Studie av inbyggda skärmläsare. Post- och telestyrelsen

Studie av inbyggda skärmläsare Post- och telestyrelsen Mars 2014

Sammanfattning Post- och Telestyrelsen (PTS) har ett regeringsuppdrag att säkerställa tillgången till tjänster för personer med funktionsnedsättning inom områdena elektronisk kommunikation och post. I de fall där marknaden inte kan tillhandahålla dessa tjänster, upphandlar eller anskaffar PTS tjänster för personer med funktionsnedsättning. PTS har gett AB Stelacon i uppgift att med hjälp av användartester utvärdera funktionalitet och användbarhet hos inbyggda skärmläsare i vanligt förekommande operativsystem (ios, OS X, Windows och Android) och på tre typer av enheter: surfplattor, smarta telefoner och persondatorer. Användartesterna genomförs med blinda personer, synsvaga personer samt personer med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. Ytterligare två användartester har genomförts med personer som inte har någon funktionsnedsättning. Användartesterna påvisar att behov av skärmläsning varierar mellan olika grupper av funktionsnedsättningar. Blinda personer är helt beroende av skärmläsning och behöver få allt innehåll på skärmen uppläst för att kunna navigera. Detta kan jämföras med synsvaga personer, som kan navigera och tillgodogöra sig av innehållet på skärmen med hjälp av synen eller med andra hjälpprogram i datorn. Dyslektiker vill huvudsakligen ha ett stöd till förståelsen av text, varför textmedföljning i en talsyntes (aktuell text läses upp och markeras i takt med uppläsning), blir väsentligt för denna grupp. Upplevelsen av en skärmläsares användbarhet, tillgänglighet och funktionalitet varierar mellan användare i testerna. Exempelvis kan en blind person ha svårigheter med manövrering av skärmläsning, medan en annan blind person inte alls upplever samma svårighet, eftersom personen är van vid den specifika skärmläsaren. Vidare framgår det under användartesterna att en skärmläsare som anses vara användarvänlig för seende eller delvis seende person, inte alls behöver vara användarvänlig för en blind person. Resultaten i studien visar bland annat att blinda användare efterfrågar kortkommandon och gester för manövrering av skärmläsare, medan synsvaga personer upplever kortkommandon och gester som komplicerade att lära sig. Användare med synsvaghet föredrar istället att manövrera skärmläsare med hjälp av sin ledsyn eller andra hjälpmedel, till exempel färginvertering eller förstoringsfunktioner. I analysen konstateras att de undersökta skärmläsarprogrammen i viss utsträckning är tillgängliga för personer med blindhet eller med grav synnedsättning. Då de integrerade skärmläsarprogrammen i högre grad är anpassade för den senare gruppen av funktionsnedsättningar, kan programmen inte anses vara tillgängliga för personer med dyslexi eller lättare synnedsättning. 2010 AB Stelacon 1

Innehåll Sammanfattning... 1 Innehåll... 2 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte och avgränsningar... 4 1.3 Metod och genomförande... 4 1.4 Definitioner...5 1.5 Rapportens disposition...5 2 Skärmläsare med talsyntes...7 2.1 Smarta telefoner... 8 2.2 Surfplattor... 9 2.3 Persondatorer... 9 3 Användartester... 11 4 Resultat och analys av användbarhetstesterna... 13 4.1 Synsvaga användare... 13 4.2 Blinda användare... 19 4.3 Användare med dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter... 26 4.4 Ej funktionsnedsatta... 28 5 Slutsatser... 31 Bilaga 1 Intervjuunderlag... 34 Bilaga 2 Användartester... 37 2014 AB Stelacon 2

1 Inledning 1.1 Bakgrund Post- och Telestyrelsen (PTS) har ett regeringsuppdrag att säkerställa tillgången på tjänster för personer med funktionsnedsättning inom områdena elektronisk kommunikation och post. I de fall där marknaden inte kan tillhandahålla sådana tjänster för personer med funktionsnedsättning kan PTS genomföra upphandling och anskaffning utav dessa. PTS finansierar även utvecklingsprojekt som tar fram nya lösningar för personer med funktionsnedsättning. Som ett led i arbetet att tillgänglighetsgöra elektroniska tjänster verkar PTS för att konsumentprodukter ska gå att använda av så många personer som möjligt. Exempel på en elektronisk tjänst är skärmläsarprogram, som idag finns på marknaden både i form av mjukvara som kräver separat installation och som program som redan är inbyggda i en enhet. En skärmläsare är ett program som avläser skärmvisningen och förmedlar detta till användaren med hjälp av talsyntes eller punktskriftsdisplay. Skärmläsare installerade i persondatorer, smarta telefoner eller på surfplattor är därmed viktiga hjälpmedel för blinda, synsvaga eller personer med dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter och gör det i över huvud taget möjligt att använda dessa elektroniska enheter. Inbyggda skärmläsare är program som är paketerade i terminaler och dess medföljande operativsystem. Skärmläsaren medför inte en direkt kostnad för användaren, mer än kostnaden för själva enheten. De integrerade alternativen har därför en ekonomisk relevans för användare, då andra externa program för skärmläsning kan vara kostsamma och finansieras olika beroende på landstingens subventioneringspraxis. Skärmläsare är ofta anpassade till olika användningsområden och kan variera i funktionalitet beroende på om programmet riktar sig till blinda användare, synsvaga, dyslektiker eller till användare med läs- och skrivsvårigheter. Användningsområdet för skärmläsare är huvudsakligen tolkning av skärmsvisningen eller avläsning av text i till exempel e-post, i ordbehandlingsprogram eller på webbsidor. Ofta är skärmläsare mer eller mindre bra anpassade för olika program eller uppgifter. Det är därför inte ovanligt att en användare använder flera olika skärmläsare beroende på vilken uppgift som ska utföras. PTS har gett AB Stelacon i uppgift att med hjälp av användartester utvärdera funktionaliteten och användbarheten i de inbyggda skärmläsarna i vanligt förekommande enheter och operativsystem. 2014 AB Stelacon 3

