MILJÖRAPPORT ÅR 2006 År 2006 utbildades truckförarna i EcoDriving SSAB Tunnplåt AB Borlänge
Borlänge 2006 SAMMANFATTNING AV MILJÖÅRET 2006 Företaget har under året skött anläggningarna enligt gällande tillstånd och genomfört mätningar för att följa upp att verksamhetens villkor innehållits. Störningar har förekommit, men de har endast varit av sådan karaktär att bolaget anser sig klarat villkoren. Green Cargo belönade, för fjärde året i rad, SSAB Tunnplåt med ett Bra Miljöval-intyg. Intyget visar att bolagets tågtransporter klarar Svenska Naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval-transporter. De prövotidsutredningar som föreskrevs i Miljödomstolens deldom daterad 2005-06-20, inlämnades till Miljödomstolen i december 2006. Restenergi motsvarande 297 000 MWh har tagits tillvara inom industriområdet. Totalt har ett överskott från verksamheten motsvarande värmen i ca 5 400 m 3 olja distribuerats till Borlänge Energis fjärrvärmenät.
Borlänge 2006 Sett ur ett längre perspektiv har miljösituationen utvecklats positivt, vilket illustreras i nedanstående diagram. Utsläpp till luft svaveldioxid + kväveoxider Utsläpp till luft stoft 5000 12 0 0 4000 3000 2000 10 0 0 10 0 0 800 600 400 200 0 1980 1990 2005 2006 0 19 8 0 19 9 0 2006 2 0 0 5 Utsläpp till vatten suspenderade ämnen och mineralolja Resursanvändning 300 250 200 150 10 0 50 0 1980 1990 2005 2006 Susp. M in. olja 12 0 0 10 0 0 800 600 400 200 0 19 8 0 19 9 0 22006 0 0 5 Olja+gasol Elkraft Miljösituationens utveckling 1980-2006 av utsläpp till luft, vatten samt resursanvändning.
Borlänge 2006 INNEHÅLL 1 ALLMÄNNA UPPGIFTER... 2 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2.1 Bolaget SSAB Tunnplåt AB... 3 2.2 Verksamheten i Borlänge... 4 2.3 Lokalisering av verksamheten i Borlänge... 8 2.4 Huvudsaklig miljöpåverkan... 10 2.5 Verksamhetens omfattning... 13 2.6 Miljöorganisation och kompetens... 14 2.6.1 Ansvar för miljöfrågor... 14 2.6.2 Stödfunktioner för miljöarbetet... 14 2.6.3 Miljökompetens... 15 2.7 Miljöledningssystem... 16 3 ÅTGÄRDER I VERKSAMHETEN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 17 3.1 Efterlevnad av de allmänna hänsynsreglerna... 17 3.1.1 Kunskapskravet... 17 3.1.2 Skyddsåtgärder och bästa möjliga teknik... 17 3.1.3 Lokaliseringsprincipen... 18 3.1.4 Hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen... 19 3.1.5 Produktvalsprincipen... 19 3.1.6 Skadeansvarsprincipen... 20 3.2 Åtgärder för att uppfylla villkoren... 21 3.3 Förändringar i verksamheten... 21 3.3.1 Utökad kylkapacitet vid kontinuerliga glödgningslinjen... 21 3.3.2 Tillfällig lagring av metallhydroxidslam... 21 3.3.3 Ny utloppssektion för ventilationsluft från tandemvalsverket... 21 3.3.4 Bullerövervakningssystem... 21 4 TILLBUD OCH STÖRNINGAR... 22 4.1 Oljedroppar från tandemvalsverket... 22 4.2 Buller från skrotgården... 22
Borlänge 2006 5 RISKER... 23 5.1 Allmänt... 23 5.2 Hantering av risker vid SSAB Tunnplåt i Borlänge... 23 5.2.1 Beredskapsplan... 23 5.2.2 Katastrofplan... 23 5.2.3 Insatsplaner... 24 5.2.4 Systematisk miljöriskbedömning... 24 5.2.5 Allmänna olycksfallsrutiner... 25 5.2.6 Larmrutiner... 25 5.2.7 Övrigt... 25 5.3 Miljöriskanalys... 26 5.4 Säkerhetsrapport... 26 6 PRODUKTER... 27 7 RESTPRODUKTER, BIPRODUKTER OCH AVFALL... 33 8 EGENKONTROLL... 35 8.1 Egenkontrollens omfattning... 35 8.2 Nyckeltal... 36 8.3 Miljömål... 37 8.3.1 Mätbara miljömål... 37 8.3.2 Övriga miljömål... 38 8.4 Tillstånd och villkor... 39 8.4.1 Produktionstillstånd samt villkor för utsläpp till luft och vatten... 39 8.4.2 Utsläppsrätter för koldioxid... 42 8.5 Verksamhetsstyrning... 43 8.6 Kontrollprogram och miljöbesiktningar... 44 8.7 Utsläpp till luft... 46 8.7.1 Svaveldioxid... 46 8.7.2 Kväveoxider... 46 8.7.3 Stoft... 48 8.7.4 Saltsyra och klorgas... 48 8.7.5 Olja som aerosoler... 49 8.7.6 Flyktiga organiska ämnen... 49 8.7.7 Koldioxid... 50 8.7.8 Sammanställning av totala utsläppen till luft... 51 8.8 Utsläpp till vatten... 53 8.8.1 Varmvalsverkets vattenreningsanläggning... 53 8.8.2 Kallvalsverkets vattenreningsanläggning... 53
Borlänge 2006 8.8.3 Beläggningsverkets vattenreningsanläggning... 54 8.8.4 Savelgärdet (lakvatten)... 55 8.8.5 Sammanställning av totala utsläppet till vatten... 56 8.9 Resursanvändning... 57 8.9.1 Energi... 57 8.9.2 Råvaror... 58 8.9.3 Kemikalier... 59 8.10 Köldmedia och brandskyddsmedel... 60 8.10.1 Köldmedia... 60 8.10.2 Brandskyddsmedel... 60 8.11 Buller... 61 8.12 Deponering... 61 8.12.1 Allmänt... 61 8.12.2 Anpassningsplan för deponin... 62 8.12.3 Tillförda mängder år 2006... 62 8.12.4 Återvinning av oljigt glödskal... 62 8.12.5 Lakvatten... 62 8.13 Besiktningar... 63 9 BILAGOR... 64 BILAGA 1, Gällande Miljötillstånd... 64 BILAGA 2, Förteckning över genomförda utredningar, MKB 2001... 66 BILAGA 3, Utökad verksamhetsbeskrivning... 69 BILAGA 4, Emissionsdeklaration
Borlänge 2006 Sida 2 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER GRUNDDEL för år: 2006 Uppgifter om anläggningen Anläggningsnamn: SSAB Tunnplåt AB Kontaktperson: Jonas Larsson Kommun: Borlänge kommun i Dalarnas län Ort där anläggningen finns: Borlänge Huvudbransch: 27-2 Övriga branschkoder: Kod för farliga ämnen: SewF14, SewK08 Kod för avgifter: 27-2, 37-1, 40-2, 90.006-6 Datum för tillstånd: 2002-12-06 Tillståndsgivande myndighet: Miljödomstolen i Stockholm Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Dalarnas län Miljöledningssystem: SS-EN ISO 14001:2004 Uppgifter om huvudmannen Huvudman: SSAB Tunnplåt AB Organisationsnummer: 556313-7941 Gatuadress: FACK Postnummer: 781 84 Ort: Borlänge Telefonnummer: 0243-70 000
Borlänge 2006 Sida 3 2. VERKSAMHETSBESKRIVNING 2.1 Bolaget SSAB Tunnplåt AB SSAB Tunnplåt AB är Nordens största tillverkare av tunnplåt och en av de ledande i Europa när det gäller utveckling av höghållfast stål. Företaget är ett integrerat stålföretag med malmbaserad ståltillverkning i Luleå (masugnar och stålverk) och tillverkning av tunnplåt i Borlänge (valsning och beläggning). Dessutom finns en anläggning för målning av tunnplåt i Finspång. Den egna stålämnestillverkningen i Luleå tillsammans med stålämnen från SSABs verksamhet i Oxelösund fyller behovet av stålämnen i Borlänge. Bolagets produktionsflöde inklusive SSAB Oxelösunds ämnestillverkning illustreras i figur 1. Figur 1. Bolagets produktionsflöde inklusive SSAB Oxelösunds tillförsel av ämnen.
