Årsberättelse 98/99 Nationella sekretariatet för genusforskning
Nationella sekretariatet för genusforskning invigdes av utbildningsminister Carl Tham i september 1998. Då fanns en föreståndare, en informatör och en högskolesekreterare på plats, beredda att omsätta förordningen i praktisk handling. Sedan dess har verksamheten expanderat med kraft. Tre aspekter av arbetet är särskilt värda att lyfta fram. Den första är att sekretariatet fungerat som en nationell och samlande resurs för genusforskningen. Det uttrycktes viss oro i början för att sekretariatet skulle komma att konkurrera med andra kvinnoforskningsmiljöer. I dag tar sekretariatet ett aktivt och sedan länge behövt ansvar för att samordna olika intressen och skapa tvärvetenskapliga mötesplatser för forskare. Som exempel kan nämnas samarbetet med centra/fora om forskningspolitiska frågor och forskarskolor, samt den stora och uppskattade konferensen om genusforskningens institutionalisering. En annan aspekt som bör uppmärksammas är bredden i sekretariatets arbete. Olika köns- och genusteoretiska perspektiv får möjlighet att komma till tals. Många satsningar är dessutom tvärvetenskapligt orienterade. Sekretariatet har också gjort riktade insatser i ämnen där genusforskningen varit svagt förankrad, som i medicin, bioteknik och ekonomi. En tredje viktig aspekt av verksamheten är det genomslag som sekretariatet fått i media och hos allmänheten under denna korta tid. Två insatser har spelat en särskild roll. Den första är den stora spridning som tidningen Genus fått, med tusentals prenumeranter över hela landet. Den andra är den uppmärksammade debatten med Folkhälsoinstitutet om boken Leva ihop. I denna årsberättelse presenteras i korta artiklar några exempel på sekretariatets verksamhet under 1998 och 1999. Därefter följer en översiktlig förteckning av verksamheten. Maud Eduards, Styrelseordförande för Nationella sekretariatet för genusforskning
Tham-professorerna symboler eller förebilder? Rapporten Jämställdhetspolitikens villkor. Politiska intentioners möten med den akademiska världen: exemplet Thamprofessurerna presenterades under 1999 av Nationella sekretariatet för genusforskning. Rapporten är skriven av Birgitta Jordansson, fil dr i historia. Hon har analyserat intentionerna bakom satsningen, undersökt urvalsprocesser och utlysningsförfaranden samt sammanställt en enkät med innehavarna av professurerna. Ett seminarium med professorerna arrangerades av sekretariatet i februari 1999. Professurerna tillsammans med forskarassistent- och doktorandanställningar var en del av en omfattande jämställdhetssatsning på utbildningens område som regeringen presenterade vintern 1995. Professurerna går ofta under beteckningen Tham-professurer eftersom de kom till under Carl Thams tid som utbildningsminister. Positiv särbehandling föreslogs som ett medel för att öka andelen kvinnor inom universitet och högskolor. När utlysningarna väl gjordes under 1996 och ansökningarna skulle sakkunnigbedömas visade det sig att inte någon av anställningarna har tillsatts med hänvisning till en eventuell särbehandling. Satsningen var tänkt som bidrag till det lokala jämställdhetsarbetet. Det slutgiltiga ansvaret för satsningen ligger därför på de lokala universiteten och högskolorna. Rapporten konstaterar också att det är vid lärosätena som problemen uppstått. De flesta professorerna har känt sig väl mottagna av kollegor. Men det har hänt att pengar som varit mer eller mindre öronmärkta för dessa tjänster använts för att täcka gemensamma underskott vid institutionen. Bristen på kringresurser är ett återkommande problem för flera av professorerna. Finansieringen av de nya tjänsterna var uppdelad mellan departementet, forskningsråd och det lokala lärosätet som betalade en tredjedel var. Vid upprepade tillfällen betonades att ansvaret för jämställdhetsarbetet måste ligga på lokal nivå. Den satsning på professurer, forskarassistent- och doktorandanställningar som gjordes via denna extratilldelning skulle integreras i det lokala jämställdhetsarbetet. Det finns dock skäl att fråga sig hur detta lokala ansvar har skötts när professurerna inte fått tillräckliga resurser och inte har integrerats i det lokala jämställdhetsarbetet. Enligt rapporten riskerar professorerna att bli symboler snarare än de förebilder som politikerna ville uppmuntra till och som de lokala universiteten
