En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!



Relevanta dokument
4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

Om könsstympning av flickor och kvinnor

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde

KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET.

FILMER OM KROPP, HÄLSA & SEXUALITET PÅ 14 OLIKA SPRÅK!

Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen?

Könsstympning av flickor och kvinnor. Det Tysta Brottet..

Pris 10:RFSU Box STOCKHOLM Slidkransen. Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld

4. Individens rättigheter och skyldigheter

Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige

RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning

Slidkransen. Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld

Mål: Instruktion: Att tänka på:

SAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN

Uppdrag om vissa kompetenshöjande åtgärder inom hälso- och sjukvården

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

Kvinnlig. könsstympning

Könsstympning av flickor

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Kvinnlig könsstympning

Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn

Testa dina kunskaper!

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /15

SOSFS 2001:14 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Omskärelse av pojkar. Socialstyrelsens författningssamling

Pris 10 :RFSU Box STOCKHOLM Slidkransen. Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

4. Individens rättigheter och skyldigheter

HEDERSRELATERAT VÅLD KUNSKAP OCH RÅD

Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter

6 Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning

Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS

Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare

Mycket mensvärk kan bero på endometrios

Vägledning för sjukskrivning

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv.

VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford

om brott, stöd och hjälp

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter


Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 9: Religionsfrihet

Hbtq-personers rättigheter i Sverige

22 Yttrande över motion 2017:59 av Socialdemokraterna om kvinnlig könsstympning HSN

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

Vad är hiv? Men hiv och aids är inte samma sak. Mediciner gör att du som har hiv kan leva ett långt liv och må bra.

Vad är hiv? Men hiv och aids är inte samma sak. Mediciner gör att du som har hiv kan leva ett långt liv och må bra.

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp.

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Kvinnlig könsstympning. Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård

Till dig som möter personer med könsdysfori i ditt arbete

Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Att möta kvinnlig könsstympning

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut)

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Terminologi. WHOs klassifika3on av kvinnlig könsstympning. Kulturel forandring efter migration: Omskæring af piger i migrantmiljøer i vesten

frågor och svar om klamydia.

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Mer än bara trösklar

Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning.

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten.

Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.

FÖRSLAG PÅ LEKTIONSUPPLÄGG

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Tillgänglighet för alla

Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet

Alla barn har egna rättigheter

De hedersrelaterade våldets konsekvenser för de utsatta. Könsstympning av flickor och kvinnor Härnösand

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

Sexualkunskap. 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G. Sädesledare Urinledare. Urinblåsa

Först några frågor om dig själv och din familj. Om du har tvillingflickor, år (födda 2000), besvara bara enkäten en gång.

Syfte främjande och förebyggande insatser

Reumatisk sjukdom och sex

SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling

Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Uppdrag att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. Återrapportering

Vård enligt LRV. Dina rättigheter i tvångsvården. Information för dig som är under 18 år och behöver rättspsykiatrisk vård

idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad

C-UPPSATS. Kvinnlig könsstympning - Medborgarens autonomi kontra trygghet Vad bör staten göra? Annika Johansson. Luleå tekniska universitet

Har barn alltid rätt?

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Vulva-teamet i Varberg

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion.

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet

Samrådsdokument för barn och unga som bor på ett hem för vård eller boende eller i familjehem inför uppföljningsmötet

VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum

Transkript:

En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej!

Ingen har rätt att utsätta dig för det!

Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte fråga om att bara göra om, utan något tas i de flesta fall bort från kvinnans kropp. Den här skriften vänder sig till dig som är tjej och som kan komma att könsstympas. Den vänder sig också till dig som redan är könsstympad. Det finns hjälp att få. Det är förbjudet att könsstympa flickor i Sverige. Om man bor i Sverige är det också förbjudet att resa till ett annat land för att könsstympa en flicka. Den som har utfört ingreppet kan då dömas för detta i Sverige. Ingen har rätt att utsätta dig för kvinnlig könsstympning.

Det finns alltid hjälp att få!

Kvinnlig könsstympning vad innebär det? Kvinnlig könsstympning innebär att man tar bort ytligare eller djupare delar av klitoris och/eller de inre blygdläpparna. De är viktiga delar av en kvinnas könsorgan och de har alla en funktion att fylla. De inre blygdläpparna är slemhinneveck. De finns innanför de yttre blygdläpparna som kan sägas vara skyddande kuddar. Där de inre blygdläpparna möts finns klitoris, känselorganet. Den mest omfattande formen av kvinnlig könsstympning kallas för infibulation eller faraonisk omskärelse. Ingreppet är mycket smärtsamt och kan vara farligt. Man skär i klitoris och tar bort de inre blygdläpparna och syr sedan ihop de yttre blygdläpparna. På så vis stänger man könsorganet, men lämnar ett litet hål för att man ska kunna kissa och

ha mens. Även om det finns en liten öppning för detta, får många tjejer och kvinnor problem. Det kan exempelvis vara svårt och ta lång tid att kissa. Menstruationen kan också bli bevärlig, eftersom blodet kan ha svårt att komma ut. Om du är könsstympad finns det hjälp att få. Även om de inre blygdläpparna saknas kan det stängda könsorganet öppnas. Det gör man på sjukhus under narkos eller ibland med lokalbedövning. Det finns också former av ingreppet som inte är lika omfattande. Det finns till exempel något som kallas för klitoridektomi och excision och ofta hör man ordet sunna. Gemensamt för dessa är att man tar bort delar av klitoris och/eller de inre blygdläpparna. Det kan vara svårt att upptäcka och skilja mellan dessa olika typer. Även om ingreppen ofta beskrivs

som mindre, så är de också smärtsamma och kan vara skadliga. De kan till exempel leda till infektioner, smärta och ärrvävnad som ger obehag. Vår kropp är skapad så att alla delar har en funktion. Den behöver inte förändras på ett sätt som skapar smärta och svårigheter. Det är bara du som bestämmer över din kropp. Det finns olika skäl till att föräldrar låter könsstympa sina flickor. Men varje skäl går att bemöta. Här följer några exempel:

Ingen religion kräver könsstympning!

