AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER



Relevanta dokument
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Sveriges miljömål.

Temagruppernas ansvarsområde

Grundläggande Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

Miljömålen i Västerbottens län

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Bilaga 5 Miljöbedömning

- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.

Sveriges miljömål.

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014


Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Miljöprogram Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige

Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön


Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS )

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

God bebyggd miljö - miljömål.se

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

Utbildningspaket Konsumtion

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål

Uppföljning år Lokala miljömål för Vänersborg år Illustrationer: Tobias Flygar

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Människan, resurserna och miljön

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Trollhättan & miljön

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Utveckling och hållbarhet på Åland

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget KF 106

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

Miljöprogram för Högsby kommun

Miljööverenskommelse

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

ENABYGDENS MILJÖMÅL

Energikällor Underlag till debatt

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Underlag för behovsbedömning av MKB för detaljplan Gäller detaljplan för kolonilottsområde Område 1 Spiken/Hammaren

Vegetation som föroreningsfilter

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Transkript:

1 (7) AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16, 93. ÖVERGRIPANDE VISION FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Alla beslut skall baseras på en helhetssyn som leder till en hållbar ekologisk utveckling. ÖVERGRIPANDE LOKALA MÅL FÖR VÄNERS- BORGS KOMMUN Kommunen skall verka för att de nationella och regionala miljömålen uppnås. Föroreningshalterna skall vara så låga att de inte påverkar människors hälsa eller ge upphov till andra olägenheter. Föroreningar i miljön påverkar alla människor. Miljömålen utgår därför ifrån att hela befolkningen, även känsliga individer som exempelvis astmatiker, skall skyddas mot negativ påverkan ( ur: Naturvårdsverket Rapport 4765, Ren luft och gröna skogar - Förslag till nationella miljömål 1997" ). Föroreningshalterna skall minska till den nivå där långsiktiga negativa effekter kan undvikas i alla typer av ekosystem. Halten av föroreningar skall minskas till en sådan nivå att risk för skador på växter och djur inte föreligger. Förnyelsebara naturresurser får inte utnyttjas så att ekosystemens bärkraft överskrids. Hushållningen med lagerresurser skall säkerställa att kommande generationers valmöjligheter inte försämras. Naturresurser är allt det som människan utnyttjar i naturen; skog, jordbruksmark, fiskevatten, järnmalm, solstrålning m m. En naturresurs är förnybar om den nybildar råvaran under en tidsperiod som människan kan överblicka, som grödor, träd, fisk, sol- och vindenergi. Lagerresurser är naturresurser som inte återskapas under överskådlig tid, som grus, metaller och fossila bränslen (ur: Naturvårdsverkets Rapport 4765, Ren luft och gröna skogar - Förslag till nationella miljömål 1997"). Den biologiska mångfalden skall säkerställas. Ekosystem och biotoper skall bevaras och skötas så att alla i landet naturligt förekommande arter av växter, djur och andra levande organismer ges förutsättningar att fortleva i livskraftiga bestånd ( populationer ).

2(7) Detta innebär bl a att arter skall bevaras i livskraftiga populationer inom deras naturliga utbredningsområden, att genetisk variation, såväl inom som mellan populationer, skall upprätthållas ( ur: Naturvårdsverkets Rapport 4765, Ren luft och gröna skogar - Förslag till nationella miljömål 1997" ). LOKALA MÅL FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN LUFT Luftkvaliteten skall förbättras så att riskerna för människors hälsa till följd av utsläpp från trafik, industri, energianläggningar eller annan verksamhet undanröjs. Svaveldioxidhalterna får inte vara så höga att risk för skador på djur och växtlighet samt korrosionsskador på t ex byggnader föreligger. Halten av marknära ozon skall minskas till en sådan nivå att växtskador inte förekommer. All användning av ämnen som påverkar uttunningen av ozonskiktet skall kontinuerligt minska för att till sist upphöra. Koldioxiden skall minskas till en nivå som inte förändrar jordens klimat och således inte ökar växthuseffekten. Stoft Utsläppen av svävande stoft från regionen mätt som maxvärde får inte överstiga nuvarande vintermånadsmedelvärde. Nuvarande vintermånadsmedelvärde i regionen är cirka 20 mikrogram/m 3 luft ( mätt på landsbygden ). Maxvärdet kan vara cirka 40 mikrogram/m 3. Flyktiga organiska ämnen ( VOC ) Totalhalten kolväten i tätorten skall år 2000 inte överstiga 15 mikrogram/m 3 Totalhalten kolväten i Vänersborgs tätort var år 1997 på mellan 15 och 30 mikrogram/m 3. Kväveoxider Kväveoxidhalten måste minskas i de tätbebyggda delarna, så att halten kväveoxider år 2010 inte överstiger 20 mikrogram/ m 3. De högsta halterna av kväveoxider var i Vargön och Vänersborgs tätort år 1997 30 mikrogram/m 3...

