Skolans ansvar och möjligheter i det tobaksförebyggande arbetet Linköping 5 mars 2015 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och förebyggande arbete i skola och andra ungdomsmiljöer.
Skolan kan göra skillnad Näst eier hemmet är skolan den miljö som påverkar barns- och ungas aktyder, värderingar och val av livssml mest. Skolan är på så sän möjligheternas arena. Skolan kan genom en medvetet arbete göra stor skillnad!
Sverige ett av världens bästa länder på att inte röka! Vuxenbefolkning Män 10 procent daglig rökare Kvinnor 12 procent daglig rökare Så varför ska vi arbeta med tobaksfrågan? Är tobak överhuvudtaget ett problem?
Det är barn och unga som börjar röka och snusa Barn och unga behöver stöd för a3 hålla fönstret mot tobaken stängt!
Statistik rökning Nationellt 2014 Pojkar Flickor År 9 11% 17% År 2 28% 29% Trend Nedåtgående i år 9 / relativt konstant år 2 gymnasiet dock en liten ökning bland pojkar. Debutåldern har stigit. Väldigt många börjar första året på gymnasiet!
Rökning som hälsoproblem Över 12 000 människor dör varje år i Sverige p.g.a. rökning. Att 40-tal sjukdomar beror på rökning, bl.a.cancer. Flest dödsfall sker i hjärtoch kärlsjukdomar. Varannan rökare dör i förtid. De som dör av sin rökning förlorar mellan 15-20 år av förväntad livstid. Foto: Ulrika Zwenger
Andra vägar in i nikomnbruk. E-cigaretter ca 25% av tonåringar har provat ca 25% i årskurs 9 och över 45% av ungdomarna i år 2 på gymnasiet har rökt vattenpipa. De flesta av ungdomarna hade rökt vid upprepade tillfällen.
Risker med vattenpipsrökning Enligt WHO kan en röksession på en timma motsvara röken från 100 cigaretter Nikotin motsvarande 6-7 cigaretter Tjära motsvarande 20 cigaretter Man får i sig kolmonoxid, tungmetaller och andra cancerframkallande ämnen, fördubblar risken att få lungcancer Att använda samma munstycke leder till smittspridning. Man kan bli nikotinberoende. Att dra in rök i lungorna är alltid farligt vare sig den innehåller tobak eller ej. Det behövs mer forskning!
eller opium? QuickTime och en -dekomprimerare krävs för att kunna se bilden.
Snus är väl inte så farligt eller?
Statistik snusning Nationellt 2014 Pojkar Flickor År 9 9% 3% År 2 22% 4% Trend något ned bland pojkar Betydligt fler pojkar brukar tobak/nikotin (röker och/eller snusar) (Pojkar 37% flickor 30%)
Sambanden NikoMn öppnar upp för andra beroenden Snusande och rökande ungdomar dricker oiare och mer alkohol än ungdomar som inte brukar tobak 64 procent av de elever som röker regelbundet har testat cannabis. Bland elever som aldrig rökt vanlig tobak har bara fyra procent testat cannabis. Det visar en undersökning som Statens folkhälsoinsmtut låmt genomföra bland elever på sex gymnasieskolor i Skåne. Det är e3 bro3 a3 inneha och bruka cannabis
Cannabis/Spice Använt Cannabis någon gång År 9 (7%) År 2 (16%) Använt Spice någon gång År 9 (4%) År 2 (6%) Trend En viss ökning - Cannabis (Hasch/ Marijuana - foraarande vanligast).
Reflektion - tankepaus» Hur tänker vi kring utvecklingen?» Vad kan vi dra för lärdomar?» Hur kan vi använda kunskapen? Next - Vad kan vi erbjuda för stöd?
Skolans förebyggande arbete
Grunden för allt förebyggande arbete - Risk och skyddsfaktorer i barn och ungdomsmiljöer Individ Familj Skola FriMd/ vänner Samhälls nivå
Flerkomponentstrategi öka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer Hem Skola FriEd Samhällsnivå Kärlek/trygghet och goda relamoner Tydligt och restrikmvt förhållningssän Dialog mellan föräldrar / gemensam syn UNalade förväntningar Söka och få stöd vid behov Trygghet, Mllit, relamoner o.s.v AN lära sig / Skolframgång Drogfri miljö fokus tobak, ickeacceptans Förebilder och unalade förväntningar. Trygghet, trivsel, relamoner Tydligt och restrikmvt förhållningssän Drogfri miljö fokus tobak ickeacceptans Förebilder och unalade förväntningar. Opinionsbildning/ kunskapsförmedling Uppföljning av Åldersgräns och annan lagsmining PoliMska beslut och uppföljning som stödjer kommunens verksamheter Stöd Mll föräldrar / familjer där brister finns
VAD? Identifiera och tydliggör verksamhetens risk- och skyddsfaktorer. Metoden är sedan att arbeta för att minska riskfaktorerna och öka skyddsfaktorerna i verksamheten.
