På spåret FORSKARNAS NYHETER. Du som givare bestämmer. Surkål, yoghurt och diabetes

FORSKARNAS NYHETER SVENSKA SÄLLSKAPET FÖR MEDICINSK FORSKNING GRUNDAT 1919 WWW.SSMF.SE 2011/2012 Du som givare bestämmer Du som ger en gåva till SSMF har unia möjligheter att själv vara med och bestämma till vilet forsningsområde pengarna sa gå. Sid 10 11 Surål, yoghurt och diabetes Frida Få heter en av årets stipendiater som forsar på sambandet mellan baterier och metabol sjudom. Sid 8 DÅ: SSMF-stipendiat NU: Världsledande forsare För 15 år sedan var Anna Wedell SSMF-stipendiat. Idag är hon professor i linis geneti vid Karolinsa Institutet, ledamot av Nobelförsamlingen och en av världens främsta forsare inom medfödda metabola sjudomar. Ett forsningsområde som har genomgått en explosionsartad utvecling. Anna Wedell har upptäct två tidigare helt oända sjudomar hos barn. Sid 9 Oroväcande återomst av TBC En tredjedel av jordens befolning är smittad av tuberulos och nio miljoner återinsjunar varje år. Enligt WHO har Europa just nu högst föreomst av de allvarligaste formerna av så allad resistent tuberulos. Problemet är att läemedel och vaccin är föråldrade. Alexander Persson försöer finna ny unsap om hur immunförsvaret fungerar för att unna bidra till utveclandet av moderna läemedel. Sid 4 På spåret 41 forsare har i år belönats med stipendier och forsartjänster på totalt 35 miljoner ronor från Svensa Sällsapet för Medicins Forsning (SSMF) för sina lovande forsningsprojet. Unga vinnor och män som med detta eonomisa stöd ges möjlighet att fortsätta på sina respetive forsningsspår i jaten på framtidens medicinsa genombrott och behandlingar. När ronprinsessan Victoria och prins Daniel firar silverbröllop 2035 och det är ett seel sedan Elvis Presley, Woody Allen och Pehr G Gyllenhammar föddes då är framtiden här. I alla fall om man ser de ommande 25 åren ur ett forsningsperspetiv. En mycet stor del av den unsap som ligger till grund för dagens medicinsa behandlingar grundar sig nämligen på det arbete som forsare utförde för bara ett par decennier sedan. Om ett varts seel har unsapsläget inom medicins forsning med all säerhet revolutionerats av ny unsap som ommer att leda till moderna behandlingar och diagnosvertyg som våra barn och barnbarn ommer att få tillgång till. I processen att driva medicins utvecling framåt är SSMF en vitig atalysator. SSMF:s stipendier och forsartjänster avsedda för unga forsare är en garant för den fria forsningen. Den forsning som är en förutsättning för stora medicinsa genombrott. Handplocad forsning Efter noggrann genomgång av drygt 225 ansöningar har årets SSMF-stipendiater och -forsare omsorgsfullt handplocats av SSMF:s gransningsnämnd där de mest högvalitativa och löftesria forsningsprojeten valts ut. Gransningsnämnden består av framstående forsare från landets alla medicinsa faulteter samt Svensa Läaresällsapet. Sid 12 Fallsada vanligaste olycan Varannan vinna och var femte man över 50 år ommer någon gång att råa ut för benbrott till följd av en fallolyca. Många av dem ommer att drabbas flera gånger. Benbrott till följd av fall är den vanligaste orsaen till sjuhusvård i Sverige. Trots denna omfattning sanas fortfarande grundläggande unsap om varför äldre faller. Det vill Anna Nordström vid Umeå universitet råda bot på. Sid 7

2 SSMF-FORSKARNAS NYHETER-2011/2012 Året var 1919 Hur såg folhälsan ut i Sverige och världen året när Svensa Sällsapet för Medicins Forsning (SSMF) bildades? Svaret visar med all tänbar tydlighet att det på ett drygt seel har sett inte en utan flera revolutioner. Unga forsare visar vägen svensa sällsapet för medicins forsning (ssmf) har i snart ett seel bidragit till medicins forsning i Sverige. All medicins forsning har ett gemensamt mål: Att förebygga, lindra eller bota sjudom. Nyttan av forsning som diret rör diagnos eller behandling av en viss sjudom är anse den som är lättast att förstå, så allad tillämpad forsning. Samtidigt bygger lejonparten av sjuvårdens ompetens och unsap på grundläggande upptäcter om hur celler och organismer fungerar som gjorts inom det som allas grundforsning. Båda typerna av forsning behövs för att öa den medicinsa unsapen. årets nobelpris i medicin är ett bra exempel på hur grundläggande och förutsättningslös forsning leder till patientnytta på mindre än 15 år. En av pristagarna, Jules Hoffmann, undersöte hur bananflugor bemästrar infetioner och upptäcte de så allade Toll-receptorernas betydelse för denna förmåga. Det tog inte lång tid innan man fann att motsvarande receptorer är lia vitiga för männisans infetionsförsvar, men även att denna del av immunsystemet, som utlöser inflammation, ocså an sada oss när reationen blir för star. Drottning Victoria Foto: IMS Drottning Louise Svensa Sällsapet för Medicins Forsning Karolinsa Institutet, 171 77 Stocholm Tel 08-33 50 61 Plusgiro 90 11 09-9 Bangiro 901-1099 ssmf.se Foto: IMS Foto: Jan Delden/Pressens Bild Kung Gustav VI Adolf Drottning Silvia medicinpriset leder tanarna till en svens forsare, Hans G Boman, som upptäcte en annan del av det medfödda immunförsvaret. Han sulle ha varit värd ett Nobelpris, men avled för tre år sedan vid 84 års ålder. Hans G Boman funderade över hur inseter an beämpa infetioner trots att de sanar antiroppar. I sin forsning upptäcte han tidigare oända peptider med förmåga att döda baterier. Peptider som är vitiga för det medfödda immunförsvaret inom hela djurritet männisan inluderad. hans g boman upptäcte den utveclingsmässigt äldsta delen av immunsystemet. En upptäct med stor betydelse. Men han gjorde ocså andra vitiga upptäcter och hans arriär är ett lysande exempel på viten av att redan som ung få möjlighet att pröva sina egna idéer. Det var nämligen då han lade grunden till sina vitiga forsningsgenombrott, när han på 50-talet som nydisputerad emiforsare fic chansen att gästforsa i New Yor, USA, och hans intresse för mirobiologi väctes. vitiga vetensapliga upptäcter görs av både unga och äldre. Men en sa är säer, man blir inte en framgångsri äldre forsare om man inte tidigt i arriären får möjlighet testa sina idéer och förmågor. Det är med stor tillfredsställelse vi inom SSMF an se att många idag framgångsria forsare en gång började sina arriärer som SSMF-stipendiater. Det gör oss stolta, förhoppningsfulla och mycet motiverade att fortsätta vårt arbete med att stödja unga och lovande forsare. Ett arbete som görs möjligt tac vare våra generösa givare och donatorer. Foto: Paul Hansen Professor Göran Magnusson, ordförande i Svensa Sällsapet för Medicins Forsning. SSMF:s besyddare Ända sedan Svensa Sällsapet för Medicins Forsning (SSMF) bildades år 1919 har det svensa ungahuset engagerat sig i den medicinsa forsningens framsteg. SSMF har alltid haft en representant från ungafamiljen som sin besyddare. Först ut var drottning Victoria, 1919-1930, följd av drottning Louise, 1930 1965, därefter ung Gustav VI Adolf, 1965 1973. Drottning Silvia är SSMF:s nuvarande besyddare. Ansvarig utgivare: Professor Göran Magnusson SSMF Redation: Docent Caroline Olgart Höglund SSMF Text: Medicinjournalist Charlotte Schröder Art Director: Lotte Kölare augusti AB Produtionsledning: Helena Vase augusti AB Foto: Jonas Erisson, Simon Rydén, Johan Gunséus, Johnér Bildbyrå, Getty Images, Shutterstoc och Ralph Steinman Lab SSMF grundades invid Klara yra 1919. smittsamma sjudomar som difteri, scharlaansfeber och lunginflammation sördade tusentals offer, inte minst bland barn och ungdomar. På epidemisjuhusen var det ofta helt fullbelagt. Lung- och bentuberulos fyllde sjusalar och sanatorier. Mot de flesta infetionssjudomar fanns så gott som inga botemedel. Så såg Sverige ut 1919 när SSMF bildades. det var för att öa resurserna till forsningen och påsynda nödvändiga medicinsa framsteg, som SSMF sapades. Det här var en tid när forsare, i synnerhet unga forsare, hade mycet svårt att få eonomist stöd till sitt angelägna arbete. i dag har många en gång så allvarliga infetionssjudomar pratist taget utrotats i vår del av världen. Vi har fått ny grundläggande unsap om processer och meanismer i roppen. Nya forsningsfält som geneti och moleylärbiologi har uppstått, en lång rad vacciner och läemedel samt avancerad medicinteni och diagnosti har utveclats. I Sverige dör ingen längre i barnsäng, cancer har gått från att vara dödlig till att merparten av dem som får en cancerdiagnos överlever. Antibiotia har räddat livet på miljontals männisor. Blödarsjua är en behandlingsbar sjudom för att nämna några. trots alla fantastisa framsteg under 1900-talet varstår många vitiga frågor att besvara inom medicinen. Inte minst med tane på de nya folsjudomar som drabbar miljontals männisor runt om i världen såsom diabetes, hjärtärlsjudom och neurologis sjudom. Och den hotande antibiotiaresistensen som räver forsarnas uppmärsamhet om inte locan sa vridas tillbaa till 1919. idag precis som för ett seel sedan är det svårt för forsare att få medel till sitt vitiga arbete. Särsilt för unga forsare. I det avseendet har tiden stått stilla. Därför är SSMF insatser lia angelägna idag som då.

