-NY T 4/88. Pa p j r u d f Y 1 d n i n g s m a s k i n e

-NY T 4/88 Pa p j r u d f Y 1 d n i n g s m a s k i n e 5 l Sugedel 7 2 Sugeka55e 3 8<eregitter 4 Nylonnet 5 Shttegitter 6 Pressearm til sugekassen 7 81andekar l R H<euear~ til sugekasse 9 8remsepa l 9.lfEDLE.lISBLA. D FÖR FÖRE"yliYGE~"V JYORDlSKA. P.-1 PPERSHlSl'ORIK ER BULLETIJ"V OF THE A.SSOCIATIONOF SC-L"VDL"VAVIAiV P.-1PER HISTORIA.i"VS MITTEILUNGE.Y VON DEJI VEREI,"V ivurdlscher PAPIERHISTORIKER

NPH-Nytt. Arg 16, 1988, nr 4 Medlemsblad för Föreningen Nordiska Pappershistoriker utkommer med fyra nummer per år. Ansv. utg. och reda ktör: Jan Olof Rud m S: t Eri ksgatan 130 C S-113 43 STOCKHOLM tel 08-33 83 69 I SSN 0348-9531 ÄR DU INTRESSERAD AV HANDGJORT PAPPER? av hantverkstraditionen, av tillverkningssättet, av redskapen, av pappersmakarna, av bru ksh istoria och bru ksmiljö, av den färdiga produkten och dess anvä ndning, av vattenmärken, av d at ering med hjälp av papp ersegenskaper, särskilt vattenmä r ken, av pappers konservering, av konstnärl igt bru k av papper? BLIV DA MEDLEM I NPHI Du stöder därigenom utgi ningen av NPH - Nytt och erhåller v::]rje nummer automatiskt Arsavgi ftlprenumerationsavgift 1989 för enskrlda medlemmar' och hembygdsförenin gal~ SEK 80 -, för institulio ner S EK 125: inbe las på postgiro 85 60 71 - fl Omslag; Pappersutfyllningsmaskin konstruerad av Per Laursen

KURT K KARLSSON 1907-1988 NPH: s vice ordförande, Kurt K Karlsson, avled den 28 maj 1988, 80 år gammal. I n i det sista var han aktivt verksam inom de många områden han inmutat för sin verksamhet. Ett kraftprov var resan till England i våras för att förbereda kongressen i I PH, den internationella pappershistorike rföreningen, där han til.lhörd e sty relsen. Medverkan v id en filatel istsamman komst i jun i i Fin land var inte längre möjlig. lemsmötena och tillhörde styrel' sen sedan 1973. Alltid var han beredd att hålla föredrag eller kåsera på sitt oförlikneliga humoristis ka sätt och alltid hade han kameran redo för att föreviga v iktiga ögonblick. Det är därför inte ovanligt att hans fotografier återfinns i NPH Nytt. Vi som var med om NPH:s med lemsmöte i Finland i j uni 1979 beundrade Kurt K: s förmåga att ensam planer a och genomföra alla arrangemang. Kurt K b lev diplomingenjör i Helsingfors 1931 och tjänstgjorde i ledande befattningar inom den kem is ka ind ustrin och pappersind ustrin; i Nokia 1933-36, i Björneborgs pappersbru k 1936 47, Kemi sulfatfabri k 1947-55 och T el ko 1955-72. Alltsedan NP H stiftades 1968 deltog Kurt K alltid vid med Långt innan 1968 var Kurt K en kännare av Fin lands handpappersbru k och vattenmärkena i deras produkter. Hans forskni ng ar på detta område, som sammanfattades i "vattenmärkesbibeln" Finlands handpappersbru k - - deras vatten märken, ägare och anställda (Forssa 1981) gick långt utöver innehållet inikander & Souran der's Lumppappersbruken i Fin 1