1.2 Syfte och avgränsningar Syftet med denna studie är att utvärdera vilka möjligheter och begränsningar som finns i inbyggda program för skärmläsning. Hädanefter när det refereras till program avses skärmläsarprogrammet. I ett första steg görs en kartläggning av marknaden för att identifiera vilka enheter och operativsystem som vanligtvis har inbyggd skärmläsarproram. I ett andra steg utförs användartester på vanligt förekommande enheter för att utvärdera om programmen bedöms fungera bra eller bristfälligt. De resultat som framkommer i studien blir därför en implikation av olika individers preferenser och/eller funktionsnedsättning. Utifrån användarnas upplevda funktionalitet hos skärmläsare bedöms hur långt utvecklingen av program kan anses ha kommit. I studien ingår också att identifiera skillnader mellan skärmläsarprogram och om det finns konflikter mellan inbyggda program och externa skärmläsarapplikationer. 1.3 Metod och genomförande Användartester genomförs med personer med olika typer av funktionsnedsättningar; synsvaga, blinda, personer med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. Rekrytering till användartester har skett i samarbete med intresseorganisationer för respektive funktionsnedsättningar samt genom annonsering i dagstidning. Användartesterna syftar till att i möjligaste mån representera ett vardagligt bruk av smarta telefoner, surfplattor eller persondatorer. Användare har i testerna besökt vanliga förekommande webbportaler till exempel dagstidningar, Wikipedia eller svenska myndighetssidor, använt e- postprogram, öppnat bilagor, följt länkar till webbsidor samt skapat vanlig text i ordbehandlingsprogram, till exempel Microsoft Word eller Pages i OS X. Under testet har en intervjuguide använts (se bilaga 1). Användartesterna har varit semistrukturerade, det vill säga utgått från individers olika behov av hjälpmedel och förmåga att kunna utföra användartestet. I de fall där den ursprungliga uppgiften har varit för svår att för användaren att genomföra inom rimlig tid har testledaren fått hjälpa användaren. Aktivering av skärmläsare har till exempel inte utförts av blinda personer och i vissa fall har inloggning på användarkonton och hantering av e-postprogram fått utgå från användartestet. Skärmläsarens funktionalitet bedöms utifrån innehåll av det som en talsyntes läser upp. Eftersom skärmläsningen är för användaren en process som sker i bakgrunden, kan användartester med talsyntes snarare betraktas som indirekta tester av skärmläsning med hjälp av talsyntes. Användarnas synpunkter och upplevelser av skärmläsarna som används i testerna har tolkats kvalitativt utifrån begreppen användbarhet användarvänlighet, funktionalitet och tillgänglighet. Användartesterna dokumenteras utifrån funktionsnedsättningarna dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter, blindhet och synsvaghet samt efter de moment som har utförts av användaren. Därutöver har två användartester genomförts med 2014 AB Stelacon 4

personer utan nedsättning, dessa tester används som referensnivå för de övriga funktionsnedsättningarna. I analysen identifieras generella likheter och olikheter mellan användare samt funktionsnedsättningar. I användartesterna görs inte värdering av upplevelser eller funktionalitet utifrån storhetsmått, då sådana uppgifter tenderar i viss mån bli påverkade av individuella olikheter hos användare. Då det har genomförs 15 användartester är det svårt att dra säkra slutsatser om resultaten är representativa för respektive funktionsnedsättning. En enskild testperson kan potentiellt påverka resultaten markant, vilket medför en skev bild av en grupp. 1.4 Definitioner För att utvärdera de inbyggda skärmläsare som finns på marknaden idag med dess möjligheter och begränsningar har vi valt att utgå ifrån begreppen användbarhet, användarvänlighet, funktionalitet och tillgänglighet vid analysen av användartesterna. Användbarhet definieras i enlighet med ISO-normen 9241-11 i den grad en användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredställande sätt. Viktigt i detta sammanhang är att användbarhet ses som ett kvalitetsmått utifrån användarens preferenser och behov, vilket innebär att användbarheten kan vara hög för en person och samtidigt vara låg för en annan person. Användbarhet särskiljs från användarvänlighet. Med begreppet användarvänlighet avses här en produkts grad av anpassning och enkelhet att använda, även för en ovan användare. Funktionalitet definieras här som en produkts förmåga att kunna utföra de uppgifter den är avsedd för. Funktionalitet ses som ett mått på den kvalitet som till exempel en mjukvara har. Tillgänglighet definieras här som ett utfall av användbarhet, om användbarheten är anpassat till specifika grupper av funktionsnedsättningar. För att en god tillgänglighet av en produkt eller tjänst ska uppnås, måste användbarheten vara anpassad till personer med olika förutsättningar. 1.5 Rapportens disposition Inledningsvis görs en marknadsöversikt över de enheter och operativsystem som har någon form av inbyggd skärmläsning. Därefter redovisas upplägg och resultat av användartesterna. Resultaten från användartesterna presenteras utifrån respektive funktionsnedsättning. Här redovisas användarnas vana vid de undersökta enheterna, operativsystemen samt skärmläsarprogrammen. De olika stegen i testerna redovisas utifrån aktivering av programmet och efter hur användaren upplever skärmläsarens funktionalitet och vilken hjälp användaren har av programmet. 2014 AB Stelacon 5

Slutligen summeras de allmänna intrycken utifrån användartesterna med en diskussion om hur långt utvecklingen av skärmläsarprogram kan anses ha kommit, eventuella kollisioner mellan olika program och vilka av de testade programmen som anses vara mycket bristfälliga utifrån användarens perspektiv. 2014 AB Stelacon 6

2 Skärmläsare med talsyntes Skärmläsare är hjälpmedel som gör det möjligt för blinda och synnedsatta samt för personer med dyslexi och med övriga läs- och skrivsvårigheter att på ett enklare sätt tillgodogöra sig text som visas på en datorskärm. Med hjälp av skärmläsaren översätts innehåll på skärmen och beroende av behov kan användaren få text uppläst med hjälp av talsyntes eller få den visad på en punktskriftsdisplay (så kallad Braille Display). Funktionaliteten och hur skärmläsare tolkar skriven text och sedan läser upp denna i talsyntesen, varierar mellan operativsystem. En skärmläsare läser oftast från vänster till höger sida av skärmen, men det finns vissa variationer i var läsningen påbörjas och hur programmet tolkar olika nivåer av skärmvisningen till exempel rubriker, underrubriker eller länkar. Användaren styr läsningen genom olika typer av kortkommandon på tangentbord eller med gester på display. Manövrerbarheten samt typ av gester och kommandon är specifika för ett operativsystem. En generell grundregel verkar dock vara att ju högre grad av manövrerbarhet desto högre grad av komplexitet och inlärningströskel finns för programmet. I integrerade skärmläsare medföljer en talsyntes och uppläsning kan variera både i ljud- och röstkvalité. Talsyntesen är alltid baserad på ett artificiellt tal som ska efterlikna människans röst. Skärmläsaren tolkar i regel allt som visas på skärmen och därmed läses samtligt innehåll upp av talsyntesen. För operativsystemet ios i smart telefon eller surfplatta samt för OS X i persondator finns ytterligare en talsyntes Text-till-tal som kan användas för att få en specifikt vald text uppläst. Denna talsyntes och talsyntesen i Officepaketet har inte har inte testats inom ramen för uppdraget, då den inte baseras på ett skärmläsarprogram. Hur en skärmläsare tolkar en webbsida eller ett program kan förklaras utifrån två olika faktorer. Dels har olika skärmläsarprogram olika funktionalitet och kan därför tillfredsställa olika användares behov. Dels finns det varierande metoder för att programmera en sida eller ett program så skärmvisningen blir mer eller mindre bra anpassat för skärmläsning. Till exempel ska rubriker, underrubriker och länkar vara uppmärkta med så kallade taggar för att skärmläsaren ska fungera bra. Knappar som visas på skärmen måste ha en så kallad alt-text, som gör att innebörden av knappen läses upp av talsyntesen. För att få struktur i det innehåll som återges måste det vara en logisk uppbyggnad av HTML-koden. Det finns dock ingen garanti för att skärmläsning tolkar ordningen av HTML-koder på samma sätt som återges i skärmvisningen. En seende person kan uppfatta en skärmvisning som mycket logiskt och tydligt, medan samma innehåll inte alls återges på samma sätt av skärmläsaren. Konsekvenserna av detta kan bli att en icke seende person inte alls uppfattar skärmvisningen som tydligt. Vid utveckling av program och hemsidor är det av största vikt att följa utarbetade normer (så kallade WAI/WCAG-kriterier) för att tillgänglighet ska uppnås. För att säkerställa en god anpassning till skärmläsare är det också 2014 AB Stelacon 7