Borlänge 2006 Sida 4 2.2 Verksamheten i Borlänge Verksamheten i Borlänge omfattar anläggningar för varmvalsning, kallvalsning, metallbeläggning och färgbeläggning av tunnplåt. För färdigställning av produkten finns klipp- spalt- och formatsträckor samt utrustning för emballering. Till stöd för tillverkningen finns utrustning för försörjning, transporter, verkstäder etc. samt enheter för logistik, inköp, personal och ekonomi. Omhändertagande av restprodukterna järnoxid och glödskal på industriområdet sköts av SSAB Merox AB som är ett dotterbolag till SSAB Tunnplåt AB och SSAB Oxelösund AB. Verksamheten pågår generellt dygnet runt med uppehåll endast vid planerade underhållsstopp, delar av industrisemestern samt vid vissa storhelger. Värmning, valsning, kylning och ytbehandling är viktiga moment i tillverkningen och utgör grunden för utvecklingen av allt mer avancerade tunnplåtsorter med låg ytvikt i kombination med ökad styrka och livslängd. Figur 2 på nästa sida visar ett principschema över produktionsenheterna i Borlänge. I bilaga 3, utökad verksamhetsbeskrivning, ges en mer ingående beskrivning av respektive produktionsanläggning. Karta 1 visar produktionsanläggningarnas placering på industriområdet.
Borlänge 2006 Sida 5 Figur 2. Produktionsenheterna i Borlänge principschema. Genom varmvalsverket passerar samtliga stålämnen. Här finns två ugnar för uppvärmning av ämnena samt valsverk som valsar ner ämnena från 220 mm till 1,5-16 mm. Färdiga bandrullar varierar i vikt mellan 5 30 ton per styck. Efter varmvalsningen går en viss volym för leverans till kund medan resten går vidare till betsträckorna. Vid betningen avskiljs järnoxid från ytan på de varmvalsade banden genom behandling i saltsyra. I tandemvalsverket kallvalsas de betade banden vilket ger en tunnplåt med bättre yta. Tjockleken efter kallvalsningen blir 0,4-3 mm. Från tandemvalsverket går plåten antingen vidare till glödgning eller till metallbeläggningslinjerna.
Borlänge 2006 Sida 6 Glödgningen sker endera i den kontinuerliga glödgningslinjen eller i klockugnar. Vid glödgning värmebehandlas plåten för att skapa en formningsbar produkt efter kallvalsningen. Vidareförädling av plåten sker i kontinuerliga linjer för metallbeläggning av zink metallbeläggningslinje 1 och 2. Den metallbelagda plåten kan beläggas med färg i målningslinjen. I formatsträcka 1, 2 och 3 klipps och emballeras formatplåt av tunnplåtrullar. I spaltsträcka 1, 2, 3 och 4 spaltas och emballeras band av tunnplåtrullar
Borlänge 2006 Sida 7 Karta 1, Produktionsanläggningarnas placering på verksområdet Varm valsverk
Borlänge 2006 Sida 8 2.3 Lokalisering av verksamheten i Borlänge SSAB Tunnplåts verksamhet i Borlänge bedrivs på det sedan mer än 120 år tillbaka etablerade industriområdet. Området med omgivningar framgår av karta 2. I figur 3 nedan visas ett flygfoto över industriområdet. Industriområdet ansluter i väster till stadskärnan och är i övrigt huvudsakligen omgärdat av villabebyggelse. Den stadsplan som fastställdes år 1986 skapar skyddsområden mellan industriområdet och bostadsområdena. Av naturliga skäl är dessa begränsade vilket i sig ställer stora krav på försiktighetsmått vid drift och planering av verksamheten. Genom industriområdet rinner vattenrecipienten Dalälven. Detta påkallar särskilda försiktighetsmått men ger samtidigt fördelar beträffande tillgång på kylvatten. Till industriområdet hör ett område benämnt Savelgärdet (övre högra hörnet av fotot) som under många år använts som industrideponi. Deponiområdet är till stora delar uppfyllt och avslutat. Figur 3. Flygfoto över industriområdet i Borlänge.
Borlänge 2006 Sida 9 Karta 2, Industriområdet med omgivningar
Borlänge 2006 Sida 10 2.4 Huvudsaklig miljöpåverkan I korthet innehåller miljöbilden utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider, stoft och koldioxid som härrör från förbränning av eldningsolja och gasol som används för värmning och värmebehandling av stålämnen och plåtband. Utsläppen har kunnat reduceras bland annat genom att gasol till ca 60 procent ersatt eldningsoljan och att återvunnen restenergi svarar för ca 90 procent av industriområdets uppvärmningsbehov för byggnader. Därtill överförs restenergi till Borlänge kommuns fjärrvärmenät. Saltsyran återvinns efter betning i betsträckorna genom att järnoxid avskiljs i en särskild regenereringsanläggning. På så vis upprätthålls en hög självförsörjningsgrad av saltsyra, ca 98 procent. Från regenereringsanläggningen för saltsyra avgår en mindre mängd järnoxid och spår av saltsyra och klorgas till luft. Vid kallvalsning i tandemvalsverket uppstår utsläpp av oljedimma till luft på grund av att oljehaltiga emulsioner förångas till viss del i valsspalten och ångan sugs ut med ventilationssystemet till omgivningsluften. Oljan i ventilationsluften avskiljs med mekaniska avskiljare, s. k. prallavskiljare, innan utsläpp. Vid den kontinuerliga glödgningslinjen finns en s.k. SCR-anläggning (selektiv katalytisk reduktion) för reduktion av kväveoxider. Vid torkning av målad plåt i målningslinjen drivs lösningsmedel av från färgen. Produkterna är brännbara och nyttjas som bränsle för målningslinjen samtidigt som de destrueras i en efterförbränningsanläggning. För värmning av stålämnen och band samt för drift av motorer åtgår stora mängder olja, gasol och elkraft. Kostnaden är hög, vilket bland annat har lett till en gynnsam utveckling och resurshushållning, vilket visas i bifogad figur 7. För rening av vatten finns tre vattenreningsanläggningar installerade på området. Det renade vattnet avleds till recipienten Dalälven. Följande figurer visar utvecklingen från 1980 till 2006 när det gäller Utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider till luft (figur 4) Utsläpp av stoft till luft (figur 5) Utsläpp av suspenderade ämnen och mineralolja till vatten (figur 6) Användning av olja, gasol och elkraft (figur 7)
Borlänge 2006 Sida 11 Utsläpp till luft svaveldioxid + kväveoxider 5000 4000 (ton) 3000 2000 1000 0 1980 1990 2006 Figur 4. Utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider till luft år 1980 2006 Utsläpp till luft stoft 1200 1000 800 (ton) 600 400 200 0 1980 1990 2006 Figur 5. Utsläpp av stoft till luft år 1980-2006
Borlänge 2006 Sida 12 Utsläpp till vatten suspenderade ämnen och mineralolja 300 250 200 Susp. Min. olja (ton) 150 100 50 0 1980 1990 2006 Figur 6. Utsläpp av suspenderade ämnen och mineralolja till vatten år 1980-2006. Resursanvändning kwh/ton varmvalsade band 1200 1000 800 600 400 200 0 1980 1990 2006 Olja+gasol Elkraft Figur 7. Användning av olja, gasol och elkraft år 1980-2006.
