av klimatförändringar finns. klimatpåverkan är begränsad. Detta innebär en minskning från 1990 med minst 60%. den kommunala organisationen och dess bolag är föregångare i arbetet för uthålliga energi- och transportsystem och begränsad klimatpåverkan. Målen för år 2020 beskriver ambitonerna för Mora där det är: 20 % effektivare energianvändning jämfört med 2008 50 % förnybar energi i energibalansen 10 % förnybar energi i transportsektorn samt 30 % minskning av klimatutsläppen jämfört med 1990. 3

DELMÅL FÖR ENERGI OCH KLIMAT TILL 2014 ÅRS UTGÅNG Nedanstående delmål, för perioden fram till 2014 års utgång, är satta utifrån de långsiktiga och övergripande energimålen, samt med hänsyn till vad som är ekonomiskt och tekniskt rimligt. DELMÅL FÖR BYGGNADER NULÄGE: Kommunen som organisation I kommunala fastigheter har energianvändningen (kwh/m 2 ) effektiviserats med 11% för 2010 jämfört med 1998 (Mora kommun: 13% och Morastrand AB: 10%). Dessutom har oljeanvändningen i det närmaste helt fasats ut som uppvärmningsalternativ. Kommunen som geografiskt område Småhusen står för ca 52% av den uppvärmda byggnadsarean i Mora. Fossila bränslen för uppvärmning har även här minskat stort (-88% för 2009 jämfört med 2000). Totalt sett kan vi se att energianvändningen i bostads- och servicesektorn har ökat enligt SCB:s statistik med ca 10 % (2008 jämfört med 2005). DELMÅL FÖR KOMMUNEN SOM ORGANISATION: D1 Tillförd energi till byggnader ägda av Mora kommun ska minska till 184 kwh/m 2 i genomsnitt per kvadratmeter till år 2014. ( Detta motsvarar - 8 % jämfört med 2010; - 20 % jämfört med 1998). D2 Tillförd energi till byggnader ägda av Morastrand ska minska till 192 kwh/m 2 i genomsnitt per kvadratmeter till år 2014. (Detta motsvarar -11 % jämfört med 2010, - 20 % jämfört med 1998). D3 Antalet byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand AB som värms med el som huvudsaklig värmekälla ska minska 2014 jämfört med 2009. D4 Solenergi ska installeras på minst en offentlig byggnad i Mora under perioden. DELMÅL FÖR KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE: D5 Den genomsnittliga användningen av tillförd energi per invånare i byggnader i Mora kommun ska vara 10 % lägre år 2014 jämfört med 2008. D6 Elanvändningen i de av Mora kommuns hushåll som är eluppvärmda, även fritidshus, ska vara lägre 2014 än 2009. D7 Antalet fjärrvärmeanslutna byggnader i Mora tätort villor, flerbostadshus, industrilokaler och andra offentliga byggnader ska kontinuerligt öka under perioden 2011 till utgången av 2014. 4

DELMÅL FÖR TRANSPORTER NULÄGE: Kommunen som organisation I Mora kommun inkl bolagen finns 122 personbilar hösten 2010. 28% av dessa klassas som miljöbilar. Mängden inköpt bensin och diesel har, mellan åren 2001 till 2009, ökat med 8 %. Kommunen som geografiskt område Enligt SCB:s energibalans används 36 % av energin i Mora till transportsektorn (motsvarande siffra för Sverige är 23%). Dessa statistikuppgifter grundar sig på oljeleveranser till kommunen. Uppgifter från körsträckedatabasen visar att antalet körda mil per invånare har, under perioden 1998-2009, ökat med 11%. I Mora är andelen miljöbilar av totalt antal: 2,0 % (Sverige: 4,5 %). DELMÅL FÖR KOMMUNEN SOM ORGANISATION: D8 Alla personbilar som köps eller leasas av kommunen och de kommunala bolagen ska vara miljöbilar enligt de statliga myndigheternas miljö- och säkerhetskrav. Den självklara målsättningen med den kommunala bilparken är att den ska kunna drivas på fossilfria bränslen. D9 Antalet tjänsteresor med kollektiva färdmedel ska öka med 50% under perioden. DELMÅL FÖR KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE: D10 Andelen fordon som drivs med förnybara drivmedel i Mora kommun ska årligen öka under perioden 2011 2014. D11 Antalet personresor med kollektiva färdmedel som går i Mora kommun ska öka under perioden 2011 till 2014. 5