3(7) Svaveldioxid Svaveldioxidhalten i tätbebyggelsen skall understiga 15 mikrogram/m 3. De högsta halterna av svaveldioxid i kommunen år 1997 fanns i bostadsområdena i Vargön ( mellan 12 och 20 mikrogram/m 3. I Vänersborgs centrala delar är halterna förhållandevis låga ( mellan 6 och 8 mikrogram/m 3. Marknära ozon Halten av marknära ozon skall minska. Här gäller samma mål som för kväveoxider och kolväten ( VOC ). Fotokemiska oxidanter, t ex ozon, bildas genom kemiska reaktioner av kolväten och kväveoxider under inverkan av solljus. Fotokemisk smog innehåller en mängd olika föroreningar, bl a ozon som är den dominerande komponenten. Uttunning av ozonskiktet HCFC ( väteklorfluorkarboner, en typ av så kallade freoner ) skall avvecklas till år 2005 som arbetsmedium i kommunens större klimatanläggningar samt i kylar och frysar. CFC är under avveckling, påfyllnadsförbud gäller fr o m 1998. Koldioxid Totalutsläppen av koldioxid från olika former av energianvändning skall år 2010 ha minskat med 20% räknat från år 1997 års utsläppsnivå. Halterna av övriga växthusgaser skall också minskas. VATTEN Alla människor skall ha god tillgång till dricksvatten av hög kvalitet (i enlighet med Livsmedelsverkets normer ). Ytvatten skall ha en så hög kvalitet att risk ej föreligger för påverkan på djurs hälsa vid förtäring. Badvattenkvaliteten skall vara god i kommunens samtliga sjöar ( i enlighet med Naturvårdsverket normer ). Övergödningen och försurningen av kommunens vattendrag måste minska, genom att utsläpp av kväveoxider, ammoniak, fosfor samt svaveldioxid minskar. Den naturliga reningen som sker i ett vattendrag skall bibehållas/återskapas. Grundvattnet skall skyddas från föroreningar och annan påverkan. Hänsyn skall därvid tas såväl till dricksvattenintressen som ekologiska aspekter. Skyddsområde för värdefullt grundvatten skall avsättas.

4(7) De vattenburna utsläppen av kväve från mänskliga verksamheter skall minska. Kommunen skall på alla sätt arbeta för att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. Vid alla beslut som på något sätt berör vatten skall en långsiktig hushållning av vatten vara självklar. Denna hushållning skall bygga på både människans behov av rent vatten för konsumtion, och vattnets viktiga roll för miljön och den biologiska mångfalden ( se biologisk mångfald och naturvård ). Utbyggnad av vattenkraft i kommunen får ske genom modernisering av befintliga kraftstationer samt iordningställandet av nya och eventuellt nedlagda kraftstationer. Detta får ske under den förutsättningen att det inte leder till betydande regleringar och rensningar som ger skador i miljön. Miljöprogram del vatten skall revideras senast år 2005. VÅTMARKER Våtmarker skall skyddas så att den biologiska mångfalden och våtmarkers egenskaper som värdefulla vattenmagasin består. Den naturliga reningen som sker i och i anslutning till ett vattendrag skall bibehållas/återskapas. De olika naturvärdena som är knutna till våtmarker i kommunen skall bevaras. Skadade våtmarkers värde som vattenmagasin och naturliga reningsanläggningar skall återställas där så är möjligt. Kommunen skall arbeta för att Ske mosse och Trone mosse skall skyddas som naturreservat före år 2005. Kommunen skall ta fram ett prioriterings- och åtgärdsprogram för våtmarker i Vänersborgs kommun före år 2000. BIOLOGISK MÅNGFALD OCH NATURVÅRD Den biologiska mångfalden och den genetiska variationen skall säkerställas. Alla naturligt förekommande växt- och djurarter i kommunen skall ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd.