viktigt att testa och utvärdera sidor eller program tillsammans med skärmläsare. 2.1 Smarta telefoner Inbyggda skärmläsare med talsyntes finns att tillgå i många smarta telefoner på den svenska marknaden. Den marknadsöversikt som presenteras nedan utgår från global statistik av IDC (International Data Corporation). Android, ios samt Windows Phone är det tre största operativsystemen i världen och det är huvudsakligen dessa tre system som idag finns på den svenska marknaden. Android, som är det största operativsystemet, innehar under 2013 ca. 80 procent av marknaden. I Android finns en inbyggd skärmläsare med talsyntes som heter TalkBack. Smarta telefoner med operativsystemet Android finns i många olika utföranden beroende på tillverkare, vilket innebär att funktionaliteten i TalkBack kan variera mellan olika telefoner beroende på tillverkare. I vissa fall har TalkBack eliminerats helt från den Androida enheten (se tabell 2.1 nedan). Operativsystemet ios utgör 13 procent av den totala smarta telefonmarknaden. I ios, finns en inbyggd skärmläsare och talsyntes som heter VoiceOver. Android och ios operativsystem är tillsammans dominerande på marknaden och enligt uppgifter från IDC kommer operativsystemet Windows Phone långt efter dessa med ca 4 procent av marknaden. I Windows Phone har skärmläsaren talsyntesen Text-to-Speech. Text-to-Speech finns endast tillgängligt i versionen Windows Phone 8. Vi har därför valt att testa operativsystemen ios och Android, med tillhörande enheter för användartesterna. Tabell 2.1 Inbyggd skärmläsning med talsyntes i smarta telefoner Operativsystem Finns skärmläsare med talsyntes tillgänglig? Namn ios Ja VoiceOver Android Ibland TalkBack Windows Phone Ibland Text-to-Speech Tillvägagångssättet för att aktivera skärmläsaren är likartat för samtliga smarta telefoner. Under huvudinställningar finns en inställningsflik som heter hjälpmedel, hjälpmedelscenter eller tillgänglighet där man kan aktivera skärmläsningen via ett knapptryck. Under denna flik finns också andra hjälpmedel, till exempel förstoringsinställningar, färgjustering eller ljudbalans. Antal möjliga inställningar varierar mellan olika operativsystem. I ios och VoiceOver kan flera olika språk väljas för uppläsning, däribland svenska, och kortkommandon kan väljas (kortkommandon görs med hjälp av rotorn- en pekskärmsfunktion som tillåter användaren att justera vissa inställningar genom att trycka tre fingrar mot skärmen och vrida fingrarna). I Android finns engelska som enda språk i talsyntesen, men det finns en mängd olika talsynteser i form av externa applikationer att ladda ner för andra språk. 2014 AB Stelacon 8

Inställningar av talsyntesen, till exempel val av talhastighet, kan göras för samtliga ovanstående enheter. Manövrering av en smart telefon med skärmläsare aktiverad fungerar ungefär på samma sätt i olika operativsystem. Markering och uppläsning av applikationer eller texter görs med hjälp av ett tryck på pekskärmen och val bekräftas genom två tryck i Android och ett tryck i ios. För att förflytta sig på skärmen eller byta startsida dras två eller flera fingrar på skärmen. 2.2 Surfplattor Operativsystemen i surfplattor fungerar på samma sätt som operativsystemen i smarta telefoner, vilket innebär att skärmläsarna på surfplattorna fungerar på samma sätt som i smarta telefoner. I surfplattor är Android det vanligaste operativsystemet. Enligt IDC hade ca 57 procent av surfplattorna under 2013 operativsystemet Android. Operativsystemet ios har en betydligt större marknadsandel av sitt operativsystem på surfplattor jämfört med smarta telefoner, under 2013 uppgick denna till ca 40 procent. Tabell 2.2 Inbyggd skärmläsning med talsyntes i surfplattor i Sverige Operativsystem Finns skärmläsare med talsyntes tillgänglig? Namn ios Ja VoiceOver Android Ibland TalkBack Windows Ja Text-to-Speech Enligt uppgifter från IDC har Windows med skärmläsaren Text-to-Speech ca. 3 procent av den totala marknadsandelen av operativsystem för surfplattor, därför utgår även här surfplattor med operativsystemet Windows 8 från användartesterna. Funktionaliteten i skärmläsare på surfplatta och smart telefon är snarlik och därför hänvisas läsaren till avsnittet ovan om smarta telefoner vad gäller aktivering av skärmläsaren samt kalibrering av talsyntesen. 2.3 Persondatorer Skärmläsning och talsyntes i persondatorer finns tillgängligt i både Windows och OS X operativsystem. I OS X heter programmet VoiceOver och i Windows finns skärmläsaren Narrator Text-To-Speech. Tabell 2.3 Inbyggd skärmläsning med talsyntes i persondatorer Operativsystem Finns skärmläsare med talsyntes tillgänglig? Namn OS X Ja VoiceOver Windows Ja Narrator Text-to-Speech Skärmläsaren aktiveras på samtliga datorer via kontrollpanelen, inställningar och hjälpmedel och det är möjligt att skapa genväg till 2014 AB Stelacon 9