Borlänge 2006 Sida 13 2.5 Verksamhetens omfattning Tillverkningen av produkter har under året hållits inom tillåtna produktionsnivåer. Nedanstående tabell 1 visar den faktiska produktionen år 2006 samt tillståndsgiven produktion för respektive produktionsanläggning. Tabell 1. Produktionsvolymer år 2006 samt tillståndsgiven produktion för respektive anläggning. Produktion Tillståndsgiven Produktionsanläggning år 2006 produktion Varmvalsverket 2,66 Mton 3,2 Mton Betsträckor 1,8 Mton 2,5 Mton Tandemvalsverk 1,1 Mton 1,4 Mton Glödgning 521 kton 650 kton Metallbeläggningslinje 1 213 kton 280 kton Metallbeläggningslinje 2 336 kton 400 kton Målningslinjen 129 kton 140 kton
Borlänge 2006 Sida 14 2.6 Miljöorganisation och kompetens Miljöarbetet är sedan lång tid en integrerad del av företagets verksamhet. Förutom vardagliga insatser i verksamheten har företaget särskilt avsatt expertis för att upprätthålla ett effektivt och modernt miljöarbete. Inom företaget finns för detta ändamål bland annat en särskild miljöavdelning med miljöutbildad personal på akademisk nivå. Kompetensutvecklingen säkras genom t. ex. dagliga insatser kombinerat med riktad utbildning, deltagande i forskningsinsatser etc. För att få en allsidig effektivitet i miljöarbetet sker en ständig samverkan mellan produktion, inköp, laboratoriet, produkt- och processutveckling och andra expertresurser som företaget förfogar över, samverkar med eller engagerar externt. 2.6.1 Ansvar för miljöfrågor Ansvaret för miljöfrågorna följer företagets linjeorganisation och arbetsområden. Storleken på företagets verksamhet gör att verkställande direktören inte har möjlighet att i detalj själv följa eller leda miljöverksamheten. Som följd därav har ansvaret för miljöfrågorna delegerats ner i linjeorganisationen och i regel som lägst till respektive anläggningschef. Därutöver utförs miljöinsatser som en del av den anställdes arbetsuppgifter. 2.6.2 Stödfunktioner för miljöarbetet För samordning, information och stöd för produktionsavdelningarnas dagliga miljöarbete finns sidoorganisationer på avdelningsnivå för såväl inre som yttre miljöfrågor samt för brand och säkerhet. För rapportering av händelser som medför onormala störningar på miljön finns särskilda rutiner fastställda så att rapportering kan ske dygnet runt till verksamhetschef och till avdelningen för yttre miljö. Yttre miljöavdelningen har att rekommendera eller vidta lämpliga åtgärder. Allt efter behov kontaktas berörd myndighet.
Borlänge 2006 Sida 15 2.6.3 Miljökompetens Förståelse, kunnande och delaktighet hos alla medarbetare är förutsättningar för ett effektivt miljöarbete. Därför utbildas personalen kontinuerligt i miljöfrågor. I samband med bolagets miljöcertifiering har alla anställda genomgått en miljöutbildning. Det hölls även en särskild utbildning för chefer. De nyanställda i företaget får utbildning i miljö inom ramen för ordinarie introduktionsutbildning. Avdelningarna har lång erfarenhet av verksamheten och är medvetna om miljöpåverkan och vilka försiktighetsmått som krävs. Vid behov inhämtas kunskap från annan intern eller extern expertis. Inom miljöområdet bedriver koncernen en omfattande kunskapsuppbyggnad. Detta sker till viss del genom utvecklingsarbete i egen regi. När det är lämpligt deltar representanter för stålrörelsen i gemensamma miljöforskningsprojekt tillsammans med andra ståltillverkare. Det senare sker bl. a. inom ramen för den nordiska gemensamma forskningen eller inom forskningsprojekt finansierade av EU. Swerea-instituten MEFOS och KIMAB, kompetenscentrat PRISMA, samt branschorganisationerna Jernkontoret, Eurofer och International Iron and Steel Institute är viktiga aktörer inom området miljöforskning. För mer grundläggande studier används expertkompetens vid olika institut, universitet och högskolor. Nedanstående figur 8 illustrerar arbetssättet. Jernkontoret Högskolor/FoU Specialister/Konsulter Stödjande funktion Brand och Säkerhet Operativ organisation VD Yttre Miljö Företagshälsovården Figur 8. lllustration över miljösamverkan
Borlänge 2006 Sida 16 2.7 Miljöledningssystem SSAB Tunnplåt i Borlänge har sedan år 2002 ett certifierat miljöledningssystem enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001. Miljöledningssystemet är ett frivilligt verktyg som skall underlätta för företaget att bedriva ett effektivt och strukturerat miljöarbete. Standarden ger en arbetsmodell som syftar till ständiga förbättringar av miljöarbetet. Att så är fallet och att standarden följs granskas genom oberoende revisioner. Syftet med miljöledningssystemet är att få alla på företaget att gemensamt och konstruktivt arbeta för att ständigt förbättra miljön samt säkerställa att kunders och samhällets krav inom miljöområdet uppfylls. Miljöarbetet grundar sig på en helhetssyn där alla är delaktiga. Åtta viktiga grundstenar skapar ramarna för miljöledningssystemet: Miljöpolicyn det grunddokument som beskriver företagets ambitioner med miljöarbetet. Betydande miljöaspekter anger de största orsakerna till miljöpåverkan på omgivningen vid tillverkning, användning och transporter. Övergripande mål gör ambitionerna i miljöpolicyn mer konkreta. Klargör på vilket sätt företaget ska nå policyns målsättning. Miljöprojekt de insatser och aktiviteter som genomförs för att nå de övergripande målen och miljöpolicyns syften. Avvikelsehantering en kanal för att informera om brister eller möjliga förbättringar inom miljöområdet. Kommunikation en öppen dialog inom företaget och med omgivningen är en förutsättning för framgångsrikt miljöarbete. Verksamhetsstyrning innebär att såväl processer som produkter utvecklas enligt miljömålen. Här ingår till exempel investeringar och inköp, men också kunskapsutveckling. Nyckeltal för att tydligt kunna följa resultatet av miljöarbetet.