ÖVRIGA DELMÅL FÖR ENERGI NULÄGE: Kommunen som organisation I dagsläget (2011-01-12) har utbyte till energieffektivare armaturer av 5 915 belysningspunkter i gatubelysningen genomförts. Statistiken visar på minskning av elanvändningen i kommunal gatubelysning på 21 % mellan åren 2008 och 2009. Belysningen i centrum återstår att byta ut. Under 2011 kommer kommunens eget vindkraftverk att driftsättas och övertas. Verket ligger på Hedbodberget i Rättviks kommun. Vindkraftverket beräknas producera ca 5 000 MWh. Kommunen som geografiskt område Enligt SCB:s energibalans 2008 är tillförseln av energi till Mora 943 GWh. Andelen förnybar och lokal energitillförsel är ca 31% (295 GWh). I maj 2009 invigdes vindkraftsparken på Säliträdberget och producerade under detta första år ca 44 GWh. Detta medför att andelen förnybart i energibalansen bör ha ökat till ca 36 %. SCB:s energibalans visar att den totala energianvändningen till industrisektorn ökat med 8 % 2008 jämfört med 2005. Detta är dock en osäker statistik på kommunnivå och värdena varierar ganska kraftigt mellan olika år. År 2008 var den fossila andelen i industrins energianvändning ca 11 %. DELMÅL FÖR KOMMUNEN SOM ORGANISATION: D12 Övriga kommunla bolag ska energieffektivisera under perioden fram till 2014. D13 Tillförd el för kommunal gatu- och vägbelysning ska minska 2014 jämfört med 2009. D14 Produktion av 10 GWh förnybar elenergi ska tillkomma i kommunal verksamhet under perioden 2011-2014. DELMÅL FÖR KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE: D15 Utvinning och produktion av förnybar energi bioenergi från skog och jordbruksmark, vindkraft, solenergi m.m. i Mora kommun ska kontinuerligt öka fram till 2014. D16 Tillförsel av fossila bränslen och energi i Moras industrisektor (b-verksamheter enligt miljöbalken tillsynsobjekt) bör per producerad enhet minska fram till 2014 6

DELMÅL FÖR KLIMAT NULÄGE: Kommunen som organisation Koldioxidutsläppen från energianvändning i byggnader har mellan åren 1998 och 2010 minskat med 29 %. Koldioxutsläppen per årsarbetare från tjänsteresor har mellan åren 2005 till 2009 minskat med 5%. Kommunen som geografiskt område Det finns inget givet svar på frågan vilken klimatbelastning som en kommunal klimatplan ska omfatta. Vanligast är att utifrån nedbrutna nationella data beskriva de direkta utsläpp som sker inom kommunens gränser. I faktadelen sidan redovisas olika sätt att räkna. I Moras energi- och klimatplan har vi valt att utgå från SMED:s material och därefter addera koldioxidutsläppen från den el som inte producerats inom kommunens gränser. Enligt vår metod för beräkning blir koldioxidutsläppen per invånare i Mora 1990: 5,2 ton per invånare och för 2008: 5,8 ton per invånare. Detta är en en ökning med 12%. Liksom för riket som helhet ökar transportsektorn sina utsläpp. För Moras del innebär detta en ökning från 2,6 ton koldioxid per invånare 1990 till 3,1 ton koldioxid per invånare 2008. En ökning med 19%. Dessa siffror utgör dock underskattningar av vår verkliga klimatpåverkan. Genom vår konsumtion av varor som producerats i andra länder bidrar vi till utsläpp som inte syns i den svenska statistiken. Med ett konskvent konsumtionsperspektiv, där importerade varor, utrikes flygresor mm räknas in, har utsläppen beräknats till drygt 10 ton koldioxidekvivalenter per person för en genomsnittlig svensk. 4 DELMÅL FÖR KOMMUNEN SOM ORGANISATION: D17 Koldioxidutsläppen från energianvändningen i byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand AB ska minska med 50 % till 2014 jämfört med 1998. D18 Koldioxidutsläppen från Mora kommuns och de kommunala bolagens tjänsteresor ska minska med 10% till 2014 jämfört med 2005. DELMÅL FÖR KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE: D19 Koldioxidutsläppen per person i Mora ska minska med 20% till 2014 jmf med 1990. D20 Koldioxidutsläppen från transporter i Mora kommun ska 2014 ha stabiliserats på 1990 års nivå. 4 Naturvårdsverket 2008. Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. 7