land (Helsingfors 1955). Själv har Ku rt K i många arti klar i NPH-Nytt beskrivit sina fynd, t ex av Tomasböles vattenmärken, från Finlands första papperskvarn eller av förfalskaren Joha n Glas' papperstillverkning -- båda nyupptäckter av Kurt K. Filatelisten Kurt K, med ett intresse ännu äldre än fö r f i ligranologin, kunde medverka till att ett vattenmärke från just Tomaböle gavs ut som frimärke. Kurt var alltid glad över att få besök i sitt hus på Mi kaelsgatan. Då berättade han om de ol ika projekt ha var mitt uppe i. Det kun de gälla Björneborg u nder kriget, husets h istoria på Mikael sgatan eller hans egen släkts historia. Skrivmaskinen med apotekarbokstäverna kom fl itigt i bru k. Något som sä rski lt låg Kurt K om hjärtat var det svens ka s pråkets fortlevnad och vård i Finland - ett ämne som ibland gjorde honom nedst ämd. Kurt K kände sitt värde men var trots det ansp råkslös. När han 1982 blev offentl igt hy ll ad, då hans bok Finlands handpappersbru k hade publ icerats av Fi n s ka pappersingenjörsföre ni ngen efter många om och men berättade han det med återhållen stolthet. Vid NP H: s senaste styrelsesammanträde i o klober sa knades Ku rt. Styrelsen kallade honom till hedersmedlem, men först efter sammanträdet f ram kom att det var en postum utmärke lse. Om du v ill hedra Ku rt K Karl s sons minne kan du göra de t genom att donera ett belopp till Gösta Liljedahls fond för pappershistoris k fors kn ing på IJg 73 56 61-1. Jan Olof Ruden EDa LOE BER 1902-1988 Bara någ ra veckor före Edos 86-årsdag den 6 november kom sorgeb udet om hans bortgång. NP H har förlorat en medlem. NPH-Nytt ha r förlorat en fl itig medarbetare och många av oss e n nära v än. Edo Loeber var "meds kyldig" till stiftandet av NPH, eftersom hans polyglotta supplement ti ll Laba rres term- lex i kon me r eller mi ndre tv ingade fram e tt nor 2

diskt samarbete för att besvara Edos frågor. Detta samarbete fick en naturlig organisation i just Föreningen Nordiska pappershistoriker. Även senare var Edo "påskyndare" vid utgivandet av "vattenmärkesbiblarna" i Norge- Danmark i serien utgiven av Paper Publ ication Society. För dessa uppgifter var Edo eminent kunnig och inspirerande. För oss i Norden var det heller inga svårigheter att kommunicera på "skandinaviska" eftersom Edo under sin yrkesverksamma tid hade haft täta kontakter med Skandinavien som pappersexportör. Det var arbetet med termlex ikonet Dictionary and encyclopaedia of paper and paper-making (Amsterdam 1967) som blev startpunkten för Edos grundfors kning inom olika delområden av papperstillverkningen. Det stod snart klart för honom att det var nödvändigt att illustrera artiklarna i termlex ikonet för att förstå dem. Detta blev början till Edo Loebers bildarkiv på 16.500 teckningar och fotografier, 15.000 vattenmärkesavbildningar osv. Ingen kommersiell firma kunde ta på sig att publicera en sådan materialsamling i bokform. Till all lycka finns den dock tillgängi ig på microfiche, utgiven av Inter Documentation Company (se NPH-Nytt 1987:4, 54). Kort före sin död fick Edo uppleva att saml ingen förvärvades av det holländska pappers'historiska arkivet i Apeldorn. Särs kilt intresserade sig Edo för pappersformen, det centrala redskapet vid arkbildningen vid handpapperstillverkning. Detta resulterade i standardverket Paper mould and mouldmaker (Amsterdam 1982). Ur sitt rika vetande berikade Edo NPH-Nytt med uppsatser om särskilda företeelser, främst inom handpapperstillverkningen -- alltid välinitierade och å s kådl iga. Inget ämne var honom främmande och han ställde alltid upp om han kunde vara till hjälp. Edo lämnar ett stort tomrum efter sig. Du kan hedra hans minne genom att donera en summa till Gösta Liljedahls fond för pappershistorisk forskning, pg 73 56 61-1. Jan Olof Ruden 3