skärmläsaren i båda operativsystemen. Man kan på båda enheter reglera talhastighet och i Voice Over går det även att välja språk i talsyntesen. I denna studie görs användartest dels i operativsystemet Windows 7 dels i Windows 8. I Windows 7 visar sig kompatibiliteten mellan den svenska versionen av operativsystemet och den engelska talsyntesen vara mycket bristfällig. Skärmläsningen fungerar inte optimalt, utan talsyntesen läser hela tiden upp felmeddelanden. I Windows 8 har buggar i operativsystemet åtgärdats och här fungerar skärmläsningen tillsammans med talsyntesen. På grund av bristande funktionalitet har det i användartesterna av Windows 7 endast genomförts aktivering av Narrator. För att kunna genomföra hela användartestet har vi valt att lägga till en öppen programvara, Nvda (Non Visual Desktop Access). Nvda har skapats för att användas i operativsystemet Windows och är kostnadsfri för användare att ladda ner på Nvaccess hemsida. Efter konsultation med experter på området har det visat sig att kombinationen Windows och Nvda ofta används då det tillköpta talsyntesprogrammet på PC av någon anledning inte fungerar längre. Med hjälp av skärmläsaren Nvda kan användaren navigera tillbaka till kontrollpanelen. Vi är medvetna om att installation med denna mjukvara inte gör skärmläsaren inbyggd i egentlig mening, men ser ändå fördelarna med att kombinera Windows med Nvda då användartesterna blir praktiskt möjliga att genomföra. Med hjälp av VoiceOver i OS X kan användaren lyssna på all visad text och till denna skärmläsare och talsyntes finns en mängd olika val av uppläsningsspråk, däribland svenska. VoiceOver i OS X kan styras av användaren på flera olika sätt, genom gester på en styrplatta, med hjälp av punktskriftsdisplay eller med en rad olika kortkommandon. VoiceOver i OS X är ett förhållandevis komplext skärmläsarprogram och det kan vara svårt för en ovan användare att manövrera enheten. Det finns dock en hjälpfunktion i programmet, där viktiga kortkommandon samt gester på display introduceras till användaren. 2014 AB Stelacon 10

3 Användartester Användartesterna i denna studie utgår från de vanligaste operativsystemen i smarta telefoner, surfplattor och persondatorer (Android, ios, Windows och OS X). Totalt har 14 testpersoner deltagit i undersökningen. Av dessa har 13 personer gjort två tester och en person har gjort fyra tester. Totalt har 30 användartester genomförts. Varje person använder en typ av enhet i testerna: smart telefon, surfplatta eller persondator. I användartester introduceras varje person till skärmläsare i två olika operativsystem: Android/iOS eller Windows/OS X. Användare representerar funktionsnedsättningarna blindhet (B), synsvaghet (S), dyslexi (D) samt övriga läs- och skrivsvårigheter (ÖvrLS). Utöver dessa funktionsnedsättningar genomförs användartester med två personer utan någon nedsättning (Ref). Syftet med att genomföra användartester med referenspersoner är att tydliggöra den generella användarvänligheten. Tabell 3.1 Användartester fördelat på respektive funktionsnedsättning/testad enhet. B S D Övr LS Ref Totalt Smart telefon Android 2 1 1 4 ios 2 1 1 4 Surfplatta Android 2 2 1 1 6 ios 2 2 1 1 6 Persondator Windows 2 1 1 1 5 OS X 2 1 1 1 5 Antal tester 12 6 6 2 4 30 Antal användare 5 3 3 1 2 14 Användartesterna avser att representera ett vardagligt användande av enheter. Användartesterna utgår ifrån vanliga webbplatser till exempel dagstidningar, myndigheter, söktjänster samt kollektivtrafiksplanerare. Vidare testas hantering av e-post och ordbehandlingsprogram. Ambitionen är att användaren ska genomföra testet självständigt och inte fastna i något steg på grund av ovana vid enheten eller att skärmläsaren behärskas fullt ut. Vid behov har därför intervjuaren hjälpt användaren förbi tekniska hinder. 2014 AB Stelacon 11

Upplägg- intervju med användartest: 1. Introduktion till studien 2. Bakgrundsfrågor om typ av nedsättning samt vad detta medför för behov av hjälpmedel samt nuvarande använda hjälpmedel 3. Aktivering av skärmläsaren 4. Inledande frågor om aktiveringsproceduren 5. Användartest 6. Specifika frågor om funktionalitet, användbarhet och tillgänglighet under testet 7. Avslutande frågor om skärmläsaren samt intryck och funktionalitet av skärmläsaren I användartestet ingår att aktivera skärmläsaren och talsyntesen. Här ställs frågor om aktiveringen och möjliga inställningsfunktioner; eventuella svårigheter som upplevs i funktionalitet eller om någonting specifikt anses vara bra. Vidare får användaren berätta om sina förväntningar av ett skärmläsarprogram och hur ett skärmläsarprogram bör fungera och bör innehålla för att möta upp användarens behov. Under själva användartestet följer frågor om skärmläsarens funktionalitet, användbarhet och tillgänglighet. Användartestet avslutas med en summering av användarens intryck och om programmet upplevs vara ett hjälpmedel för individens behov. 2014 AB Stelacon 12

4 Resultat och analys av användbarhetstesterna Resultatet från användartesterna redovisas utifrån användarnas funktionsnedsättning och testens olika steg och delmoment. Användarna refereras till som S (synsvag), B (blind), D (dyslektiker), ÖvrLS (personer med läs- och skrivsvårighet), samt Ref (referensperson). Bokstaven som indikerar funktionsnedsättning följs av ett nummer som indikerar vilken av användarna inom gruppen som avses. Presentationen av aktivering och användande av skärmläsaren nedan är en sammanfattning av användartesterna, för mer utförlig dokumentation av varje enskild användare, se bilaga 2. 4.1 Synsvaga användare De synsvaga personer som deltar i användartestet har varierande grad av synnedsättning och använder därför enheter på olika sätt. Två av de tre synsvaga i testet har ledsyn vilket medför att de delvis kan använda synen som ett hjälpmedel. En användare har en grav synskada och använder därför alltid skärmläsning med talsyntes. Tabell 4.1. Sammanfattning av de synsvaga användarna Användare S1 S2 S3 Nedsättning Synnedsättning och delvis blind. Ledsyn. Grav synnedsättning Synnedsättning. Ledsyn. Hjälpmedel idag Personerna har skiftande vana av de enheter och operativsystem som används i testerna. Användare S2 och S3 är vana vid ios. Användare S1 använder Android telefon, men inte med den inbyggda skärmläsningen utan med en tillköpt applikation. Det finns en enighet bland de synsvaga användarna om att surfplattor är svårare att manövrera än smarta telefoner, då det i dessa är en för stor skärm att orientera sig på. Användare S1 är i stor utsträckning beroende av att det som visas på en skärm är strukturerat och tydligt, med exempelvis tydlig rubriksättning och att orientering sker från vänster till höger sida av skärmen. Som hjälpmedel används gärna förstoringsfunktioner, färginvertering samt olika ljudsignaler och vibrationer vid olika typer av tjänster. Skärmläsning och talsyntes används då längre texter ska läsas upp och oftast behöver inte allt på skärmen läsas upp. S1 har en smart telefon där anpassningar med färginvertering samt olika ljud och vibrationer för olika aktiviteter har gjorts. Skärmläsning och talsyntes används sällan i telefonen eftersom detta leder till ökad strömförbrukning och att andra funktioner blir fördröjda när skärmläsningen är aktiverad. Användare S2 är helt beroende av skärmläsning och talsyntes 2014 AB Stelacon 13