ÅTGÄRDER FÖR ENERGI 2011 2014 Nedanstående åtgärder bör kunna leda fram till att delmålen nås. I fakta- och underlagsdelens (del B) utvecklas exempel på strategiskt viktiga insatser inom de olika åtgärderna. ÅTGÄRDER FÖR BYGGNADER Åtgärder som genomförs av den kommunala organisationen utan medverkan av andra: Å1 Energieffektivisering i kommunägda byggnader Leder till delmål: 1 2 (även 5). Kommunala åtgärder: Åtgärder för energieffektivisering i kommunägda byggnader beslutas av tekniska nämnden och genomförs av ansvarig förvaltning inom fastställd ram. Beslut om åtgärder fattas direkt av ansvariga inom fastställd ram. Vid ombyggnad av kommunägda byggnader ska olika energieffektiviseringsåtgärder utredas, målsättningen är att minst halvera energianvändningen. Vid nybyggnad ska energianvändningen uppfylla minst krav motsvarande minienergihus-specifikation. Lönsamheten ska utvärderas genom LCC-kalkyler. Prioriterade insatser under perioden är att: genomföra det påbörjade EPC-projektet för att innan 2015 genomföra alla lönsamma åtgärder för att minska energiförbrukningen i Mora kommun och Morastrands fastighetsbestånd, utveckla egna krav och anvisningar vid om- och nybyggnad, noga följa upp förbrukningen av fastighetsel, förbättra de statistiska verktygen för att mäta energianvändningen. Rutiner för informationspridning och brukarsamverkan kopplat till energianvändning ska tas fram inom ramen för respektive förvaltnings ledningssystem. Kommunalt ansvariga: Tekniska nämnden, Morastrand AB samt alla övriga nämnder. Åtgärder som förutsätter medverkan från fler aktörer än den kommunala organisationen: Å2 Utbyggnad av fjärrvärmen i Mora centralort Leder till delmål: 7 Kommunala och andra aktörers åtgärder: Under perioden verkar kommunen för en så stor anslutning som möjligt till fjärrvärmenätet, en rättvis och rimlig taxesättning och anslutningsavgift samt att leveranser av biobränsle så långt möjligt sker från närområdet. Kommunalt ägda byggnader inom fjärrvärmeområdet ansluts fortlöpande, om det inte kan visas att annat system sammantaget är mer fördelaktigt. E.ON kommer årligen att samråda med kommunen om fjärrvärmens utveckling. En utbyggnad av kraftvärme bör ske. Vid översiktsplanering utpekas bebyggelseområden som är möjliga för fjärrvärmeutbyggnad. Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, byggnadsnämnden, Morastrand AB. Andra aktörer: E.ON Värme Sverige AB, fastighetsägare. 8

Å3 Utredning och byggande av närvärme på andra platser i kommunen Leder till delmål: 15, 19 Kommunala och andra aktörers åtgärder: Kommunen verkar för att biobränslebaserade närvärmesystem i kommunen utreds och byggs, framförallt med utgångspunkt från konvertering av kommunens egna fastigheter. Intresse att bygga och driva närvärme finns hos flera entreprenörer. Kommunalt ansvariga: Tekniska nämnden, Morastrand AB. Andra aktörer: Lokala intresseföreningar, fastighetsägare, energiföretag, LRF. ÅTGÄRDER FÖR TRANSPORTER Åtgärder som genomförs av den kommunala organisationen utan medverkan av andra: Å4 Kommunala organisationens transporter Leder till delmål: 8, 9, 18 Kommunala åtgärder: Åtgärder för att effektivisera och miljöanpassa den kommunala organisationens transporter och de transporter den påverkar genomförs. Några prioriterade insatser under perioden är att: uppdatera resepolicyn, ta fram ett förenklat system för resande med kollektiva färdmedel t ex länskort/månadskort., bygga upp en cykelpool, skaffa uppföljningsverktyg för transporterna, utveckla logistikplaneringen och om möjligt inrätta en bilpool för optimalt utnyttjande av bilparken, arbeta mer med beteende, underlätta distansmöten och utveckla kriterier för upphandling av fordon och transportentreprenörer. Tid för genomförande: Fortlöpande Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen, alla nämnder och alla kommunala bolag. Å5 Kommunal upphandling med lokal distributionscentral Leder till delmål: 20 Kommunala åtgärder: Kommunen utreder möjligheten till samordnade varutransporter, en lokal distributionscentral. Leveranser kan ske till en distributionscentral, från vilken varor samdistribueras till de olika enheterna. Detta minskar transporterna och ökar möjligheten till inköp av närproducerade livsmedel. Exempel kan studeras i Borlänge och Arvika. Tid för genomförande: Under perioden. Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen. Andra aktörer: Grannkommuner 9