Generella skyddsfaktorer i skolmiljön Goda och Mllitsfulla relamoner Trivsel Trygghet AN bli sedd (uppmärksamhet och förväntningar) Inkluderad AN få lyckas - Skolframgång
Skolframgång den enskilt starkaste skyddsfaktorn Socialstyrelsen: De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem, exempelvis kriminalitet, bidragsberoende, missbruk eller självmordsbeteende. (Social rapport 2010) AN nå måluppfyllelse kan ses som en vikmgt förebyggande arbete mot frammda psykosociala problem hos eleverna. Ju längre utbildningskedja desto bänre.
Det hänger ihop! Helhetssyn gör skolan bänre Vetenskapsrådet De mest framgångsrika skolorna är de som fokuserar både på sin sociala uppdrag och sin kunskapsuppdrag. Statens FolkhälsoinsEtut - All forskning pekar på an elevernas hälsa och sociala välbefinnande stärker deras förmåga an ta in kunskaper.
Vi fostrar människor, vi formar barn, vi lägger grunden Mll en bänre samhälle, vi verkar för en bänre liv Stavros Louca
Skolan som riskmiljö Tillgång Acceptans Förebilder Socialt tryck Attityder och värderingar
Och ibland är det bråttom! 1. Förberedelser Barnets möte med tobak, föräldrars inställning, lärare, förebilder, kändisar, TV 2. Första gången 10-12 års ålder. Rökning/snusning i smyg, mer lek än allvar. 3. Experimenterande Tackar ja till snus/cigaretter, snusar/röker på fester. 4. Regelbunden rökning Köper snus/cigaretter själv. Uppskattar smaken. 5. Tobaksberoende Röker / snusar dagligen. Utvecklar vana. Nikotinberoende.
Vad innehåller cigarettrök?
Vi arbetar mot en skruppelfri industri RäN stjärna mot rän målgrupp
Skolans förhållningssätt Steg 1 - Att diskutera / Kom överens Övergripande frågor hur ser vi på tobaken i skolmiljön, vår roll, våra möjligheter, vårt ansvar och våra målsättningar? Gemensam bild = Möjlighet till gemensamt förhållningssätt = En förutsättning för ett gott resultat.
Fyra olika nivåer vad ska vi välja? RökfriN område TobaksfriN område Rökfri skolmd Tobaksfri skolmd Vi måste ställa frågan - Vad vill vi egentligen uppnå?
Hur skapar vi engagemang det krävs en synvända Skolans ledning måste visa an frågan är prioriterad Tobakslagen är en skyddslag gå från ordningsperspekmvet Mll skyddsperspekevet. Målbild Vi ska bygga en skyddande miljö och Ed vi ska skydda våra elever från tobaken. E3 arbete som vi gör av omtanke om de unga och för a3 ge dem de bästa livsförutsä3ningarna. AN fundera på Hur pratar vi med varandra om det här? Hur pratar vi med eleverna om det här? Hur kommunicerar vi med vår omvärld om det här?
Hur får vi med eleverna rökfri skolgård/tobaksfri skoltid? Diskutera och tydliggör skolans ambition Skolan ska vara rökfri/tobaksfri för att skydda mot tobaken - Ingen ska börja med tobak på skolan (Omtanke!) Bjud in eleverna på ett respektfullt sätt att vara delaktiga i arbetet med att göra skolan tobaksfri. (Medaktörer inte målgrupp). Samtalet inte en argumentation som man kan förlora. Det är då inte en rebellisk handling att röka på skolgården det är en osolidarisk handling. Erbjud tobaksbrukande elever stöd att sluta/alternativt klara av att låta bli röka/snusa under skoltid. Fira och uppmärksamma framgångar stärk genom beröm/ positiv förstärkning.
1.Skolans sociala miljö & Elevsamverkan 2. Föräldrasamverkan & dialog Skolans vision och förhållningssän 3. Förebyggande undervisning 4. Elevhälsans roll
2. Utveckla - Föräldrasamverkan Föräldrar är de starkaste normgivarna hjälp dom att hjälpa Dialog istället för information. En gemensam syn viktiga vuxna samverka kring skolans hela verksamhet Involvera i skolarbetet och initiera hälso- och värdegrunds diskussioner Skolan kan vara kunskapsförmedlare, en plats för diskussion och överenskommelser.
Om den förebyggande undervisningen VÄGVAL! Riva av det för an kunna bocka av det? TOMTEBLOSS! Vad vill vi? Eller fakmskt göra skillnad för våra elever frammd och liv? Kan tyckas vara en provokamv fråga men hur långt från verkligheten är den? Mer om de3a i ekermiddag.
