Värme. Med Biobränsle



Relevanta dokument
Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Biobränslen från skogen

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

hållbar affärsmodell för framtiden

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Förnybara energikällor:

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

Biobränslehantering från ris till flis

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

E.ON Värme. Med spillvärme

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Foto: Joakim Lloyd Raboff

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Miljöredovisning 2014

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Energisamhällets framväxt

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

En utlokaliserad energiproduktion

Vattenfall Värme Uppsala

Energigas en klimatsmart story

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Bio2G Biogas genom förgasning

Ren energi för framtida generationer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Jämförelse med uppsatta mål

Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala. Välkommen till Värme Uppsala

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Det Goda Ägandet. LRF om äganderätten

Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

ett nytt steg i energiforskningen

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergi. En hållbar kraftkälla.

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Naturskyddsföreningen

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Sverigedemokraterna 2011

Skogsindustriernas utmaningar

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

E.ON Värme. Med värme

Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?

fjärrvärmen och miljön

Branschstatistik 2015

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

bruka utan att förbruka

Biobränslesituationen i Sverige. säsongen Stora Enso Bioenergi AB. Magnus Larsson

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Indikatornamn/-rubrik

Kontrollstation Den svenska klimatstrategins utveckling

Göteborg Energi på Gasdagarna 2019

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Utbildningspaket Konsumtion

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Sysselsättningseffekter

Basprogram Systemteknik

Rolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Falu Energi & Vatten

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Utveckling och hållbarhet på Åland

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Värdekedjan Energi från skogsråvara

Skellefteå Kraft på kartan

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Vinden. En framtidskraft.

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Transkript:

Värme Med Biobränsle

Varje dag lagras solens energi i allt som växer. När vi behöver energin finns den där, bevarad i ett träd eller en gröda. Vissa delar blir till hus, papper, bröd; andra delar är det ingen som vill ha. Dem använder vi. Vi tar tillvara på det som annars skulle ha gått förlorat och använder det till biobränsle energi som skapar värme och el. På samma gång sänker vi koldioxidutsläppen och bidrar till en hållbar utveckling.

Biobränslen är klimatneutrala Koldioxidutsläppen i världen måste minska och ansvaret för det vilar på oss alla. Som den svenska värmemarknadens största privata aktör och därtill Sveriges ledande kraftvärmeproducent, har E.ON ett omfattande ansvar. Redan idag beskrivs fjärrvärme som den största miljöförbättraren i svenska städer. Med samtidig el- och värmeproduktion i våra kraftvärmeverk förbättrar vi miljönyttan ytterligare. Genom att öka andelen biobränslen i våra anläggningar, minimerar vi koldioxidutsläppen och bidrar i högre grad till en hållbar utveckling. Biobränslen är klimatneutrala. Det innebär att den koldioxid som frigörs vid förbränning tas upp av den växande skogen. När tillväxt och förbränning sker i samma takt går koldioxidekvationen ihop. Så är det i Sverige. Vi tar inte ut mer än vad som växer upp och därför bidrar inte biobränslen till växthuseffekten, vilket fossila bränslen gör. Biobränslen är inte heller ändliga, vilket betyder att vi själva kan påverka och ta ansvar för framtida tillgångar. År 2020 ska 20 % av de energitillgångar som används inom EU utgöras av förnybar energi. Samma år ska Sverige helt ha brutit sitt oljeberoende och påtagligt minskat användningen av oljeprodukter. För att nå dessa mål måste biobränslen utnyttjas i högre grad än vad de gör idag. För oss utgör biobränsle det konkurrenskraftiga, klimatneutrala alternativet som svarar mot våra kunders krav på miljövänlig fjärrvärme till ett bra pris. Att det dessutom är ett bränsle med stor utvecklingspotential stärker oss ytterligare i vår satsning. Mångfald är grunden Under de senaste 15 åren har bränslebranschen förändrats snabbt och tanken på att sätta all tillit till enbart ett bränsle har övergetts. Det enda sättet att trygga en tillförlitlig och miljövänlig värme- och elproduktion är genom en mångfald av hållbara bränslealternativ. Att elda olika sorters biobränslen, men också spillvärme, gas och avfall från hushåll och industri, gör att vi står stadigt på flera ben. De biobränslen vi använder kommer från skogs- och jordbruket; biprodukter som skulle ha gått förlorade om de inte blivit bränsle. Genom att ta tillvara dem bidrar vi till att minska koldioxidutsläppen, men också till att skapa arbetstillfällen i Sverige. Värme- och elproduktionen blir dessutom mindre känslig för yttre påverkan eftersom bränslet finns här, i vårt eget land. Det tycker vi är en klok användning av råvaran. Vi inser vikten av att skogen och jordbruket har många funktioner att fylla. Jordbruket finns för att ge oss mat och öppna landskap. Skogen behövs för att förse sågverk och pappersmassaindustri med råvara, som rekreationskälla och för den biologiska mångfaldens skull. Vi anser inte att ett ökat uttag av biobränsle står i motsats till detta. Tvärtom är det så, att om vi i större utsträckning tillvaratar det som annars skulle ha gått förlorat, minskar vi koldioxidutsläppen och förbättrar möjligheterna att värna vår miljö. Och den utvecklingen ska vi i högsta grad vara delaktiga i. Foto: Tommy Hvitfeldt Anders Östlund, VD E.ON Värme Sverige