och högskolorna på papperet anslöt sig till när de anmälde intresse för att inrätta tjänsterna vid sina respektive institutioner. Debatten om boken Leva ihop Folkhälsoinstitutet gav våren 1999 ut en bok om samlevnad med titeln Leva ihop som skulle spridas till landets gymnasieelever. Många reagerade dock på den förenklade bild av manligt och kvinnligt som presenteras. Nationella sekretariatet för genusforskning skrev ett brev till Folkhälsoinstitutet där vi betonade vikten av att sprida kunskap om samlevnad, parrelationer och föräldraskap till unga människor under förutsättning att det är vetenskapligt underbyggd kunskap som förmedlas, inte schabloner och förutfattade meningar. Liknande synpunkter framfördes av bland andra Jämställdhetsombudsmannen, Skolverket, Röda korsets ungdomsförbund och Svensk förening för obstetrik och gynekologi. I brevet skrev sekretariatet att genusforskningen visar att skillnaderna mellan könen, vad som anses typiskt manligt och kvinnligt, är socialt och kulturellt betingat. Det är denna kunskap som, enligt sekretariatet, bör förmedlas till gymnasieeleverna i svenska skolor. I Leva ihop är dock budskapet att skillnaderna mellan män och kvinnor i huvudsak är biologiska. Därför uppmanade sekretariatet Folkhälsoinstitutet att dra tillbaka Leva ihop, att informera gymnasieskolor och gymnasieelever, som redan fått boken, om dess allvarliga brister och att om en ny bok skulle ges ut ta hänsyn till genusforskningens resultat. Sekretariatets brev till Folkhälsoinstitutet fick stor uppmärksamhet i media och en debatt bröt ut om boken. Debatten ledde till att Folkhälsoinstitutet skrev ett brev till gymnasieskolornas rektorer. I brevet beklagade Folkhälsoinstitutet sakfel och olyckliga formuleringar i boken, samt att dess innehåll inte helt återspeglar det arbete med sexualitet, samlevnad, integration och hälsa som bedrivs i dag. Folkhälsoinstitutet skickade även med den kritik som riktats mot boken för att användas som underlag i undervisningen. Folkhälsoinstitutet ansåg mot bakgrund av den kritik som framförts att boken inte borde delas ut till ungdomar utan diskussioner och samtal. Från periferi till centrum I december 1999 arrangerade Nationella sekretariatet för genusforskning konferensen Från centrum till periferi om genusforskningens
institutionalisering i teori och praktik. Syftet var att reflektera över de senaste decenniernas utveckling av det fält som numera rymmer allt från kvinnoforskning till queerteori. Om genusperspektivet fått legitimitet eller avradikaliserats under den processen var en bärande fråga under konferensen. Feministfilosofen Naomi Scheman från USA talade om genusforskningens betydelse i akademi och samhälle. Hon menade bland annat att genusforskningen inte får anpassa sig till det normala, utan måste behålla det som gör att den sticker ut. Samtidigt är det viktigt att arbeta inom det akademiska systemet för att få mer resurser. Under konferensen diskuterades också vilka fördelar och nackdelar med utvecklingen av genusvetenskap som ämne. Genusprofessor Britt-Marie Thurén vid Umeå universitet menade att genusforskning måste fortsätta att vara både ett perspektiv och ett kunskapsområde. För att perspektivet ska kunna utvecklas inom olika ämnen måste det hämta sin näring från ämnet genusvetenskap. Flera av talarna på konferensen välkomnade att kvinno- och genusforskningen har breddats till att också handla om forskning kring män och manlighet respektive homosexualitet och normerande heterosexualitet. Nationella forskarkurser efterfrågades av konferensdeltagarna, något som de olika centra för kvinno- och genusforskning i landet diskuterar att genomföra. Dessutom väcktes idén att skriva en vitbok med goda och dåliga erfarenheter inom genusfältet. Vitboken skulle vara en slags presentation av tillståndet, som av många konferensdeltagare beskrevs som motigt. Styrelsen för sekretariatet beslutade efter konferensen att genomföra en nationell genusforskningskonferens varje år. Genus Sekretariatets tidning Genus kom ut med sitt första nummer i början av 1999. Mottagandet bland media och allmänhet blev mycket positivt och antalet prenumeranter har ökat hela tiden. Vid slutet av 1999 hade Genus cirka 9000 prenumeranter. Genus är ett aktuellt magasin med nyheter och reportage om svensk genusforskning som kommer ut fyra gånger om året. Tidningen är gratis. Den vänder sig till forskare och studenter, men också till andra forskningsintresserade. Artiklarna är skrivna på ett sådant sätt att de kan förstås av