TIDAHOLMSGRAFI KER STARTAR HANDPAPPERSBRUK Av Bo Rudin 4 Grafiska Verkstadsföreningen : Tidaholm, en av Sveriges mest kända grafikskolor, startade ett handpappersb ruk under hösten 1988. Pappers kurserna inleddes september I det gamla tvätteri, som tillhört tändsticksfabriken och som ligger ca hundra meter från det hus där grafikskolan håller till. Papperstillverkning är dock inget nypå kommet för t ra kten. Redan 1826 fi c k Bälteberga pappersbr u k sina p r ivilegie r av Kommerskolleg ium, men driften kom inte igång förrä n 1832, samma år som dess initiativtagare avled (och den första pappersmas kinen kom till Sverige). På den tiden var papper en lyxvara och förbehåll e n de rl ka och råvaran var uteslutande lump, fö r det mesta av lin ne. Kampen var hå rd mellan de olika pap pers bru ken Få r att få tag i t illräckligt med lump och Bälte bergas s ituation var Inte di re kt lysande. 1865 hade b r u ket 11 arbetare och 4 maskiner och bru ket var under lång tid huv udlevera n tör av papper till Göta Hovrätt. En del av Bältebergas gamla formar och däcklar finns bevarade i TIdaholms museum och en form finns deponerad I Riksarkivet i Stockholm. Bältebergas historia blev ca 60 år. I början av 1890-tal et brann bru ket och förstördes totalt. Det byggdes ald rig upp igen ut an försvann fö r alltid. Ats ki lligt av brukets produ ktion f in ns dock bevarad våra a r kiv. Grafis ka Verkstadsföre ningen har också ett an nat syfte än att lä ra folk göra papper. Man tän ker sig en he lt integrerad verksamhet dä r papperstillverkning och experiment med papper kan föras vidare till den grafiska verksamheten. T ex för att ta reda på hur handgjort papper funge rar tillsammans med marmorlito. Litte ratur om Bälteberga : Ba rbro Westritl, Bä lteberga gård och pappersbru k -- en förs v unnen Industrimiljö. (Dirnbobygdenl 982 s 28-43)

PAPPERS KONSERVER I NG I LÖPANDE BANA Av Bo Rudin Alla större bibliotek innehåller s krivet och tryckt material från hela världen och från olika ti der. Det innebär en materialsammansättning som är mycket olikartad från fall till fall. Det kan förekomma papyrus, trä, papper och s kinn och utöver dessa skriftbärare tillkommer en rad olika typer av bläck, tryckfärger och handkolorerade stick. För att kunna förstå och bedöma den nedbrytning som ägt rum och hela tiden pågår måste man känna till alla de olika framställningsmetoder som använts världen runt. Nedbrytningen kan vara antingen kemisk eller mekanisk. Den mekan is ka nedbrytn ingen kan bestå av revor och veck som åstadskommits genom slarv vid behandling av materialet medan den kemis ka består aven rad osynliga processer som utvecklats under längre eller kortare tid. Fuktighet och solljus spelar därvid en stor roll. Solljuset inver- kar blekande och uttorkande på både papper och skinn, medan överdriven fu ktighet främjar utveckl ingen av alla slags mi k roorganismer. Vissa material, t ex tidningspapper bär redan från tillverkningsprocessen med sig en nedbrytande kemi, så att de även under de bästa förvaringsbetingelser blir spröda och bryts sönder. Försurningen av vår livsmiljö bär också en stor del av ansvaret för den pågående nedbrytningen. Den uppstår genom förbränning av fossila ämnen som kol, olja och gas varvid svavelinnehållet omvandlas till svaveldioxid. En del av svaveldioxiden omvandlas till svavelsyra, som icke blott angriper skinnet i bokbanden utan även påverkar ph-värdet i papper så att det faller långt under ph 7, det neutrala värdet. Under tidernas lopp har man inom det grafiska området använt många 01 i ka metoder och material 5