Å6 Insatser för att underlätta gång och cykling Leder till delmål: 20 Kommunala åtgärder: Gång- och cykelvägnätet byggs ut i nio etapper och det befintliga nätet knyts ihop bättre med målsättningen att gång och cykling ska öka. Trafikräkning av antalet cyklister genomförs under perioden. Även andra insatser övervägs, t.ex. prioritering av gång- och cykelvägar vid snöröjning. Därtill sker informationsinsatser. Kommunalt ansvarig: Tekniska nämnden, kommunstyrelsen. Åtgärder som förutsätter medverkan från fler aktörer än den kommunala organisationen: Å7 Rådgivning, information och kampanjer kring transporter Leder till delmål:10-11, 19-20 Kommunala och andra aktörers åtgärder: Som en del av kommunens energi-, klimat- och konsumentrådgivning satsas på rådgivning, information och kampanjer om hållbara transporter och vad man som kommuninvånare och företag kan göra. Samarbete söks med andra aktörer. Kommunen skall, tillsammans med Dalatrafik, göra en översyn av hur kollektivtrafiken i Mora kan utvecklas. Syftet är att öka andelen resenärer med kollektivtrafik och att få fler att cykla eller gå. Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, kulturnämnden. Andra aktörer: Trafikverket, Dalatrafik, studieförbund, bilförsäljare, Vasaloppet, idrottsföreningar, m fl. Å8 Utvecklad gods- och kollektivtrafik i Mora centrum Leder till delmål: 19, 20 Kommunala åtgärder: Kommunen verkar för nya industrispår vid Norets bangård och långsiktigt för en ny godsbangård. Under planperioden byggs ett nytt regionalt resecentrum för buss, järnväg och taxi. Syftet är att underlätta gods- och persontransporter på järnväg och kollektivresandet med buss. Tid för genomförande: Under perioden. Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen. Andra aktörer: Trafikverket, Dalatrafik, Dalabanans intressenter, Tåg i Bergslagen, SJ, IBAB, Green Cargo, m fl. 10

Å9 Regional samverkan för hållbara transporter Leder till delmål: 10-11, 19-20 Kommunala åtgärder: Mora kommun medverkar i en samverkansprocess för hållbart transportsystem i Dalarna, som drivs av Region Dalarna tillsammans med transportsektorn. Även i andra regionala samverkansorgan och planeringsprocesser verkar kommunen för effektivare och mer miljöanpassade transporter, bl.a. i Dalatrafik och Dalabanans Intresseförening. Under perioden skall upphandling av bussar med biogas eller miljödiesel genomföras. Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen. Andra aktörer: Trafikverket, Dalatrafik, Dalabanans intressenter, Tåg i Bergslagen, SJ, IBAB, Green Cargo, m fl. ÖVRIGA ÅTGÄRDER Åtgärder som genomförs av den kommunala organisationen utan medverkan av andra: Å10 Energi- och klimatrådgivning Leder till delmål: Flertalet delmål Kommunala åtgärder: Mora och Orsa kommuner samarbetar kring tjänsten som energi- och klimatrådgivare. Rådgivningen syftar till att nå ut med information till hushåll, föreningar, organisationer och företag inom Mora kommun samt att behjälpa dessa inom ramen för energimyndighetens direktiv. Rådgivning via byggnadsinspektörer vid ny och ombyggnationer skall ske. Kommunalt ansvarig: Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden Å11 Energiarrangemang Leder till delmål: Flertalet delmål Kommunala åtgärder: Kommunen har som ambition att årligen arrangera ett större arrangemang kring energi, miljö och klimatfrågor. Målgrupper är hushåll, föreningar, organisationer och företag främst inom Mora kommun. Arrangemangets huvudsyfte skall vara att öka medvetenheten kring energi, miljö och klimatfrågor genom t ex föreläsningsserier, studiecirklar, klimatfamiljer mm. Tid för genomförande: Årligen. Kommunalt ansvariga: Tekniska nämnden, kommunstyrelsen Å12 Skolornas energiarbete Leder till delmål: Flertalet delmål. Kommunala åtgärder: Skolornas arbete med energi- och transportfrågor uppmuntras, såväl i undervisningen som genom konkreta insatser i t.ex. skollokalerna. I detta ingår även energi- och klimatrådgivarens arbete med energieffektiviseringsprojekt på utvalda skolor. Kommunalt ansvarig: Barn- och utbildningsnämnden, tekniska nämnden 11

Å13 Energieffektiviseringsarbete hos övriga kommunala bolag Leder till delmål: 12 Kommunala åtgärder: Åtgärder för energieffektivisering genomförs. Till grund för beslut för åtgärd skall LCC-kalkyler genomföras. I bedömningen ska även ingå en miljövärdering. Kommunalt ansvariga: Moraparken och Moravatten. Å14 Energieffektivisering av gatu- och vägbelysningen Leder till delmål: 13 Kommunala åtgärder: Åtgärder sker som syftar till att minska energianvändningen för gatu- och vägbelysning under kommunalt ansvar. Kommunalt ansvarig: Tekniska nämnden. Å15 Upphandling av energieffektiva varor och tjänster Leder till delmål: 1, 2, 12, 17 Kommunala åtgärder: Att vid kommunal upphandling av varor och tjänster ställa energiprestandakrav och ta hänsyn till LCC (livscykelkostnad) vid utvärdering. Miljöstyrningsrådets kriterier kan här vara till god hjälp. Det finns energikrav för olika produkter och dessa kriterier uppdateras fortlöpande. På Miljöstyrningsrådets webbsida finns även information om beräkning av livscykelkostnader samt en generell LCCkalkyl. Tid för genomförande: Fortlöpande Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen, alla nämnder och alla kommunala bolag. Åtgärder som förutsätter medverkan från fler aktörer än den kommunala organisationen: Å16 Energieffektivisering och konvertering inom industrin och näringslivet Leder till delmål: 16, 19 Kommunala och andra aktörers åtgärder: Kommunen stödjer industrins och näringslivets energiarbete genom energirådgivning, tillsyn enligt miljöbalken och näringslivsutveckling. Innan periodens slut ska samtliga tillståndspliktiga verksamheter genomfört energikartläggning och tagit fram en åtgärdsplan. Kommunalt ansvariga: Tekniska nämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, kommunstyrelsen. Andra aktörer: Företag, Mora Köpstad, företagarföreningar, Länsstyrelsen m.fl. 12