en bred allmänhet, inte bara av experter inom olika ämnesområden. Under 1999 har Genus bland annat behandlat kvinnligt och manligt språk, kroppsideal, skolidrott, mäns förhållande till maskiner, kvinnolöner, homosexualitet och äktenskap över etniska gränser. I varje nummer finns ett porträtt av en aktuell genusforskare och olika krönikörer diskuterar frågor som rör forskning och forskningspolitik. Konferenser och seminarier om genusforskning bevakas regelbundet av Genus. Det finns ett kalendarium med aktuella föreläsningar, seminarier och konferenser. Genus tipsar även om nyutkommen litteratur. En gång om året publiceras en engelsk version av tidningen. www.genus.gu.se Sekretariatet la ut en egen webbplats under hösten 1998. Under 1999 har formen och innehållet förändrats och utvecklats. På sekretariatets webbplats finns aktuella notiser om vad som händer inom genusforskningen i Sverige. I kalendariet presenteras föreläsningar, seminarier och konferenser på olika universitets- och högskoleorter. Webbplatsen länkar vidare till en mängd databaser och centra med anknytning till genusforskning. I länkförteckningen finns också information om hur man anmäler sig till Genuslistan som är sekretariatets egen e-postlista. Det går också att beställa sekretariatets publikationer via webbplatsen. Kurskatalogen ger en översikt av vilka kurser som anordnas av centra och fora för kvinno- och genusforskning. Doktorsavhandlingar inom genusområdet presenteras på en sida. Vissa artiklar från tidningen Genus är utlagda på webbplatsen och det finns en förteckning över andra tidskrifter med kvinno- och genusperspektiv. Under informationen om sekretariatet presenteras vilka som arbetar på sekretariatet och vilka som sitter i sekretariatets styrelse. Webbplatsen finns från hösten 1999 i både svensk och engelsk version.
98 Den 13 februari 1997 utfärdade regeringen en förordning om ett sekretariat (SFS 1997:61) och det beslöts att sekretariatet skulle placeras vid Göteborgs universitet. En styrelse utsågs av regeringen på tre år med professor Maud Eduards som ordförande och Johan Fornäs, Birgitta Hovelius, Britta Lundgren, Jon Erik Nordstrand, Lena Trojer samt Anna Wahl som ledamöter. Styrelsen utsåg vid sitt första sammanträde Gunilla Bjerén, Centrum för kvinnoforskning i Stockholm, till nationell koordinator och hon var verksam som sådan till 30 juni 1998. Styrelsen utlyste sommaren 1997 tjänsten som föreståndare. Beslut togs 24 november 1997 och Eva Gothlin tillträdde den 1 juli 1998. Under våren 1998 utlystes tjänsterna som informatör och högskolesekreterare och dessa tjänster tillträddes den 1 maj respektive 1 juni av Lena Olson respektive Kajsa Ruuth. Under oktober 1998 utlystes en tjänst som informatör för tillträde den 1 januari 1999. Sekretariatet fick lokaler på Lyckans väg 2 B från den 1 januari 1998 och dessa iordningställdes under våren. Nationella sekretariatet för genusforskning invigdes den 2 september 1998. Möten Styrelsen sammanträffade i januari med representanter för Flerfora (samarbetsorganisationen för centra/fora för kvinno- och genusforskning) bland annat för att presentera sekretariatet, diskutera framtida samarbete samt ge synpunkter på utredningen Den svenska forskningspolitiken. Föreståndaren och ordföranden sammanträffade i mars med representanter för det nordiska institutet för kvinno- och könsforskning, NIKK. Även samtliga koordinatorer i de nordiska länderna deltog. Under hösten 1998 inleddes samarbete med Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek. Möte i oktober med Nationellt resurscentrum, som ligger under NUTEK, och dess vetenskapliga råd. Möte med Kilden, informations- och dokumentationscentrum, Oslo, i oktober. Möte med Lena Trojer, Samverkansgruppen för tvärvetenskap, genusforskning och jämställdhet (som har till uppgift att arbeta med genusperspektiv, jämställdhet och tvärvetenskap i relation till forskningsråden), i oktober. Möte med Magnus Mörck, Sveriges Förenade Studentkårer, i oktober,