SSMF-FORSKARNAS NYHETER-2011/2012 3 10 frågor om SSMF Varför sa man stödja just unga forsare, hur tas donationerna om hand, vem väljer ut forsarna som sa få stipendier och an man som givare själv välja vart en gåva sa gå? Professor Fredri Piehl, vetensaplig sereterare i Svensa Sällsapet för Medicins Forsning (SSMF) svarar på de vanligaste frågorna. Vad är tanen baom SSMF? Svensa Sällsapet för Medicins Forsning (SSMF) grundades av en grupp framstående läare, professorer och företrädare för det offentliga och näringslivet i början av förra selet. Vår stara profil är att vi stöttar unga, lovande forsare inom många medicinsa områden. Det gör att många unga forsare änner till oss, inte minst eftersom många ända, etablerade forsare en gång började sin arriär med hjälp av SSMF. Inom den medicinsa forsningen är SSMF ett start varumäre med högt anseende. SSMF är änt säger du. Men är det änt hos allmänheten? Både ja och nej. Personer som vet lite om forsning bruar änna till SSMF men tyvärr finns det nog många svensar som aldrig har hört talas om oss, eftersom vi mest har verat i det fördolda. Det trots att vi har bidragit till svens forsning så länge, och trots att vi spelar en så stor roll för att säerställa att svens forsning blir internationellt onurrensraftig. Varför har SSMF inte satsat på marnadsföring i så fall? Vi har medvetet valt att hålla nere de administrativa ostnaderna för att se till att så stor andel av pengarna som möjligt går till forsningen. Hos många av Sveriges stora insamlingsorganisationer går mellan 15 och 20 procent till administration, marnadsföring och andra ringostnader. Motsvarande siffra för SSMF är cira 7 procent. Men visst, vårt beslut att lägga pengarna på forsning snarare än relamampanjer och tv-galor ligger oss i fatet på det sättet. Staten satsar nästan 10 miljarder på medicins forsning. Räcer inte det? Statliga medel till forsning är vitiga men inte tillräcliga. Även om staten de senaste åren sjutit till mer pengar så har de ofta gått till specialsatsningar till väletablerade seniora forsare. Därför är SSMF:s insats för yngre forsare extra vitig. Får alla forsare ansöa om stipendier? Absolut. Där vill jag påstå att vi är bland de mest ända bland de organisationer som stödjer forsning i Sverige, inte minst i den yngre generationen. Vi tar emot ansöningar från och delar ut medel till de bästa forsarna från landets alla medicinsa högsolor. Det är en av SSMF:s bärande principer att gagna god forsning från alla högsolor och inte bara från de största. Varför är det vitigt att stödja just unga forsare? Våra medicinsa faulteter är dutiga på forsarutbildning, det vill säga att utbilda medicinsa dotorer. Tyvärr uppstår ett vauum efter disputationen där chanserna för att unna få fortsätta med forsningen är mycet små. Många nyblivna dotorer är ambitiösa och vill fortsätta sin förovran med en forsningsperiod vid framstående utländsa forsningsinstitutioner. Där an stödet från SSMF bli en avgörande brygga för att ge stöd under en ritis fas i de unga forsarnas arriär. Jag Är det inte större chans att äldre, mer seniora forsare an göra stora upptäcter? De har ju större erfarenhet. I många fall görs de mest avgörande upptäcterna tidigt i forsararriären. Att många av våra stipendiater tillbringar några år utomlands gör ocså att de tar med sig nya unsaper och tenier hem vilet är oerhört vitigt för att syresätta forsningen vid våra svensa universitet. Långsitigt är jag övertygad om att det stöd SSMF ger genererar mer forsningsresultat än om vi hade använt pengarna till stöd för redan etablerade forsare. Kan jag som donator bestämma vart mina pengar sa ta vägen? Ja och det är unit för SSMF. Du an välja ett forsningsområde oavsett om det är stort eller litet. Du an alltså välja att lägga din gåva på en mycet sällsynt sjudom eller sada, eller på en stor folsjudom. Eller anse på medicins grundforsning inom geneti eller bioemi eller något annat du tycer är angeläget. Och den som inte själv vill välja an säna gåvan till SSMF:s grundfond. Vet ni någonting om de männisor som genom åren har valt att säna pengar till SSMF? Det är allt från ända och mycet välbärgade personer till anonyma privatpersoner. Vissa har sänt mycet stora summor, andra mindre. Vi får idag ocså stora bidrag till vår forsning från personer runt om i landet som väljer att testamentera fastigheter och finansiella tillgångar till oss. Vilet är det staraste argumentet att välja SSMF om man vill stödja svens forsning? Därför att man får en garanti för att pengarna i största möjliga mån går just till forsningen, eftersom vi har unit låga omostnader. SSMF:s utomordentligt välmeriterade gransningsnämnd borgar ocså för att stödet går till den bästa forsningen. Personligen vurmar jag för den unga generationen forsare. Det är till dem jag sätter det största hoppet om att Sverige sa unna bibehålla sin stara forsningstradition. som själv arbetar som läare ser vilen nytta forsningen gör för många sjudomar. Forsarutbildade läare gör att ny unsap snabbare ommer patienterna till gagn, säger Fredri Piehl.