Å17 En fortsatt ökad biobränslemarknad Leder till delmål: 15, 19 Kommunala och andra aktörers åtgärder: Kommunen följer utvecklingen för trädbränslen och verkar på olika sätt för att en biobränslemarknad finns samt att denna marknad ökar. Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen, tekniska nämnden Andra aktörer: Skogsföretag, fjärr- och närvärmebransch, mfl. Å18 Medverkan i EnergiIntelligent Dalarna och annan regional samverkan Leder till delmål: Flertalet delmål. Kommunala åtgärder: Mora kommun medverkar när det är lämpligt i aktiviteter inom den regionala samverkan kring EnergiIntelligent Dalarna, Byggdialog Dalarna och andra sammanhang. Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen, övriga nämnder, Morastrand. Å19 Klimatsmarta konsumtionsmönster Leder till delmål: Flertalet delmål. Kommunala åtgärder: Mora kommun samverkar med andra aktörer för att genom utbildnings- och informationsinsatser höja klimatmedvetandet i våra vardagliga val. Åtgärder genomförs för att i de kommunala köken välja klimatsmarta produkter och att utreda matsvinnet. Detta är ett nytt område i planen och fler åtgärder behövs så kom gärna med förslag! Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen, övriga nämnder och bolag. Andra aktörer: Bildningsförbund, handeln, lokala livsmedelsproducenter, Landstinget Dalarna restauranger mfl KOMMUNALA RIKTLINJER Energi i samhällsplanering: I fysisk planering ska kommunen verka för energiplanens målsättningar där så är möjligt. Ansvarig: Byggnadsnämnden, kommunstyrelsen. Vid planering, ny- och ombyggnationer: Uthålliga energi- och transportsystem ska särskilt beaktas vid ny- och ombyggnationer, uppförande av anläggningar samt vid samhällsplanering. Vid bygglov ska kommunen rekommendera uppvärmning med förnybar energi och energieffektiva lösningar. Om fjärrvärme finns tillgänglig bör kommunen rekommendera anslutning till sådan om det bedöms lämpligt. Kommunen bör också avråda från installation av direktverkande el, även i fritidshus. Ansvarig: Byggnadsnämnden, tekniska nämnden. Vindkraft: Kommunen är positivt inställd till initiativ för vindkraft, men etableringar ska prövas gentemot kommunens vindbruksplan. Ansvarig: Byggnadsnämnden, miljö-och hälsoskyddsnämnden, kommunstyrelsen. Solenergi: Kommunen ska vara positivt inställd om initiativ för solenergi tas i den mån en etablering inte inverkar negativt på andra värden. Ansvarig: Byggnadsnämnden. 13

UPPFÖLJNING, SAMORDNING OCH FINANSIERING ENERGI- OCH KLIMATBOKSLUT Varje år ska ett energi- och klimatbokslut tas fram, där läget med energi- och klimatplanens delmål och åtgärder redovisas. Bokslutet ska ingå i eller vara kopplat till kommunens bokslut. Kommunstyrelsen ansvarar för att energibokslutet tas fram. Energibokslutet ska samordnas med det miljöbokslut som årligen ska tas fram för Mora kommuns miljö- och naturvårdsplan Moras miljömål samt uppföljningen av folkhälsoprogrammet Ett gott liv i Mora. REVIDERING AV ENERGIPLANEN Energiplanen omfattar perioden 2011 2014. År 2014 ska energiplanen revideras och en ny plan antas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ansvarar för att revideringen sker. Revideringen innebär i första hand att nya delmål och åtgärder utarbetas. De långsiktiga och övergripande energimålen kvarstår, om inte synen på dem förändrats under perioden. För planens fakta- och underlagsdel innebär revideringen en uppdatering. SAMORDNING Arbetsgruppen för energi- och klimatplanen i Mora, som utses av och är underställd kommunstyrelsen, har en samordnande roll i samtliga energiplanens åtgärder. Kommunens energi- och klimatrådgivare samt andra relevanta tjänstemän ingår i arbetsgruppen. Samordningen består av att: årligen ta fram ett förslag till verksamhetsplan för energiplaneringen underlätta kommunala och andra aktörers arbete genom att informera och utbilda nämnder, förvaltningar m. fl. om energiplanens intentioner, visa möjligheter till samordningsvinster, medverka till möten för att stimulera aktörerna att ta olika initiativ samt föreslå hur åtgärderna kan finansieras sprida information om energiplanen till allmänhet, föreningar, fastighetsägare, företag, m.fl. och verka för att energiplanens intentioner följs upp i kommunens utåtriktade information vara kommunstyrelsen behjälplig vid framtagande av energibokslut och revidering av planen. FINANSIERING De kommunalt ansvariga som anges i planen har ett ansvar att beakta planens åtgärder i kommunens eller dess bolags verksamhetsplaner. I detta ingår att finansiera de åtgärder som innebär kostnader samt att tydliggöra de besparingar andra åtgärder kan medföra. LCC-kalkyler ska användas för att belysa en produkts kostnad under hela dess livslängd. I detta ingår såväl investeringskostnad som drifts- och underhållskostnader. Arbetsgruppen för energi- och klimatplanen i Mora tilldelas en budget för den del av samordningen som inte kan täckas inom nämnders löpande budget. 14