för att bevara grundmaterialet papper. Den metod man använde var beroende av den enskilda hantverkarens kunskap och erfarenhet av materialet. De senaste 25 åren har inneburit en stark utv eckl ing inom material kuns ka pen, inte minst har kännedomen om de kemiska processerna avsevärt förbättrats. När det gäller papperskonservering så mäts fö r s t surhetsgrade med hjälp aven ph -mätare. Om det finns önskemål om att fö r söka datera papperet med hjälp av vattenmärke kan detta ske genom at t a nvända s k bet afoto grafering, som med hjälp av kol C14 isotoper ka n svärta en röntgenfi lm oc h ge ett negativ av papperets str u kt ur och det avbildade v attenmä r ket. Om mik roorganismer angripit papperet ä r s kad an för det mesta synl ig för b lot t a ögat genom missfärgning. Det kan röra sig om van lig a vattenf läckar, el ler en svag missfärg n ing av papperet s natu rliga fä rg, eller t o m hel a kolonier av röd a, sva rta och gula o rganisme r. S kado r på papper kan v id en fö r sta anb l ie k se he lt hopp lösa ut att försöka r epa r e ra, efter som de kan va ra s amman satta av så många olika faktorer. En bok som kanske har flera hundra år på nacken kan förutom revor och veck också in nehåll a d iverse kvarlåtens kap efter ägaren. Vanl igast är hårstrån, matrester, komihåglappar och krossade spi ndlar. För att få bort dylika kulturminnesmärken regörs bokens ark i torrt s kick efter att de först har lösgjorts f rån häftn in gen. Det ske r med borste oc h läs kpap per s amt kn iv för fastgrodd s muts. Dä refte r följer våtrengö ri ng. Ar ken p laceras då mellan fin ma s k iga ny lon nät och sän ks ned i en blandning av 37-gradigt vatten t ill satt med 1% organisk såpa utan optis ka blekmedel. Näten med arken hå ll s i långsam rör el se. Dä r igenom tränger lös ningen långt in i papper et och löser upp smuts och oren heter som är bundna v id fibre rna. Vattnet skiftar snabbt färg och övergår ti ll brunt, och efter ca 10 min uter ä r det mörkt och mättat av smut s. Dä refter sköljs näten och arken noggrant med rent vatten tills arken inte läng re missfärgar vattnet. Efter d et kan arken genomg å en avsyr ingsprocess. Den mest an - vända metoden består av två bad. 6

Det första badet är en kalciumhydroxidiösning Ca(OH)2, eller i dagl igt tal, kal kvatten. Det är ett ämne som är starkt basiskt, ph-värdet är ca 14. Efter ungefär 20 minuter den lösningen har ph-värdet arken stigit från sur miljö, dvs när det gäller papper, mellan 4 och 6 ph, till basisk, ca 12 ph. Eftersom det är önskvärt att papperets ph hålller sig kring neutralt, omkring 7 ph, företar man med hjälp av kalciumkarbonat en sänkning med samtidigt buffertverkan. Denna behandl ing stärker papperet märkbart och gör det motstånds kraftigt mot den pågående nedbrytningen. Den egentliga rengöringsprocessen är nu klar och arken kan bö~a repareras. De hål och brister som finns i det rengjorda arket måste ersättas av nytt papper med hjälp aven tekn i k som mycket påminner om tillverkningen av handgjort papper. Metoden innebär att man sän ker ned ett skadat ark i en fiberlösn ing som avpassats till att I i kna det u rsprungl iga arkets färg. Det kar man använder är uppdelat i ett blandningskar och ett huvudkar, försett med en suglåda. Denna suglåda är på mitten, horisontellt, försedd med ett galler, varpå man placerar ett finmas kigt nylon nät. Det skadade arket placeras på nätet och suglådan trycks med hjälp aven gummipackning i bottnen luft- och vattentätt ned!i botten av karet. Därefter spänns den fast med en hållare. Det tillsatsmaterial som skall ersätta det skadade arkets hål och försvunna delar tillverkas av pappersfibrer av god kval i tet, som t ex bomullslinters eller träcellulosa. Fiberlösn ingen måste förstås anpassas til'l det ursprungliga arkets tjocklek, bulk och ytvikt för att uppnå bästa möjl iga resultat. Halvtyget upplöses en kelt med hjälp aven van! ig köksmixer och vatten och lösn ingen hälls i blandningskaret. En pump för sedan över blandningen till suglådans överdel. Själva utfyiinads arbetet sätts igång genom att lösgöra den fastspända suglådan. Den därigenom uppkomna trycks kill naden (hög vattenstånd i suglådan och lägre i huvud karet) gör att vattnet kan passera ge nom hålen i arket. Det kan däremot inte fibrerna som fångas upp på nätet och bildar ett s ki kt av sammanfiltade fibrer. 7