Borlänge 2006 Sida 17 3. ÅTGÄRDER I VERKSAMHETEN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN 3.1 Efterlevnad av de allmänna hänsynsreglerna 3.1.1 Kunskapskravet Enligt 2 kap 2 miljöbalken är verksamhetsutövaren skyldig att ha den kunskap som krävs för att skydda människors hälsa och miljön från skador och olägenheter från verksamheten. Den miljökonsekvensbeskrivning med bilagor i form av olika utredningar som gjorts under år 2001 (se bilaga 2) visar att SSAB Tunnplåt i Borlänge i mycket hög grad har och söker kunskap om effekterna av verksamheten. Den är i sin tur resultatet av ett arbete som pågått under många år och som utförs kontinuerligt, för att följa upp och öka kunskapen om verksamhetens miljöpåverkan. SSAB Tunnplåt har under många år bedrivit organiserad miljöverksamhet, varvid man byggt upp en bred erfarenhet. Bolaget har egen expertis och har ett omfattande kontaktnät för rådgivning och lösande av specifika miljöfrågor. Utbildning av personalen genomförs på olika nivåer i företaget. Detta har under senare år intensifierats, bland annat i samband med införandet av miljöledningssystem enligt ISO 14001-standarden. I samband med bolagets miljöcertifiering genomgick alla anställda i Borlänge och Finspång en särskild miljöutbildning. Därtill har företaget tagit fram tre så kallade Gröna böcker med information om miljöarbetet som skickats hem till alla anställda. Under år 2003/04 genomfördes Tunnplåts miljöskola som en miljöutbildning via intranätet. År 2005 genomfördes en riktad miljöutbildning för alla på företagets marknadsavdelning. 3.1.2 Skyddsåtgärder och bästa möjliga teknik Verksamhetsutövaren är enligt 2 kap 3 skyldig att vidta de skyddsåtgärder och försiktighetsmått eller iaktta de begränsningar som krävs för att förebygga eller motverka skador och olägenheter för människors hälsa och miljön. Bästa möjliga teknik ska användas vid yrkesmässig verksamhet, såsom vid SSAB Tunnplåt, om denna teknik inte bedöms vara orimlig.
Borlänge 2006 Sida 18 Skyddsåtgärder, såväl vidtagna som planerade, redovisas på ett stort antal ställen i nämnd miljökonsekvensbeskrivning. Under de olika avsnitten som beskriver verksamhetens utformning analyseras möjliga åtgärder. I samband med att hanteringen av råvaror, energi, kemikalier, restprodukter, deponi, miljörisker etc. redovisas diskuteras även skyddsåtgärder. För bedömningen av vad som är bästa möjliga teknik (BAT), finns idag ett underlagsdokument, ett s k BAT-referensdokument, kopplat till EU:s IPPCdirektiv. En genomgång visar att verksamheten ryms inom förutsättningarna i detta vägledande dokument. Utöver det generella underhållsarbete som sker inom bolaget har de mätinstrument och de befattningar som är kritiska från miljösynpunkt identifierats. I verksamhetssystemet finns rutiner för att fortlöpande kontrollera funktionen på utrustningar för drift och kontroll av miljökritiska anläggningar. Kalibrering/kontroll sker enligt fastlagt intervall i underhållssystemet från vilket ett meddelande skickas till den som är ansvarig för respektive instrument när en åtgärd är planerad att vidtas. Om åtgärden inte genomförs skickas automatiskt påminnelser till den ansvarige och dennes närmsta överordnade chef. Utöver bolagets egen kontroll av utrustning sker också periodiska miljöbesiktningar av alla anläggningar som berörs av särskilda villkor där också relevanta mätinstrument och mätmetoder ingår som en del i besiktningarna. 3.1.3 Lokaliseringsprincipen För verksamheten ska väljas en lämplig plats där ändamålet med verksamheten kan uppnås med så liten påverkan på människors hälsa och miljön som det går, enligt 2 kap 4 miljöbalken. För SSAB Tunnplåt i Borlänge är några alternativa platser inte möjliga mot bakgrund av det stora värde som ligger samlat i produktionsanläggningarna och vilka konsekvenser en flytt skulle medföra i produktionsbortfall etc. Verksamheten har funnits på platsen under mycket lång tid, och bebyggelsen har växt upp kring industrianläggningen under mycket lång tid. I dag har kommunen i detaljplan avsatt skyddsområden kring anläggningen och ett flertal fastigheter har lösts in. Inom ramen för det område där man verkar idag strävar dock bolaget så långt det är möjligt efter att planera och placera verksamheter på ett sätt som minskar störningarna. Ett exempel är anläggandet av en ny utfart för lastbilstrafik från området.
Borlänge 2006 Sida 19 3.1.4 Hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen Verksamhetsutövaren ska hushålla med energi och råvaror och utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning, enligt 2 kap 5 miljöbalken. I första hand ska förnyelsebara energikällor nyttjas. SSAB Tunnplåt i Borlänge kan redovisa att uppvärmning av byggnader till 90 % sker med överskottsenergi från processerna, och att värme därutöver levereras till Borlänge Energis fjärrvärmenät. Överskottsvärme används också på flera håll i processerna. Processkemikalier såsom betsyra och emulsion för valsning ingår i cirkulerande system. Skrot, glödskal och andra metallinnehållande restprodukter går till återvinning externt. Dagens energisystem erbjuder ingen möjlighet att nyttja förnyelsebara energikällor. Förnyelsebar energi i form av biobränslen är inget alternativ för de applikationer som tillämpas för värmning av stål, bl.a. beroende på att lågvärdig energi inte kan användas för de högtemperaturprocesser som det här är fråga om. 3.1.5 Produktvalsprincipen Verksamhetsutövaren ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risker för människors hälsa och miljö om de kan ersättas med mindre farliga produkter, enligt 2 kap 6 miljöbalken. Detsamma gäller varor som innehåller eller behandlats med en kemisk produkt. Några biotekniska organismer förekommer inte i SSAB Tunnplåts verksamhet i Borlänge. Däremot hanteras ett stort antal kemiska produkter. För att säkra att valet av produkter sker enligt produktvalsprincipen finns dels en kemikaliegrupp sammansatt av expertis som bedömer miljö- och hälsoriskerna för de olika produkter som köps in, dels nyttjas kunskaper hos de personer i linjeorganisationen som ansvarar för de olika processdelarna samt tillverkarnas information om varan.
Borlänge 2006 Sida 20 3.1.6 Skadeansvarsprincipen Miljöbalkens 2 kap 8 säger att den som förorsakat skada eller olägenhet för miljön är skyldig att avhjälpa den i den omfattning det är skäligt. Eftersom verksamheten legat på platsen under lång tid finns risk för att marken förorenats. En översiktlig inventering av markföroreningar på det inhägnade området har utförts av SWECO VIAK och riskerna med de potentiella föroreningarna har bedömts enligt Naturvårdsverkets metodik, den så kallade MIFO-modellen fas 1. Den totala mängden förorenade massor är stor men riskerna bedöms inte som akuta då den nuvarande metallurlakningen är låg. Därmed föreligger inte några behov av sanering i närtid. SSAB Tunnplåt har idag ingen annan fråga som är aktuell inom ramen för skadeansvarsprincipen.