KOMMENTARER TILL BESLUTSDELEN AVGRÄNSNING TILL ANDRA PLANER Energiplanen behandlar energitillförsel, energianvändning och klimatpåverkan inom alla användarsektorer. Moras miljömål kommunens miljö- och naturvårdsplan utgår från de nationella/regionala miljömålen. För mål och åtgärder kring energi och transporter hänvisas i denna till energi- och klimatplanen. Mål och åtgärder för luftutsläpp och luftföroreningar, utöver koldioxid, återfinns i miljöplanen. I den reviderade översiktsplanen, vilken fastställdes 2006, finns rekommendationer och riktlinjer av betydelse för energiförsörjningen, t.ex. för vindkraft. Översiktsplanen hänvisar också till energi- och klimatplanen. En ny avfallsplan för Mora fastställdes 2007. I den finns också kopplingar till energiplanen, liksom arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Miljöledningssystem finns för de kommunala bolagen och ledningssystem för den kommunala organisationen. Energi bör där behandlas på ett sätt som harmonierar med energi och klimatplanen. BESLUTSDELENS STRUKTUR Den del av planen som är föremål för kommunfullmäktiges beslut är långsiktiga och övergripande energimål delmål till 2014 års utgång, åtgärder 2011!2014 och kommunala riktlinjer riktlinjer för uppföljning, samordning och finansiering. De långsiktiga och övergripande energi- och klimatmålen anger framför allt, utifrån dagens kunskaper och bedömningar, vad som krävs för ett vi ska kunna uppnå uthålliga energi- och transportsystem. De bygger inte minst på nationella och regionala mål. Omställningen av energi- och transportsystemen, som innebär minskad användning av fossila bränslen och en effektivare energianvändning, kommer att ta lång tid. Tidsperspektivet för målen är att de successivt ska nås fram till 2050. Energi- och klimatplanens delmål och åtgärder är viktigast för planens genomförande. Delmålen, som utgår av mätbara nyckeltal, är satta så att de långsiktiga målen ska kunna uppnås. Hänsyn är dock tagen till vad som är rimligt att uppnå under perioden. I de flesta fall innebär delmålen att omställningstakten mot ett uthålligt energisystem kan ske i jämn takt. Delmålen är indelade i två grupper: mål för kommunen som organisation och mål för kommunen som geografiskt område. För att kunna uppnå delmålen anges i planen åtgärder, varav de flesta utgörs av pågående arbete. De täcker breda arbetsområden och är allmänt formulerade. Endast åtgärder där den kommunala organisationen ensam eller tillsammans med andra aktörer deltar tas upp. Utifrån denna uppdelning har åtgärderna indelats i två grupper. Åtgärder där den kommunala organisationen inte har någon roll alls tas inte upp. För varje åtgärd anges vilket delmål den leder till. I åtgärderna anges kommunalt ansvariga (nämnder och bolag) och andra aktörer (organisationer, företag m.fl.) vars medverkan är nödvändig. I underlagsdelen utvecklas möjliga insatser inom de olika åtgärderna något. Om helt andra åtgärder initieras under perioden kan de med fördel också redovisas i den årliga uppföljningen. De kommunala riktlinjerna anger förhållningssätt för den kommunala organisationen i myndighetsutövning, samhällsplanering och andra sammanhang. Därtill finns lagar och regelverk som kommunen har att ta hänsyn till, liksom andra riktlinjer och rekommendationer, framför allt översiktsplanens. I riktlinjerna för uppföljning, samordning och finansiering tydliggörs ansvar och hur planen ska hållas levande. Här spelar det årliga energi- och klimatbokslutet en central roll. 15