Hållbarhet är grunden i vår produktion förnyelsebart och finns nära våra anläggningar. Det uppfyller kundernas efterfrågan på ett bra prismässigt och miljövänligt uppvärmningsalternativ. Ökad användning av biobränsle är därför en viktig del av omställningen till en långsiktigt hållbar energianvändning. Foto: Thomas Tollstrup Under flera tusen år var biobränsle den enda energikällan i Sverige. Från det att de första människorna befolkade vårt land för över 10 000 år sedan och fram till mitten av 1900-talet, var det från skogen vi hämtade energin som värmde våra bostäder. Först på 50-talet började oljan göra sig gällande på allvar, för att under 70- och början av 80-talet dominera helt. Nackdelarna med olja är uppenbara för oss idag. Den släpper ut stora mängder koldioxid vid förbränning. Den fraktas oftast långa sträckor och numera är den dessutom dyr. I en tid då vi tar klimatfrågan på största allvar ser vi oss om efter hållbara alternativ. Omställningen från olja till förnybara energikällor har pågått under många år, och i takt med ökad medvetenhet och högt ställda mål intensifieras arbetet. Biobränsle uppfyller alla de krav vi ställer på ett miljövänligt bränsle. Det är klimatneutralt, Från olja till biobränsle Inom fjärrvärmeproduktionen har omställningen från fossila bränslen redan kommit mycket långt. I dagsläget utnyttjar E.ON Värme Sverige årligen cirka 4 TWh biobränsle i produktionen, vilket gör det till vår klart största bränsleform. Som jämförelse kan nämnas att vi endast använder 0,4 TWh olja, medan kol står för så lite som 0,1 TWh. År 2020 kommer siffran för biobränslen att vara minst 10 TWh, men kan bli hela 50 % högre om förgasning av biomassa har utvecklats så att tekniken är kommersiellt tillgänglig. Den stora ökningen ligger i vår satsning på kraftvärme. Genom att producera el samtidigt som värme utnyttjas bränslet verkligt effektivt, vilket ger hög energieffektivitet och miljönytta. Vilka biobränslen använder E.ON? De biobränslen som används i Sverige utgörs i huvudsak av restprodukter från skogsindustrin. Jordbruksrester svarar enbart för cirka 1 % av produktionen. Vid förbränningen tillsätts ofta en liten del torv. Genom ett klimatanpassat torvbruk skördas idag en promille av torven i Sverige, vilket endast är en bråkdel av den årliga torvtillväxten (uppgift från TorvForsk, stiftelsen Svensk Torvforskning).