Fel 1 Religionen kräver att flickor omskärs En del säger att religionen är ett viktigt skäl. Kvinnlig könsstympning förekommer inom olika religioner, exempelvis i islam, judendomen och kristendomen. De allra flesta muslimer, kristna och judar könsstympar dock inte sina flickor eller uppfattar att deras religion kräver detta. Ingen av de tre stora heliga skrifterna stöder eller kräver könsstympning. Fel 2 Traditionen kräver att flickor omskärs En mamma som låter könsstympa sin dotter gör inte detta för att skada henne. I stället är det ofta traditionen som styr sedan många generationer tillbaka har man könsstympat flickor. Många tror därför att man måste fortsätta med detta. Men traditioner förändras ständigt och ibland måste man inse att en viss tradition är skadlig och onödig. Det kan vara svårt att ta

till sig kunskapen och tala om könsstympning. Men det är nödvändigt för att inte fler flickor ska skadas. I både afrikanska och västerländska länder finns det människor som arbetar för att få bort kvinnlig könsstympning. Allt fler kvinnor och män lär sig att det kan vara skadligt och att ingen religion kräver det och tar därför avstånd från denna tradition. Det finns andra viktiga traditioner som man kan värna om i stället.

Vissa traditioner måste förändras!

Det finns en anledning till att det är förbjudet!

Fel 3 Man kan i alla fall ta bort lite det kan väl inte skada Som ett alternativ till infibulation eller faraonisk omskärelse, kan en del föreslå att man bara tar bort lite sunna. Men även detta kan vara skadligt. Det kan också vara så att man bara bytt ord: Man säger att man ska göra sunna, men ingreppet blir mycket större. Flickor kan på så vis bli lurade. Eftersom alla former av kvinnlig könsstympning är skadligt, är alla sådana ingrepp också sunna förbjudna i Sverige.

Man måste respektera varandra!

Hur påverkas du? Ingreppet påverkar din hälsa på flera sätt. Det kan vara lite olika beroende på vilken typ av könsstympning som gjorts och hur omfattande den är. Många får problem med att kissa och med besvärliga menstruationer. Infektioner, ont i underlivet och ärrbildningar som kan skapa obehag är andra exempel på problem som kan uppstå. Könsstympning tar inte bort en kvinnas lust till närhet och sex sexualiteten är beroende av så mycket mer än underlivets utseende. Men den sexuella njutningen kan försvåras och ibland kan det vara smärtsamt att genomföra samlag. Det kan också vara smärtsamt för mannen både att komma in i kvinnan och märka att det gör ont för henne. Möjligheten till sexuell njutning kan bero på typen av köns-

stympning men också på förhållandet till den man tycker om: trygghet och respekt för varandra är viktigt! Sexualiteten finns lika mycket i tankarna och i andra delar av kroppen som i underlivet. Att vara könsstympad innebär inte att möjligheten och lusten till sexuell njutning är borta. Vad säger den svenska lagen? Flickor och kvinnor i alla länder har rätt till sin egen kropp och att slippa könsstympas. Både FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter tar upp detta. I Sverige är det enligt lag förbjudet med alla typer av kvinnlig könsstympning.

Sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska bort!

Var kan du få hjälp? Om du har några problem, besvär eller frågor kan du få hjälp av din skolsköterska, skolläkare eller skolkurator, ungdomsmottagningen eller sjukvårdens gynekologiska mottagningar. För att skydda dig är vuxna som arbetar inom exempelvis socialtjänsten, hälso- och sjukvården och skolan och som får veta att du kommer att utsättas för könsstympning skyldiga att tala om detta för socialtjänsten. Det finns också andra som kan svara på frågor och hjälpa dig. BRIS Barnens rätt i samhället Hit kan du ringa och ställa frågor: 0200-230 230. Du kan också mejla: www.bris.se. Du behöver inte tala om vad du heter. Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar har en hemsida www.fsum.org där du lätt kan hitta var din närmsta ungdomsmottagning finns.

Frivilligorganisationen RISK Riksföreningen Stoppa kvinnlig könsstympning har en hemsida med information: www.risk.se. Via hemsidan kan du också kontakta organisationen. RFSU Riksförbundet för sexuell upplysning har på sin hemsida en frågelåda. Hit kan man mejla och ställa frågor om könsstympning, om kroppen, sexualitet med mera. www.rfsu.se Socialstyrelsen har skrivit en broschyr där du kan få mer information. Den heter Kvinnlig könsstympning och finns på svenska, engelska, somaliska, tigrinja och amhariska. Du hittar den på www.socialstyrelsen.se För dig mellan 13 16 år finns tidningen GLÖD som skriver om kärlek, sex, vänskap och relationer. Tidningen har också en hemsida: www.glod.com

Broschyren är utgiven i samarbete med Barnombudsmannen. I arbetet har även RISK och RFSU deltagit. Broschyren (artikelnr. 2004-114-2) kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax: 08-779 96 67, e-post: socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.sos.se/plus/skrift.htm Broschyren kan också laddas ner från Socialstyrelsens webbplats www.socialstyrelsen.se Tryckeri: Danagårds Grafiska, Ödeshög 2004 Grafisk form: Yra Illustrationer: Jakob Lundén, Rithuset Artikelnummer: 2004-114-2 ISBN: 91-7201-797-X