UPPFÖLJNING AV DELMÅL OCH ÅTGÄRDER I det årliga energi- och klimatbokslutet ska delmål och åtgärder följas upp. Därigenom ges en bild av hur Mora ligger till i förhållande till uppställda mål och vad som gjorts under året inom energi- och klimatområdet. Delmålen är formulerade så att de ska vara enkla att följa upp. Nedan redovisas hur varje delmål kan följas upp samt uppgifter för basåret i förekommande fall. Uppgifterna återfinns även i fakta- och underlagsdelen (del B). Uppföljning delmålen D1 Nyckeltal: Mängd normalårskorrigerad tillförd köpt energi (uppvärmning och fastighetsel) per ytenhet i byggnaderna (kwh/m2/år). Täljare: Energi (kwh). Nämnare: Yta BRA (m 2 ). Uppföljning: Morastrands statistik. Olja, elvärme, fjärrvärme och fastighetsel summeras. Gratis värme, t.ex. jord och solvärme, räknas inte in. Uppgift för basåret: 2010 tillfördes 200 kwh per m 2 (139 kwh värme och 62 kwh fastighetsel) och 1998 229 kwh per m 2 (158 kwh värme och 71 kwh fastighetsel). Detta innebär 13 % ( 12 % värme och -14 % fastighetsel). Målet innebär en tillförsel på ca 184 kwh per m 2. D2 Nyckeltal: Mängd normalårskorrigerad tillförd köpt energi (uppvärmning och fastighetsel) per ytenhet i byggnaderna (kwh/m2/år). Täljare: Energi (kwh). Nämnare: Yta BOA + LOA (m 2 ). Uppföljning: Se D1. Uppgift för basåret: 2010 tillfördes 216 kwh per m 2 (163 kwh värme och 53 kwh fastighetsel) och 1998 tillfördes 239 kwh per m 2 (204 kwh värme och 35 kwh fastighetsel). Detta innebär 10 % ( 21% värme och +50% fastighetsel (kommentar till ökningen av fastighetselen ges i underlagsdelens avsnitt 6.1). Målet innebär en tillförsel på ca 191 kwh per m 2. D3 Nyckeltal: Antal byggnader med el som huvudsaklig värmekälla (stycken). Uppföljning: Morastrands statistik. Byggnader med värmepump räknas inte som en sådan byggnad. Uppgift för basåret: 2005 fanns 35 sådana byggnader och 2009 fanns 26 stycken. D4 Nyckeltal: Antal installationer av solvärme eller solceller. Uppföljning: Kommunen har kunskap om detta. Uppgift för basåret: 2010 en installation. D5 Nyckeltal: Mängd normalårskorrigerad tillförd köpt energi i sektorn bostäder och service (kwh/inv/år). Täljare: Energi (kwh). Nämnare: Kommuninvånare. Uppföljning: SCB:s energibalanser (rubrik 9.1, 9.3, 9.5 och 9.6) Uppgift för basåret: 2008: 19 344 kwh/inv (1990: 21 474 kwh/inv, 2000: 16 284 kwh/inv, 2005: 17 144 kwh/inv) D6 Nyckeltal: Tillförd mängd normalårskorrigerad el i hushåll med el som huvudsaklig värmekälla (MWh el i kundstock med över 10 000 kwh el). Uppföljning: Fortum Distribution Ryssa AB:s statistik. Uppgift för basåret: 2009: 71 819 MWh och 4 147 anslutningspunkter. D7 Nyckeltal: Antal fjärrvärmeanslutna byggnader (anslutningspunkter, vilket ungefär motsvarar en byggnad) Uppföljning: E.ON Värme Sverige AB har uppgifter. Uppgift för basåret: 934 anslutningspunkter 2009 vilket kan jämföras med 641stycken 2003 en ökning med 43%. D8 Nyckeltal: Andel miljöbilar enligt de statliga myndigheternas miljö- och säkerhetskrav.. Täljare: Antal miljöbilar enligt de statliga myndigheternas miljö- och säkerhetskrav. Nämnare: Totalt antal personbilar i den kommunala rganisation inkl bolagen. Uppföljning: Miljöfordon Syds fordonsgranskning. Uppgift för basåret: Hösten 2010 fanns 122 personbilar varav 34 är miljöbilar, detta ger en andel på 28%. D9 Nyckeltal: Antalet tjänsteresor med kollektiva färdmedel (stycken). Uppföljning: Tjänsteresor med buss och tåg. Uppgift för basåret: Tas fram under 2011. D10 Nyckeltal Andelen personbilar som drivs med förnyelsebara drivmedel av totalt antal. Uppföljning: SCB:s fordonsregister. Uppgift för basåret: 2009 fanns 228 sådana bilar vilket ger att andelen personbilar med alternativa bränslen är 2%, 2005: 37 sådana personbilar (0,3 %). 1999/2000 fanns 1 sådan bil D11 Nyckeltal: Antal personresor (stycken). Uppföljning: Här används Dalatrafiks statistik som tillhandahålls gratis. Busslinjerna i Mora är 105 Mora-Våmhus-(Orsa), 107 Mora-Sollerön, 108 Mora-Nusnäs, 109 Mora- Venjan, 501 Hånåkni-Mora bstn-lasarrettet, 502 Mora bstn-östnor-selja/långlet och 503 Mora bstn-östnor- Kråkberg. Därtill finns busslinjer mellan Mora och andra kommuner. Antalet passagerare på dessa linjer finns det uppgifter om. Vid uppföljningen väljs de busslinjer ut som ger bäst bild av utvecklingen. Även uppgifter från persontransporter på järnväg kan analyseras vid uppföljningen. Uppgift för basåret: Antalet personresor på busslinjerna inom Mora kommun var totalt ca 380 626 stycken under 2009, vilket är en ökning med 1% jämfört med 2008. Jämfört med 1999 är det en minskning med ca 144 000 resor ( 27%). D12 Nyckeltal: Påvisbara energieffektiviseringsåtgärder. Uppföljning: Förfrågan hos de kommunala bolagen om deras insatser. Uppgift för basåret: Har inte analyserats här. 16

