Promemoria. Unga i häkte. De intagnas uppfattning av de insatser som vidtagits för att förbättra situationen för unga i häkte

Promemoria Unga i häkte De intagnas uppfattning av de insatser som vidtagits för att förbättra situationen för unga i häkte

Unga i häkte De intagnas uppfattning om de insatser som vidtagits för att förbättra situationen för unga i häkte Resultat av enkätundersökning riktad till unga intagna i häkte under maj/juni 2015.

Brå kunskapscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsbekämpning och brottsförebyggande arbete, till i första hand regeringen och myndigheter inom rättsväsendet. Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Nadja Bogestam Produktion: Brottsförebyggande rådet, Box 1386, 111 93 Stockholm Telefon 08 527 58 400, fax 08 411 90 75, e-post info@bra.se, www.bra.se

Innehåll Sammanfattning...4 Vanligt med restriktioner bland unga intagna...4 Fyra femtedelar har förstått den information de fått...4 Intagna upplever inte att de får tillgång till den mellanmänskliga kontakt de har rätt till...5 Över hälften har inte deltagit i isoleringsbrytande aktiviteter...5 Värdefullt med mellanmänsklig kontakt...5 Inledning...6 Bakgrund...6 Kritik av restriktionerna i svenska häkten...7 Kriminalvårdens uppdrag...8 Brås uppdrag...8 Metod och material...9 Svarsfrekvens...9 Enkätundersökningens resultat...11 De unga intagna i häkte...11 Dagar i häkte...11 Restriktioner...12 Psykisk ohälsa till följd av isoleringen...12 Kriminalvårdens satsningar...13 Information till de intagna...13 Isoleringsbrytande åtgärder...17 De intagnas syn på vad som är särskilt viktigt...19 Avslutande kommentarer...20 Bilageförteckning...21 Bilaga 1 Information till personalen på häktena...23 Bilaga 2 Information till de unga häktade...27 Bilaga 3 Enkät till de intagna...29 Bilaga 4 Kompletterande frågor till personalen...35 Bilaga 5 Resultattabeller från enkätstudien...37

Sammanfattning Kriminalvården har av regeringen getts i uppdrag att under åren 2013 2016 genomföra en särskild satsning för unga. Tidiga insatser riktat till unga i häkte ingår i satsningen och syftar till att hitta former för åtgärder särskilt riktade till unga och som samtidigt bryter isoleringen. Häktestiden för de unga ska ges mer innehåll, och insatser ska särskilt syfta till att arbeta med faktorer som förbättrar förutsättningarna för den unge efter tiden i kriminalvård. Dessutom är ambitionen att de unga ska ha minst två timmar av isoleringsbrytande åtgärder med mellanmänsklig kontakt per dygn. Satsningen började implementeras av Kriminalvården under 2014 och ska återrapporteras till regeringen i mars 2017. Brottsförebyggande rådet (Brå) har bistått Kriminalvården med en enkätundersökning riktad till unga intagna i häkte. Syftet med enkätundersökningen har varit att följa upp Kriminalvårdens implementering av satsningen på unga i häkte utifrån de intagnas uppfattning om de insatser som vidtagits. Enkäten delades ut 18 maj 18 juni 2015 till samtliga intagna på landets häkten som var yngre än 21 år när de blev häktade och som varit häktade i minst tio dagar. Totalt 106 intagna besvarade enkäten. Svarsfrekvensen blev 67 procent. Hälften av de svarande var intagna på häkten med särskild ungdomsavdelning (Göteborg, Malmö och Sollentuna). Vanligt med restriktioner bland unga intagna Bland de som besvarat enkäten har 85 procent erfarenhet av restriktioner under sin häktestid. Det handlar nästan uteslutande om en kombination av restriktioner där de inte får vistas gemensamt med andra intagna, inte får samsitta med annan intagen samt inte får ta emot besök, telefonsamtal, brev eller annan försändelse utan föregående granskning av åklagare. När åklagare beslutat om lättnader i restriktioner är det främst samsittning de intagna fått tillgång till. Fyra femtedelar har förstått den information de fått I enkäten tillfrågades de intagna om de överlag tycker att det varit lätt eller svårt att förstå den information de fått från Kriminalvården. Majoriteten av de svarande uppger att det varit lätt att förstå informationen, men en femtedel uppger att informationen överlag var ganska, eller mycket svår att förstå. Dessa ungdomar uppger främst att de har svårt att förstå svenska och fick dålig eller ingen information på sitt eget språk, eller att informationen var för krånglig. 4

När vi frågar om specifika informationspunkter är det viss information som de intagna i större utsträckning inte har förstått. Det gäller framför allt information om vad en personutredning är, varför deras deltagande i en personutredning är viktig, att beslut om restriktioner kan omprövas och att personalen kan hjälpa till med en sådan begäran om omprövning. Intagna upplever att de inte får tillräcklig mellanmänsklig kontakt I Kriminalvårdens satsning ska de intagna i häkte, så långt det är möjligt, träffa andra människor (häktade eller personal) minst två timmar om dagen. Det är dock inte ens en tredjedel av de svarande som uppger att de träffat andra människor minst två timmar om dagen. Samtliga intagna ska ha haft kontakt med häktets ungdomsansvarige och studie- och yrkesvägledare inom tio dagar från att de häktats. Emellertid uppger 21 procent av de svarande att de inte haft kontakt med den ungdomsansvarige och 24 procent att de hittills inte haft kontakt med studieoch yrkesvägledaren under sin tid i häktet. Samtliga ska också ges möjlighet att kunna ha kontakt med andra yrkespersoner på häktet som lärare, psykolog, advokat samt med präst, imam eller annan representant från ett religiöst samfund eller liknande. Det är främst psykolog, personal från socialtjänsten och person från en frivilligorganisation som de intagna uppger att de velat ha, men inte fått, kontakt med (omkring 70 procent). Över hälften har inte deltagit i isoleringsbrytande aktiviteter För att bryta den negativa isoleringen är det viktigt att de intagna deltar i olika slags aktiviteter. De aktiviteter vi frågat om i enkäten är motiverande samtal, studier, samsittning, gemensam vistelse, yoga och annan aktivitet tillsammans med personalen. Det visar sig att över hälften av de svarande uppger att de inte har deltagit i någon isoleringsbrytande aktivitet. Framför allt är det de med restriktioner som inte deltagit i aktiviteter, och det gäller främst gemensam vistelse, yoga och samsittning. Men även aktiviteter som de med restriktioner har rätt att delta i, som motiverande samtal, studier och aktivitet tillsammans med häktespersonal, uppger de intagna att de inte fått delta i trots att de velat. För de intagna utan restriktioner är det framför allt motiverande samtal, yoga och aktivitet med häktespersonal som de inte fått delta i trots att de velat. Studier och yoga hör till de aktiviteter som de häktade i störst utsträckning uppger att de inte velat delta i. Värdefullt med mellanmänsklig kontakt Överlag har mellanmänsklig kontakt, främst i form av isoleringsbrytande aktiviteter, varit mycket värdefull för de häktade. Besök från familj och vänlig personal att samtala med har också varit viktigt, liksom samtal med ungdomsansvarig/kontaktperson, advokat och psykolog samt präst/imam eller annan representant från ett religiöst samfund. Utöver aktiviteter och kontakter med andra människor har framför allt möjligheten att titta på tv/film, helst i sitt rum, haft störst betydelse, följt av att promenera, läsa böcker och träna. 5