angående skapande av databas över kurslitteratur med genusperspektiv. Möte med Lotta Wahl, Filosofiska fakulteternas studentkår, om psykologistudenters kritik mot bristande genusperspektiv i undervisningen. Möte med Anne-Marie Berggren, Forskningsrådsnämnden. Möte med Arbetslivsinstitutet i Stockholm. Möte med TV-producenten Lena Ahlström, Utbildningsradion, angående att eventuellt göra en programserie om hur genusperspektivet förändrar vetenskapen. Resor och konferenser Sekretariatets personal har deltagit i följande konferenser: Eighth Symposium of the International Association of Women Philosophers, Boston, augusti. Twentieth World Congress of Philosophy, Boston, augusti. Know How Conference on the World of Women s Information, Amsterdam, augusti. Konstruktion och förändring genusaspekter på vetenskapen, Stockholm, september. Rosa moln och blå dunster, Stockholm, september. Lärdomar och lärande, Stockholm, september. Vid de tre sistnämnda konferenserna presenterade sekretariatet sin verksamhet. Under hösten har följande centra/fora för kvinnoforskning besökts: Högskolan i Karlstad Luleå tekniska universitet Lunds universitet Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Högskolan i Örebro Kvinfo, Köpenhamn NIKK, Oslo Remissvar Kommentarer till Den svenska forskningspolitiken, Dir 1997:67, utarbetade i samarbete med Flerfora (samarbetsorganisationen för centra/fora för kvinnoforskning).
Svar på Kvinnomaktutredningens slutbetänkande, Ty makten är din (SOU 1998:6.). Gemensamt remissvar med Flerfora på Forskning 2000. Informationsverksamhet Sekretariatet har gjort en webbplats som kontinuerligt uppdateras. Arbetet med en nyhets- och reportagetidning om genusforskningen i Sverige, Genus, har påbörjats. En broschyr har producerats som distribueras till samtliga universitet och högskolor i landet. Populärvetenskaplig föreläsningsserie planeras i Göteborg våren 1999. Varje dag besvaras per e-post och telefon förfrågningar om lämplig kurslitteratur, lämpliga föreläsare, förmedling av forskarkontakter mm. Övrig verksamhet Föreståndaren har informerat om sekretariatet bland annat för: Kvinnliga professorsföreningen i Göteborg. De högre tjänstemännen vid Göteborgs universitet. Det kvinnliga nätverket för idéhistoriker/aspasia. Högskolan i Borås. Kvinnofolkhögskolan i Göteborg. Jämställdhetsdag på Humanisten, Göteborgs universitet. Humanistdagarna, Göteborgs universitet. Deltagarna på kursen Ledarskap i ett genusperspektiv, Göteborgs universitet. Det journalistiska nätverket Allt är möjligt i Göteborg. Följande utredningsarbete påbörjas under hösten 1998 och våren 1999: Genusvetenskap som huvudämne i samarbete med Flerfora. Genusperspektiv i de nya högskolorna. Sammanställning av översikter av genusforskning i Sverige. Genusforskning i forskningsråden. Samarbete med genus- och jämställdhetsdatabasen Femdok, Kvinnovetenskapligt Forum, Lunds universitet. De tilldelade medlen, 200 000 kronor, skall användas för anställning av en dokumentalist under sex månader. FRN har tidigare stött denna verksamhet.
Utdelade medel Samarrangemang kring och ekonomiskt stöd till Nordiskt symposium för lärare i kvinno- och könsforskning 28-29 september 1998 i Stockholm med 150 000 kronor. Nordens första genusvetenskapliga konferens för studenter, Rosa moln och blå dunster, Stockholm 25-27 september 1998, har erhållit 75 000 kronor. Stöd till konferensen Konstruktion och förändring genusaspekter på vetenskapen, arrangerad av Centrum för kvinnoforskning, Stockholms universitet, 18-19 september 1998. Ett bidrag om 50 000 kronor har utdelats. Kvinnovetenskaplig Tidskrift har beviljats 340 000 kronor för att kunna fortsätta utgivningen under 1998. Nyhetsbrevet om Män har beviljats 76 000 kronor. Tidskriften Feministiskt perspektiv har beviljats 100 000 kronor. Nordisk workshop om hegemoni och mansforskning har beviljats 33 000 kronor som bidrag till planering och genomförande av workshopen. Kurskatalog över kvinno- och genusvetenskap har beviljats 54 125 kronor. Nordisk Arkitekturforskning, specialnummer om genusforskning, har beviljats 20 000 kronor. Iberoamerikanska Institutet har beviljats 7 000 kronor för komplettering av resekostnaderna för gästföreläsaren Elisabeth Jelin, då det ligger inom ramen för nätverket Haina, som är ett nordiskt nätverk för forskning om kvinnor i Latinamerika. Kvinnofolkhögskolan har beviljats 100 000 kronor för att genomföra kursen Kvinnor i Pol-IT-iken. Nordiska museet har beviljats 12 672 kronor för ett seminarium om hemliv.