4 SSMF-FORSKARNAS NYHETER-2011/2012 En tredjedel av jordens befolning är smittad av tuberulos och nio miljoner nyinsjunar varje år. TBC har återigen blivit ett hot i vår del av världen men läemedel och vaccin är gamla och fler bateriestammar har utveclat resistens. Det är bråttom nu, säger SSMF-stipendiaten Alexander Persson som studerar immuncellers funtion vid TBC. TBC på väg tillbaa immunförsvaret. Man an besriva det som att marofagerna omringar baterierna, dirigerar övriga celler från immunförsvaret, och bildar ett slags fängelse en celllump där baterierna fortfarande lever men är tillfälligt avväpnade. Hos dessa symtomfria TBC-bärare har marofagerna överlistat baterien och agerar fångvatare. Jag vill ta reda på hur de gör, finna nyclarna till ett lycat immunförsvar, för att få ny unsap som an användas i utveclandet av nya läemedel. Många svensar födda på 20-, 30- och 40-talen an berätta om efterrigstidens sanatorier när TBC var ett verligt hot mot folhälsan. 60-talisterna var den senaste generationen att få solvaccination mot TBC. tuberulos är världens andra mest spridda infetionssjudom. Varje år dör närmare 2 miljoner männisor av TBC, företrädelsevis i Afria och Sydostasien där TBC är ett reellt hot mot männisors liv. TBC är den främsta dödsorsaen bland personer som lever med HIV/AIDS. De senaste decennierna har antalet fall tredubblats i länder med hög föreomst av HIV, vilet inluderar delar av Asien och Östeuropa. enligt who är Europa den region i världen som just nu har högst föreomst av de allvarligaste formerna av så allad resistent tuberulos. Värst är de så allat extremt resistenta TBCbaterierna. De rapporterades för första gången 2006 och finns idag i 58 länder. Vid denna typ av TBC finns inga versamma läemedel. Denna form av TBC är vanligt föreommande på andra sidan Östersjön i Baltium och Ryssland där en obehandlad person i snitt beränas smitta tio nya personer varje år. Antalet fall av TBC i Sverige har öat ontinuerligt sedan 2003 även om Sverige fortfarande hör till länderna med lägst föreomst av TBC. En oroande utvecling är doc att det på senare år har sett en öning av den resistenta formen av TBC. tbc är de fattigas sjudom, och har alltid varit. Därför finns den var i utveclingsländerna medan den i princip har utrotats i industriländerna. TBC frodas i miljöer där männisor är undernärda och bor trångt och smutsigt. När TBC utrotades i väst på 70-talet lades så gott som all forsning ner När TBC utrotades i väst lades så gott som all forsning ner och inga nya läemedel togs fram eftersom man ansåg att problemet var löst, berättar Alexander Persson, heltidsforsare inom området medicins biologi och en av årets SSMFstipendiater. idag när tbc än en gång sprids över världen sanas effetiva vapen mot infetionen. Både läemedel och vaccin är föråldrade. Läemedelsbehandlingen är dessutom lång och rävande ofta med flera olia antibiotia i upp till sex månader. Vaccinet utveclades på 20-talet och den senaste antibiotian i slutet på 1960-talet. När bateriestammar på flera håll nu blivit resistenta står vi inför en överhängande ris att snart vara utan fungerande behandling. Bill Gates har visserligen sänt stora summor till TBC-forsningen och på många håll i världen har man återupptagit sin forsning, men det är bråttom nu. alexander befinner sig som gästforsare i Vancouver, Kanada, där han är den förste forsaren som fått tillträde till ett modernt laboratorium där man har utveclat en ny teni. Vanligtvis tar det tre vecor för TBC-baterien att växa tillräcligt för att producera synbara olonier så att vi an studera dem i det nya labbet an baterierna studeras samma dag. Det är tacsamt för min forsning. alexander forsar på en särsild typ av försvarscell som äter upp sina fiender marofagen och hur den agerar när den möter en TBC-baterie. Det är änt att marofagernas egensaper utgör sillnaden mellan att undanröja en infetion eller att förvärra den. Alexanders tidigare forsning har visat att marofager an ha en genetis defet som gör att de självdör efter att ha stött på en TBC-baterie. I min nya studie ommer vi att titta på marofager som ommer från männisor i Sydafria som vi vet har denna genetisa defet, och jämföra dem med frisa marofager. alla som smittas av TBC blir nämligen inte sjua. Hos männisor som får äta tillräcligt med mat och som inte är försvagade av annan sjudom hålls TBC-baterierna i schac av alexander har täta samarbeten med andra TBC-forsare i världen, och minst en gång om året åer han på onferens där man delger varandra sina resultat. Idag handlar allt inom forsning om nätverande. Hur långa dagar man än jobbar ommer man ingen vart utan dutiga samarbetspartners. Särsilt om man vill uppnå resultat på ort tid, vilet vi måste ifråga om TBC. Därför är det fantastist att få chansen att forsa utomlands, något som har blivit möjligt tac vare mitt SSMF-stipendium. Alexander Persson namn Alexander Persson ålder 33 år bor för tillfället i Vancouver, Kanada annars i Linöping. familj fru Jonna och Majen 14 mån. dold talang Jag är grym på flugfise, tycer jag själv i alla fall. Fisarna borde instämma för de nappar ofta. arbetar som heltidsforsare på Institutionen för medicins mirobiologi vid Linöpings universitet och nu som gästforsare på CFRI Centre for Understanding and Preventing Infections in Children, University of British Colombia, Vancouver, Kanada. forsningsområde Immunologi, mirobiologi och infetionsmedicin. projettitel Inveran av marofagfenotyp och celldöd för tuberulos änslighet.

SSMF-FORSKARNAS NYHETER-2011/2012 5 Öppnad dörr i blodhjärnbarriären Hjärnans blodärl siljer sig från roppens andra ärl. Här slipper ingenting in eller ut oontrollerat allt för att sydda de änsliga nervcellerna. Länge har forsare försöt reglera blodhjärnbarriären för att få läemedel att passera. Nu har SSMF-stipendiaten Maarja Mäe och hennes ollegor hittat och öppnat en dörr i barriären. uppbyggnaden av roppens blodärl sulle unna linas vid dräneringsrör. Ledningar som här och där har hål för att ämnen och moleyler sa unna passera in och ut näring, syre, slaggproduter, proteiner, hormoner och mycet annat. Denna transportväg är ocså vitig vid läemedelsbehandling. i hjärnan däremot ser blodärlen annorlunda ut. Här är de extremt täta. Bara nödvändiga näringsämnen transporteras in men inget annat slipper in eller ut. Detta för att hjärnans nervceller är mycet änsliga vilet även deras emisa ommuniation sinsemellan är. Denna stängda onstrution av hjärnans ärl allas blodhjärnbarriären. hjärnan är roppens mest energirävande organ. Även i vila går ungefär en femtedel av roppens energiförbruning åt till att försörja nervsystemet. En vuxen hjärna innehåller ungefär 100 miljarder nervceller som var och en an ommunicera med 1 000-tals andra celler. Om hjärnans blodärl sulle vara som i andra delar av roppen sulle nervernas funtion omedelbart störas och nervcellerna till och med sadas, vilet illustrerar blodhjärnbarriärens livsnödvändiga funtion. Vid vissa sjudomstillstånd, som till exempel stroe, an den primära sadan förvärras just till följd av att blodhjärnbarriären läcer. vad förhindrar då oönsade ämnen att ta sig in i hjärnan? Det finns särsilda celler runt blodärlen som fungerar som dörrvater, så allade pericyter små muselceller på utsidan av blodärlen. De är vitiga för att blodhjärnbarriären sa hållas stängd. När dörrvaten är borta bär transportörer och enzymer med sig det som sa in, berättar Maarja Mäe, heltidsforsare vid Institutionen för Medicins Bioemi och Biofysi, Karolinsa Institutet och en av årets SSMF-stipendiater. när maarja mäe och hennes forsarolleger vid Karolinsa Institutet och Sahlgrensa Aademien hittade dörrvaterna förstod de att de var något stort på spåren. Det vi gjorde var att flytta på pericyterna dörrvaterna. När de var borta unde proteiner och till och med stora antiroppar passera genom Om barriären an öppnas och stängas ontrollerat får vi nya möjligheter att behandla Alzheimer och ALS blodhjärnbarriären. Vi unde följa dessa från blodbanan ut i omringliggande vävnader. Helt fantastist! resultatet från maarja och hennes ollegers studie har publicerats i den ansedda tidsriften Nature och fått stor internationell uppmärsamhet eftersom Maarja & Co i sina experimentella modeller har lycats med något som länge betratats som omöjligt. Enligt både neurologer och farmaologer är den nya unsapen om hur blodhjärnbarrären an öppnas ett vitigt genombrott. Maarja förlarar hur. Om vi an reglera barriären ger det oss nya möjligheter att utvecla läemedel som an distribueras diret in i hjärnan vid sjudomar som ALS, Alzheimer och Parinson. Sjudomar som idag är svårbehandlade bland annat på grund av att läemedelsmoleyler inte an passera barriären. Maarja Mäe är i grunden moleylärbiolog, född och uppvuxen i Estland. Hennes handledare sicade iväg henne på ett forsningsuppdrag i Sverige för att studera peptider som an ta sig in i celler för att transportera in läemedel, men sedan blev hon var. Både på grund av forsningen men ocså ärleen. Till våren gifter Maarja sig med Martin. maarja ommer att i nästa steg av sin forsning försöa förstå mer om meanismerna baom öppnandet och stängandet av blodhjärnbarriären. Mitt ommande forsningsprojet består av tre delar. Först och främst att lära oss ännu mer om vad som styr pericyternas förmåga att öppna barriären. Steg två är att se hur barrären an stängas eftersom det verar sötas via en annan signalväg. Vi har upptäct att cancerläemedlet Imatinib fungerar som dörrstängare. Det sa vi titta närmare på. den tredje delen av Maarjas forsningsprojet är att studera möss med diabetes och utröna om deras blodhjärnbarriärer läcer. Man vet nämligen att männisor med diabetes löper större ris att drabbas av demens och frågan är om det an ha något med barriären att göra. Det här är aldrig förr studerat. Kanse an det ge oss vitig information om diabetes en sjudom som förväntas öa explosionsartat i framtiden. Maarja Mäe namn Maarja Mäe ålder 32 år bor i Stocholm. familj sambo med Martin dold talang Kan dansa alla estnisa foldanser. arbetar på Institutionen för Medicins Bioemi och Biofysi, Karolinsa Institutet. forsningsområde Cell- och moleylärbiologi, vasulär biologi och neurovetensap. projettitel Pericyternas roll i blodhjärnbarriären.