både på sin PC hemma där skärmläsarprogrammet Jaws är installerat och i sin smarta telefon med VoiceOver. S3 använder huvudsakligen skärmläsning för uppläsning av mer omfattande texter och använder bara den smarta telefonen till samtal. S3 har ett visst intresse att lära sig mer om skärmläsning i telefon eftersom synen gradvis försämras och kommer att försvinna helt med tiden. Efterfrågad funktionalitet i skärmläsaren För användare S1 har en bra skärmläsare egenskaper som möjliggör uppläsning av enbart längre texter och att den delvis är möjlig att avaktivera. Väsentligt är också att en skärmläsare samverkar med andra funktioner eller program. Funktionaliteten ska vara stabil och fungera utan fördröjning oavsett om skärmläsningen är aktiverad eller ej. För användare S2 kännetecknas en bra skärmläsare av att den fungerar friktionsfritt och inte stannar under läsning. Dessutom ska skärmläsningen kunna manövreras på ett intuitivt sätt. Eftersom synen är nedsatt anser användare S3 att en bra skärmläsare ska återge det som finns på skärmen som den verkligen ser ut och ge den tilläggsinformation som annars ej uppfattas. Vad som anses karaktärisera en bra skärmläsare för de tre synsvaga användarna illustreras utifrån Figur 4.1 nedan. Ej konflikt med andra program eller funktioner Skärmläsning ska fungera utan fördröjning Vad kännetecknar en bra skärmläsare för synsvaga användare? Talsyntesen ska läsa upp text som markeras och inte allt innehåll på skärmen Skärmläsningen bör vara strömsnål Skärmläsning ska vara manöverbar på ett intuitivt sätt Figur 4.1 Funktionalitet hos en bra skärmläsare synsvaga användare 2014 AB Stelacon 14

Sammanfattning av användare, behov och användning av skärmläsare Sammanfattningsvis skiljer sig förutsättningarna och behoven åt i gruppen synsvaga användare. Användare med ledsyn använder inte talsyntes i lika stor utsträckning som användaren med gravare former synnedsättning. Användare med ledsyn kan i stor utsträckning använda sig av hjälpmedel såsom färginvertering eller förstoring vilket gör att denna grupp inte alls efterfrågar uppläsning i lika stor omfattning. Erfarenhet av att använda enheten eller skärmläsaren påverkar också användarnas möjlighet att kunna genomföra användartestet. Tabell 4.2. Sammanfattning av behov och användning av skärmläsare Användare Hjälpmedel idag Användande av skärmläsning S1 Förstoring, kontrast, ljud, vibrationer, läsning på kommando Delvis, längre texter S2 Skärmläsning och talsyntes Ja, alltid S3 Förstoring, kontrast, läsning på kommando Delvis, längre texter Aktivering och inställning av inbyggd skärmläsare De tre synnedsatta användarna har mycket olika upplevelser från aktivering och inställningar av skärmläsaren. Användare S1, som har ledsyn, har svårt att se informationen under inställningar när VoiceOver ska aktiveras. Detta på grund av att layouten utgörs av ljusgrå botten med mörkare grå text (se Figur 4.2). Användaren tycker att kontrasterna är tydligare i operativsystemet Android och inställningar upplevs vara enklare att genomföra. Figur 4.2 Aktiveringsfönstret för VoiceOver 2014 AB Stelacon 15

Användaren som är mer beroende av skärmläsning (S2) kan inte aktivera skärmläsaren på egen hand på någon av enheterna. När VoiceOver väl är aktiverad manövreras övriga inställningar, till exempel talhastigheten, med hjälp av rotorfunktionen. I TalkBack är övriga inställningar placerade separat från aktiveringen av skärmläsaren och användaren tycker att de är svåra att hitta. Användare S3 aktiverar VoiceOver och TalkBack utan problem. Inställningarna för TalkBack anses även av denna användare vara svåra att hitta. De två personerna med ledsyn använder gärna andra hjälpmedel i enheten i kombination med skärmläsning, till exempel invertering av färger. Då många hjälpmedel används på samma gång blir resultatet ofta att enheten fungerar med fördröjning samt att enheten har högre batteriförbrukning. De med ledsyn använder gärna talsyntes för uppläsning för längre sammanhängande texter, en traditionell skärmläsare som läser upp allt innehåll på sidor uppfattas därför som ett sämre alternativ för deras behov. Möjligen är talsyntesen Text till tal i operativsystemet ios ett bättre alternativ för dessa personer. Denna typ av uppläsningsfunktion saknas på enheten med Android. I skärmläsaren TalkBack är talsyntesen ett problem för samtliga användare eftersom rösten inte vägleder i tillräcklig utsträckning. Rösten som finns i det inbyggda programmet finns bara på engelska och när svensk text läses upp blir det i vissa sammanhang svårbegripligt. Sammanfattningsvis genomför 2 av 3 testpersoner en lyckad aktivering (se Tabell 4.3) och detta beror till stor del på att de har ledsyn. Beroende på grad av funktionsnedsättning upplever användarna olika problem i aktiverings och inställningsfasen. Tabell 4.3 Sammanfattning av aktivering och inställningar Användare Enhet Aktivering VoiceOver TalkBack S1 Kontrast (+) Kontrast (-) Surfplatta Ja Konflikter(-) Konflikter(-) Språk (-) S2 Smart telefon Nej S3 Surfplatta Ja Rotorfunktion (+) Möjliga inställningar (+) Kontrast (-) Bekräftelse (-) Möjliga inställningar(+) Språk (-) Placering(-) Språk (-) Ljud vid förflyttning (-) Användartest När S1 gör användartest med skärmläsning konstateras det snabbt att skärmläsningen och talsyntesen ger för mycket information för att vara funktionell för de behov som personen har. Användaren är medveten om att skärmläsare ofta styrs genom kortkommandon eller gester och säger att dessa funktioner inte alls används för egen del då uppläsning inte behöver ge orientering av sidor utan snarare underlätta läsning av omfångsrika texter. Användare S2 som är den användare i gruppen med sämst syn. S2 är van vid Voice Over och använder det utan problem under testet och har talet inställt 2014 AB Stelacon 16