Borlänge 2006 Sida 21 3.2 Åtgärder för att uppfylla villkoren Företaget har under året skött anläggningarna i enlighet med vad som anges i gällande miljötillstånd. Mätningar har genomförts enligt företagets kontrollprogram för att följa upp att gällande villkor innehållits. Periodiska miljöbesiktningar har genomförts på de stora produktionsanläggningarna och vissa mindre anläggningar. Redovisning av resultat med kommentarer från årets kontrollmätningar återfinns i kapitel 8, egenkontroll. 3.3 Förändringar i verksamheten 3.3.1 Utökad kylkapacitet vid kontinuerliga glödningslinjen Under år 2006 utökades den installerade kylkapaciteten i kylsteget efter glödgningen i den kontinuerliga glödgningslinjen. Anmälan lämnades in till länsstyrelsen 2006-06-12. Beslut från länsstyrelsen erhölls 2006-06-27. 3.3.2 Tillfällig lagring av metallhydroxidslam Från och med år 2006 övergick bolaget från att deponera till att tillfälligt lagra metallhydroxidslam. Anmälan lämnades in till länsstyrelsen 2006-05-29. Beslut från länsstyrelsen erhölls 2006-10-06. 3.3.3 Ny utloppssektion för ventilationsluft från tandemvalsverket Under år 2006 ersattes den tidigare utloppssektionen med cylindrisk ljuddämpare med en baffelljuddämpare som monterats i en rektangulär inbyggnad. Ombyggnaden redovisades i prövotidsredovisning till miljödomstolen 2006-12-21. 3.3.4 Bullerövervakningssystem Under år 2006 har bolaget installerat ett bullermätningssystem för att erhålla ett verktyg för övervakning av buller från skrothanteringen. Denna åtgärd redovisades i prövotidsredovisning till miljödomstolen 2006-12-21.
Borlänge 2006 Sida 22 4. TILLBUD OCH STÖRNINGAR Nedan redogörs för de tillbud och störningar under året som krävt större eller mindre insatser för att åtgärdas. 4.1 Oljedroppar från tandemvalsverket Under året har det vid några tillfällen förekommit att oljedroppar från tandemvalsverkets skorsten fallit på personbilar vid Västra portens parkering. Ägarna har fått sin bilar tvättade genom bolagets försorg. Företaget har under år 2006 ersatt ljuddämparen med en ny konstruktion som medför minskad risk för bildning av oljedroppar och med bibehållen ljuddämpning. 4.2 Buller från skrotgården Det har förekommit klagomål på buller från skrotgården under året. Vid de tillfällen då klagomål rapporterats har kranförarna informerats och störningen upphört. Företaget har installerat ett ljudmätningssystem under år 2006 för att bättre kunna kontrollera och identifiera störande moment i hanteringen.
Borlänge 2006 Sida 23 5. RISKER 5.1 Allmänt På industriområdet hanteras och lagras stora mängder vådliga och brandfarliga ämnen. Vid olyckshändelse kan de innebära hot mot människa, miljö och anläggning. Företaget har en rad verktyg för att hantera risker inom verksamheten vilka presenteras närmare i följande avsnitt. 5.2 Hantering av risker vid SSAB Tunnplåt i Borlänge 5.2.1 Beredskapsplan SSAB Tunnplåt har beredskapsplaner som ger god beredskap för olyckor och nödsituationer så att såväl miljöpåverkan som mänskliga och materiella skador kan förhindras eller mildras. I beredskapsplanen finns rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas vid inträffad olycka. Där anges även vem som ansvarar för att beredskapsplanen upprättas och fastställs. Beredskapsplanerna uppdateras kontinuerligt. Det övas regelbundet internt och även tillsammans med Räddningstjänsten DalaMitt Borlänge. 5.2.2 Katastrofplan För företaget finns även en övergripande katastrofplan och en katastroforganisation med förteckning över nyckelpersoner samt vem som ansvarar för olika aktiviteter i händelse av ett mer omfattande/företagsövergripande scenario. Riktlinjer finns framtagna vad gäller uppdatering av dessa planer samt vilka övningsintervall som fastlagts. Övningar genomförs dels internt men även i samarbete med Räddningstjänsten Dalamitt.
Borlänge 2006 Sida 24 5.2.3 Insatsplaner Ett omfattande arbete genomförs tillsammans med Räddningstjänsten Dalamitt där s.k. insatsplaner tas fram för samtliga riskobjekt inom verksområdet, som exempel kan nämnas o Gasollager o Ammoniaklager o Omhändertagande av släckvatten En insatsplan är en beskrivning avsedd att underlätta/möjliggöra de räddningsinsatser som ett eventuellt skadescenario kan ge upphov till. 5.2.4 Systematisk miljöriskbedömning Samtliga miljöpåverkande enheter i Borlänge kommer under en treårsperiod genomgå systematisk miljöriskbedömning i syfte att identifiera, värdera och förebygga risker och nödsituationer samt planera åtgärder vid eventuell olycka. För att identifiera möjliga olyckor beaktas följande risksituationer för varje aktivitet: o o o o o o o Utsläpp till luft, vatten och mark Behov av skyddsanordningar Gasutsläpp Översvämning Explosion Brand Sprängning För de aktiviteter där det finns risk för olycka ska situationen analyseras vidare. Beskrivningen görs genom att för aktuell aktivitet precisera olyckssituation, orsak till olyckan samt konsekvenser för omgivningen (luft, vatten, mark). Riskanalyserna samt eventuella beslutade förebyggande åtgärder dokumenteras och följs upp. Vid eventuella ändringar i verksamheten bör riskanalysen kompletteras. En mer omfattande beskrivning om arbetet med systematisk miljöriskbedömning lämnas separat till länsstyrelsen i samband med att miljörapporten lämnas.
Borlänge 2006 Sida 25 5.2.5 Allmänna olycksfallsrutiner För att förebygga och begränsa olyckor finns bland annat följande: o o o o o o Instruktioner avseende brandinspektioner och utrymningsplaner Instruktioner avseende hur olyckor och tillbud skall hanteras samt vem/vilka som skall informeras. Förteckning över olyckor och tillbud som har inträffat Utvärdering av olyckor Dokumentation av övningar i att hantera olyckor Delegeringsrutiner 5.2.6 Larmrutiner För det dagliga skyddet finns ett stort antal larm som automatiskt larmar för t.ex. brand eller ofrivillig uttömning av gas. Larmen är kopplade till Västra porten och överförs till största del automatiskt till Dalarnas länsalarmeringscentral. Västra porten är ständigt bemannad med en larmoperatör som i larmskedet har att larma samhällets resurser samt att efter särskilt utarbetade larminstruktioner tillse att företagets interna resurser larmas i händelse av nödläge. En egen insatsstyrka finns inom företaget i form av så kallade larmmekaniker. Larmmekanikerns uppgift är att vara företagets insatsledare i händelse av inträffade olycksfall och tillbud. Larmmekanikerfunktionen bemannas med två personer under s.k. kontinuerligt 5-skift vilket innebär att dessa alltid finns tillgängliga för uppdrag. 5.2.7 Övrigt Förutom ovanstående genomförs regelbundet skyddsronder och anläggningsinspektioner samt interna miljörevisioner för att upptäcka eventuella brister och risktaganden i det totala skyddsarbetet.