99 Anställda Under 1999 har personalen utökats med en informatör samt projektanställda som varit behjälpliga med utredningar, konferensen mm. Följande har under 1999 varit anställda vid sekretariatet: Eva Gothlin, föreståndare Lena Olson, informationsansvarig, redaktör för Genus Bosse Parbring, informatör, webbredaktör Kajsa Ruuth, högskolesekreterare Eva Borgström, projektanställd Birgitta Jordansson, projektanställd Katarina Leppänen, projektanställd Seminarier/ workshops 14 januari anordnades ett seminarium kring Kvinnomaktutredningen (Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män) i Göteborg med deltagare från den svenska maktutredningen, Kvinnomaktutredningen och från de norska och danska maktutredningarna. 15 februari: Seminarium med innehavarna av de s k Tham-professurerna. 4 mars: Ett andra seminarium om Kvinnomaktutredningen, Kön och ekonomisk makt, på FRN i Stockholm, särskilt riktat till forskningspolitiker. 16-17 september: Nordiskt forskningspolitiskt möte med deltagare från Sverige, Norge, Danmark och Finland. Mötet arrangerades i samarbete med Samverkansgruppen för tvärvetenskap, genusforskning och jämställdhet (som har till uppgift att arbeta med genusperspektiv, jämställdhet och tvärvetenskap i relation till forskningsråden) och tog upp frågan om förutsättningarna i de olika nordiska länderna för att bedriva forskningspolitik ur genusperspektiv. 25-26 november: Workshop för nordiska webbredaktörer, arrangerad i samarbete med KVINFO (Center for information om kvinde- og kønsforskning) och NIKK (Nordisk institutt for kvinne- og kjønnsforskning). 3-4 december: Nationellt möte om forskarskolor, arrangerat i samarbete med Flerfora (samarbetsorganisationen för centra/fora för kvinnoforskning). Konferenser 2-3 december arrangerade sekretariatet konferensen Från periferi till centrum genusforskningens institutionalisering i Göteborg som samlade 150 deltagare från hela landet.
Sekretariatet har varit medarrangör till följande konferenser: Könsperspektiv i forskning och undervisning i samarbete med Göteborgs universitets jämställdhetsenhet och Chalmers tekniska högskola, 26-27 augusti. Könsperspektiv i medicinsk forskning, i samarbete med Forskningsrådsnämnden och Medicinska forskningsrådet, Stockholm, 14-15 oktober. Följande föreläsningar har arrangerats av sekretariatet: Könet i fokus, en populärvetenskaplig föreläsningsserie under våren och hösten 1999. Introduktion till queerteori, en serie föreläsningar i samarbete med Konsthögskolan Valand i Göteborg hösten 1999. Tre föreläsningar om Kvinnomaktutredningen på Vetenskapsfestivalen i Göteborg 2-8 maj. Utredningar Följande utredningsarbete har påbörjats/avslutats: Genusvetenskap som huvudämne (i samarbete med Flerfora). Genusperspektiv i de nya högskolorna. Sammanställning av översikter av genusforskning i Sverige. Tham-professurerna (avslutat, se rapport nr 1 i sekretariatets skriftserie). Remisser Remissvar till Forskningspolitik SOU 1998:128 Slutbetänkande av Kommittén för översyn av den svenska forskningspolitiken (Forskning 2000), samt ett gällande samma slutbetänkande i samarbete med Flerfora. Brev Sekretariatet har framlagt sina synpunkter i officiella brev till: Folkhälsoinstitutet, angående boken Leva ihop. Umeå universitet, angående professuren i folkhälsovetenskap med inriktning på genus. Arbetsgruppen för fortsatt beredning av myndighetsstruktur för forskningsfinansiering. Publikationer Jämställdhetspolitikens villkor. Politiska intentioners möten med den akademiska världen: exemplet Thamprofessurerna. (Rapport nr 1 i sekretariatets skriftserie. En engelsk version håller på att utarbetas.)