När vattnet sugits bort, kan nätet med arket försi ktigt lyftas över till en torkfilt. En ny filt läggs över arket och nätet och därefter pressar man ur vattnet. Efter några minuter kan de fortfarande fu ktiga arken lösgöras från nätet och torkas mellan nya filtar eller lufttorkas. Som redan påpekats är detta en metod som mycket I i knar tillverkning av handgjort papper och därmed också är mycket tidsk r ä vande. Tid är en bristvara och ger ofta upphov till svåra p rioriteriteringar, ett fa ktum som ställdes på sin spets v id de svåra översvämninga rna i Florens på 1960-talet. De ovärderl iga bokskatter som drän ktes i av loppsvatten v id f loden Arnos ö versvämning b lev en verklig utmaning för konservatorer f rån hel a vä rlden. Atskilliga försö k har gjorts runt om i världen för att å stad komma en sådan konstru ktion men Laursen koncentrerade s ig på att försöka lösa problement med den oregelbundna arbetsgången; montering av viran och arbetsobjektet, beräkning av fibermängden, pumpning av fiberslösningen och bortsugning av vattnet. Alla dessa moment t ar 01 i ka lång tid och det ä r mycket svårt att å stad komma en stors kal ig verksamhet ut an att bryta denna a r betsrytm och änd ra den till e n fortlöpande process. Sedan 1981 ha r Per Laursen sama r betat med ingenjör Lars Gr~ n negaa rd - Pedersen fö r att utvec k la e n mas kin som kan kla ra ovan angivna spec ifi kationer och har sedan dess byggt fyra fungerande modeller. Två finns i Västtysk Ia nd, en i östtyskiand samt en Humlebeek. En ung konse r vato r från Humlebeek i Danmark vid namn Per La ursen började f u ndera över möjlig heterna att konst ruera e n utfyllnad sma s kin som kunde arbeta med löpande bana, ungefä r som en ordinär pappersmas kin. En sådan konstru ktion s ku lle kunna spara in åtskilligt av den ständiga bristvaran tid. Kraven är många på en sådan utfyllnadsprocess i stor skala: kval iteten på det färdiga arbe tet måste vara förstklassig och det få r inte heller f innas r is k för nya skador e ller förlust av material hos objekten. Mas kinen måste dessutom vara en kel och lät tskött med små r isker fö r d r iftstörn ingar. 8

Per Laursens papirudfyldningsmaskine. Bordsmodell Med erfarenheterna från de tre första maskinerna har Laursen och hans kompanjon fått ekonomis kt stöd från "Nordinfo", The Nordic Council for Scientific Information and Research Libraries. Stödet har syftat till att s kapå en möjl ighet för papperskonservering i stor skala, för att tillgodose bibi iotekens och arkivens behov, baserat på Laursens maskin. Projektet har resulterat i en maskin som motsvarar de ställda kraven och har följande specifi kation: Den är bemannad av två personer och har en största längd av ca 4 m. Den ändlösa viran har en effektiv bredd av 60 cm. Maskinen har ett slutet vattensystem, som innehål'ler 180 liter. Beräkningen av den nödvändiga fibermängden sker automatis kt under pågående utfyllnadsarbete. Maskinen arbetar med en hastighet av mellan 0,5 m per minut till 3 m per minut. En hastighet av 1,5 m per minut resulterar i 4 färdiga foliosidor i minuten. 9

Per Laursens och Lars Gr0nnegaard-Pedersens pappersutfyll ningsmaskin med löpande bana Arken passerar sug- och pressektioner i mas k inen och kan tas av bandet direkt för lufttorkning. För att göra maskinen säkrar e och framför allt för att den s kall kunna användas i vilket land som helst så drivs den med 24 volt ström. De båda e ntusiasternas trägna sl it med de t re fö rsta mas k inerna gav alltså resultat till sl ut. Från d e första trevande försöken med skrotkomponenter de hade inte råd att köpa nya delar utan fick använda begagna de damms ugare o d - ti ll den perfekt fu ngera nde mask inen tog det all tså fem år. Men nu stå r ma skine n på de ovannämnda platserna och gör r ejäla d agsverken. 10