Vi skapar framtidens bränslelösningar Foto: Roine Magnusson / Johnér E.ON har lång erfarenhet av forskningsprojekt inom biobränsle. Till exempel anlade vi redan i början av 70-talet odlingar av Salix. Idag finansierar E.ON flera projekt som syftar till att utveckla nya metoder och växtmaterial för ett ökat utbud av biobränsle. Som en av landets ledande användare av biobränslen är det en självklarhet för oss att medverka i utvecklingen inom området kunskapsmässigt såväl som ekonomiskt. I rollen som energiproducent bejakar E.ON alla sätt som gör att biorestprodukterna kan användas effektivare och i större omfattning än idag. Det förutsätter dock ett långsiktigt synsätt och att vi tar hänsyn till samtliga aspekter som omgärdar vårt uttag. I våra forskningsprojekt lägger vi därför stor vikt vid att se på en ökad användning i kombination med hållbarhet och biologisk mångfald. Ett ökat uttag är möjligt Det finns delade meningar om hur mycket biobränsle jord- och skogsbruket i Sverige kan producera. De flesta är dock övertygade om att det går att ta ut en betydligt större andel än vad som görs idag, främst från skogsbruket. Skogsindustrierna bedömer själva att uttaget av skogsbränsle kan öka med 20 TWh per år, utan att detta konkurrerar med annan råvaruanvändning eller får negativa miljökonsekvenser. För att möjliggöra detta måste förbättrade metoder för att kostnadseffektivt utvinna biobränsle ur skogen utvecklas. Dessutom måste även andra avverknings- och gallringsrester än dagens tas tillvara. I ett modernt skogsbruk finns det många fördelar med att utnyttja restprodukter till biobränsle. Det underlättar markberedning och planteringsarbete, men kan också hindra spridningen av vissa skadedjur och sjukdomar. Forskning visar till exempel att den smittsamma rotrötan till stor del kan stoppas genom stubbrytning, en teknik där stubbarna lyfts upp ur jorden och används till bränsle. I Sverige är potentialen för stubbrytning inte klarlagd, men bedömningen är att 20 TWh per år är en realistisk siffra. I Finland används redan tekniken med stor framgång och har kommit att ersätta gift vid bekämpningen av rotröta. Biologisk mångfald måste bevaras För att bevara den biologiska mångfalden och inte utarma skogen på dess naturliga näringsämnen lämnas alltid död ved kvar vid uttag av GROT (Gren - Rot - Topp). Likaså lämnas barren kvar för att bidra till den viktiga humusbildningen, det översta marklagret. Sedan länge återför E.ON även aska efter förbränningen av biobränslen. Askan innehåller alla de näringsämnen som fördes bort när trädbränslet togs ur skogen, kväve undantaget, och är således mycket viktig för att sluta det kretslopp som är nödvändigt för skogens återväxt. En annan viktig miljöaspekt är att förbränningen av biobränslet är så optimal som möjligt. Då minskar utsläppen av rökgaser och restprodukter, och miljön och den biologiska mångfalden påverkas mindre. Därför arbetar vi ständigt med att förbättra förbränningstekniken och öka energieffektiviteten i vår produktion.

Fyra röster om biobränsle Lars-Erik Axelsson Energidirektör Skogsindustrierna Inom skogsindustrin hänger ekonomi, sysselsättning och klimatnytta ihop. Skogsindustrin ger stora exportintäkter och tryggar sysselsättningen åt många människor, inte minst i glesbygdsområden. Dessutom är den en av lösningarna på klimatfrågan, eftersom skogen och produkterna som tillverkas av den binder koldioxid. Biobränslen från skogen utgör en mycket viktig del av klimatnyttan, eftersom de ersätter användningen av fossila bränslen. Idag motsvarar uttaget av avverkningsrester 7 TWh bränsle per år. En studie som vi har gjort visar att det finns potential att ta ut minst det dubbla. Om sortimentet av biobränsle dessutom ökar, är det möjligt att ta ut ytterligare 12 TWh. Den totala ökningspotentialen ligger alltså runt 20 TWh som det ser ut idag. På längre sikt är det möjligt med ännu större uttag. Skogsutredningen som presenterades hösten 2006 talar om att skogstillväxten kan öka med 25 50 % på 10 60 års sikt. Det innebär motsvarande ökning av GROT. Ett ökat uttag av industriråvara och ett effektivare utnyttjande av restprodukterna ger fördelar för hela Sverige. Det tryggar sysselsättningen inom näringen och hjälper oss att nå klimatmålen. Men det är viktigt att använda skogen i rätt ordning och inte göra energi av det som är timmer och massaved. Skogen ska räcka till mycket, men om vi ser till att använda den såsom vi gör idag, kan vi kombinera alla intressen. Både när det gäller industrin, energin och skogen som plats för rekreation och biologisk mångfald. Ulf Jobacker Energiexpert LRF, samordning och affärsutveckling I den gröna näringen finns det en stor utvecklingspotential och ett jättestort intresse att öka affärsmöjligheterna med biobränsle. Nästan var femte bonde ser en sådan utvecklingsmöjlighet för egen del och under förra året mer än fördubblades andelen bland våra medlemsföretag som arbetar med energi. Det är helt otroliga siffror. Potentialen att snabbt öka biobränslevolymerna anser vi är starkast från de odlade markerna, men de stora volymerna total sett finns inom skogsbruket. Dessutom finns det en utredning som bland annat visar att det är fullt möjligt att öka den långsiktiga skogstillväxten i Sverige med 20 %. Den möjligheten tar vi sikte på i Kraftsamling Skog, en kunskapssatsning för ökad lönsamhet och tillväxt i familjeskogsbruket. De krafttag vi tar idag kan bidra till att öka mängden biobränsle vi kan ta ut från skogen. Den forskning och utveckling som bedrivs är en annan viktig del av arbetet. Vi följer den noga, allt för att klara balansgången mellan ett ökat energiuttag och en miljömässigt hållbar tillväxt. Biobränsle är en möjlighet för våra medlemsföretag att få en bättre lönsamhet i sina verksamheter och alla faktorer talar för en fortsatt expansion. Marknaden pekar uppåt, vi har goda inhemska förutsättningar för att producera biobränsle och vi har det politiska intresset. De senaste tjugo åren har vi gjort en oerhört kraftfull resa när det gäller användandet av biobränsle i Sverige. Nu gäller det att förvalta den utvecklingen och se till att den fortsätter.