Inledning Kriminalvården har av regeringen getts i uppdrag att under åren 2013 2016 genomföra en särskild satsning för unga. Tidiga insatser riktade till unga på häkte ingår i satsningen och syftar till att hitta former för åtgärder särskilt riktade till unga och som samtidigt bryter isoleringen. Häktestiden för de unga ska ges mer innehåll, och insatser ska särskilt syfta till att arbeta med faktorer som förbättrar förutsättningarna för den unge efter tiden i kriminalvård. Dessutom är ambitionen att de unga ska ha minst två timmar av isoleringsbrytande åtgärder med mellanmänsklig kontakt per dygn. Satsningen började implementeras av Kriminalvården under 2014 och ska återrapporteras till regeringen i mars 2017. Kriminalvården har bett Brå att bistå med en enkätundersökning för att, utifrån de unga intagnas uppfattning, studera i vad mån de åtgärder som Kriminalvården satt in för att förbättra de ungas situation kommer de häktade till del och vilken betydelse åtgärderna har för de häktade. Studien syftar till att stödja Kriminalvårdens uppföljning och fortsatta implementering av satsningen. Bakgrund Häktning är ett straffprocessuellt tvångsmedel som kan användas för att under en viss tid frihetsberöva personer som är misstänkta för grövre brott. I Sverige häktas omkring 1 000 unga per år (med unga avses personer som är yngre än 21 år den dag de häktas). Ungefär hälften är häktade i mer än 30 dagar, 2 procent mer än 60 dagar. 1 De unga som döms till fängelse har i 44 procent av fallen dömts för våldsbrott eller rån, 19 procent har dömts för tillgreppsbrott och ungefär lika många för narkotikarelaterad brottslighet. 60 procent av de unga som döms till fängelse bedöms ha problem med missbruk av alkohol och/eller narkotika. De grundläggande reglerna om häktning och restriktioner finns i 24 kap. rättegångsbalken (RB). Enligt huvudregeln i 1 får en person häktas om han eller hon på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge minst ett års fängelse. Ungdomar under 18 år får, enligt 23 lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL), bara häktas om det finns synnerliga skäl. Det är domstolen som fattar beslut om häktning efter det att åklagaren begärt detta genom sin häktningsframställan. Vid bedömning av häktning tar man hänsyn till omständigheter som gör att det finns risk för flyktfara, undanröjande av bevis eller annat som kan försvåra utredningen, samt risken för att den unge fortsätter sin brottsliga 1 Åklagarmyndighetens årsredovisning 2013. 6

verksamhet. För att få häkta en ung person ska det också tydligt framgå att betryggande övervakning inte kan anordnas på annat sätt. Åklagaren beslutar om restriktioner om det finns en risk för att en utredning försvåras till följd av att den misstänkte har kontakt med omvärlden. Omkring 80 procent av de unga har restriktioner under sin häktestid. 2 Restriktionen kan innebära att den häktade inte får läsa tidningar, skriva brev, titta på tv, träffa andra intagna på häktet eller ta emot besök från exempelvis sin familj. Kritik av restriktionerna i svenska häkten Sverige har fått kritik från flera håll när det gäller användningen av restriktioner vid häktning av unga personer. FN:s kommitté mot tortyr (2008) och Europarådets tortyrkommitté (2009) har bland annat konstaterat att restriktioner mot unga tillämpas alltför ofta, liksom att den tid de häktade är instängda med restriktioner är för lång. Dessutom framkom kritik mot att unga inte informeras om sina rättigheter och om varför de blir belagda med restriktioner. Enligt FN:s specialrapportör från kommittén mot tortyr är en individ per definition isolerad om den är instängd och berövad all mänsklig kontakt under mer än 22 timmar per dygn. 3 FN:s specialrapportör menar att isolering kan likställas med tortyr eller grym, omänsklig, förnedrande behandling, eftersom den är skadlig av flera olika skäl. Det är främst den sociala isoleringen, bristen på möjlighet till social interaktion och minimal stimulans, som är farlig. Isolering kan ge omedelbara negativa konsekvenser på den psykiska hälsan. Vanliga symptom är bristande förmåga till uppmärksamhet, försämrat minne, försämrad koncentrationsförmåga och nedsatt kognitiv förmåga. Många upplever stark oro, ångest och stora sömnsvårigheter, och det finns också risk för bestående men. För en del handlar det om posttraumatiskt stressyndrom, allvarlig ohälsa och/eller personlighetsförändringar. Andra kan ha bestående svårigheter i att hantera sociala kontakter och relationer. FN:s specialrapportör mot tortyr poängterar att detta innebär att isolering försvårar de ungas återanpassning i samhället. Barnombudsmannens rapport Från insidan (2013) har sin utgångspunkt i den kritik som framförts av Europarådets tortyrkommitté och FN:s kommitté mot tortyr. Barnombudsmannen har i studien tagit del av häktesprotokoll och statistik rörande häktade barn i Sverige 4, genomfört en enkät riktad till landets polismyndigheter samt intervjuat häktade barn om deras upplevelser av häktet. Förutom tidigare kritik som nämnts lyfter Barnombudsmannen i rapporten bland annat också upp följande: Barnrättsperspektivet hos landets polismyndigheter är bristfälligt. Det saknas relevant utbildning bland personalen på häktena. Information om restriktioner och rättsprocessen till barnen är bristfällig. Vilka isoleringsbrytande åtgärder som erbjuds varierar mellan olika häkten. 2 Åklagarmyndighetens årsredovisning 2013. 3 FN:s specialrapportör mot tortyr 2011. 4 Med barn avses i Barnombudsmannens rapport personer under 18 år. 7