Borlänge 2006 Sida 26 5.3 Miljöriskanalys Under år 2001 gjordes en miljöriskanalys för hela verksamheten vid SSAB Tunnplåt i Borlänge. Arbetet utfördes genom att ÅF-IPK granskade underlag från företaget och intervjuade nyckelpersoner i verksamheten om förhållanden av betydelse för miljösäkerheten samt besiktigade anläggningen. Syftet var att granska verksamheten vid SSAB Tunnplåt i Borlänge med avseende på risken för olyckor som kan leda till betydande miljöpåverkan. Miljöriskbedömningen omfattar all verksamhet på SSAB Tunnplåts industriområde, d.v.s. även den som drivs av andra bolag och de eventuella dominoeffekter som skulle kunna föreligga vid onormala händelser. 5.4 Säkerhetsrapport Företaget utarbetade under år 2001 i samarbete med Riskteknik Martin Uulas AB en säkerhetsrapport enligt SEVESO II direktivet för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Rapporten ska uppdateras var 5:e år och en sådan uppdatering har gjorts under år 2006.
Borlänge 2006 Sida 27 6. PRODUKTER Vid anläggningarna i Borlänge tillverkas produktgrupperna: Varmvalsad plåt Kallvalsad plåt Metallbelagd plåt (varmförzinkad) Färgbelagd plåt Produkterna levereras både som rullar och som formatplåt, se figur 9. Handelsstål har under den senaste tioårsperioden genomgått en mycket snabb utveckling. Traditionella ståltyper har förfinats både med avseende på dimensionstoleranser mekaniska egenskaper och hållfasthet. Merparten av de stålsorter som framställs idag fanns inte för tio år sedan. Miljöfrågorna har blivit allt viktigare i samhället och får en allt större betydelse för företagets affärsverksamhet och för relationen till kunderna. Utvecklingen gör att förutsättningar som är förknippade med miljö skärps. Successivt hårdare krav kommer att genomsyra framtagningen av SSAB:s produkter och miljömedvetenheten hos kunder och samhället i övrigt ökar. Satsningen på höghållfasta tunnplåtprodukter sammanfaller väl med samhällets krav på ett resurssnålt och miljömedvetet handlande. På bildkollaget i figur 10-13 visas exempel på användningsområden för plåt från SSAB Tunnplåt i Borlänge.
Borlänge 2006 Sida 28 Rullar Varmvalsad plåt - Domex Kallvalsad plåt - Docol Metallbelagd plåt - Dogal Färgbelagd plåt - Prelaq Formatplåt Figur 9. Tunnplåt levererad som rullar respektive formatplåt.
Borlänge 2006 Sida 29 Figur 10. Exempel på produkter tillverkade av varmvalsad tunnplåt.
Borlänge 2006 Sida 30 Figur 11. Exempel på produkter tillverkade av kallvalsad tunnplåt.
Borlänge 2006 Sida 31 Figur 12. Exempel på produkter tillverkade av metallbelagd tunnplåt.
Borlänge 2006 Sida 32 Figur 13. Exempel på produkter tillverkade av färgbelagd tunnplåt.
Borlänge 2006 Sida 33 7. RESTPRODUKTER, BIPRODUKTER OCH AVFALL Den totala mängden restprodukter, biprodukter och avfall under år 2006 uppgick till ca 338 000 ton. Mängder och typ av avfall och biprodukter redovisas i tabell 2 och 3. Tabell 2. Farligt avfall och biprodukter, mängder och mottagare under år 2006. Avfall/ biprodukt Betsyra Glödskalsslam (C+D) 110105 58 521 Betning Intern återvinning, regenerering 120115 6 308 Varmvalsning: Savelgärdet vattenreningsverket Metallhydroxidslam 120115 1 395 Kallvalsning: vattenreningsverket Metallhydroxidslam Alkaliskt vatten Oljigt vatten Metallhaltigt vatten Spillolja och oljeemulsion Färg och lösningsmedel Oljeslam Sammansättning Saltsyra, järnoxid Järnoxid, olja Järn, kalcium Kalcium, zink, krom Vatten, rengöringsvätskor Vatten, metall EWC kod Mängd (ton/år) Källa Mottagare Slutligt omhändertagande 120115 6 Färgbeläggning: vattenreningsverk 200115 1 223 Hela verksamheten Savelgärdet Savelgärdet DEWA 161001 951 Färgbeläggning SAKAB, Kumla Olja, vatten 130802 1 232 Hela verksamheten Reci industri AB Aromatiska 080111 232 Färgbeläggning Reci industri kolväten, AB, Värnamo färgrester Olja, 130899 474 Hela Ragn-Sells, vatten, slam verksamheten Högbytorp Blybatterier - 160601 32 Fordonsverkstad DAKA Färgemballage Metall, färg 150110 29 Färgbeläggning Ragn-Sells, Halmstad Småbatterier Ni,Cd 160602 1,1 Hela SAKAB, verksamheten Kumla Oljefilter Metall, olja 130899 1,8 Hela Ragn Sells, verksamheten Halmstad Summa 70 406 Intern återanvändning Utreder att sälja som produkt till kund Utreder att sälja som produkt till kund Utreder att sälja som produkt till kund Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja TEXTDEL
Borlänge 2006 Sida 34 Tabell 3 Avfall/ biprodukt Övriga restprodukter( Ej farligt avfall ) och biprodukter, mängder och mottagare under år 2006. Sammansättning EWC kod Mängd (ton/år) Källa Mottagare Slutligt omhändertagande Slipslam Metaller 120103 334 Sliphallar (kallvalsning, valsning) Stålskrot Järn 160304 237 000 Hela verksamheten Glödskal (A+B) Järnoxid 100210 20 289 Varmvalsning: vattenreningsverket Savelgärdet Externa metallverk MEROX Ja Ja Till kund som produkt Järnoxid - 120102 7 800 Regenereringen MEROX Till kund som produkt Zink- och aluminiumzinkslagg - 200140 1 118 Metallbeläggningen Stena Gotthard Återvinning Ja Brännbart avfall Trä, plast, textil, kartong Ej brännbart avfall Metallskrot Papper och wellpapp Ex. Gummislangar, plastband, tegel, glas Koppar, krom, aluminium, rostfritt, svarvspån 150106 1 011 Hela verksamheten 200199 181 Hela verksamheten 200140 81 Hela verksamheten - 200101 104 Hela verksamheten Borlänge Energi Kommunens deponi (Fågelmyra) Stena Gotthard Återvinning Stena Returpapper Däck Gummi 160103 16 Fordonsverkstad Euromaster Ja Ja Ja Ja Ja Dator- elavfall elektronikskrot - 200135 17 Hela verksamheten Summa 267 951 WÅAB Stena Ja TEXTDEL
Borlänge 2006 Sida 35 8. EGENKONTROLL 8.1 Egenkontrollens omfattning I miljöbalken (1998:808) och förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll betonas verksamhetsutövarens skyldighet att styra, kontrollera, följa upp och ha grepp om verksamheten så att miljöbalken och dess förordningar samt tillstånd och villkor följs. Egenkontroll syftar till att dels främja en hållbar utveckling (miljöbalkens mål) dels motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Egenkontrollen är verksamhetsutövarens verktyg för att visa att miljöbalkens krav efterlevs och SSAB har integrerat den i sitt miljöledningssystem. Kraven på egenkontroll täcks även till stora delar upp genom de krav som miljöledningsstandarden ISO 14001 ställer. Nedan beskrivs de viktigaste punkterna för SSABs egenkontroll: Upprättande av miljöutredning enligt ISO 14001 och MKB vid behov. Uppföljning av betydande miljöaspekter genom nyckeltal. Målstyrning för betydande miljöaspekter. Verksamhetsstyrning som täcker in de betydande miljöaspekterna och upprätthållande av kompetens och kommunikation. Kontrollprogram för att styra kontrollen av specifika villkor. Miljöbesiktningar omfattande okulär kontroll och mätningar.