6 SSMF-FORSKARNAS NYHETER-2011/2012 Oänd livshotande lungompliation SSMF-tjänsten betyder otroligt mycet. Den ger mig frihet och trygghet och medför att jag an fousera på att forsa och inte söa anslag. Under de ommande tre åren an jag verligen täna långsitigt och börja bygga upp en forsningsstrutur, säger Gustaf Edgren. Risen att få infetionssjudomar genom blodtransfusion är idag reordlåg. Däremot finns en ris att drabbas av TRALI en allvarlig men fortfarande oänd lungompliation som man misstäner orsaas av en fator hos blodgivaren. SSMF-forsaren Gustaf Edgren letar efter nyclarna till det oförlarliga och livshotande tillståndet... alla an någon gång hamna på operationsbordet och behöva en blodtransfusion. I Sverige får ungefär 100 000 personer om året blodtransfusion till följd av olycor, allvarlig sjudom eller större irurgisa ingrepp. tidigare har spridning av infetionssjudomar som till exempel hepatit och HIV varit de mest frutade bland transfusionsrelaterade ompliationer. Men efter intensiv forsning är risen att idag smittas av infetionssjudom via blod minimal. När man talar om HIV är risen en på flera miljoner. Med hjälp av tester an man idag effetivt spåra infetioner i blod och på så sätt sålla bort olämpliga blodgivare. vad få änner till är att den som får en blodtransfusion löper risen att drabbas av en allvarlig lungompliation. Ett tillstånd som några timmar efter transfusionen an leda till aut andnöd och syrebrist, onormalt lågt blodtryc och vätsa i lungorna, och som i uppsattningsvis 20 procent av fallen leder till att patienten avlider. TRALI (transfusionrelated acute lung injury) drabbar årligen 1 på 20 000 vilet i Sverige innebär 100 patienter per år. fata om trali TRALI (transfusion related acute lung injury) är en transfusionsorsaad och livshotande lungompliation som ännetecnas av aut, inflammatorist lungödem. 20 procent dör av tillståndet och orsaerna är fortfarande oända. TRALI antas ligga baom majoriteten av transfusionsorsaade dödsfall i västvärlden. Kunsapen om TRALI bland sjuhuspersonal är låg vilet leder till underrapportering och olarheter om hur vanlig ompliationen är och hur sjudomsförloppet ser ut. Den siffran är troligen toppen av ett isberg eftersom det råder en utbredd ounsap om TRALI bland vårdpersonal. En enätundersöning bland intensivvårdsläare visade att nappt hälften svarade rätt på frågor om symtom, behandling och prognos vid diagnosen, berättar Gustaf Edgren, en av de forsande läare som i år har fått SSMF:s treåriga forsartjänst för att unna fortsätta sin vitiga forsning ring den allvarliga men dolda transfusionsompliationen. gustaf edgren befinner sig just nu i Boston som gästforsare för att söa efter förlaringsmodeller baom den livshotande lungompliationen. Det forsarna vet i dagsläget är att TRALI orsaas av antiroppar i blodgivarens blodplasma. De här antiropparna från blodgivaren verar reagera mot något i mottagarens blod, antagligen en särsilt typ av granulocyter en vit blodropp som det finns gott om just i lungornas blodcirulation. att gustaf har fått möjligheten att vera i ett annat land betyder mycet för hans forsning. Här får jag möjlighet att lära mig nya metoder som inte ritigt tilllämpas i Sverige och här an jag nyta ontater med andra forsare som verligen befinner sig i framant. den rådande hypotesen ring TRALI är en så allad två-stegs-modell där det rävs mer än bara antiroppar för att utlösa ompliationen. Patienten, mottagaren av blodet, måste förmodligen ocså vara försvagad på något sätt till följd av en sada, sjudom eller vid större irurgist ingrepp. Något som patienter som får blodtransfusioner nästan är per definition. att trali fortfarande är oänt, trots att tillståndet antas ligga baom majoriteten av transfusionsorsaade dödsfall i västvärlden, innebär att många patienter inte får rätt diagnos. Personer som får transfusioner är ofta svårt sjua redan innan de får blod och bristen på unsap om TRALI gör att vårdpersonalen har svårt att bedöma vad som är vad. Med onsevensen att många fall av TRALI inte registreras och därmed inte heller rapporteras till blodcentralen. Enligt regelveret sa en blodrelaterad ompliation alltid återrapporteras för att risgivare därmed sa unna sorteras bort. När detta inte ser an blodgivaren fortsätta att ge blod och utsätta andra för risen att drabbas av TRALI. med hjälp av medel från SSMF ommer Gustaf Edgren att forsa vidare ring meanismerna baom TRALI. Blodprover från ett stort antal blodgivare som misstäns bära på den utlösande fatorn ommer att tas samt prover från ice misstänta blodgivare. Utöver analyser av deltagarnas blod ommer vi även att fråga dem om eventuella sjudomar, mediciner och andra hälsorelaterade frågor. Förhoppningsvis an resultatet från studien ge oss ny unsap och förståelse om exat vad det är som ser när TRALI uppstår. Målet är att unna hitta risblodgivarna innan deras blod används vid transfusioner för att på så sätt minsa antalet fall av den allvarliga lungompliationen. Gustaf Edgren namn Gustaf Edgren ålder 30 år bor för tillfället i Boston annars i Stocholm. familj gift med Karin dold talang Gillar att stöa i öet och röa charuterier. Gör gärna egen orv. arbetar på Institutionen för Medicins Epidemiologi och Biostatisti Karolinsa Institutet. Är halvvägs igenom sin ATtjänst som läare. Arbetar just nu som gästforsare vid Harvard School of Public Health i Boston, USA, där han utöver studier ring TRALI ocså forsar om varför män drabbas av cancer i högre utsträcning än vinnor, samt om mineralen järn är en syddande fator för hjärtinfart. forsningsområde epidemiologi, irurgis forsning, lungsjudom. projettitel Ice-infetiösa ompliationer vid blodtransfusion

SSMF-FORSKARNAS NYHETER-2011/2012 7 Benbrott hos äldre en folsjudom i sverige har man inom sjuvården det senaste decenniet varit fouserad på att behandla fallsador genom att behandla bensörhet med läemedel. Men om en stor andel sador inte an opplas till bensörhet behövs även andra former av prevention. Men då måste vi veta mer om vad som orsaar fallolycorna. I den nya studien täner vi titta på genvariationer som är relaterade till fallsador. En annan del av studien rör vinnors användning av antidepressiva läemedel som är betydligt högre än männens, och vilen inveran läemedlen har på fallfrevensen. I snitt dör mer än tre äldre till följd av fallolycor varje dag i Sverige. Kvinnor är lart överrepresenterade. Anna Nordströms forsning syftar till att finna fler orsaer än bensörhet till att äldre i allmänhet och vinnor i synnerhet fallsadar sig i så hög utsträcning. Fraturer till följd av fall är den vanligaste orsaen till sjuhusvård i Sverige. Var tredje person över 65 år och varannan som nått åttioårsåldern faller minst en gång om året. Olycsfall där vinnor är lart överrepresenterade. SSMF-forsaren Anna Nordström vill ta reda på varför vinnor faller dubbelt så ofta som män. enligt flera undersöningar an föreomsten av fallolycor minsas med upp till 40 procent med hjälp av prevention. Bland annat med balans- och styreträning och för de allra äldsta med hjälp av olia former av sydd och stödhjälpmedel. Andra enla saer man an göra är att träna balansen genom att stå på ett ben varje gång man borstar tänderna och förstås att inte glömma broddarna på vintern, säger Anna Nordström. Anna Nordström sverige har den högsta incidensen av bensörhetsfraturer i världen. Fallhändelser är den vanligaste orsaen till sador bland äldre personer. I snitt dör mer än tre äldre till följd av fallolycor varje dag. Ungefär 70 000 svensar drabbas årligen av benbrott till följd av fallolycor, vilet resulterar i ungefär 500 000 så allade vårddygn nästan tio gånger fler än bröst- och prostatacancerpatienters vårdbehov tillsammans och mer än all vård för hjärtinfarter. En vård som beränas osta samhället 5,7 miljarder ronor. i umeå, som av en händelse råar leda den nationella statistien av fraturer, bor läaren och forsaren Anna Nordström. Redan 2008 mottog hon ett stipendium från SSMF för sin forsning om bensörhet och fetma. I år är Anna en av de forsare som får SSMF:s forsartjänst, vilet innebär att