Kriminalvårdens uppdrag Kriminalvården har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en särskild satsning för unga. 5 För unga i häkte har Kriminalvården satsat på att minska antalet timmar i isolering och hitta former för åtgärder särskilt riktade till unga för att bryta den negativa isoleringen. Det innebär bland annat att häktestiden ska ges mer innehåll och att insatser ska ha fokus på att förbättra förutsättningarna för den unge efter tiden i kriminalvård. Vidare ska ett nationellt enhetligt arbetssätt med målgruppen säkerställas. Satsningen implementeras under 2014 och ska återrapporteras till regeringen i mars 2017. De åtgärder som Kriminalvården tagit fram presenteras i ett antal dokument 6, och de mest centrala för Brås studie avseende unga häktade är att de unga ska få muntlig och skriftlig information om skyldigheter och rättigheter under häktningstiden samt om återstoden av rättsprocessen få tidig kontakt med häktets ungdomsansvarige erbjudas Motivationsinsatser (MIK) i ett tidigt skede ha tillgång till psykologstöd erbjudas studie- och yrkesvägledning delta i isoleringsbrytande åtgärder minst två timmar per dygn erbjudas ASV (Annan strukturerad verksamhet) som prioriterar verksamheter av karaktären studiecirklar, träffar med olika samhällsorgan och frivilligorganisationer samt yoga delta i förstärkta insatser utanför ASV, alltså studier, utredningar, motiverande insatser och på sikt eventuellt behandlande insatser minst tre timmar per vecka ha möjlighet till studier. Brås arbete Kriminalvården har bett Brå att bistå med en enkätundersökning riktad till unga intagna i häkte. Enkäten syftar till att få de intagnas perspektiv på de insatser Kriminalvården hittills implementerat i syfte att förbättra de ungas situation i häkte. Studien är en nulägesbeskrivning och ska utgöra underlag för Kriminalvårdens uppföljning och fortsatta implementering av satsningen. I uppdraget ingår att redogöra för följande frågor: Uppfattar de häktade att de fått tillgång till de satsningar som Kriminalvården beslutat att genomföra? Upplever de häktade att åtgärderna varit värdefulla för dem? Varierar resultaten utifrån bakgrundsvariabler såsom kön, typ av häkte, tid i häkte och restriktioner? Eventuellt kommer Brå även att bistå med ytterligare en enkätundersökning till unga intagna i häkte när Kriminalvårdens implementeringsarbete är slutfört. Den enkäten kommer i så fall att innehålla samma frågor som 5 Ju2013/4394/KRI. 6 Se Klientuppdrag för Kriminalvårdens arbete med unga i häkte, anstalt och frivård (2013), Unga i kriminalvård kriminalvårdens insatser för tiden 2014-2016 (2014), Tidiga insatser på häkte riktat till unga (2014). 8

den nu aktuella och ha till syfte att studera om, och hur, de intagnas perspektiv på insatserna förändrats under implementeringstiden. Metod och material För att studera implementeringen av Kriminalvårdens satsning på att förbättra situationen för unga i häkte har Brå genomfört en enkätundersökning riktad till de unga intagna i häkte. Enkäten har distribuerats till samtliga intagna på landets häkten som var yngre än 21 år när de blev häktade och som hade suttit häktade i minst tio dagar vid tidpunkten för undersökningen. Enkäten besvarades under perioden 18 maj till 18 juni 2015. Vid respektive häkte har en enkätansvarig utsetts bland personalen. Denne har haft ansvaret för att informationsblad, enkäter och svarskuvert distribuerats till de intagna som ingått i målgruppen. Häktespersonalen har också haft i uppgift att själva svara på några frågor kring respektive intagen. De frågor personalen har besvarat avser antal dagar i häkte, restriktioner och om enkäten besvarats med hjälp av tolk. Resterande frågor har besvarats av de intagna. De intagnas deltagande i enkätundersökningen har varit frivilligt, och de har besvarat enkäterna i enskildhet (med undantag för dem som behövde tolkstöd). De intagna har också informerats om syftet med undersökningen, att de besvarar enkäten anonymt och att svaren kommer att redovisas på ett sådant sätt att det inte går att se vem som svarat vad. Studien har genomförts i nära samarbete med Kriminalvårdens huvudkontor får att säkerställa enkätfrågornas relevans och logistiken kring enkätutskick och insamling av enkäterna. Sammanställning av enkätsvaren och analysen har genomförts av Brå. Svarsfrekvens Under enkätens mätperiod (18 maj 18 juni 2015) fanns det totalt 155 unga intagna på landets häkten inom ramen för studiens målgrupp. 7 Av dessa besvarade 106 personer enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 68 procent. På häkten med ungdomsavdelningar (Göteborg, Malmö och Sollentuna) har 52 av 83 intagna besvarat enkäten (63 procent). På häkten utan ungdomsavdelning har 54 av 72 besvarat enkäten (75 procent). Svarsfrekvensen är tillräckligt hög för att man ska kunna dra slutsatser av materialet. I tabell 1 presenteras antal klienter i målgruppen och antal besvarade enkäter uppdelat per häkte som under mätperioden hade unga intagna enligt studiens målgrupp. Tabell 1. Fördelning över antal klienter i målgruppen under mätperioden och antal besvarade enkäter samt svarsfrekvens i procent uppdelat på typ av häkte. Typ av häkte Antal klienter i målgruppen Antal besvarade enkäter Svarsfrekvens (%) Häkten med ungdomsavdelning 83 52 63 Häkten utan ungdomsavdelning 72 54 75 Totalt 155 106 68 7 Uppgifter från respektive häkte om antal intagna i målgruppen under perioden. 9