Foto: Julio Gonzalez/SLU Per Graesén Bränslestrateg E.ON Värme Sverige Min uppgift inom E.ON Värme Sverige är att se till att vi har framtidens bränsle och det vi fokuserar mest på är just biobränsle. Vi anser att det är den enskilt viktigaste bränsleformen för att klara företagets långsiktiga överlevnad, lönsamhet och miljömål. För oss är det av stor betydelse att ligga i täten när det gäller användningen av biobränsle. Vår relation till kunder, marknad och omvärld präglas av att vi är ett framåtriktat företag som gör det som är rätt och riktigt. Då kan vi inte nöja oss med att följa efter andra! Därför satsar vi också stort, fem miljoner per år, på olika projekt som syftar till att utveckla vår kunskap kring hur vi bäst kan använda biobränsle i vår produktion. I och med att biobränsle är en oändlig resurs, kan vi påverka tillgången kontinuerligt. Idag finns det inte någon annan bränsleform som är jämförbar med biobränsle när det gäller att uppfylla såväl miljömässiga som kommersiella villkor. Jag ser därför oerhört stora möjligheter att utveckla både tillgången och användningen i Sverige. Om 1900-talet var det teknologiska århundradet tror jag att 2000-talet kommer att vara det biologiska. Vi måste lära oss hur vi ska kunna försörja en växande befolkning och samtidigt ta hänsyn till vår natur och vårt klimat. I Sverige saknar vi fossila bränslen, men vi har i gengäld en skog som ständigt ökar i storlek. Den är vår nationella resurs och vi måste ta vara på den om vi ska kunna minska de globala koldioxidutsläppen. E.ON har kommit en bra bit på väg, men vi ska komma ännu längre. Pernilla Björk Informationschef SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Biobränsle är en av de viktigaste utmaningar som SLU arbetar med och vår forskning ska bidra till att belysa såväl möjligheter som risker med olika sätt att använda biologiska naturresurser. Tillsammans med E.ON har vi inlett ett fyraårigt samarbetsprojekt, som ska bidra till ökad tillgång och nyttjande av bioråvara från skogen för energiändamål inom ramen för ett långsiktigt skogsbruk. Projektet innehåller två huvudområden: att beskriva effektiva skogsskötselsystem som uthålligt ökar det möjliga uttaget av bioråvara för energiändamål och att undersöka hur verksamheterna i skogen, energisektorn och skogsindustrin ska samspela för bästa totala resultat. Projektet rymmer även ett antal delprojekt, till exempel att studera snabbväxande trädslag som är intressanta för en biobränsleinriktad odling. Resultaten ska vara tillämpbara i praktiskt skogsbruk, men också utgöra underlag för vidare forskning och målinriktade diskussioner med berörda myndigheter och departement. Samverkan med aktörer inom näringsliv och samhälle är en oerhört betydelsefull uppgift för SLU. Vi arbetar medvetet för att utveckla våra kontakter och samarbetet med E.ON är ett bra exempel på hur universitet och näringsliv kan gå samman i projekt som berör båda parterna.

E.ON Värme Sverige Telefon 040-25 50 00 info@eon.se www.eon.se 2007.10 Produktion: Uptext / Fredrik Collijn AB. Tryck: Elanders. Foto omslag: Fredrik Nyman / Johnér