IPH - KONG RESS I STOR BR IT AN N I A Av Gunnar Christie Was berg Den 19. inte rnasjonale kongres s i papirhistorie fant sted i Durham og Hertford fra 4. tillo. september 1988. Programmet var sceradeles ri kholdig hva fo redrag angår, og d essuten ved muse umsog i n d u s tri bes ~k. Restau reringsproblemet, nå så s kremmend e a kt ue lt, ble viet bred pass. He r fremholdt Ludwig Ritterpusc h sammenhengen med pe rgament-materialet som det er like viktig å ta vare på. Fort;:'>vrlg behandiet en rekke fo releser e, blant dis se J ohn Krill, Da r d Hunte r og Peter Thomas f r a US A, nederlenderen J ac. van Hout um, Peter Tschudin fra Sveits og e n la ng r e kke brit iske s pecia li st e r selve papirh isto r i en fra Or ienten til Europa. Al ber t Elen, Henk Voorns etterf~lge r i d e n papir hi st o r is ke av deling ved Det kongelige b ibi iot e k i Haag, fortalte om denne, ka nsje fremste saml ing iverd en innen dette felt. Eva Zie sc he f ra Be rlin redegjorde for de nye mu lighete r ma n har til disposisjon for d at ering av van nmerker ved hjelp av elektron- r adiografi. Et h ~jdep un k t under m~tet var utflukten til Fourstones Papermill, d e r e ie ren George Mandl, har t att vare på den antagelig eldste nå eksisterende intakte papirmaskin, i bruk me llom 1860 og 1975. En avstikker t il utgravningsfeltet Vindola nda gav anledn in g t il å s t udere t allri ke romerske innskrifte r fra garnisonen langs "Hadria ns mu r". Universit etet i Du r ham er kjent for s in samling fra den eldste og eldre li tteratu r. Ved en mottagelse i Universitetsbib lioteket gav tidligere sjef for denne avdeling, d r. Ian Doyle, en gru ndl ig or ienterin g om hva den in neholdt av e neståend e s katter. Et annet b e s ~k i Uinvers itetsbib i ioteket, Newcastle-on-Tyne, v iste hvor a lvo rlig ma n d e r tar ko nser vering sproblemene som 0 vers kygger alt annat når det g jelder å bev are vå r ku ltu rarv. Unde r generaifors am i in gen b le dr. Ric hard Hi lls, Storbritan.. 11

nia, gjenvalgt som "President". Kurt K Karlsson, Finland, hadde meddelt at han nå trek ker seg i egens kap av styremed'lem, et verv han i mange år har fylt på en exemplarisk måte. Som nytt styremediem ble, etter innsendt s kriftl ig forslag fa Jan Olof Ruden på vegne av NPH, valgt Gunnar Christie Wasberg, Norge. Neste internasjonale mq)te er planlagt til Malmedy, Belgia, 1990. Kongressen, som var ypperlig organisert av professor Peter Isaac, ble avrundet i Hertford, der den engelske papirindustri tok til i 1488. Femhundreårs-jubileet skulle her behq)rig kom menteres, og en minneplate over John Tate, den fq)rste papirmaker, avdu kes. Også denne siste, korteste del av konferesen, bq)d på insiterende foredrag, museumsbesq)k og, slik tilfellet alltid er ved disse kongresser, inspi rerende samtaler. SKOGSINDUSTRIERNA NYTT NAMN FÖR SCPF Svenska Cellulosa- och Pappersbru ksfören ingen heter sedan november Skogsindustrierna. Kongressen bar preg av det faktum at papirhistorien, i alle dens aspekter, blir et stadig viktigere forskningsfelt. Fore IQ)pig teller den internasjonalt et lite antall special ister med avvikende faglig bakgrunn. Arkivarer, bibliotekarer, histori kere, kunstnere og teknisk kyndige yter her sine tverrfaglige bidrag. 12

HU R G ICK DET MED INVENTERINGEN AV PAPPERSFORMAR I SVERIGE? Sammanställning av Jan Olof RudE'm Som svar på en käten i NPH-Nytt 1988: 1 och av andra förfrågningar har hittills nedanstående uppgifter framkommit. Eftersom projektet beräknas ta ytterligare två år är det inte för sent att lämna kompletterande upplysningar. Pappersformar från nedanstående bruk finns bevarade Elisabet Berg, Stockholm 1 (1980-tal) i Gävle Blomsholm, Jönköpings lä n 1 i Jönköpings läns museum, Jönköping Bälteberga, Skaraborgs län 1 i Ri ksarkivet, Stockholm 10 i T idaholms museum Fr öå sa, Kalmar län 4 ( 1900-tal ) p lus 2 (moderna) Fröåsa handpapper sb ru k, V irserum Grycksbo, Kopparbergs län ej invent erat K lippan, Kristianstads län 2 ( 1890-tal) i Klipp ans b r uk 6 (1831-1902) i Sverig es T ekniska Museum, Stockholm Kvill, Jön köpings län 1 i Jön köp ings museum 6 (1900- t al) i Fröåsa handpappers bru k, Virserum Lessebo, Kronobergs län 2 i Sveriges Tekniska Museum plus ej inventerade Less ebo Riksarkivet, Stoc kholm ej inventerat Bo Rudin, Vällingby 1 (1984) tillverkad av Rickard Arlin Rydö bruk, Små land 1 Sveriges Tekniska Mu seum Röttle, Jön köpings län 1 Jönköpings läns museum, Jönköping 3 Sv eriges T ekniska Museum plus några ej inven ter ade i Andremuseet, Gränna Skärv et e, Jönköpings län 1 i Jönköpings läns museum St igb.er gets stamp och press (1984) tillverkad av Rickard Arlin Stockho lm Strömhult/ Strömsholm, Jön- 9 i Jön köping s museum köp ings län 3 i Sveriges T ekniska Mu seum 13