Eftersom de svarande är väldigt få till antalet på vissa häkten går det inte att presentera resultaten uppdelade per häkte. Detsamma gäller kön, då endast sju flickor/kvinnor besvarat enkäten. Resultaten kommer i stället att presenteras uppdelade på om de häktade är intagna på häkten med specifik ungdomsavdelning eller inte. Av de 25 häkten som ingår i studien har tre särskilda ungdomsavdelningar. Dessa är häktena i Göteborg, Malmö och Sollentuna. Av de svarande var 48 procent intagna på något av dessa tre häkten, medan resterande var intagna på ett häkte utan särskild ungdomsavdelning. Samtliga intagna som haft behov av tolk för att besvara enkäten har erbjudits detta av Kriminalvården. Totalt är det 9 av 106 intagna som besvarat enkäten med hjälp av tolk. Majoriteten av de intagna som inte besvarade enkäten uppgav att de inte ville delta i studien, och 12 procent hade försatts på fri fot innan enkäten delades ut och/eller återlämnades. Resterande har inte besvarat enkäten på grund av psykisk ohälsa, på grund av att Kriminalvården inte fått tag på tolk eller att personalen missat att tillfråga den intagne. Tabell 2. Fördelning över orsaker till obesvarade enkäter. Antal och andel i procent. Antal Vill inte medverka 34 69 Försatt på fri fot innan enkätsvar återlämnats 7 14 Psykisk ohälsa 4 8 Ej fått tag på tolk 3 6 Ej tillfrågad 1 2 Totalt 49 100 Andel Bortfallet beror således främst på att de unga intagna inte velat medverka i studien. Det är svårt att uttala sig om hur detta bortfall påverkar resultaten. Å ena sidan kan de som besvarat enkäten vara mer positivt inställda till Kriminalvårdens arbete än de som inte besvarat enkäten, vilket gör att de är beredda att göra sig besväret att fylla i enkäten. Å andra sidan kan de som är mer negativt inställda till Kriminalvårdens arbete också ha varit extra angelägna om att besvara enkäten för att passa på att föra fram sina negativa erfarenheter. 10

Enkätundersökningens resultat De unga intagna i häkte Som ung intagen i häkte räknas personer som är mellan 15 och 20 år vid tidpunkten då de blev häktade. Av de 106 intagna som besvarat enkäten är de allra flesta 18 år eller äldre. Intagna under 18 år utgör 9 procent av de svarande. Kvinnor utgör 7 procent. Tabell 3. Åldersfördelning bland de intagna som besvarat enkäten. Antal och andel i procent. Ålder Antal Andel 15 år 2 2 16 år 2 2 17 år 5 5 18 år 20 19 19 år 30 28 20 år 40 38 21 år 6 6 Framgår ej 1 1 Totalt 106 100 Dagar i häkte Antalet dagar som de intagna varit häktade när de besvarade enkäten varierar. En tredjedel av de svarande har varit häktade mellan 10 och 20 dagar, en knapp tredjedel 20 till 49 dagar och en femtedel 50 till 99 dagar. Därtill har en dryg tiondel varit häktade i mer än 100 dagar. Tabell 4. Fördelning över antal dagar de intagna varit häktade när de besvarade enkäten. Antal och andel i procent. Dagar Antal Andel 10 20 dagar 35 33 20 49 dagar 29 27 50 99 dagar 22 21 Över 100 dagar 14 13 Svar saknas 6 6 Totalt 106 100 11

Restriktioner Bland de 100 personer där information om restriktioner framkommer i enkäten är det nästan tre fjärdedelar (72 procent) som hade restriktioner vid tidpunkten för enkätundersökningen. Det handlar nästan uteslutande om en kombination av restriktioner som innebär att de inte får vistas gemensamt med andra intagna samt inte får ta emot besök, telefonsamtal, brev eller annan försändelse utan föregående granskning av åklagare. Drygt två tredjedelar av dem som hade restriktioner fick inte heller samsitta 8 med andra intagna. Restriktioner som gäller nyhetstidningar, andra typer av tidskrifter, radio och tv var mer ovanliga bland de svarande. Tabell 5. Fördelning av typ av restriktion bland de intagna som var belagda med restriktioner vid tidpunkt för enkäten. Antal och andel i procent. Restriktion Antal Andel Gemensam vistelse 71 99 Besök 69 96 Telefonsamtal 69 96 Brev eller annan försändelse 68 94 Samsittning 50 69 Nyhetstidningar 1 1 Andra tidningar/tidskrifter 1 1 Radio och tv 1 1 Totalt 72 100 Närmare hälften av dem med restriktioner hade tidigare flera restriktioner, men hade nu fått några av restriktionerna borttagna. Därutöver var det ytterligare 13 procent som tidigare haft restriktioner men som fått samtliga sina restriktioner borttagna, vilket innebar att de inte längre hade några restriktioner vid tidpunkt för enkäten. Totalt hade alltså 85 procent av de svarande erfarenhet av restriktioner under sin häktestid. Lättnaderna som beslutats rör främst tillgång till samsittning med annan intagen. Därefter kommer tillgång till gemensam vistelse samt tillåtelse att få ta emot brev, besök och telefonsamtal. Det förekommer också andra typer av lättnader, som bevakade besök eller telefonsamtal med nära familjemedlem och lärare, men det är inte särskilt vanligt. Psykisk ohälsa till följd av isoleringen I enkäten frågade vi de intagna vad de tycker har varit jobbigast med deras tid i häktet. Deras svar handlar främst om den isolering som restriktionerna leder till. Att sitta inlåst utan att ha något att göra under så många timmar gör att många känner sig mycket ensamma. De tycker att det är jobbigt att de inte har något att göra under isoleringen och att de inte har någon att prata med. De svarande uppger att de känner sig rastlösa och uttråkade vilket gör att tiden går väldigt långsamt. Ensamheten leder också till många tankar, sömnproblem och ångest. Nedan följer några av de svar vi fick. Jag känner mig ensam, jag vill prata med någon. 8 Med samsittning avses möjligheten att under dagtid sitta tillsammans med någon av de medintagna för att umgås i cellen. 12