på mycket hög hastighet. Navigering görs utan problem, men vid ett tillfälle får S2 svårt att hitta en inloggningsruta. Användarens ovana med att använda TalkBack, medför att testet är svårt att genomföra med den skärmläsaren. Användare S3 har svårt att genomföra testet med skärmläsaren i TalkBack då den inte ger en överblick av de sidor som besöks, till exempel är inte möjligt att särskilja vad som är rubriker, länkar eller bilder på skärmen. S3 uppskattar emellertid vissa funktioner i Androids skärmläsare, till exempel ljud och vibrationer vid förflyttning. S3 testar VoiceOver och anser inte att skärmläsaren här inte bidrar fullt ut till navigering eftersom man vill själv kunna välja vad som ska läsas upp på skärmen och dessutom kunna höra skillnad på gemener och versaler. Användaren upplever att VoiceOver fungerar bättre på websidor än i än e-postprogrammet. Sammanfattningsvis upplever de synsvaga testpersonerna som är ovana vid talsyntes att det är svårt att genomföra testerna enbart baserat på talsyntesen. De har framförallt problem med navigering och talhastighet. Den person som var van vid en viss skärmläsare genomförde testet på den skärmläsaren utan problem och hade egentligen inga svårigheter med att genomföra testet (se Tabell 4.4). Användare med lägre grad av synsvaghet betraktar inte skärmläsaren och talsyntesen VoiceOver som ett hjälpmedel för att kunna genomföra testet. Framförallt beror det på att skärmläsaren läser upp information som de inte behöver samt möjligen också på grund av att dessa personer inte har vana vid att tillgodogöra sig information från talsyntes. Personen med svårare synskada har vana vid att använda skärmläsaren VoiceOver och betraktar detta program som ett hjälpmedel. Däremot anses TalkBack vara svårt att manövrera. Detta skulle kunna bero på ovana, men också på grund av att användaren i testet anger att skärmläsningen läser av för mycket information och inte tycker talsyntesen är av godtagbar kvalité. TalkBack uppfattas inte som ett hjälpmedel eftersom personen har svårt att orientera sig på skärmen och har problem med att navigera. 2014 AB Stelacon 17

Tabell 4.4 Funktionalitet och hjälpmedel Funktionalitet Hjälpmedel Användare VoiceOver TalkBack VoiceOver TalkBack S1 Mer text än vad som avses läses upp (-) Hastighet (-) Mer text än vad som avses läses upp (-) Hastighet (-) Nej Nej Språk (-) Navigering (-) S2 Språk (-) Navigering (+) Navigering (-) Hastighet (+) Ja Nej S3 Navigering (+ -) Funktionalitet (-) Språk (-) Navigering (-) Ljud vid förflyttning (-) Inte fullt ut Nej Analys Användbarheten, det vill säga om användaren kan anses kunna använda skärmläsaren på ett ändamålsenligt och tillfredställande sätt, varierar mellan användarna. De två användare som delvis har ledsyn tycks inte ha samma behov av en kontinuerlig uppläsning, varför användbarheten av båda typer av skärmläsare bedöms vara låg för dessa personer. Användaren som är mer beroende av skärmläsning tycker att användbarhet av VoiceOver är god. TalkBack anses däremot ha dålig användbarhet, men detta skulle kunna bero på att användaren är ovan vid uppläsning. Grad av användarvänlighet, det vill säga produktens enkelhet att använda för en ovan användare, varierar mellan personerna i testet. Olika vana av enheter och operativsystem kan vara den främsta förklaringen till att användarvänligheten upplevs olika. Användarvänligheten för VoiceOver betraktas som generellt god då manövrerbarheten av skärmen är intuitiv och sker utan problem. För att kunna använda funktionerna i VoiceOver fullt ut kan rotor behöva användas. Användarna anser att rotorn är komplicerad att lära sig och kräver ofta träning. Navigering med hjälp av TalkBack anses vara svår och samtliga användare upplever påtagliga problem med att manövrera enheten. Vidare är inställningarna av talsyntesen i TalkBack mer svåråtkomliga, vilket också sannolikt påverkar användbarheten i negativ riktning. Funktionalitet avser programmets kvalité och hur bra skärmläsningen och talsyntesen är på att genomföra en avsedd uppgift. Två av de tre synsvaga personerna i testet har behov av att kombinera skärmläsning med andra typer av hjälpmedel. Användarna har erfarenhet av att enheten drar mycket ström och fungerar med fördröjning då många funktioner är igång samtidigt. Vidare anses talsyntesen i TalkBack vara svår att begripa och detta medför att programmet får dålig funktionalitet för användarna. 2014 AB Stelacon 18

Tillgängligheten avser hur produkten kan anses ha en användbarhet som är anpassad till en persons specifika förutsättningar. Den användare som i högre grad är beroende av skärmläsning och talsyntes upplever troligen en god tillgänglighet i VoiceOver och en mycket dålig tillgänglighet i TalkBack. Detta medför att TalkBack troligen inte kan betraktas som tillgängligt för synsvaga personer. Tabell 4.5 Sammanfattning av synsvaga användare Enhet Op.syst. Användbarhet Användarvänlig Funktionalitet Tillgänglighet Smart TalkBack Möjligen Nej Nej Nej telefon VoiceOver Ja Ja Nej Ja Surfplatta r TalkBack Nej Nej Nej Nej VoiceOver Nej Nej Nej Nej Sammanfattningsvis är de inbyggda skärmläsarna inte är anpassade till de synsvaga användarnas behov (se Tabell 4.5). Funktionaliteten är generellt sett bristfällig samtidigt som tillgänglighet och användarvänlighet oftast inte är anpassade för gruppens behov. Skärmläsaren VoiceOver på en smart telefon är ett undantag då den anses både tillgänglig och användarvänlig, men användaren saknar fortfarande mycket funktionalitet. 4.2 Blinda användare Tyngdpunkten av användartesterna har lagts i gruppen blinda användare eftersom samtliga blinda personer som deltagit i under testerna har vana av att använda skärmläsning och lyssna till talsyntes. Totalt har 12 användartester genomförts med fem blinda personer. En av testpersonerna genomförde två olika användartester på två olika enheter. Majoriteten av användarna i gruppen är blinda sedan födseln eller sedan mycket låg ålder. Det enda undantaget är användare B1 som egentligen var synsvag från början, men då en sjukdom gör att synen kontinuerligt försämras är personen praktiskt taget blind idag och har ledarhund samt blindkäpp. Tabell 4.6 Sammanfattning av de blinda användarna Användare B1 B2 B3 B4 B5 Funktionsnedsättning Tidigare synsvag, numera blind Blind sedan födsel Blind sedan födsel Blind sedan födsel Blind sedan låg ålder Hjälpmedel idag B1 använder VoiceOver på sin smarta telefon. När längre texter ska skrivas kopplas ibland ett vanligt tangentbord via blåtand till den smarta telefonen. 2014 AB Stelacon 19