hon på halvtid an fortsätta sin angelägna forsning i tre år framåt. Det är otroligt värdefullt att få gå vidare med de fynd vi gjorde under den första stipendietiden. Då fann vi de relevanta frågeställningarna, nu an vi fortsätta att söa efter svaren. sverige i topp Orsaen till varför svensar leder statistien ifråga om fallolycor är olar. När det gäller fraturer opplade till bensörhet disuteras risfatorer som ärftlighet, ortisonbehandling, låg solexponering och brist på vitamin D. Men även livsstilsfatorer som hög aloholonsumtion, röning, låg fysist ativitet och ostvanor. Om de många fraturerna bland äldre inte handlar om att seletten är sörare utan att de faller dubbelt så ofta måste vi ta reda på varför. som läare har anna genom åren mött många typisa patienter. Från vinnan i 60-årsåldern som halat på en isfläc och ommer till auten med bruten handled, till vinnan i 80-årsåldern som har ramlat på natten i badrummet och ommer in med bruten höftled. Handledsbrott an betratas som varningsfratur. Trots det är sjuvårdens vanligaste åtgärd att gipsa och sica hem patienterna utan vidare uppföljning. Samtidigt vet vi att många av de här patienterna återommer med samma typ av sador. den allvarligaste formen av fratur är höftledsbrott som orsaar svårt lidande och invaliditet för patienterna och för vissa blir början på slutet. Höftledsfraturer leder i 20 procent av fallen till död inom det första året. Anna har med hjälp av medel från SSMF byggt upp en av världens största databaser för roppssammansättning, vilet ger hennes forsargrupp unia möjligheter att identifiera risfatorer för bensörhet, fraturer och fetma. Hennes tidigare forsningsresultat är både förbryllande och en aning ontroversiella. Handledsbrott an betratas som varningsfratur Vi fann att vinnors bentäthet inte förlarar varför de har dubbelt så många fraturer som män. Vi fann istället att vinnor hade 80 procent mer fallsador än män. Det går därmed inte att ignorera fallets betydelse för risen att utvecla en fratur. namn Anna Nordström ålder 38 år bor i Umeå familj gift med Peter, mamma till Emilia 5 år och Eri 7 år dold talang Jag gör en grymt bra laddaa och an lyva en träbit med handen tac vare min och barnens arateträning. arbetar som specialist- och överläare i Rehabiliteringsmedicin. Institutionen för irurgis och perioperativ vetensap, Idrottsmedicin, Umeå universitet. forsningsområde epidemiologi, farmaologi, geneti/ärftliga sjudomar och ortopedi. projettitel Läemedel, arvsanlag och fallsador hos män och vinnor.

8 SSMF-FORSKARNAS NYHETER-2011/2012 Om man flyttar bateriefloran från en tjoc mus till en smal blir den snart övervitig snart övervitig. Här i Lund har vi i studier unnat visa att baterier har förmågan att reglera hur mycet, eller lite, näring som tas upp hos olia individer, men även hur deras fettdepåer byggs upp. Det tyder på att baterier har en ativ roll i utveclandet av övervit. Det verar som att latobaciller får roppen att tillvera fler försvarsceller, och även antiroppar och signalämnen. Det gör att roppen snabbare an osadliggöra sjudomsalstrande baterier och virus. Latobaciller verar ocså ha en antiinflammatoris effet, berättar Frida Få. Snälla bateriers roll vid övervit 90 procent av vårt immunförsvar finns i magen. Här finns snälla baterier som ser till att vi an ta upp näring och som försvarar oss mot angripande miroorganismer. Enligt ny forsning verar tarmfloran ocså spela en roll vid utveclandet av övervit. SSMF-stipendiaten Frida Få söer efter baterier som an förhindra fetma och andra metabola sjudomar. fridas ommande forsningsprojet består av två delar. Genom att titta på musmammors baterieflora och hur dessa inverar på ungarnas utveclande av metabol sjudom hoppas hon omma närmare svaret på frågan om övervit hos unga sulle unna förhindras med hjälp av rätt typ och mängd probiotia. Del två i forsningsprojetet handlar om inflammation och åderföralning ofrånomliga onsevenser av långvarig övervit. I min tidigare forsning har jag funnit baterie-dna i de plac som finns på insidan av ärlen hos åderföralade. Hur ommer det sig? Med hjälp av SSMF-stipendiet får jag nu chansen att följa upp det spåret. Jag täner undersöa prover från svensa patienter med åderföralning och se om jag an hitta baterier opplade till sjudomen. Förhoppningsvis an min forsning leda till ny unsap, som an bli användbar när nya behandlingar mot hjärtärlsjudom sa utveclas. en vuxen individ har ungefär ett ilo goda baterier i tarmarna, av 400 1 000 olia arter som bland annat ser till att vi an ta upp näring ur maten. Baterierna är tio gånger fler än alla de celler som ständigt förnyar roppens alla vävnader. I tarmen finns ocså lejonparten av roppens immunceller som lever i symbios med de goda baterierna. Tillsammans osadliggör de attacerande virus, baterier och andra miroorganismer och utgör på så sätt den första vitiga försvarslinjen i immunsystemet. så allade probiotisa baterier är snarlia de latobaciller som normalt finns i vårt magtarmsystem. Probiotia får vi i oss via maten, främst genom olia typer av mjölproduter men ocså genom syrad, torad och jäst mat. Det vill säga sådant som nästan ingen längre äter i Sverige. Det stämmer, förr åt man mer livsmedel som man av hållbarhetssäl behandlat för att de inte sulle ruttna. Fördelen med ost som fått jäsa, tora och surna är att den är ri på mjölsyrabaterier, berättar Frida Få, heltidsforsare vid Institutionen för cell- och organismbiologi vid Lunds universitet och en av årets SSMF-stipendiater. tatarerna och yoghurten Elie Metchnioff, rys zoolog, var den förste att forsa på latobacillerna och störningar i tarmfloran. Han studerade tatarerna; ett ryst ryttarfol, som åt yoghurt dagligen och verade vara frisare än andra. Metchnioff undersöte yoghurten och hävdade att den bidrog till öad livsvalitet. Han fic senare Nobelpriset för upptäcten av fagocytos processen där särsilda celler osadliggör baterier genom att äta upp dem. idag när livsmedel är pastöriserade, steriliserade och på andra sätt renade från både onda och goda baterier får den västerländsa männisan inte i sig samma mängder mjölsyrabaterier som tidigare. Den största boven i dramat förändrad baterieflora är doc inte osten utan den stora antibiotiaanvändningen. Antibiotia rubbar den naturliga bateriebalansen i magtarmsystemet på ett omfattande sätt och under förhållandevis lång tid efter medicinering. Något som bidragit till att baterierna har blivit ett hett forsningsområde. allergi och astma är exempel på forsningsfält där man har intresserat sig för bateriernas inveran på immunförsvaret, och där vissa studier har ommit till slutsatsen att brist på goda baterier an påvera immunförsvaret negativt. På senare tid har forsarna även börjat intressera sig för andra typer av sjudomar och tillstånd där immunförsvaret är inblandat. Forsning där den nya männisan det vill säga barnet är ett alldeles särsilt intressant studieobjet. I min forsning tittar jag på hur nyföddas magtarmanal reagerar på probiotia. Jag undersöer ocså deras magsäc, buspottsörtel, lever, mjälte och andra organ som är inblandade i immunsystemet. Det verar nämligen som att bateriefloran an styra hur flera av de här organen utveclas, och alltså fungerar på sit, berättar Frida. fridas forsning om latobacillers eventuella effeter hos unga är ett nytt och omtalat ämne. Hon forsar i experimentella modeller på om baterier har någon oppling till det metabola syndromet, det vill säga fetma, diabetes typ 2, åderförfettning/ åderföralning och andra övervitsrelaterade tillstånd. Om man flyttar bateriefloran från en tjoc mus till en smal blir den Frida Få namn Frida Få ålder 31 år bor i Lund och Göteborg. familj sambo med Claes. dold talang Dutig på pistolsytte, trots att jag aldrig har tränat på det. arbetar på Institutionen för cell- och organismbiologi vid Lunds universitet samt vid Institutionen för Medicin, Göteborgs universitet. forsningsområde gastroenterologi, leversjudomar, mirobiologi, infetionsmedicin, nutritionsforsning och övervit. projettitel Reglering av det metabola symdromet med probiotisa baterier.