Borlänge 2006 Sida 36 8.2 Nyckeltal För att följa företagets betydande miljöaspekter används bl. a. följande nyckeltal. I nedanstående tabeller (4-8) redovisas nyckeltal på årsbas. Tabell 4. Nyckeltal för energi Nyckeltal Enhet År 2005 År 2006 Varmvalsade bandrullar (haspelton) kton 2 440 2 660 Eldningsolja 53 850 57 570 MWh 581 620 621 760 Gasol ton 58 090 66 520 MWh 743 600 851 430 El MWh 515 240 545 400 Total energianv./ton (exkl återvunnet) kwh/ton 754 759 Återvunnen energi (ånga, hetvatten) kwh/ton 116 112 m 3 Tabell 5. Nyckeltal för restprodukter Nyckeltal Enhet År 2005 År 2006 Glödskalsslam ton 5 500 6 300 Vatten och oljehaltigt slam ton 2 300 2 700 Spillolja och oljeemulsion ton 1 200 1 200 Tabell 6. Nyckeltal för utsläpp till luft Nyckeltal Enhet År 2005 År 2006 Koldioxid, CO 2 ton 336 000 372 000 Kväveoxider, NOx (redovisat som NO 2 ) ton 430 440 Svaveldioxid, SO 2 ton 400 430 Lösningsmedel, VOC ton 40 40 Tabell 7. Nyckeltal för utsläpp till vatten Nyckeltal Enhet År 2005 År 2006 Mineralolja kg 3 500 1 700 Tabell 8. Nyckeltal för markförorening Nyckeltal Enhet År 2005 År 2006 Restprodukter till Savelgärdet ton 7 100 8 000
Borlänge 2006 Sida 37 8.3 Miljömål Med ledning av miljöpolicyn har övergripande miljömål tagits fram utifrån de betydande miljöaspekterna. De övergripande miljömålen har även brutits ned i detaljerade miljömål på lägre nivå i organisationen. Till de detaljerade miljömålen finns även handlingsplaner. Nedan redovisas de övergripande miljömålen för SSAB Tunnplåts verksamhet i Borlänge och Finspång. 8.3.1 Mätbara miljömål Energi Den specifika användningen av elkraft för icke direkt produktberoende elförbrukare skall minska med 20 % i förhållande till 2005 års nivå till utgången av år 2010. Luft Utsläppet av kväveoxider, som NO2, från industriområdet i Borlänge skall vara lägre än 300 ton/år vid utgången av år 2010. Vatten Den specifika mängden svårnedbrytbara ämnen och lösningsförmedlare i kemikalier som kan tillföras bolagets vattenreningsanläggningar skall reduceras med 20 % i förhållande till 2005 års nivå till utgången av år 2010. Målet gäller för Borlänge och Finspång. Mark Deponering av hydroxidslam, slipmull och oljigt glödskal vid Savelgärdet upphör senast vid utgången av år 2010. Människa Alla anställda breddutbildas i energihushållning före utgången av år 2007.
Borlänge 2006 Sida 38 8.3.2 Övriga miljömål Resursanvändning Effektivisera och optimera användningen av stålämnen, band och plåt. Ha en mer effektiv och optimal användning av energi. Restprodukter/avfall/deponi Minska mängden oljeavfall. Minska mängden avfall till deponin Savelgärdet. (gäller Borlänge) Förbättra hanteringen av restprodukter och avfall. Utsläpp till luft Ständigt förbättra marginalerna till givna villkor för utsläpp till luft. Utsläpp till vatten Ständigt förbättra marginalerna till givna villkor för utsläpp till vatten. Störningar Undvika störningar för närboende. Transporter Utveckla möjligheterna att minska transporternas miljöpåverkan. Produkter Minska andelen betänkliga ämnen i färgsystem. Minska användningen av kromathaltiga ytbeläggningar. Optimera zinkanvändningen. Identifiera stålprodukternas miljöpåverkan och miljönytta ur ett livscykelperspektiv. Kunskap Utveckla anställdas miljökompetens.
Borlänge 2006 Sida 39 8.4 Tillstånd och villkor 8.4.1 Produktionstillstånd samt villkor för utsläpp till luft och vatten Bolagets verksamhet klassas som miljöfarlig vilket innebär att den regleras i tillstånd med villkor från Miljödomstolen. Vid en förändring i verksamheten som innebär en betydande förändrad miljöpåverkan krävs att bolaget lämnar in en ansökan för eventuell omprövning av tillstånd och villkor. Under år 2002 prövades hela verksamheten i Miljödomstolen vilket resulterade i ett samlat tillståndsbeslut för hela verksamheten. Tillståndet omfattar samtliga linjer och avser följande årliga produktionsmängder: Varmvalsad plåt i varmvalsverket Betad plåt i betlinjerna Kallvalsad plåt i tandemvalsverket Glödgad plåt i glödgningsanläggningarna Metallbelagd plåt i metallbeläggningslinje 1 Metallbelagd plåt i metallbeläggningslinje 2 Målad plåt i målningslinjen 3,2 Mton 2,5 Mton 1,5 Mton 650 000 ton 280 000 ton 400 000 ton 140 000 ton Miljödomstolen resp. Miljööverdomstolen har genom deldomar daterade 2002-12-06, 2004-01-29, 2004-10-05 samt 2005-06-20 beslutat om villkor för utsläpp till luft och vatten som framgår av tabell 9 resp. 10. Miljödomstolen har skjutit upp avgörandet för vissa villkorsfrågor som för närvarande ligger under prövotid. Till dess annat blir bestämt gäller de provisoriska föreskrifter som i tabellerna markeras med *.
Borlänge 2006 Sida 40 Tabell 9. Villkor för utsläpp till vatten från vattenreningsanläggningarna som riktvärden och månadsmedelvärden. ph-värdet gäller som riktvärde och momentanvärde. Parameter Varmvalsverkets vattenren.anläggning Anläggning Kallvalsverkets vattenren.anläggning Beläggningsverkets vattenren.anläggning ph - 6,5-10,5 - Suspenderade ämnen 10 mg/l 10 mg/l 10 mg/l Mineralolja 5 mg/l - - Järn (Fe) - 2 mg/l 2 mg/l Sexvärt krom (Cr 6+ ) - - 0,05 mg/l Molybden (Mo) - - 3 mg/l Aluminium (Al) - - 1,5 mg/l Zink (Zn) Krom (Cr tot ) Nickel (Ni) Cobolt (Co) - - 1 mg/l per metall Bly (Pb) - - 0,5 mg/l Fluorid (F - ) - - 25 mg/l Totalfosfor (P tot ) - 0,5 mg/l -
Borlänge 2006 Sida 41 Tabell 10. Villkor för utsläpp till luft. Varmvals Ugn 301 Varmvals Ugn 302 Varmvals Ugn 301+302 Syra regenerering Tandemvalsverket Metallbeläggningslinje 1 Metallbeläggningslinje 2 Målningslinjens EBK Luftfilter vid betsträcka 2 Formatsträcka 1 Formatsträcka 3 Kvarn för kantklipp Energicentr 1 Stoft g/kg olja Stoft kg/h Stoft mg/m 3 ntg Saltsyra kg/h Klorgas kg/h Kväveoxider NO x som NO 2 mg/mj Olja mg/nm 3 Redukt.grad lösn.medel % - - - - 105 (rm) * - - 1,0 (rm) - - - 125 (rm) * - - - - - - 115 (rå) * - - - 0,5 (rm) - 0,5 (rm) 0,25 (rm) - - - - - - - - 5 * - - - - - 100 (rå) - - 100 (rå) - - - - - - > 97,5 1,5 (av) 10 (av) 10 (av) 10 (av) 10 (av) rå = riktvärde, årsmedelvärde. rm = riktvärde, månadsmedelvärde. * =provisoriskt villkor. av= allmänt villkor, angivet i tillståndsansökan.