Elevhälsans roll/möjligheter VikMg kugge i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Stöd i undervisningen Hälsosamtalen Tidig upptäckt och stöd an sluta
ANDT-förebyggande arbete i skolan bygger på helhetstänk utvecklingsområden Policy / FörhållningssäN Skolans sociala miljö Ledarskapet Elevmedverkan Föräldrasamverkan Skolans vision Policy Insatser Främjande Förebyggande Åtgärdande Undervisningen Elevhälsan
Tobaks- och drogförebyggande arbete Metoden / Verktygen Utveckla en akmvt förhållningssän / En skolkultur / Policy Gör eleverna Mll medaktörer (inflytande över och roll i det tobaksförebyggande arbetet på skolan) Dialog med föräldrar EffekMv ANT- undervisning Stöd Mll an sluta (personal/elever) Kommunicera er ambimon och momven Mll den (internt och externt) Samverka intern och externt
Reflektion - tankepaus» Hur skulle ni vilja gå vidare på er skola?» Vad behöver ni utveckla lägga fokus?» Problem / Möjligheter
Är det värt allt arbete? Det är mycket nu!
Järfälla Årskurs 8 Vid projektstart 2003 12% Röker 2004 11% röker 2005 6% Röker De skolor som deltog i projektet ledde nedgången. Fjällenskolan från 23% till 3% (Rökning) 9% till 2% (Snusning) Kontaktperson Järfälla Ulf Petersson
Tobaksfri skola 2.0 (2012 2014)
Tack och kontakt del 1. Kontakt: Niklas Odén 070 637 05 02 niklas@skoluppdraget.se www.skoluppdraget.se Filmer och webbinarier om tobaksfri skolmd och ANDT- arbete www.skolverket.se/andt
Förebyggande undervisning & an integrera tobak i ordinarie ämnesundervisning Linköping 5 mars 2015 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och förebyggande arbete i skola och andra ungdomsmiljöer.
Skolans ANDT- uppdrag Vid en genomsökning (ANDT) av skolans styrdokument (skollag, läroplaner och kursplaner) blir resultatet tunt. Rektors ansvar i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis.. riskerna med tobak, alkohol och andra droger. EN fåtal ämnens kursplaner (IdroN och hälsa / Biologi fokus på kunskaper om skadeverkningar)
Strikt och snävt tolkat Inom ramen för en fåtal skolämnen ge kunskap om substansernas (ANDT) skadeverkningar. Och an uppdraget då skulle var uppfyllt. Men ANDT- frågorna är mer komplexa än an enbart reduceras Mll skadeverkningsaspekten. Styrdokumenten måste läsas och tolkas i en vidare perspekmv. Och skolans uppdrag påverkas av fler styrdokument som, lagar, polimska beslut och mål och internamonella överenskommelser som
Fler styrdokument BarnkonvenMonen Regeringens ANDT- strategi och uppdrag Mll Skolverket. Folkhälsomålen / Folkhälsomål 11 Tobakslagen TobakskonvenMonen Alkohollagen NarkoMkastrafflagen Lag om förbud mot vissa dopningsmedel Arbetsmiljölagen
Sammantaget kan sägas AN samhället har stora förväntningar på skolan när det gäller an förebygga och minimera elevernas bruk av alkohol, narkomka, dopningsmedel och tobak. Och an skolans ANDT- uppdrag innefanar prevenmva och hälsofrämjande insatser som bygger på forskning och beprövad erfarenhet samt en god och effekmv ANDT- undervisning.
Vad avses då med god och effekmv ANDT- undervisning Enligt läroplanen har kunskap (minst) fyra olika aspekter: fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet. Dessa aspekter på kunskap har med aktyder, beteenden och handlingsberedskap an göra. Relevant undervisning inom ANDT- området är alltså en undervisning med målsänningen an eleverna ska uppnå faktakunskaper, påverkas aktyd och värderingsmässigt samt utveckla en förmåga an handla umfrån sina kunskaper och värderingar = prevenmv effekt. Om vi dessutom vidgar ANDT- undervisningen Mll an omfana en mer komplext synsän på ANDT än enbart kunskaper om skadeverkningar ökar förutsänningarna an vi når fram.
Och den ska. Integreras ämnesövergripande Och det kräver samverkan och planering över ämnesgränserna För an ge eleverna möjlighet Mll en helhetsbild och en sammanhang.
Om den förebyggande undervisningen VÄGVAL! Riva av det för an kunna bocka av det? TOMTEBLOSS! Vad vill vi? Eller fakmskt göra skillnad för våra elever frammd och liv? Kan tyckas vara en provokamv fråga men hur långt från verkligheten är den? Mer om de3a i ekermiddag.