D13 Nyckeltal: Tillförd mängd el för gatu- och vägbelysning (GWh). Uppföljning: Fortum Ryssa Distribution AB. Uppgift för basåret: 2008: 3,3 GWh, 2009: 2,6 GWh (tidigare statistik med delvis annan källa 1999: 2,6 GWh) D14 Nyckeltal: Producerad mängd förnybar eleenergi i kommunal verksamhet (MWh). Uppföljning: Produktionsstatistik. Uppgift för basåret: 2010: 0 MWh D15 Nyckeltal: Uppskattad produktion (GWh) eller andelen lokalt förnybart i energibalansen (%) Uppföljning: SCB:s energibalans + uppgifter från vindkraftsbolagen. Uppgift för basåret: 1990: 322 GWh (33%), 2005: 259GWh (32%), 2008: 295GWh (31%) D16 Nyckeltal: Läggs inte fast här. Kan ske genom att redovisa arbetet i företagen som avses. Uppföljning: Uppgifter från kommunens och Länsstyrelsens energitillsyn bör kunna nyttjas. Även regional miljömålsuppföljning senare. Till dess redovisas total energianvändning inom industrisektoern enl SCB:s energibalans. Uppgift för basåret: 2005: 174 314 MWh, 2008: 188 477 MWh. 2008 var den fossila andelen 11%. D17 Nyckeltal: Koldioxidutsläpp från energianvändning i kommunala byggnader. Uppföljning: Morastrands statistik. Utsläppssiffror från fjärrvärme genom E.ON. Uppgift för basåret: 1998: 5067 ton, 2010: 3579 ton. Detta ger en minskning med 29%. 1998 värde ska beräknas om då redovisat värde innehåller 2009 års utsläppsvärde för fjärrvärmen. D18 Nyckeltal: Koldioxidutsläpp (grundat på inköpt mängd drivmedel+ resor i tjänst med egen bil) per årsarbetare. Uppföljning: Kommunens statistik över drivmedelsinköpen samt uppgift om årsarbetare. Uppgift för basåret: 2005: 405 kg/årsarbetare, 2009: 385 kg/årsarbetare D18 Nyckeltal: Koldioxidutsläpp från energianvändning i kommunala byggnader. Uppföljning: Morastrands statistik. Utsläppssiffror från fjärrvärme genom E.ON. Uppgift för basåret: 1998: 5067 ton, 2010: 3579 ton. Detta ger en minskning med 29%. 1998 värde ska räknas om då redovisat värde innehåller 2009 års utsläppsvärde för fjärrvärmen. D19 Nyckeltal: Utsläpp av växthusgaser per invånare i Mora. Uppföljning: SMED (Svenska miljöemissionsdata) kompletterat med koldioxidutsläpp från el producerad utanför Mora kommuns gränser Uppgift för basåret: 1990: 5,2 ton/år och inv, 2008: 5,8 ton/år och inv D20 Nyckeltal: Koldioxidutsläpp från transporter per invånare i Mora. Uppföljning: SMED (Svenska miljöemissionsdata, men även SCB:s energibalanser samt annan SCB-statstik, bl.a. körsträckedatabasen. Uppgift för basåret: 1990: 2,6 ton/år och inv, 2008: 3,1 ton/år och inv. Uppföljningen av åtgärderna kan ske enkelt. Ett sätt är att för varje åtgärd ange om åtgärden: ej påbörjats, påbörjats eller uppnåtts. Utöver detta kan ges en kort förklarande beskrivning om vad som skett. 17

Mora kommun 792 80 Mora www.mora.se