Tumba, Stockho1ms län 11 (1800-talets mitt och slut) Sveriges Tekniska Museum 1 (1933) hos Nils G Stenqvist, Hägersten plus ej inventerade i Tumba Ösjöfors, Östergötlands län ej inventerade GERARDY-SAMLlNGEN TIL HAAG Theo Gerardy, Tyskland, som d(ljde i 1986, var en av de betydel igste vannmerke-specialister verden har fostret. Kansje var han den fremste av dem alle. Han var for(ljvrig lange medlem også av vår forening, NPH. Under I PH- konferansen i Durham ble det opplyst at Gerardy's samlinger bl i r overf(ljrt til den papi rh istoriske avdel ing ved Det kongel ige bibi iotek i Haag : Koninklijke Bibliotheek. Adresse: Postbus 90407, NL-2509 s'gravenhage, der den blir tilgjenglig for fremtidens forskere. GCW 14

NPH-11 I DANMARK, 9.-11. JUNI 1989 Medlemmerne indbydes hermed til papirhistorisk konference Danmark 9.-11. juni 1989. Programmet vi i omfatte f~lgende pun kter: Fredag 9.j uni M~d e t åbnes på Konservatorskolen, adresse Es planade n 34, K0be nhavn K, kl. 9.30. Afdeling s leder H. P. Pedersen m. fl. Ieera re vii demonstrere undervis ningen i papirteknologi på skolens g rafis ke linie. Lu nch på skole n (fri). Selskabet tager sent på eftermiddagen toget t il Od e nse. Rejsetid ca. 2 t imer. Samlet middag kan indtages på Storebcelt. Indkvartering på hot el Odense. Kl. 19.30 bes ~g på Mu seet for foto kunst med omvisning på udstilling om celdste fotografier på papir. L~rdag 10. juni K1.9.30 bes0g på Danmarks grafiske museum, hvor der bl.a. er scerudstilling om danske pengesedler fra 1790 til 1945. Desuden er der en arbejde nde papirb0tte fra S il keborg papirfabrik. Derefter bes0g på Dalum papirfabrik med forevis ni ng spe 15

cielt om arbejdet med at indpasse brugen af stråcellulose også i finere papirsorter. KI.15 samlet transport til Rudk~bing og fcerge til Stryn~, som er en lille ~ i det sydfynske ~hav mellem Langeiand og A:r~. Indkvartering på Stryn~, hvor kroen er indrettet en gammel smedie. Aften: Festmiddag på kroen og medlemsm~de. Foredrag af kunstneren Ann Vilsb~1 med lysbilleder fra hendes studieture i Asien. Der vii også vcere lejl ighed til indlceg fra foreningens medlemmer. S~ndag 11.juni Bes~g hos Ann Vilsb~l, som bor på Stryn~ og som har opbygget sin egen papirm~lle efter japansk forbillede. Ann Vilsb~1 har i flere år eksperimenteret med forskellige papirmasser for at opnå kunstneriske vcerdier. Hun har holdt flere udstillinger og underviser i papirfremstilling. Der vii blive arrangereret fcelles lunch og vcere lejlighed til rundtu r på ~en. Afslutning af NPH-11. Der vii vcere fcelles rejse tilbage til K~benhavn ~ns ker det. for dem der Priser: Jernbaneturen til Odense og retur til K~benhavn vii som gruppebillet koste ca. 120-150 kr., afhcengig af gruppens st~rrelse. Transporten Odense - Stryn~ vii koste 50-60 kr. med offentlig bus. For at spare tid og krcefter vii vi nok leje vores egen bus. Statsbanerne giver yderl igere rabat 16