Egna tankar och funderingar, att inte veta vilka som kommer att finnas för en när man kommer härifrån. Sysslolösheten som gör att man får ångest. De intagna upplever det också som mycket jobbigt att de inte har någon kontakt med sin familj. De vill kunna träffa, eller i alla fall kunna ringa eller skriva brev, till sina föräldrar och syskon. Inte kunna höra sina näras röst. Inte ha någon kontakt med familjen. Att aktiviteterna som erbjuds inte räcker till upplevs också som jobbigt av de intagna. Det handlar dels om aktiviteter som de anser saknas, dels om att utbudet är dåligt när det gäller gym och träning, tv-kanaler och filmer. En del intagna uppger också personalen som orsak till att tiden i häktet känns jobbig. Framför allt handlar det om att de känner sig dåligt behandlade av personalen. Exempelvis att personalen slarvar med brev som de intagna skickar eller får, att de inte ger tillräcklig information, är otrevliga, provocerar och/eller inte lyssnar. Rättsprocessen i sig är också jobbig för de intagna, framför allt när det gäller väntan på beslut om åtal och lättnader av restriktioner. Att personalen inte ger svar på deras frågor kring rättsprocessen och om vad som händer i deras ärenden upplevs som svårt. Kriminalvårdens satsningar För att förbättra de ungas situation i häkte har Kriminalvården, som nämnts tidigare, vidtagit ett antal åtgärder. De områden som stått i fokus i Brås undersökning har varit bättre information till de intagna samt rätten till mellanmänsklig kontakt och meningsfulla isoleringsbrytande aktiviteter. Information till de intagna Personalen på häktena har till uppgift att muntligt och skriftligt informera de intagna om skyldigheter och rättigheter under häktestiden samt om återstoden av rättsprocessen. Detta måste förmedlas på ett sådant sätt att de intagna förstår och kan ta till sig den information som ges till dem. I enkäten har vi därför frågat de intagna om de har förstått den information som Kriminalvården har gett dem gällande ett antal områden som presenteras nedan. Överlag kan man konstatera att ju fler dagar den intagne varit häktad, desto mer av informationen har de förstått. Fyra femtedelar har förstått den information de fått Majoriteten av de svarande (76 procent) anser att den information de fått från Kriminalvården överlag har varit mycket eller ganska lätt att förstå. 13 procent anser dock att informationen var ganska svår att, och 4 procent att den var mycket svår att förstå. Hur lätt eller svår de svarande upplevt informationen varierar inte sett till typ av häkte. Däremot har svarande med tolkbehov haft svårare att förstå informationen. 13

Tabell 6. Fördelning över hur lätt eller svårt de intagna upplever att det varit att förstå den information de fått från Kriminalvården. Antal och andel i procent. Informationens svårighetsgrad Antal Andel Mycket lätt 31 29 Ganska lätt 50 47 Ganska svårt 13 12 Mycket svårt 4 4 Svar saknas 8 8 Totalt 106 100 De 17 svarande som upplevde att det var svårt att förstå informationen anger främst att de har svårt att förstå svenska och inte fick någon information på sitt eget språk eller att informationen var för krånglig för att förstå. Tabell 7. Fördelning över orsaker till varför det varit svårt att förstå den information de intagna fått från Kriminalvården. Antal. Informationen är krånglig 7 Antal Svårt att förstå svenska och fick dålig/ingen information på mitt eget språk 6 Det är för mycket information 2 Har mått för dåligt för att ta in informationen 2 Totalt 17 De flesta förstår varför de har placerats i häkte Det är viktigt att de intagna förstår varför de har placeras i häkte under den tid som polisen och/eller åklagaren utreder brottet som den intagne är misstänkt för. De allra flesta av de svarande, 94 procent, uppger att de har förstått detta. Intagna på häkten med ungdomsavdelning tenderar att i något lägre utsträckning förstå Kriminalvårdens information om varför de har placerats i häkte. Nästan nio av tio känner till att beslut kan omprövas Beslut i frågan om huruvida intagen ska stanna i häkte ska alltid omprövas av domstol. 86 procent av de svarande har förstått den information de fått om detta. Även här tycks andelen skilja sig åt sett till typ av häkte då svaranden på häkten med ungdomsavdelning i lägre utsträckning uppgett att de förstått informationen, 78 jämfört med 93 procent. 14

Häktets rutiner är välkända Personalen på häktena informerar alla intagna om vilka rutiner som gäller på häktet (t.ex. vilka tider maten serveras, när det är promenad osv.). De flesta intagna (94 procent) uppger att de har förstått den information de fått om häktets rutiner. Här råder ingen skillnad mellan typ av häkte, och samtliga med tolkbehov uppger att de har förstått informationen om häktets rutiner. liksom rätt till kontakt med försvarare Personalen informerar också de intagna om att de har rätt till kontakt med försvarare/advokat under sin tid i häktet. I princip samtliga intagna har förstått detta. Någon större skillnad mellan typ av häkte eller tolkbehov finns inte. Låg kännedom om vikten av en personutredning För att kunna besluta om en eventuell påföljd behöver tingsrätten som regel en viss utredning om den tilltalades personliga och ekonomiska förhållanden, en så kallad personutredning. Bedömningen baseras på risken för återfall och behov samt mottaglighet för olika insatser. I de flesta fall gör Kriminalvårdens personal en sådan utredning för de unga intagna i häkte, och det är viktigt att de intagna är delaktiga vid genomförandet. Andelen som förstått Kriminalvårdens information om vad en personutredning innebär är dock endast 72 procent. Bland svaranden på häkten med ungdomsavdelning liksom bland dem med tolkbehov är förståelsen för vad en personutredning är något lägre. Andelen svarande som förstått varför deras deltagande i en personutredning är viktig är ännu lägre. Endast 60 procent uppger att de förstått detta. Även här är det färre intagna som förstått på häktena med ungdomsavdelning, och endast 38 procent av de svarande med tolkbehov har förstått vikten av en personutredning. Drygt hälften känner till att de kan få hjälp med att ompröva beslut om restriktion Nio av tio svarande, som vid tidpunkten för enkäten hade restriktioner i häktet, har förstått den information som Kriminalvården har gett dem om vilka restriktioner de har. Nästan lika många har också förstått vad restriktionerna innebär för den intagne. Det något färre (72 procent) som känner till att beslut om restriktioner kan omprövas och leda till lättnader. Och det är bara drygt hälften som förstått att personalen kan hjälpa den intagne med begäran om att ompröva ett beslut om restriktion. Förståelsen av vilka restriktioner de intagna har och vad de innebär varierar inte nämnvärt mellan de olika typerna av häkten. Däremot är andelen svarande som förstått att beslut om restriktioner kan omprövas, samt att personalen kan hjälpa dem med en sådan begäran, ungefär 20 procentenheter lägre på häktena med ungdomsavdelning. Svarande med tolkbehov har i något högre utsträckning än övriga förstått informationen. 15