SSMF-FORSKARNAS NYHETER-2011/2012 9 Vanligt med ovanlig sjudom Ovanliga sjudomar är som namnet antyder ovanliga. Men om man lägger samman alla som drabbats av, sinsemellan olia, ovanliga sjudomar blir antalet patienter betydande. Anna Wedell, SSMF-stipendiat för 15 år sedan, är idag professor inom linis geneti och en av världens främsta forsare inom forsningsfältet medfödda metabola sjudomar. bioemis utredning och en helt ny metod att analysera barnens samtliga gener, så allad helexonsevensering påvisades meanismerna baom den nya sjudomen. för 20 år sedan dog många av de barn som föddes med medfödda metabola sjudomar. De som idag föds med sjudomarna har mycet goda chanser att överleva och med hjälp av behandling få god livsvalitet. När det gäller läemedel för dessa sällsynta diagnoser är utveclingsarbetet minst sagt intensivt. Att bedriva självständig forsning räver egna medel. Men som nybliven forsare har man svårt att onurrera med etablerade forsare om de rympande anslagen. Tiden efter dotoreringen är verligen en ritis tid för unga forsare, här gör SSMF en mycet vitig insats, säger professor Anna Wedell. sällsynta diagnoser, även allat ovanliga sjudomar, drabbar enbart ett fåtal individer men är omplexa och allvarliga till sin natur och an resultera i omfattande funtionsnedsättning och för tidig död. Fram tills för ungefär 20 år sedan var unsapsläget om dessa sjudomar sralt och såväl diagnosti som behandling lyste med sin frånvaro. det senaste decenniet har doc stora satsningar gjorts runt om i världen och forsningsområdet har genomgått en explosionsartad utvecling. En grupp bland de sällsynta diagnoserna utgörs av ärftliga, monogena sjudomar orsaade av sador i ett enda arvsanlag, alltså i en gen. Idag änner vi till mer än 8 000 olia monogena sjudomar. Runt 10 procent av dessa beränas drabba vår ämnesomsättning och uppsattas föreomma hos åtminstone 600 på en miljon personer i befolningen. de nya upptäcterna inom ovanliga diagnoser an förlaras av framgångar inom det relativt unga forsningsfältet medicins geneti och snabb utvecling inom medicins teni och läemedelsutvecling. En av dem som varit med om den smått fantastisa resan är Anna Wedell. annas fous ligger på de ärftliga sjudomarna inom området endorinologi och metabolism, det vill säga sjudomar som an opplas till hormoner och ämnesomsättning. Hur näringsprocesserna i cellen fungerar inverar på alla processer i roppen, särsilt i energirävande organ som hjärna, hjärta, lungor, njurar och lever. Sjudomsgruppen är stor och omfattar många hundra olia sällsynta tillstånd. I många fall är den underliggande ärftliga defeten ännu oänd. I Sverige tas PKU-prov på alla nyfödda barn för att upptäca 24 olia ärftliga ämnesomsättningssjudomar. Jag arbetar på det laboratorium som analyserar proverna, som sicas till oss från landets sjuhus. Om vi får in ett bioemist prov som ser misstänt ut, tar vi det vidare till genetisa analyser och an på så sätt upptäca de barn som lider av någon av dessa sjudomar. för 15 år sedan var Anna Wedell SSMF-stipendiat och en av de första att titta med genetisa glasögon på de bebisar som föddes med nedsatt prodution av ortisol och aldosteron i binjurebaren. Anna och hennes forsargrupp artlade de mutationer i genen som orsaar sjudomen, vilet ledde fram till att gensadorna nu an diagnostiseras redan i fosterlivet och behandling an sräddarsys för varje drabbat barn. sedan dess har anna wedell gjort flera vitiga upptäcter inom forsningsfältet. Idag är hon professor inom ovanligt olia definitioner Vad är en sällsynt diagnos? Enligt Socialstyrelsen handlar det om en sjudom eller sada som leder till omfattande funtionsnedsättning och som finns hos högst 100 personer på en miljon. En definition som innebär att det svensa registret innehåller nappt 300 ovanliga diagnoser. Inom EU däremot är en rare disease en sjudom som drabbar högst 500 på en miljon personer. Det innebär att EU:s definition omfattar cira 8 000 diagnoser. De medfödda metabola sjudomarna utgör en undergrupp och omfattar många hundra olia sjudomar med en uppsattad sammantagen incidens på åtminstone 600 på en miljon. linis geneti och har bland annat upptäct två tidigare helt oända sjudomar. Bland annat en neurometabol sjudom som orsaas av en defet i nervcellens mitoondrie cellens eget raftver där energi utvinns från olia näringsämnen. En defet som oväntat ger upphov till att nervcellerna i hjärnan blir utan sitt myelin, det vill säga syddande fettisoleringen. När myelinet sanas går överföringen av impulser från hjärnan till roppens organ långsamt vilet leder till att organen inte fungerar som de sa. den andra sjudomen upptäctes hos ett sysonpar med snabbt framsridande hjärnsada som inte unde förlaras med ända meanismer. Genom en ombination av detaljerad öad överlevnad och minsat lidande är i sig stora segrar. Men det finns även andra vinster, menar Anna. En stor del av den unsap vi idag har om männisans biologi ommer ursprungligen från forsning på ovanliga sjudomar. Genom att titta på det som inte fungerar i roppen an vi få förståelse för de grundläggande meanismerna. På så sätt an man göra vitiga iattagelser som leder till ny unsap även inom stora folsjudomar. Anna Wedell namn Anna Wedell ålder 49 år bor i Stocholm familj Sambo Mats Persson, David 13 år och Jaob 9 år. dold talang Kan hålla andan länge och simma djupt och långt under vattnet. arbetar på CMMS Centrum för medfödda metabola sjudomar på Karolinsa Universitetssjuhuset i Solna. Som professor i medicins geneti vid Institutionen för Moleylär Medicin och Kirurgi, Karolinsa Institutet. Som ledamot i Nobelförsamlingen vid Karolinsa Institutet, som varje år utser världens mest prestigefyllda medicinpris. forsningsområde Medfödda endorina och metabola sjudomar.