Skärmen på den smarta telefonen anses av B1 vara för liten och det är därför svårt att få precision i skrivandet på pekskärmen. Användaren B1 har hemma en PC med skärmläsningsprogrammet Jaws installerat och har även en punktläsningsdisplay kopplad till datorn. Vid något tillfälle har användaren försökt använda den inbyggda skärmläsningen i PC, men har aldrig fått detta program att fungera. Användare B2 har en smart telefon med VoiceOver. VoiceOver används relativt sällan, eftersom telefonen primärt används till samtal. Hemma har användaren en PC med operativsystemet Windows XP. På denna enhet är Jaws installerat. Användare B3 använder ibland skärmläsare med talsyntes och ibland tillsammans med punktskriftsdisplay. Användaren anser sig ha en bred erfarenhet av olika typer av enheter och ett intresse för olika skärmläsarprogram. Användaren har gärna olika typer av skärmläsarprogram installerade, VoiceOver används i telefon samt Jaws används på PC. Användare B4 har en smart telefon med VoiceOver och använder sin telefon till att ringa med och till att surfa på internet med. Användaren B5 har två olika telefoner, en vanlig knapptelefon med talfunktion samt en smart telefon med VoiceOver. Användaren anser att VoiceOver är besvärlig att ringa från eftersom telefonen har en platt skärm, så denna används mestadels för nedladdning av olika applikationer. Användaren överväger att skaffa en telefon med operativsystemet Windows, eftersom detta operativsystem känns mer bekant. Hemma används en PC med skärmläsarna Nvda samt Jaws. Personen använder två olika skärmläsare för att vissa funktioner fungerar bättre på den ena eller den andra skärmläsaren. Nvda läser till exempel upp allt innehåll på skärmen, även information i e- postprogrammets inkorg i vänstermarginalen, vilket inte Jaws gör. Vidare anser användaren att funktionaliteten i Jaws har försämrats i Officeversionen 2013. Bland gruppen blinda användare finns en varierande vana av program för skärmläsning och olika typer av enheter. Ett generellt mönster bland användarna i denna grupp är att ha VoiceOver installerat i smarta telefonen och skärmläsarprogrammet Jaws på PC. De flesta av användarna i undersökningen har varit blinda sedan födsel eller mycket tidig ålder, vilket innebär att de har använt Jaws under lång tid. Jaws är också det program som traditionellt används i skolundervisningen. Efterfrågad funktionalitet i skärmläsaren Samtliga blinda användare har en uppfattning om vad som kännetecknar en bra skärmläsare och vilken typ av hjälp de efterfrågar av en skärmläsare (se Figur 4.3). 2014 AB Stelacon 20

Allt som står på skärmen ska läsas upp Uttalet i talsyntes ska vara korrekt Läsningen ska kunna kontrolleras med gester och snabbkommando Text ska läsas upp med korrekt kontext Vad kännetecknar en bra skärmläsare för blinda användare? Skärmläsningen ska vara snabb och effektiv Skärmläsning ska återge skärmvisningen på ett logiskt sätt Förflytting på skärmen ska indikeras med klickljud Figur 4.3 Funktionalitet hos en bra skärmläsare- Blinda användare Sammanfattning av användare, behov och användning av skärmläsare Gruppen blinda är mer homogen jämfört med gruppen synsvaga utifrån de erfarenheter och behov de har av skärmläsare (se Tabell 4.7). Tabell 4.7 Sammanfattning av användare, behov och användning av skärmläsare Användare Hjälpmedel idag Användande av skärmläsning B1 VoiceOver med tangentbord, Jaws Ja, alltid B2 VoiceOver, Jaws Ja, delvis B3 VoiceOver, Narrator, Jaws Ja, alltid B4 VoiceOver, Jaws Ja, alltid B5 Nokia Talk, VoiceOver, Nvda, Jaws Ja, alltid Alla användare är idag blinda och använder skärmläsare för att kunna utnyttja samtliga enheter. De flesta har VoiceOver i smart telefon och har Jaws installerat i PC. 2014 AB Stelacon 21

Aktivering och inställning av inbyggd skärmläsare Ingen av de blinda personerna som deltar i användartestet lyckas på egen hand aktivera skärmläsningen, eftersom det saknas ett saknas förinställt kortkommando för ändamålet. Endast den användare som gör tester på den egna enheten kan aktivera skärmläsning på egen hand. Aktivering av skärmläsare verkar aldrig vara ett problem eftersom det finns kortkommando och det vid köp av ny enhet alltid medföljer aktiveringshjälp. De användare som är vana vid VoiceOver hanterar inställningar av skärmläsaren utan svårigheter och gör ofta detta snabbt med hjälp av rotorn. Två av användarna tycker att det finns tillräckligt med möjlighet till inställningar av talsyntesen i VoiceOver, till exempel talhastighet och tonläge i röst. Användaren som testar VoiceOver saknar inställningar av skärmläsningen som finns i det mer avancerade programmet Jaws, till exempel att man kan justera den mängd information som läses upp. Skärmläsaren i Android har inställningar av talsyntesen placerade på annat ställe än vid själva aktiveringen av programmet och detta anses vara negativt eftersom dessa är svåra att hitta. Vidare konstaterar samtliga användare att det inte finns särskilt många justerbara inställningar för talsyntesen TalkBack, till exempel tonläge i röst eller en svenskspråkig röst. Tabell 4.8 Sammanfattning av aktivering och inställningar Anv. Enhet Aktivering VoiceOver TalkBack/ Nvda/Narrator Rotor (+) B1 Smart telefon Nej Många möjliga Kan ej själv (-) inställningar (+) B2 Persondator Nej Kan ej själv (-) Inställningar ej möjliga (-) B3 Smart telefon Ja B3 Persondator Ja Logiskt placerad (+) Ej hjälpfunktioner (-) Träningsläge (+) Ej egna gester (-) Endast en röst (-) Val av uppläsningsinnehåll (-) Logiskt placerad (+) Färgtolkning (-) Innehåll uppläsning (-) Inställningarna svåra att hitta (-) Val av uppläsningsinnehåll (-) Få allmänna inställningsmöjligheter (-) Enkel att aktivera (+) Få möjliga inställningar (-) Möjlighet till kortkommando (-) B4 Surfplatta Kompakt röst (+) Hoppar ur (-) Läser inte tecken (-) Gester (-) B5 Surfplatta Inställningar via rotor (+) Inte följsam (-) Gester (-) Användartest för blinda personer I användartesterna visar det sig att manövrering av skärmläsare på persondator är mycket svårt för en ovan användare. I Nvda finns det ingen direkt navigationshjälp med upplysningar om vilken rubriknivå som användare B2 befinner sig på. Allt läses upp som det visas på skärmen vilket 2014 AB Stelacon 22