for deltagere over 65 år. NB! Turen kan også g0res bil. egen Hotel: I Odense kan vi bo på hotel Windsor t il kr. 425 for et enkelt v<erelse og kr. 625 for dobbeltv<er., eller på hotel Ansgar på hhv. kr. 360 og kr. 510. Begge hoteller ligger t<et ved Brandts KI<Edefabrik i hvis bygning de to museer er indrettet. TILMELDING (bedes send t t il Eb ba Waaben, Amoseba k ken 8, DK -2830 Vi r um, Danmark ind e n l. ma rt s 1989): Deltager, antal personer 0ns ker gruppe rejse i Da nmark Hotel Windsor, enke lt v <Erelse, dobbelt v<ere lse Hotel Ansgar, e nkelt v<erelse, dobbe lt v <E rel se dato unders krift adresse 17

MILJÖVÄNLIGT SÄLJER I SVERIGE ICA-handlarna gick i maj 1988 ut med följande miljövänliga produkter. Klorfria markeras med * och klorsnåla är övriga. Med klorsnåla menas att de innehåller högst 25% klorblekta fibrer, eller - beträffande returpapper - högst 35% klorblekta fibrer. Hushålls- Blöjor Trosskydd papper MÖLNLYCKE MÖLNLYCKE Krabat '" Libresse'" EDET/MÖLNL YCKE Lenina T " Mimosept" Torky Miljö'" Kompis r Reform '" Toalettpapper Dambindor Servetter EDET/ MÖLNL YCKE MÖLNLYCKE finess Edet dubbel kräpp Libresse anatomic':' Servett Buffe Edet kräpp Libresse extra" Servett vit + mönstrad Edet extra toalett Libresse mini '" Risservcn Bino toalett Libressc normal':' HOLMEN HYGIENE Libresse solo" Mimosept minibinda'" Bordsdukar Modo Max ekonomi Dubbeltoa Mimosept normalbinda ': FINESS Toarullen Reform" Vit på rulle Sparex Mimosept maxi " Dukar i ark. sort. färger Lambi HOLMEN HYGIENE Pastell Famita normal binda':' Famita diskret" Påsar STRALI Famita minibinda':' Mjuktoa STENQVIST famita nattbinda '" Räkpåsar MUNKSjÖ Sanisept'" Fryspåsar Munksjö naturliga Vivette ':' Dubbelköks Libero '" Edet köks HOLMEN HYGIENE Bino HOLMEN HYGIENE Famita '" Edet extra hushåll Rustibuss '" Vivette '" Torky hushållspapper Vivettc '" Princess '" HOLMEN HYGIENE Babykini '" Kaffefilter Köksrullen Bambino H-blöja'" Sparex hushålls FINESS Storken T-blöja" Dubbelköks Kaffefilter, bruna'" Ekonomitork WIBERGS Lambi hushållspapper INDUSTRIER Engångs- Gourmet hushållspapper Rapid " Mamselle hushållspapper MALÅ BLÖjFABRI- tallrikar STRALI KANT finess Strali köks mönstrat Malåblöjan '" Tallrikar DUNI MUNKSJÖ PROCTER & GAMBLE Tallrikar Munksjö naturliga Ultra Pampers Pappersnäsdukar FiNESS Vit 3-skikt Färgade Våtservetter GRUMME Freshett Kort och brevpapper LJUNGDAHLS Miljö grå Skriv/ritblock ESSELTE Skrivblock Moln LJUNGDAHLS Panda blockserie Kollegieblock Miljö Gel Kuvert ESSELTE Diverse bruna LJUNGDAHLS Miljö Brun Miljö Grå Vissa bruna kuvert'" 18

INNEHÅLL Kurt K Karlsson 1907-1988 2 Edo Loeber 1902-1988 4 Tidaholmsgrafiker startar handpappersbruk. Av Bo Rudin 5 Pappers konservering löpande bana. Av Bo Rudin 11 IPH - kongress i Storbritannia. Av Gunnar Christie Wasberg 13 Hur gick det med inventeringen av pappersformar i Sverige? Av Jan Olof Ruden 14 Gerardy-samlingen til Haag 15 NPH-11 i Danmark. Inbjudan och anmälan 18 Miljövänligt säljer Sverige