10 SSMF-FORSKARNAS NYHETER-2011/2012 Ralph Steinman upptäcte dendritcellen och rollen den spelar för det förvärvade immunförsvaret. Dendritceller finns i alla roppsvävnader. Årets Nobelpris hyllar grundforsningen 2011 års Nobelpris i medicin har tilldelats tre forsare som har förlarat grundläggande meanismer i männisans immunförsvar. Revolutionerande unsap som har unnat användas till nya medicinsa behandlingar vid till exempel hepatit, reumatism och tumörsjudom. den amerianse läaren, immunologen och professorn Bruce A. Beutler, Luxemburgfödde franse biologen och immunologen Jules A. Hoffmann samt anadensaren, biologen och läaren Ralph M. Steinman fram till sin död versam som immunolog och professor i USA, har flera saer gemensamt. Den mest uppenbara är att de i år delar på Nobelpriset i fysiologi eller medicin. En annan sa som förenar dessa tre är att de alla en gång har varit unga forsare och befunnit sig i en verlighet långt från Nobelfestligheternas glans där de envetet och engagerat utfört experiment i sina respetive labb. Där föremålet för deras passionerade intresse och arbete med all sannolihet uppfattats som både smalt och abstrat av många i deras omgivning. när det första Nobelpriset delades ut 1901 gic det till immunologis forsning. 100 år senare sanas fortfarande många svar till grundläggande frågor om immunförsvaret. I det avseendet har årets pristagartrio verligen brutit ny mar. De har visat hur immunförsvaret består av två linjer, medfött immunförsvar och förvärvat immunförsvar, och visat vad som sätter igång immunsystemet när roppen blir angripen av sadliga virus, baterier och andra miroorganismer. Deras upptäcter har snabbt lett fram till nya vacciner och behandlingar vid infetionssjudomar, cancer och immunologisa sjudomar. 1996 upptäcte hoffmann att bananflugor med mutationer på den så allade Toll-genen lätt blev angripna av baterier och svampar. Ytterligare studier visade att Toll-receptorerna har en inneboende förmåga att änna igen sadliga ämnen, och att en ativering av Toll-receptorerna rävs för att immunförsvaret sa ativeras. beutler fann 1998 startnappen för männisans immunförsvar genom fyndet av en receptor som ämnen (LPS) från sjudomsalstrande baterier binder till. Denna receptor var till utseendet li Toll och fic därför namnet Toll-li receptor : TLR. Forsare har sedan upptäct att det är en hel familj av receptorer, som fungerar liadant hos männisa och hos bananfluga. Hoffmann och Beutlers upptäcer har gjorts inom det medfödda immunförsvaret som bostavligen har hållit männisan vid liv genom evolutionen tac vare förmågan att silja på farligt och ofarligt. 1973 upptäcte steinman, då 30 år gammal, en helt ny typ av immuncell, dendritcellen, som visade sig sätta igång T-celler som ingår i det förvärvade immunförsvaret och som minns sadliga ämnen. Steinman visade ocså att det finns en brygga mellan det medfödda och förvärvade immunförsvaret. Hans fynd ifrågasattes start av forsarvärlden eftersom de vände upp och ner på befintlig unsap. När andra forsargrupper så småningom upprepade Steinmans försö och beräftade hans fynd tystnade ritien. årets nobelpris är en hyllning till alla forsare som envist och passionerat ägnar sig åt grundforsning, där målet är att förstå roppens basala processer och meanismer. Det är ett änt fatum att stora medicinsa upptäcer ofta görs just inom grundforsningen. Ibland med lite hjälp av slumpen som när Alexander Fleming glömde att disa ur en bur med baterieodlingar och åte iväg på semester, och därmed upptäcte penicillinet. Som forsare använder jag mig dagligen av den unsap som Hoffmann, Beutler och Steinman nu får Nobelpriset för. Alla linjer i immunförsvaret an opplas till TLR. Först utveclade man ny behandling inom infetionsmedicin och immunologisa sjudomar, men nu ser vi att det sannolit ocså finns en oppling mellan TLR-receptorer och cancerceller. Only the sy is the limit när det gäller vad man an använda Nobelpristagarnas rön till. TLR-receptorerna är vitiga för bateriesignalering som jag jobbar med. Årets Nobelpris betyder mycet även när det gäller att förstå meanismerna baom åderföralning och inflammationssjudomar. Även bland denna typ av patienter ser man att det finns mutationer på TLR. Årets Nobelpris har gått till forsare vars arbete an användas inom så många olia fält eftersom det besriver vitiga grundläggande principer inom immunförsvaret. Alexander Persson, SSMF-stipendiat och forsare inom immunologi, infetionsmedicin och mirobiologi. Frida Få, SSMF-stipendiat och forsare inom bland annat gastroenterologi, infetionsmedicin, nutrition och mirobiologi. Från gåva till patientnytta Den som säner en gåva till Svensa Sällsapet för Medicins Forsning (SSMF) an vara säer på att den ommer att göra nytta. Oavsett om gåvan är i form av pengar, onst, fastigheter eller obligationer. I snart ett seel har SSMF stöttat lovande forsare som genom sina forsningsframgångar har unnat visa vägen mot nya diagnostisa vertyg och behandlingsmetoder. Forsare sicar in ansöningar till SSMF Gåvor ommer in Den som säner en gåva till SSMF an välja bland olia former: Gratulationsgåva, donation, minnesgåva, testamente, atieutdelningsgåva m fl. SSMF är genom sin versamhet befriat från apitalvinstsatt. Forsare från landets alla medicinsa högsolor som har dotorerat och som önsar ta sin forsning till nästa nivå, docenturen, an sica in ansöningar till SSMF:s gransningsnämnd en vetensaplig expertgrupp bestående av ett 20-tal forsare (docenter eller professorer) från samtliga medicinsa fatulteter.

SSMF-FORSKARNAS NYHETER-2011/2012 11 Sapa egen fond Den som säner pengar till Svensa Sällsapet för Medicins Forsning (SSMF) har möjlighet att sapa en helt egen fond där stipendier delas ut inom de medicinsa forsningsområden som givaren vill stödja. Den egna fonden an namnges efter ett företag, en familj eller en person, eller anse efter dig själv eller någon du vill hedra med fonden. En fond an heta Madeleine & Hilding Agrells fond, familjen Magnussons fond, Intool AB:s fond etc. Visste du att Svensa Sällsapet för Medicins Forsning (SSMF) genom många och generösa bidrag i form av gåvor, donationer och testamenten numera har inte mindre än 171 olia fonder och stiftelser för forsning ring olia sjudomar? Visste du att... även företag an stödja SSMF? CSR Corporate Social Reponsibilty innebär att företag stödjer samhället. Idag vill allt fler svensa företag göra en insats, globalt och/eller nationellt, och genom detta stära sitt varumäre. Det an handla om att plantera nya träd i sövlade sogar, sponsra antimobbningsarbete i solan, stödja rättviseprojet i tredje världen eller bidra till angelägen medicins forsning. Svensa Sällsapet för Medicins Forsning an sräddarsy stödformer för företag som vill bidra till livsvitig forsning. Visste du att den svense professorn och Nobelpristagaren i medicin Hugo Theorell var SSMF:s vetensaplige sereterare mellan 1941 och 1950 och ordförande mellan 1956 och 1968? Du som givare bestämmer I de flesta andra organisationer som stödjer medicins forsning är det organisationerna själva som avgör hur pengarna sa användas. Hos Svensa Sällsapet för Medicins Forsning (SSMF) är det givaren som bestämmer. Eftersom SSMF stödjer alla typer av medicins forsning an givaren välja till vilet forsningsområde gåvan sa gå. Den som av någon anledning inte vill göra det valet an ta hjälp av SSMF. Gåvan tas då om hand inom SSMF:s grundfond där den ommer att främja forsning inom många olia områden där gransningsnämnden ser behov eller särsilt lovande forsning. Ballänningar, sommarhus och veteranbilar Svensa Sällsapet för Medicins Forsning (SSMF) har genom åren fått många och generösa gåvor och donationer, de flesta namngivna men även anonyma gåvor. En förmiddag i mitten på 80-talet om en taxi till SSMF:s ansli med ett uvert med sedlar, till ett värde av 200 000 ronor som någon velat säna anonymt till svens medicins forsning. Utöver pengar, atier och värdepapper har SSMF ocså mottagit många andra typer av gåvor: fastigheter, onst, veteranbilar, antia smycen och ballänningar. Alla bidrag är lia välomna. Många stödformer Den som väljer Svensa Sällsapet för Medicins Forsning (SSMF) har många olia former av donationer att välja bland. Antingen an en egen fond sapas, eller så går gåvan till någon av SSMF:s redan etablerade fonder. Det an anges vid inbetalning på plusgiro eller bangiro eller i ett gåvobrev ställt till SSMF. Donera Bilda en forsningsfond Tän på SSMF i ditt testamente Sän atieutdelningen sattefritt Sän en engångsgåva, eller en periodis gåva Sän en gratulationsgåva Sän en minnesgåva Visste du att SSMF hittills under 2000-talet har betalat ut 273 miljoner ronor som stöd till svensa unga forsare? Visste du att det år 1922 gjordes en så stor donation av pianisten Knut Andersson att några medlemmar av SSMF ansåg att sällsapet nu unde upphöra när svens medicins forsning räddats av Anderssonsa minnesfonden. Svensa Sällsapet för Medicins Forsning gransas av Svens Insamlingsontroll. De ontrollerar vår eonomi och förvaltning och att inomna medel disponeras för rätt syfte, utan onödiga ostnader. Svens Insamlingsontroll tilldelar godända organisationer ett ontrollgiroonto, mer änt som 90-onto. Gransningsnämnden sammanträder Stipendiaterna väljs ut efter en noggrann genomgång av gransningsnämnden. En process där den vetensapliga valiteten i forsarnas ansöningar bedöms. Bland annat synas om frågeställningarna i projetbesrivningarna är relevanta och om metoderna är genomförbara. Stipendieutdelning Forsningsstipendierna och SSMF-tjänsterna tillåter forsaren att i två eller tre år, på hel- eller halvtid, forsa vidare inom sitt område. En period som för många stipendiater innebär möjligheten att även vistas utomlands som gästforsare. Kunsap lägger grunden Många av dagens behandlingsmetoder inom sjuvården var forsning för 10 20 år sedan. Nu forsar vi på morgondagens behandlingsmetoder. Grunden för all medicins behandling är unsap. Först när man förstår meanismerna baom en sjudom eller ett tillstånd i roppen an man utvecla metoder att påvera seendet.