Om vi vill nå fram krävs metoder som - Berör - Går på djupet - Tar upp frågorna ur en för eleverna relevant perspekev och sammanhang. - Utmanar. Kräver reflekeon, ställningstaganden och handling. - EN arbete där eleverna görs Mll aktörer (interakevitet) istället för passiva monagare som matas med informamon
Introduktion En pedagogisk modell Undersökande och analyserande elevarbete Reflektera och värdera Sammanställ och handla
IntrodukMon ANDT- brickan
Frågeställningar som berör TOBAKSBOLAGEN BLÅSER DIG OM INTE DU BLÅSER DOM! Material Den stora blåsningen Fråga mig.
Det finns de som vill att ungdomar börjar att röka och snusa RäN stjärna mot rän målgrupp
Tonight with John Oliver hnps://www.youtube.com/watch?v=6ushhoch4q8#t=603
Ett annat perspektiv på tobaksfrågan www.tobaksbarn.se Filmen tobakens barn - Barnarbete - Miljöförstöring - Orsak till fortsatt fattigdom - Marknadsföring
Exempel Undersök analysera värdera - handla Tobakens negativa miljöpåverkan samt orsakssamband med fattigdom i utvecklingsländer. Möjliga skolämnen SO / NO / SV / ENG / Mfl
Undersök Tobaken som röks i västländerna odlas i fattiga utvecklingsländer. Under vilka omständigheter arbetar de som odlar tobak lön, sjukförsäkringar, möjligheter att vara med i fack, skyddsutrustning, hälsokontroller m.m.? Används barnarbete vid tobaksodlingarna? Vilka ekonomiska avtal knyts mellan tobaksbolagen och odlaren? Vad har tobaksodling för miljöpåverkan? Hur hänger tobak och fattigdom ihop? Hur verkar tobaksindustrin för att få människor i tredje världen att börja använda tobak? Varifrån får det svenska tobaksbolaget Swedish Match sin tobak?
Analysera och bearbeta Vad får ett lands beroende av tobaksindustrin exempelvis Malawi - för konsekvenser för landets möjligheter att utvecklas ekonomiskt? Vad får tobaksodling för konsekvenser för miljön? Och vad får det för konsekvenser för landets befolkning. Tobaksplantorna besprutas med bekämpningsmedel vad får det för konsekvenser på tobaksarbetarnas hälsa? Hur kan tobak vara orsak till att barn inte får mat för dagen? Den tobak som köps in av Swedish Match och som finns i det svenska snuset Under vilka förhållanden tas den fram? Marknadsför Swedish Match snus i fattiga utvecklingsländer? Vad kan det få för konsekvenser?
Värdera / reflektera - Utifrån vad du har lärt dig vad tycker du? Har den som röker eller snusar ett ansvar för det som händer i fattiga utvecklingsländer? - Om man påstår sig värna om exempelvis miljön kan man använda tobak då? Skulle du kunna arbeta för ett tobaksbolag? Skulle rättvisemärkt eller kravmärkt tobak vara ok? Är det ok att tobaksbolagen marknadsför sin tobak i fattiga utvecklingsländer? Vilket ansvar tycker du att tobaksbolagen borde ta för sina arbetare? Är tobaksbolagen värre än andra? Varför då? Varför inte?
Sammanställa / Handla Gör en sammanställning över det du/ni lärt dig i det här arbetet. (utställning/tidning/presentation/hemsida/ projektrapport) Fundera om du själv har ändrat åsikt/attityd efter att ha arbetat med projektarbetet? Tror du att andra unga skulle ha nytta av att veta det du har lärt dig? Hur kan du och dina kompisar på bästa sätt sprida det ni har lärt er till andra ungdomar? Finns det vuxna som skulle ha nytta av att få veta vad du har lärt dig? Vilka då och hur kan du komma i kontakt med dem?
Inte ett sidospår Ekonomiska frågor Miljöfrågor Moraliska och värdegrundsfrågor Arbetsrättsliga frågor Politiska frågor Hälsofrågor Globaliseringsfrågor Källkritik Presentationsteknik Mediakunskap - Och koppling finns till många av skolämnenas kursplaner
Reflektion - tankepaus» Hur tänker ni kring möjligheter till ämnesintegrering?» Hur ser ni på möjligheterna till samarbete över ämnesgränserna? Vilka ämnen skulle kunna samverka?
Material och inspiration www.tobaksbarn.se - lärarhandledning m.m. Filmer och webbinarier om tobaksfri skolmd och ANDT- arbete www.skolverket.se/andt
Tack och kontakt Kontakt: Niklas Odén 070 637 05 02 niklas@skoluppdraget.se www.skoluppdraget.se