Genusforskningen på 2000-talet: en sammanställning av remissvar som berör genusforskning och jämställdhet i betänkandet Forskningspolitik. Centra för kvinno- och genusforskning i Sverige (även i engelsk version). Informationsbroschyr om sekretariatet på engelska. Tidningen Genus har utkommit med 4 nummer (ca 9000 prenumeranter, ett engelskt nummer är under arbete). Webbplats En webbplats har utarbetats (finns i engelsk och svensk version) som kontinuerligt uppdateras, med aktuell information om föreläsningar, nya avhandlingar, kurser, länkar, m.m. Sekretariatet har också en egen e-postlista, Genuslistan. Övrig verksamhet Varje dag besvaras per e-post och telefon förfrågningar om kurslitteratur, föreläsare, förmedling av forskarkontakter mm. Samarbete har inletts med: Konsthögskolan Valand i Göteborg. NOT-projektet (Högskoleverkets och Skolverkets projekt för att stimulera intresset för naturvetenskap och teknik). Utbildningsradion. Högskoleverkets jämställdhetsråd. Sveriges förenade studentkårer. Flerfora (samarbetsorganisationen för centra/fora för kvinnoforskning). Sekretariatets personal har deltagit i följande konferenser: 50-årsjubileumskonferens Det andra könet, Paris, januari. Skotska och svenska kvinnliga politiker och forskare, Juristernas Hus i Frescati, Stockholm, februari. Dolly and the Bean: Understanding Biotechnology in Broader Contexts, Luleå Tekniska Universitet, februari. Hegemoni och mansforskning, nordisk workshop, Karlstads universitet. Gräv 99, Grävande Journalister, Stockholm, mars. Vad är genusforskningens kärna? FRN-konferens, Umeå, mars. Forskning och allmänhetens tilltro, FRN, Stockholm, april. Women in Information Society, konferens i Düsseldorf, april.
Predicting the Impact of Policy: A model for Gender Auditing, Manchester. Women s Worlds 99, Tromsö, juni (egen monter). Women & Science, Bryssel, juli. Bok- och biblioteksmässan, Göteborg, september (egen monter). Humanistdagarna, Göteborgs universitet, oktober. Pour une édition critique du Deuxième Sexe, Katolische Universität Eichstätt, Tyskland, november. Finska kvinnoforskningsdagar i Tammerfors, november. Vad återstår att göra för att nå det jämställda samhället? uppföljning av Pekingkonferensen, länsstyrelsen, Göteborg, november. Sekretariatet har haft besök av: Representanter från Sahlgrenska universitetssjukhusets jämställdhetsavdelning. JämO Lena Svenaeus, med andra anställda vid JämO. Högskoleverkets jämställdhetsråd. Utbildningsminister Thomas Östros, med anställda vid utbildningsdepartementet. Britt-Marie Thurén, professor i genusvetenskap vid Kvinnovetenskapligt forum, Umeå universitet. IAPh-kommittén (internationell konferens för feministfilosofer) samt professorer i filosofi och idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Representanter från Högskoleverket och Skolverket. Nationella referensgruppen för Kvinnohistoriska samlingarna. Simone Lindsten, jämställdhetsexpert, med anställda vid jämställdhetsenheten vid länsstyrelsen för Västra Götaland. Dan del Villano, Kanadas kulturella och politiska attaché. Maria Sjöberg, forskarassistent i historia vid Göteborgs universitet, angående Nordiska kvinnohistoriska konferensen i Göteborg 2002. Representanter från Sveriges Förenade Studentkårer, SFS. Bengt Johansson, föreståndare vid Nationellt centrum för matematikutbildning. Bo Andersson, Värdegrunden, Göteborgs universitet. Nordiska hälsovårdhögskolan. Göteborgs universitetets informationsavdelning.