Tabell 8. Fördelning över hur många intagna som har förstått den information som Kriminalvårdens personal har gett dem kring olika informationspunkter. Antal och andel i procent. n varierar mellan 103 och 106. Intagen har förstått den information som Kriminalvårdens personal har gett om Antal Andel Att den intagne har rätt till kontakt med sin försvarare/advokat under sin tid i häktet 103 97 Varför den intagne har placerats i häkte under den tid som polisen och/eller åklagaren utreder brottet den intagne är misstänkt för 98 94 Vilka rutiner som finns på häktet (t.ex. vilka tider maten serveras, när det är promenad osv.) 97 94 Att beslut i frågan om intagen ska stanna i häkte alltid ska omprövas av domstol 89 86 Vad en personutredning är 76 72 Vilka restriktioner den intagne har i häktet (av dem med restriktioner) 74 90 Vad restriktionerna innebär för den intagne (av dem med restriktioner) 73 88 Varför den intagnes deltagande i personutredningen är viktigt 63 60 Att beslutet om restriktioner kan omprövas (av dem med restriktioner) 60 72 Att personalen kan hjälpa den intagne med begäran om att ompröva ett beslut om restriktioner (av dem med restriktioner) 44 55 Omkring tre fjärdedelar upplever att de har möjlighet att prata med personalen Om de intagna inte förstår den information de får, eller undrar över något, är det viktigt att de känner förtroende för personalen så att de kan vända sig till dem med frågor och funderingar. I enkäten frågade vi de intagna om de upplever att de kan prata med någon av personalen på häktet när det gäller vistelsen i häktet, rättsprocessen och hur de kan komma i kontakt med andra. Nästan 80 procent av de svarande upplevde att de kunde prata med personalen om sin vistelse/tid i häktet. Något färre, 74 procent, upplevde att de kunde prata med personalen om sin rättsprocess. Andelen svarande som upplevde att de kunde prata med någon om hur de kan komma i kontakt med andra, till exempel sin familj eller andra myndigheter, uppgår till 70 procent. Även när det handlar om någon att prata med är svaren från intagna på häktena med ungdomsavdelning något mer negativa. I dessa frågor särskiljer sig också svarande med restriktioner jämfört med svarande utan restriktioner. Svarande med restriktioner, liksom svarande med tolkbehov, anser i högre utsträckning att de kan prata med personalen. Ytterligare information önskas I enkäten frågade vi de intagna om det var något annat som de önskar att de hade fått veta av personalen på häktet, men som personalen inte hade berättat om. Av de 106 svarande var det 13 som önskade att de fått annan information. Det handlar bland annat om information om vilka aktiviteter som erbjuds och vilka aktiviteter de har möjlighet att delta i, information om hur lång tid en rättegång brukar ta, vad som händer med utredningen samt möjligheten till bevakade besök. 16

Isoleringsbrytande åtgärder För att bryta den negativa isoleringen i häktet har Kriminalvården satsat på ett antal åtgärder. Det handlar dels om mänsklig kontakt med andra vuxna och intagna, dels om meningsfulla aktiviteter för de intagna. Både mänskliga kontakter och meningsfulla aktiviteter är viktiga för att bryta isoleringen i häktet. Intagna anser att de inte får tillräckligt med isoleringsbrytande mänskliga kontakter I Kriminalvårdens satsning ska de intagna i häkte, så långt det är möjligt ha mellanmänsklig kontakt minst två timmar om dagen. Med mellanmänsklig kontakt avses samtal eller aktivitet med personal, annan intagen, lärare, präst eller liknande. Av de svarande uppger mindre än en tredjedel (29 procent) att de haft mellanmänsklig kontakt minst två timmar per dag under de senaste sju dagarna. Övriga uppger att de inte haft sådan kontakt varje dag den senaste veckan, varav ett fåtal inte velat ha någon sådan kontakt. De flesta av dem som uppger att de inte haft mellanmänsklig kontakt minst två timmar per dag är intagna med restriktioner, men även 15 procent av dem utan restriktioner uppger att de inte haft sådan kontakt fast de velat. Intagna som besvarat enkäten på häkten med ungdomsavdelning uppger i lägre grad att de haft mellanmänsklig kontakt minst två timmar om dagen. Tabell 9. Fördelning över svarande som haft/inte haft mellanmänsklig kontakt minst 2 timmar om dagen under de senaste sju dagarna. Antal och andel i procent. Mellanmänsklig kontakt minst två timmar per dag Antal Andel Ja 31 29 Nej 65 61 Har inte velat 8 8 Svar saknas 2 2 Totalt 106 100 Mer kontakt med vuxna önskas I enlighet med Kriminalvårdens satsning ska de intagna ha, eller erbjudas att ha, kontakt med ett antal professionella personer utifrån. Kontakten kan ske antingen genom att de träffar personerna personligen eller via telefon eller video-länk. Det handlar om häktets ungdomsansvarige, studieoch yrkesvägledare, lärare, psykolog, försvarare, personal från frivården, socialtjänsten och frivilligorganisation samt representant från religiöst samfund. Häktets ungdomsansvarige och studie- och yrkesvägledaren ska samtliga häktade ha haft kontakt med inom tio dagar efter att de häktats. 9 Emellertid uppger en femtedel av de svarande att de ännu inte haft kontakt med häktets ungdomsansvarige och en fjärdedel att de ännu inte haft kontakt med studie- och yrkesvägledaren. De flesta anger att de har velat, men inte fått, träffa dem. Övriga professionella personer som anges i enkäten är inte obligatoriska att ha kontakt med. Samtliga intagna ska dock ges möjlighet till att ha kontakt med dem om de vill ha det. Enkätsvaren visar att samtliga svarande har haft kontakt med sin försvarare under sin tid i häktet, oftast flera gånger. 9 För att besvara enkäten var också ett kriterium att de varit häktade i minst tio dagar. 17