medför att användaren inte alls får en uppfattning om var i skärmvisningen läsning görs. I OS X har B2 svårt att manövrera skärmläsningen överhuvudtaget, då läsningen huvudsakligen måste styras genom kortkommandon och användaren har inte kunskap om dessa. En annan blind användare, B3, tycker att OS X fungerar bra om man känner till vilka kortkommandon som ska användas, men att programmet inte är lika bra som Jaws. Narrator, som är det inbyggda skärmläsarprogrammet i Windows, anses av samma användare vara enkelt att förstå men att det borde finnas fler allmänna inställningsmöjligheter och kortkommandon för enklare navigering. Vid test av VoiceOver samt TalkBack på surfplattor och på persondator blir det tydligt att vana är en väsentlig komponent för att en användare ska kunna använda enheten. Tre av fyra användare som testade TalkBack hade svårigheter med manövrering av enheten, där ett tryck på skärmen görs för markering och få innehållet av ett objekt uppläst och två tryck på skärmen för att följa länk eller öppna program. Dessa användare har svårigheter att genomföra testet utan hjälp från testledaren. En av användarna konstaterar att manövreringen av enheten borde vara en vanesak. Användarna saknar också kortkommandon i TalkBack, motsvarande rotorn i VoiceOver. Användarna upplever att skärmläsaren VoiceOver och TalkBack tolkar samma bilder på olika sätt, vilket ställer till problem för vissa under testet. VoiceOver läser upp bilder som objekt i jpg-format och TalkBack tolkar samma bilder som länkar till andra sidor (se bild 4.4). Figur 4.4 Olikheter i hur skärmläsare tolkar bilder 2014 AB Stelacon 23

Två av användarna tycker att det plingande ljudet vid manövrering är irriterande och inte tillför något för en förbättrad navigering, medan en tycker att ljudet är bra och känns användbart. Tabell 4.9 Funktionaliteten i användartestet Funktionalitet Användare Enhet VoiceOver TalkBack/Narrator/Nvda B1 Smart telefon Snabb och effektiv (+) Ändamålsenlig (+) Talsyntes ok (+) Engelsk talsyntes (-) B2 Persondator Komplicerad (-) Navigation (-) Automatisk uppläsning (-) B3 Surfplatta Effektiv (+) Oväsentlig information uppläst (-) Fastnar ibland (-) Navigation (-) Navigation (+) B4 Persondator Lagom mängd information (+) Komplicerad (-) Avsaknad av kortkommando (-) Effektiv, snabb respons (+) Navigation (-) B5 Surfplatta Svårmanövrerad (-) Navigering med rotor(+) Plingande ljud (-) Innehållsförteckning(-) Läsning upphör (-) B6 Surfplatta Läsning upphör (-) Plingande ljud (+) Svårmanövrerad (-) Sammanfattningsvis anser ingen av användarna att TalkBack fungerade som ett hjälpmedel under testet. Fyra av sex användare ansåg däremot att VoiceOver gjorde det. Tabell 4.10 Om programmet var ett hjälpmedel för användarna Hjälpmedel Användare Enhet VoiceOver TalkBack/Narrator/Nvda B1 Smart telefon Ja Möjligen B2 Persondator Nej Nej B3 Surfplatta Ja Nej B4 Persondator Ja Nej B5 Surfplatta Ja Nej B6 Surfplatta Nej Nej Analys Ett generellt intryck vid användartest med blinda personer är att vana vid en specifik enhet, operativsystem eller programvara påverkar användandet i mycket högre utsträckning än för personer som använder sig mer eller mindre av synen. Vidare har blinda personer helt andra behov av navigeringsstöd än seende. Någonting som anses vara användarvänligt av en seende person 2014 AB Stelacon 24

uppfattas inte alltid som användbart för en blind person. Som exempel kan en jämförelse göras mellan en av referenspersonerna, Ref2 (presenteras i nedanstående kapitel), och en av de blinda användarna, B2. Den seende personen tyckte att manövrering av skärmläsningen var mycket intuitiv och enkel att hantera med pekaren på skärmen. Den blinda användaren fick aldrig kontroll över var pekaren befann sig eftersom talsyntesen läste upp innehåll där den passerade och gav inte användaren några närmare beskrivningar om hur sidan var organiserad. Därför kan man konstatera att för blinda påverkar inte allmän användarvänlighet nödvändigtvis en produkts användbarhet i positiv riktning. Nvda och Narrator tolkas därför här som användarvänliga men ej användbara för personerna i testet. Dessa program var funktionella, men då användbarheten är låg kan det ifrågasättas om denna produkt kan anses vara tillgänglig. Det har konstaterats att VoiceOver i OS X inte är användarvänligt eftersom detta program kräver många kortkommandon och har en relativt hög inlärningströskel. Däremot verkar denna skärmläsare fungera funktionellt, ge en godtagbar bra navigation och därför vara användbar och tillgänglig för blinda personer. VoiceOver i ios på smart telefon och surfplatta anses av de flesta användare vara användarvänligt och användbart för blinda. Tillgängligheten här betraktas därför vara god i detta program. I TalkBack är användbarheten i nuläget bristfällig även om programmet fungerar som det ska, detta eftersom talsyntesen inte håller tillräckligt hög nivå. Vidare har det saknats fler inställningar här och de som finns har varit svåra att hitta. Slutsatsen är att TalkBack på smart telefon och surfplatta har en låg tillgänglighet för de blinda användarna. Tabell 4.11 Sammanfattning av blinda användare Enhet Op.sys. Användbarhet Användarvänlig Funktionalitet Tillgänglighet Smart telefon TalkBack Nej Nej Ja Nej VoiceOver Ja Ja Ja Ja Surfplatta TalkBack Nej Nej Nej Nej Persondator VoiceOver Ja Ja Nej Ja Narrator/ Nvda Nej Ja Ja Möjligen OS X Ja Nej Ja Ja Sammanfattningsvis konstateras att blinda är en något mer homogen grupp utifrån behov av en skärmläsare. Tabell 4.11 visar att VoiceOver är den skärmläsare som uppfyller dessa behov medan TalkBack har vissa brister. Det är viktigt att nämna att majoriteten av användarna har tidigare erfarenhet av VoiceOver, vilket medför att genomförandet av användartester förenklas och uppfattningen påverkas i positiv riktning. 2014 AB Stelacon 25