Anja-Riitta Ketokoski, Finlands generalkonsul i Göteborg. Anita Mellander, Elektro- och datateknik, Chalmers tekniska högskola. Regina Bendz, kårordförande, Studentkåren för lärarutbildningarna vid Göteborgs universitet. Lars Bäck, politiskt sakkunnig hos jämställdhetsminister Margareta Winberg, samt utredare Thomas Wetterberg. Kerstin Pehrsson, Svenska Institutet. Representanter från ett kvinnocentrum i Oldenburg, Tyskland. Ladies Circle. Sekretariatet har besökt följande personer/ institutioner/ organisationer: Näringslivets ledarskapsakademi, Stockholm. Centrum för kvinnoforskning, Uppsala universitet. NIKK (Nordisk institutt for kvinne- og kjønnsforskning), Oslo. Norges forskningsråd, Sektionen för kvinnoforskningspolitik. Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning samt Tema Genus, Linköpings universitet. Jämställdhetsminister Margareta Winberg och statssekreterare Lise Berg. Resurscentrum för kvinnor i Göteborg. Rektor Bo Samuelsson, Göteborgs universitet. Genusforskningsseminariet, Pedagogen, Göteborgs universitet. Johanna Esseveld, ansvarig för profilområdet Genus på Malmö högskola. Lena Ahlström, TV-producent, Utbildningsradion. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Forskarseminariet, Etnologiska institutionen, Göteborgs universitet. Kvinnofolkhögskolan i Göteborg. Socialmedicinska avd, Vasa sjukhus, projektet Kvinnor och alkohol. Jämställdhetsansvariga vid Sveriges universitet och högskolor inbjudna av Gunilla Hollander, jämställdhetsansvarig vid Göteborgs universitet. Institutet för kvinnoforskning, Åbo Akademi. Högskolan i Borås. Invigning av Tema Genus, Linköpings universitet. Utdelade medel Teologiska institutionen, Lunds universitet, har beviljats 20 000 kronor till en föreläsares (Beverly Wildung Harrison) resa T/R New York för medverkan
i konferens inom området genus-religion-moral jämte arvode för föreläsningar i Lund och Uppsala. Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, har beviljats 75 000 kronor till den internationella konferensen Dolly and the Bean i februari 1999. Jämställdhetscentrum, Karlstads universitet, har beviljats 42 000 kronor till Nordisk workshop om hegemoni och mansforskning, mars 1999. Tidskriften NORA har beviljats 155 362 kronor för delredaktörskap. Kvinnohistoriska samlingarna, Göteborgs universitet, har beviljats 65 000 kronor för arbetet med genomgång av befintliga kvinnobiografiska resurser. Kvinnohistoriska samlingarna har beviljats 160 000 kronor för insamling av arkiv och material för dokumentation av kvinnorörelsen i Sverige 1960-70-80-talen. FEMDOK har beviljats 160 000 kronor. Kajsa Ohrlander, Lärarhögskolan, Stockholm, har beviljats 10 000 kronor som bidrag för gästforskare. Solidaritetsfond, Women s Worlds 1999, har beviljats 25 000 kronor. Margaret Myers, Musikvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, har beviljats 5000 kronor för spridning av den genusorienterade forskningen om Hildegard von Bingen. Lilli Alanen, Filosofiska institutionen, Uppsala universitet, har beviljats 90 000 kronor för att täcka rese- o traktamentskostnaderna för de inbjudna talarna till den internationella konferensen om filosofihistoria och feministisk filosofi, Reconsidering the Canon. Boel Berner, Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet, har beviljats 25 000 kronor för projektet Genus, teknik, naturvetenskap en forskningsöversikt. Anna Westerståhl, Allmänmedicinska avd, Vasa sjukhus, har beviljats 20 000 kronor som bidrag till seminarium angående implementering av könsperspektiv inom grundutbildningen i medicin. IAPh-konferenskommittén, Göteborg, har beviljats 140 000 kronor om IAPh-konferens (International Association of Women Philosophers) genomförs i Göteborg år 2002 eller 2004. Kerstin Nordenstam, organisationskommittén för Fjärde nordiska
konferensen om språk och kön, har beviljats 25 000 kronor för tryckning av konferensrapport. Birgitta Ahlmo-Nilsson, Litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, har beviljats 20 000 kronor som bidrag till Fredrika Bremer konferens 7-8 mars 2000. Kvinnovetenskaplig tidskrift, i anslaget till sekretariatet för 1999 ingick enligt regleringsbrevet 262 000 kronor till Kvinnovetenskaplig tidskrift.
Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, Box 200, 405 30 Göteborg. Besöksadress: Lyckans väg 2B Tel: 031-773 56 00, Fax: 031-773 56 04 E-post: sekretariat@genus.gu.se Webbplats: www.genus.gu.se E&B Reklambyrå AB Göteborg