Tre fjärdedelar har haft kontakt med en lärare liksom med personal från frivården. Läraren har de svarande haft kontakt med flera gånger, till skillnad från personal från frivården som de ofta bara pratat med någon enstaka gång. Hälften av de svarande har haft kontakt med en präst, imam eller annan representant från ett religiöst samfund, oftast flera gånger. En knapp tredjedel har haft kontakt med en psykolog, någon från socialtjänsten eller från en frivilligorganisation under sin tid i häktet. Mer än tre fjärdedelar av dem som inte haft kontakt med dessa professionella personer uppger att de velat men inte fått ha denna kontakt, medan resterande uppger att de inte velat ha denna kontakt. Svarande med restriktioner uppger i högre grad att de inte fått ha kontakt med studie- och yrkesvägledare samt person från frivilligorganisation. Svarande utan restriktioner uppger i högre grad att de inte fått ha kontakt med psykolog och personal från socialtjänsten. Ju längre de intagna varit häktade, desto fler personer har de haft kontakt med. Svarande på häkten med ungdomsavdelning har i större utsträckning haft kontakt med lärare, psykolog och personal från socialtjänsten under sin tid i häktet. Tabell 10. Fördelning över vilka personer de svarande haft kontakt med, hur ofta de haft kontakt eller anledning till att de inte haft kontakt. Antal och andel i procent. n varierar mellan 98 och 103. Professionell person Ja Nej, trots att velat Nej, inte velat Totalt Advokat/försvarare 100 0 0 100 Ungdomsansvarig på häktet 79 19 2 100 Studie- och yrkesvägledare 76 21 4 100 Lärare 76 15 9 100 Personal från frivården 76 20 4 100 Präst, imam eller annan representant från ett religiöst samfund 51 24 24 100 Psykolog 31 47 23 100 Personal från socialtjänsten 28 51 21 100 Person från en frivilligorganisation 27 51 21 100 Över hälften har inte deltagit i isoleringsbrytande aktiviteter För att bryta den negativa isoleringen är det också viktigt att de intagna deltar i olika slags aktiviteter. De intagna ska enligt Kriminalvårdens satsning bland annat erbjudas motivationsinsatser, studie- och yrkesvägledning, studier, psykologstöd, yoga samt träffar med olika samhällsorgan och frivilligorganisationer. Det visar sig att över hälften av de svarande inte har deltagit i någon isoleringsbrytande aktivitet. Framför allt är det de intagna med restriktioner som inte fått delta i aktiviteterna, och det gäller framför allt gemensam vistelse, yoga och samsittning. Men även aktiviteter som de med restriktioner har rätt att delta i, som motiverande samtal, studier och aktivitet tillsammans med häktespersonal, uppger de att de inte fått delta i trots att de velat. För dem utan restriktioner är det framför allt motiverande samtal, yoga och aktivitet med häktespersonal som de inte fått delta i trots att de velat. 18

De aktiviteter som de häktade främst deltagit i är, i fallande ordning, studier, aktivitet med häktespersonal, samsittning, gemensam vistelse och yoga. Samsittning och gemensam vistelse är de aktiviteter de intagna i störst utsträckning deltar i dagligen, medan studier sker både dagligen och enstaka gånger. Motiverande samtal, yoga och annan aktivitet tillsammans med personalen sker mer sällan. Studier och yoga hör till de aktiviteter som de häktade i störst utsträckning uppger att de inte velat delta i. Tabell 11. Fördelning över vilka aktiviteter de svarande deltagit i, hur ofta, respektive anledning till att de inte deltagit i aktiviteterna. Antal och andel i procent. n varierar mellan 98 och 103. Aktivitet Ja Nej, trots att velat Nej, inte velat Totalt Studier 51 19 29 100 Annan aktivitet med personal 50 46 5 100 Samsittning 43 53 4 100 Motiverande samtal 41 46 13 100 Gemensam vistelse 32 66 3 100 Yoga 12 64 25 100 De intagnas syn på vad som är särskilt viktigt Värdefullt med mellanmänsklig kontakt Överlag har mellanmänsklig kontakt, främst i form av isoleringsbrytande aktiviteter, stor betydelse för de häktade som besvarat enkäten. De svarande upplever att samsittning, olika slags aktiviteter med häktespersonal och intagna, motiverande samtal och studier bidragit till att göra tiden i häktet mindre jobbig. Besök från familj och vänlig personal att samtala med är också viktigt. Nedan följer några citat från de intagna om vad de tycker har bidragit mest till att göra tiden i häktet mindre jobbig. Sociala aktiviteter med personalen gör det mindre jobbigt. Att vissa kriminalvårdare försöker ta hand om en genom att prata hjälper. Prata med andra intagna när de är på promenad. Stöd och besök från mina föräldrar. Andra personer som haft betydelse enligt de svarande är ungdomsansvarig/ kontaktperson, advokat, präst/imam eller annan representant från ett religiöst samfund och psykolog. Utöver aktiviteter och kontakter med andra människor har framför allt möjligheten att titta på tv/film haft stor betydelse följt av att promenera, läsa böcker och träna. Genom att läsa böcker så man slipper tänka så mycket. Kolla på tv och skratta. 19

Mer tid med andra intagna och häktespersonal önskas På frågan om vad de intagna skulle vilja förändra för att göra tiden i häktet mindre jobbig är det framför allt mer tid med personalen och andra intagna de önskar. Dels för att ha någon att prata med, dels för att känna gemenskap och göra aktiviteter tillsammans. De önskar att de kunde beviljas samsittning i större utsträckning, under längre tidsperioder och under andra former, såsom att få promenera eller spela pingis med annan intagen. Mer aktiviteter med häktespersonalen står också högt upp på listan över saker de vill förändra, liksom större möjlighet att kontakta och träffa sin familj. Nedan följer några citat från de intagna. Att intagna får vara med varandra mer. Någon att prata med ibland. Gemensamhet och sysselsättning trots restriktioner. Att personalen försöker få tid att prata med oss. Träffa familjen oftare. Därutöver önskar de fler tv-kanaler och filmer, bättre gym och andra träningsmöjligheter samt längre promenadtider för att göra tiden i häktet mindre jobbig. Större utbud av böcker och tv-kanaler. Få någon motion utöver gym, exempelvis få spela pingis eller något sådant skulle hjälpa mycket för att få frigöra energi. Avslutande kommentarer De resultat som framkommer i denna studie utgår från den uppfattning de unga intagna har som besvarat enkäten. Kriminalvården har också genomfört ett antal andra satsningar som inte frågas om i enkäten. Förutom denna enkätstudie genomför Kriminalvården också andra typer av mätningar för att följa implementeringsarbetet. För att få en samlad bild av hur det går med Kriminalvårdens implementeringsarbete är det därför viktigt att ta del av samtliga uppföljningar. Uppdraget från regeringen pågår fram till december 2016. Under denna tid kommer ytterligare mätningar att genomföras för att följa hur implementeringsarbetet faller ut. 20

Bilageförteckning Bilaga 1 Information till personalen på häktena...23 Bilaga 2 Information till de unga häktade...27 Bilaga 3 Enkät till de intagna...29 Bilaga 4 Kompletterande frågor till personalen...35 Bilaga 5 Tabeller...37 21