5(7) Kommunen skall i allt sitt arbete ta stor hänsyn till värdefulla naturmiljöer och arbeta för säkerställande av särskilt värdefull natur. Arbetet skall pågå kontinuerligt. Kommunen skall vårda kommunägda tätortsnära skogar och skogar av särskild betydelse för naturvården och friluftslivet. Det kan göras i den naturvårdsinriktade skogsbruksplanen som skall revideras år 2002, bl a genom avsättande av naturreservat och vård av grönområden. Kommunen skall avsätta markområden för att bilda naturreservat i särskilt värdefulla områden. Fram till år 2000 bör kommunen avsätta tre naturreservat - utöver Nygårdsängen även skog i Ursandsområdet och Hästängarna vid Halleskogen. Sedan år 1996 har kommunen delegation att bilda naturreservat för områden som har lokalt och regionalt stora naturvärden och friluftsvärden. Arbetet för bildande av ett reservat - Nygårdsängen vid Nabbensberg har påbörjats. INDUSTRI OCH VERKSAMHETER Utvecklingen av industrier och verksamheter, belägna inom kommunen eller som nyetableras inom kommunen, skall ske på ett sådant sätt att ett från ekologisk synpunkt hållbart näringsliv uppnåtts före år 2025. I strävan mot en hållbar utveckling skall människan stå i centrum. Hon skall därvid ha rätt till ett hälsosamt och rikt liv i samklang med naturen ( princip 1, Riodeklarationen ). År 2000 skall alla stora och medelstora verksamheter och företag vara registrerade under EMAS eller certifierade enligt ISO 14000 eller att arbete pågår för registrering/certifiering. Samma miljöprinciper skall även tillämpas hos småföretagen. Detta innebär att ständigt verka för att minska risker och störningar i samband med verksamheter. BULLER Bullernivåerna, såväl inomhus som utomhus, skall vara så låga att de inte inverkar negativt på invånarnas hälsa och välbefinnande. Utomhusnivån vid bostäder får år 2010 inte överstiga 55 dba ( ekvivalent ljudnivå ) respektive 30 dba ( ekvivalent ljudnivå ) inomhus. Maxnivån inomhus får därvid inte överstiga 35-45 dba ( socialstyrelsens riktlinjer ).

KEMIKALIER 6(7) Samhällets påverkan, genom utsläpp av metaller och organiska miljögifter i omgivande miljö, får inte leda till en ackumulering av halter som skadar människors hälsa eller naturen ens i ett långsiktigt perspektiv. Kvaliteten på avloppsslam från avloppsreningsverket i Vänersborg skall vara så hög att avloppsslammet utan risk för skadliga effekter på kort sikt kan användas som anläggningsjord. Ej nedbrytbara föroreningar i slam från avloppsreningsverket skall före år 2005 ha minskat till sådana halter att slammet kan återföras till omgivande åkerjordar ( riktvärden o dyl se Samrapport, Brålanda avloppsreningsverk Vänersborgs kommun ). Alla som hanterar kemiska produkter skall - för att hindra skada på människa och miljö- undvika sådana produkter som kan ersättas med mindre farliga. Substitutionsprincipen eller utbytesregeln innebär att var och en som hanterar eller importerar en kemisk produkt skall bedöma om samma resultat kan nås till lägre risker med en annan produkt eller på ett annat sätt. Slutdokumentet från FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 beskriver substitution som det klassiska medlet för riskreduktion. Inom kommunens verksamheter skall användningen öka av KRAVgodkända livsmedel, som är lokalt odlade, samt av miljömärkta produkter. Användningen av kemiska bekämpningsmedel på kommunägd mark skall upphöra. Användningen av miljö- och hälsoskadliga kemikalier skall minimeras, vilket bl a kan uppnås genom att kommunen bedriver aktiva informationsinsatser. AVFALL För att nå verklig framgång i utvecklingen mot ett resursbevarande samhälle, krävs medvetna och upplysta medborgare. Framtidsvisionen om avfall är att medborgarna har sådana insikter att inget material av något slag, som kan återanvändas eller på annat sätt återvinnas, kastas för deponering. I ett sådant samhälle existerar naturligtvis enbart sådant material som lämpar sig för återvinning.

7(7) Avfallets innehåll av miljöstörande ämnen skall minska. Med utgångspunkt från 1990 års avfallsmängder skall före år 2000: - avfallsmängden som nu går till deponering minska med 50%, - återvinningsgraden för bygg- och rivningsavfall öka med 80%, - återvinningsgraden för branschspecifikt avfall öka med 75%, samt - återvinningsgraden för ej branschspecifikt avfall öka med 75%. Farligt avfall skall före år 2000 separeras från övrigt avfall till 100%. ENERGI Energianvändningen skall minska, genom effektiviserande åtgärder och andra energisparåtgärder, hos såväl producenter som konsumenter. Energisparande åtgärder får inte utföras på sådant sätt att inomhusmiljön påverkas negativt. Energi för uppvärmning, elförbrukning och transporter skall i första hand komma från närproducerade, biobränslen eller andra förnyelsebara källor. Energi för uppvärmning och elförbrukning kan t ex hämtas från vindkraft, solenergi, befintlig vattenkraft och biobränslen. Som drivmedel för fordon/transporter kan t ex metanol, etanol och rapsolja användas. Vid val av produkter skall hänsyn tas till den sammantagna energiåtgången vid produktion och transporter, så att energiåtgången minimeras. Kommunen bör före år 2005 ha övergått till att använda biobränslen och/eller annan förnyelsebar energi vid uppvärmning av kommunägda fastigheter. En utbyggnad av fjärrvärmenätet sker kontinuerligt i kommunen. Satsningen på biobränslen för energiändamål får inte innebära ett hot mot den biologiska mångfalden eller ge upphov till olägenheter i samband med förbränning.