12 SSMF-FORSKARNAS NYHETER-2011/2012 SSMF:s stipendiater och forsare 2011 Uni forsningsbredd SSMF stödjer alla typer av medicins forsning där det finns behov av ny unsap och nya behandlingar. Inget område är för litet, eller för den delen för stort. Det an handla om sällsynta diagnoser som drabbar ett fåtal personer till stora folsjudomar men ocså om experimentell grundforsning. Bara under 2011 täcer SSMF:s stipendier och forsartjänster in områden som: hjärtärlsjudom, psyiatri, ögonsjudomar, cancersjudomar, infertilitet, övervit och diabetes, barn och ungdomsmedicin, astma och allergi, stamcellsforsning, reumatologi, Alzheimer, Parinson och ALS, blodsjudomar, beroendemedicin, smärtsjudomar, njursjudomar och många fler. Stipendium för postdotorala studier på heltid 2011 henri ahlenius, Nervceller från hud för studier av åldersrelaterade sjudomar i hjärnan stefan amisten, Karatärisering av nya receptorer som läemedelsmål för behandling av diabetes lisa berglund, Betydelse av inretinhormonet GIP för utvecling av ärlsjudom vid diabetes bra eller dåligt? carolina birgner, uppsala universitet Samspelet mellan neurotransmittorerna dopamin och glutamat och dess betydelse för utveclande av drogberoende jessica cedervall, uppsala universitet* HRG och dess reglering av ärlnybildning och tumörtillväxt sigrid carlsson, göteborgs universitet Prostatacancer screening aspeter på ostnadseffetivitet, livsvalitet och att minsa potentiell sada simone codeluppi, Avbildning av cellsignalering vid aut ryggmärgssada emil egecioglu, göteborgs universitet Effeter av nutritionsstatus och förändringar i hormoniell miljö före och efter födelsen vid anorexi fang fang, Virusinfetioner, gener involverade i immunförsvaret och amyotrofis lateralsleros frida få, Reglering av det metabola syndromet med probiotisa baterier gabriella honeth, Användning av matematisa och experimentella metoder för att studera effeter av inhibering av Notch-signalering i bröstcancer emma ivansson, uppsala universitet* Kartläggning av genetien baom osteosarom hos hund och männisa joey lau börjesson, uppsala universitet Transplantation av insulinproducerande celler till selettmusulatur; möjlig behandling vid typ 1 diabetes? atarina leao, uppsala universitet Karaterisering av niotinänsliga celler i hjärnans minnescenter clas linnman, uppsala universitet Centralnervösa processer vid smärta i psyiatris sjudom torsten loof, Koagulationssystemet en enzymasad med betydelse för det medfödda immunförsvaret mot bateriella infetioner seth malmersjö, * Den moleylära meanismen för degranulering av mastceller louise mannerås holm, Diacylglycerolinas (DGK) delta en central atör i gluos- och energihomeostas maarja mäe, Pericyternas roll i blodhjärnbarriären eri norberg, Ämnesomsättningens roll för utvecling av Diffusa Stora B Cells Lymfom alexander persson, linöpings universitet Inveran av marofag-fenotyp och celldöd för tuberulos änslighet johan rung, göteborgs universitet Studier av meanismer för desensitisering av dopamin-d1-receptorer: betydelse för behandling av Parinsons sjudom nasim sabouri, umeå universitet* Funtionen för ett essentiellt helias i arvsmassans integritet elin sand, Den hormonella behandling som ges till vinnor vid provrörsbefrutning an vara sadlig för magtarmanalens funtion natasa vasiljevic, Betydelsen av epigenetisa förändringar i typ 2-diabetes anna vilborg, * Hur transformering påverar biogenes och stabilitet av microrna jaob wiström, stocholms universitet Åldersdiabetes: intracellulär signalering i buspottörtelns insulinproducerande betaceller ning xu, Betydelen av microrna vid psoriasis elin åberg, Nogo receptorns roll i beroendetillstånd Stipendium för postdotorala studier på halvtid 2011 helena filipsson nyström, göteborgs universitet Förbättrat omhändertagande av patienter med autoimmun hög ämnesomsättning och söldörtelassocierad ögonsjudom johan hartman, Primära bröstcancerceller som translationellt modellsystem för terapi och diagnosti martin jädersten, Genetis evaluering av leuemis transformation vid myelodysplastist syndrom buster mannheimer, södersjuhuset Fatorer av betydelse för utfallet av läemedelsterapi anna södergren, umeå universitet Aterosleros vid reumatologis sjudom: Fortsatt undersöning av föreomst och orsa hos patienter med tidig respetive etablerad sjudom martin ugander, Avbildning av inflammation i hjärtmuseln med hjälp av magnetamera och sitröntgen Forsartjänst på heltid 2011 andrei chagin, Betydelsen av autofagocytos för reglering av längsgående bentillväxt marcus järås, Identifiering av nya målproteiner på leuemisa stamceller daniel nyqvist, Samspel mellan blodärl och insulinproducerande celler vid typ 2-diabetes anders ståhlberg, göteborgs universitet Cancerstamceller, celldelning och cellåldrande i sarom på encellsnivå Forsartjänst på halvtid 2011 gustaf edgren, Oväntad ansamling av transfusionsrelaterade auta lungsador för mottagare av blod från specifia blodgivare: en jat på högrisblodgivare anna nordström, umeå universitet Läemedel, arvsanlag och fallsador hos män och vinnor Läs mer om projeten på SSMF:s hemsida: ssmf.se *Stipendium från Stiftelsen Olle Engvist Byggmästare Vill du stödja våra forsare? Så här gör du enlast: Ge ett bidrag till Svensa Sällsapet för Medicins Forsning via vårt plus- eller bangiroonto. Ange vilet forsningsområde du vill stödja och med hur mycet. Ange ocså noga ditt namn och din adress så vi an omma tillbaa med information om forsningens framsteg. Ger du ett större bidrag an du starta en forsningsfond i ditt eget namn eller namnet på någon du vill hedra. Läs mer på ssmf.se eller ring SSMF:s ansli på 08-33 50 61. Vill du täna på Svensa Sällsapet för Medicins Forsning i ett testamente, ring 08-33 50 61 eller ontata din ban eller en familjejurist. Plusgiro 90 11 09-9 Bangiro 901-1099