22

BILAGA 1. Dags för enkätundersökningen till unga intagna i häkte Nu är det dags för Brottsförebyggande rådets (Brå) enkät till unga intagna i häkte. Ni har tidigare fått information om undersökningen från Kriminalvårdens huvudkontor. I detta brev finner ni mer detaljerad information om hur undersökningen ska gå till. Enkätundersökningens målgrupp Målgruppen för enkäten är samtliga intagna i häktet som var yngre än 21 år när de blev häktade och som har suttit häktade i minst 10 dagar under tiden 18 maj 2015 till 18 juni 2015. Material som ingår i detta utskick I det utskick ni nu har fått av oss på Brå ska det, förutom detta informationsblad, finnas: - Ett exemplar av Lista över unga intagna 18 maj-18 juni. - Ett flertal exemplar av formuläret Kompletterande frågor om den intagne att besvaras av personalen på häktet - Ett flertal kuvert som var och en innehåller ett informationsblad och en enkät. Mer information om dessa material finner ni längre fram i brevet. Om ni behöver fler exemplar av något, hör då av er till Brås kontaktperson. Kontaktuppgifterna finner ni i slutet av detta brev. Materialet har även skickats till de regionala e- postlådorna. Tillvägagångssätt För er i häktespersonalen handlar det om att informera de unga intagna om enkätundersökningen, själva besvara ett formulär för respektive intagen samt att dela ut och samla in enkätmaterialet. Enkäterna ska fyllas i under perioden fr.o.m. den 18 maj t.o.m. den 18 juni 2015. Här följer en detaljerad beskrivning av de olika momenten: 1. Fyll i formuläret Kompletterande frågor om den intagne att besvaras av personalen på häktet för respektive intagen som ingår i målgruppen. Formuläret innehåller frågor som hur länge personen suttit häktad, eventuella restriktioner den intagna har och om tolk använts vid enkättillfället. Det är viktigt att detta formulär fylls i innan de intagna får sin enkät. 2. Lägg sedan det ifyllda formuläret med de kompletterande frågorna sist i kuvertet som den intagna ska få, efter informationsbladet och enkäten. Det är mycket viktigt att rätt formulär hamnar hos rätt intagen, eftersom svaren är Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-527 58 400 info@bra.se www.bra.se 23

kopplade till den specifika personen. Blir det fel här kommer också analysen av resultaten bli felaktig. 3. Nu är det dags att dela ut kuverten till de intagna som ingår i målgruppen. Kuverten till de intagna innehåller nu alltså ett informationsblad, en enkät och det formulär som ni fyllt i gällande den intagna. 4. De intagna ska besvara enkäten i enskildhet (med undantag för dem som behöver tolkstöd). Det är viktigt att ni i personalen inte tar del av de intagnas svar så att de intagna känner att deras svar är helt anonyma. 5. De intagna lägger sedan sin ifyllda enkät tillbaka i kuvertet, förseglar kuvertet och lämnar det till häktespersonalen. Det ska alltså vara ett kuvert per intagen, som innehåller dennes besvarade enkät, samt ert ifyllda formulär om den intagne. Skulle ni ha missat att lägga i det ifyllda formuläret i kuvertet till den intagne, häfta istället fast det på kuvertet när ni får tillbaka det från den intagne. Anlita extern tolk vid behov De intagna som inte behärskar svenska kan ta hjälp av en extern tolk för att förstå och besvara enkäten. Observera att endast externa tolkar får användas för detta ändamål då det är viktigt att de intagna kan helt anonyma i sina enkätsvar. Tolk via telefon är inte heller tillåtet då de intagna behöver hjälp med att formulera svaren på de öppna frågorna. De öppna frågorna kan besvaras på svenska eller engelska. Kostnaden för tolk bekostas av huvudkontoret, ange regeringsuppdraget Unga i Kriminalvård, verksamhetsställets centrala kostnadsställe, samt projektkod 246099, som referens. Om någon inte vill medverka Det är helt frivilligt för de intagna att delta i undersökningen. De kan också avbryta sin medverkan när som helst, eller välja att inte svara på vissa frågor. Om någon inte vill medverka ska ni dock fråga varför. Om det exempelvis beror på oro över att lämna ut personuppgifter kan man förklara att enkäten är helt anonym och att svaren omfattas av forskningssekretess. De samlade resultaten kommer att presenteras på en övergripande nivå, så att ingen information kan härledas till någon specifik person. Lista över unga intagna för att analysera bortfallet För att vi ska kunna analysera bortfallet (dvs. hur många som inte deltar, och varför) behöver vi veta hur många under 21 år som tillfrågats att besvara enkäten samt vilka skäl som angivits av dem som valt att inte besvara den. Vi ber er därför att fylla i den bifogade listan Lista över unga intagna 18 maj-18 juni, så att den omfattar samtliga personer under 21 år som suttit intagna i minst 10 dagar under enkätperioden, det vill säga from den 18 maj tom 18 juni. I listan ska ni sedan registrera om de intagna valt att besvara enkäten eller inte besvara den (och i dessa fall varför). Listan ska inte innehålla några namn eller andra personuppgifter. Allteftersom ni får tillbaka svarskuverten, frågar ni alltså de intagna om de besvarat enkäten eller inte, liksom vad orsaken är i de fall de inte besvarat den. 24 2(3)

Senast den 22 juni ska enkätsvaren skickas tillbaka Den på ert häkte som utsetts till enkätansvarig för denna undersökning ska senast den 22 juni skicka in följande material: - Samtliga kuvert med besvarade enkäter och formulär - Listan över unga intagna 18 maj-18 juni Materialet ska skickas till: Kriminalvården Malin Karlsson Box 44015 100 73 Stockholm Glöm inte att skriva avsändare på kuvertet så vi vet vilket häkte som skickat in svaren. Redovisning av resultaten Resultaten från undersökningen kommer att redovisas till Kriminalvårdens huvudkontor för att de ska kunna följa upp och utveckla arbetet med unga intagna. Huvudkontoret kommer sedan att presentera resultatet för samtliga regioner. I den mån resultaten inte röjer anonymiteten kommer resultaten även att presenteras per verksamhetsställe. Stort tack för er hjälp! Om ni har några frågor får ni gärna höra av er till Kriminalvårdens kontaktperson Malin Karlsson, tel 011-496 39 24 eller e-post malin.karlsson@kriminalvården.se, eller till undertecknad på Brå. Med vänlig hälsning Nadja Bogestam, utredare på Brå Telefon: 08-527 58 507 E-post: nadja.bogestam@bra.se 3(3) 25