Borlänge 2006 Sida 42 8.4.2 Utsläppsrätter för koldioxid Ansökan om tilldelning och tillstånd för anläggningarna i Borlänge lämnades inom utsatt tid (år 2004) till Naturvårdsverket respektive Länsstyrelsen i Dalarna. I dessa ansökningshandlingar framgår hur mycket koldioxid som släpps ut från de anläggningar som ingår i handelssystemet och hur prognosen ser ut för framtiden. Dessutom redovisas hur utsläppen kontrolleras och hur bolaget kvalitetssäkrar detta. Bolaget har fått erforderligt tillstånd samt en tilldelning av utsläppsrätter för den första handelsperioden år 2005-2007. För verksamheten i Borlänge ingår energicentral 1 och ångcentral 2 i handelssystemet. År 2006 var utsläppen från dessa anläggningar 3 312 ton vilket ryms inom den fria tilldelning som erhållits. Under år 2006 har det också ansöks om utsläppsrätter för nästa handelsperiod år 2008-2012.
Borlänge 2006 Sida 43 8.5 Verksamhetsstyrning Miljöarbetet inom SSAB Tunnplåt bygger på ständiga förbättringar. Kartläggningen av miljöaspekter, som uppdateras årligen, utgör bas för förbättringsarbetet. För de verksamheter som bedöms som betydande från miljösynpunkt finns allmänna föreskrifter, skyddsföreskrifter eller arbetsinstruktioner för att styra verksamheten. Rutinerna är utformade så de följer miljöpolicyn. Verksamhetsstyrning innebär t ex: När nya eller förändrade processer eller produkter planeras skall en miljöbedömning utföras samt en kontroll av tillåtligheten från miljösynpunkt göras. Anslagsbegäran vid investeringar granskas utifrån miljötillåtlighet och försiktighetsmått. Sortering av avfall sker enligt särskilda instruktioner. Alla anställda bär ansvar för att sorteringen sker på tillfredställande sätt. Genom en väl fungerande avfallssortering minskas företagets miljöpåverkan, samtidigt som onödiga kostnader för dåligt sorterat avfall kan undvikas. Kemikalier som anskaffas skall vara godkända av SSAB Tunnplåts kemikaliegrupp. Kemikaliegruppen granskar och godkänner kemikalier på företaget och föreslår, där så är lämpligt, byte till mindre miljöpåverkande alternativ. Miljöbedömning av transportörer sker vid upphandling. Relevanta miljökrav upprättas för leverantörer, entreprenörer och andra uppdragsgivare som levererar sådana tjänster eller varor som kan förorsaka eller bidra till betydande miljöpåverkan från SSABs verksamhet.
Borlänge 2006 Sida 44 8.6 Kontrollprogram och miljöbesiktningar En annan del i verksamhetsstyrningen är de kontrollprogram som används för att styra kontrollen av specifika villkor, se tabell 11. Som en del i kontrollverksamheten genomförs miljöbesiktningar och kontinuerlig tillsyn för att verifiera att företagets miljöskydd hålls på en godtagbar nivå, se tabell 12. Miljöbesiktningarna utförs till stor del av externa besiktningsmän. Besiktningsrapporterna skickas årligen till Länsstyrelsen. Tabell 11. Kontrollprogram. Kontrollprogram/anläggning Kontrollparametrar Frekvens Redovisning Lst Kvarn för bearbetning av Okulär kontroll 1 gång/månad 1 gång/år kantklipp från plåt Stoft 1 gång/år vid besiktning. Beläggningsverkets vattenreningsanläggning Efterförbränning vid målningslinjen i Borlänge Luftfilter vid betsträcka 2 Ventilationsluft från tandemvalsverket Kallvalsverket vattenreningsanläggning Regenereringsanläggning och betkar Valsblästermaskin vid kallvalsverket ph, susp, Fe, Zn, F -,Al, Mo, Cr-tot, Cr 6+, flöde Temperatur, CO, Reduktionsgrad, VOC Okulär kontroll Stoft Olja i ventilations- Luft ph, susp, Fe, mineralolja, P-tot, flöde Stoft, HCl, Cl 2 4 ggr/vecka, månadsmedelvärde Kontinuerligt 1 gång/år 1 gång/månad 1 gång/år 1 gång/år 1 gång/år 1 gång/år 1 gång/månad 1 gång/år 4 ggr/vecka månadsmedelvärde Minst 2 ggr/månad Okulär kontroll 1 gång/månad - 1 gång/år 1 gång/år Energicentral 1 Stoft 1 gång/år 1 gång/år Savelgärdet Varmvalsverkets vattenreningsanläggning Varmvalsverkets ugnar 301 och 302 Luftfilter vid formatsträcka 1 Metallbeläggningslinje 1 Metallbeläggningslinje 2 ph, susp., hårdhet i vatten, depon.mängd ph, susp, Fe, mineralolja, flöde, recirk.grad NOx Stoft Okulär kontroll Stoft Okulär kontroll NOx Okulär kontroll NOx Vatten 1 gång/månad. Okulärt 1 gång/månad 1 gång/vecka månadsmedelvärde Kontinuerligt 1 gång/år 1 gång/månad 1 gång/år varje skift 2 gånger/år varje skift 2 gånger/år Bulleremission Nattbuller 2 gånger/år Kompakteringsanläggning för järnoxid (Merox) 1 gång/år 1 gång/år 1 gång/år 1 gång/år 1 gång/år 1 gång/år 1 gång/år Stoft 1 gång/år 1 gång/år
Borlänge 2006 Sida 45 Tabell 12. Besiktningsprogram år 2006. Anläggning Kvarn för bearbetning av kantklipp från plåt Beläggningsverkets vattenreningsanläggning Efterförbränning vid målningslinjen i Borlänge Besiktning (mätning och/eller funktionskontroll) Tillsyn 1 gång/år 1 gång/månad 1 gång/år Kontinuerligt 1 gång/år Kontinuerligt Luftfilter vid betsträcka 2 1 gång/år 1 gång/månad Ventilationsluft från tandemvalsverket 1 gång/år 1 gång/skift, mätning av oljedimma 1 gång/månad Kallvalsverkets vattenreningsanläggning 1 gång/år Kontinuerligt Regenereringsanläggning och betkar 1 gång/år Kontinuerligt Valsblästermaskin vid kallvalsverket - 1 gång/månad Energicentral 1 1 gång/år Kontinuerligt Varmvalsverkets vattenreningsanläggning 1 gång/år Kontinuerligt Varmvalsverkets ugnar 301 och 302 1 gång/år kontinuerlig NOx-mätning, stoftmätning vid besiktning Luftfilter vid formatsträcka 1 1 gång/år 1 gång/månad Metallbeläggningslinje 1 1 gång/år Kontinuerligt Metallbeläggningslinje 2 1 gång/år Kontinuerligt Kompakteringsanläggning för järnoxid (Merox) 1 gång/år 1 gång/månad