Historia. Huvudsyfte. Budget. den 13 april Tore Qvenild Mikael Hedenskog

Relevanta dokument
VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

Kontaktpersoner V F G

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

Lax och öring i Klarälven

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN

DIARIENUMMER S DELOMRÅDE IS

Vänerlaxens fria gång:

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ L Ä N D E R, E N ÄLV

Birgitta Adell Miljösamordnare

Förfrågan vid direktupphandling av Uppdrag: Extern utvärdering av Interreg projektet Två länder én elv

Projekt Vänerlaxens fria gång

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Klarälvens vattenråd och Hållbara Hagfors

TVÅ LÄNDER ÉN ELV Projektbeskrivning

Vänerlaxens fria gång

Rapport. "Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2. vid Högsäterälven, Eda kommun" Lillerud

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN

Protokoll Klara lvens Vattenra d Lo fbergs Arena Karlstad kl

Mitigating negative impacts on fish populations in regulated rivers. Experiences from river basin management and cross-border collaboration

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Program för Europeiskt territoriellt samarbete j. interreg- s verige-norge. c,om


ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Forshaga kommun. Klarälven inklusive Sjöbottnen

Stöd till fiskevården

HYMO-projektet - fisk och bottenfauna i reglerade Klarälven

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Information om prioriterade a tga rder i Hagfors kommun av Klara lvens Vattenra d

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012

Omprövning av vattendomar. Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Rapport. "Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun" Lillerud

Sammanställning fångstdata Vänern 2018

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Kvicksilver och cesium i matfisk

ÄRENDE-ID Allmänna villkor: Projektet ska beakta LOU eller när det är aktuellt det särskilda inköpsförfarandet som baseras på LOU.

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Miljöanalysenheten Rapport 2005:26 Utter i Värmland

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Aktivitetsplan perioden , uppdaterad 2018 (Stämman pkt 12 b)

Hav möter Land vill ändra på detta.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Miljötillståndet i Värmland tema. skog. Rapport 2005:11

Markus Lundgren. med underlag från

Vattenkraften och miljön

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Värmlands läns kalkningsförbund presidiet

DATA FRÅN ÖVERVAKNING Miljöövervakning Effektuppföljning Recipientkontroll Miljökonsekvensbeskrivningar Egenkontroll Inventeringar Verifieringar mm

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box Nacka Strand. Stockholm

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

Sportfiskarna region Värmland

Sportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

En gemensam resurs för vattenarbetet i Klarälvens avrinningsområde

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

RAPPORT 3 BIOTOPÅTGÄRDER, FISKE OCH BESÖKSNÄRING - ÅTGÄRDSPLAN ACKSJÖSYSTEMET

Verksamhetsrapport. Värmlands läns Kalkningsförbund

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014


VÄLKOMNA! Vilka är vi som är här?

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Bengt Epperlein, Förvaltningschef, sekreterare Roy Pettersson, Arvika (ersättare) Bo Ribaeus, Säffle (ersättare)

måndag 10 oktober 16 Bidrag till vattenvård

Ombyggnation av fiskvägen i Forshaga 2012

Tommy Nerstrand år som fiskeguide på Vänern varav 12 år på HELTID! - Jobbat inom utveckling av fisketurism i flera olika projekt.

2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet

Kulturmiljö och vattenförvaltning, i södra Sverige

Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning

RALLY SWEDEN 2010 SPECIAL STAGES 1,90. Mobil: Hot Line: Mobil: Hot Line: Tel bostad: Hot Line: Hot Line: 20,78. Tel bostad:

Skandinavia. 20% 20% Indre. Steinkjer. Trondheim Nordens grønne belte. Östersund. Sundsvall. Lillehammer. Hamar. Gävle. Falun.

Fågelsjörummet John Nyman

Tommy Nerstrand år som fiskeguide på Vänern varav 12 år på HELTID! - Jobbat inom utveckling av fisketurism i flera olika projekt.

Skriv ditt namn här

DIARIENUMMER G DELOMRÅDE GS

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket

Vattenfall Vattenkraft AB

Roy Pettersson, Arvika, ersättare Lars Gustafsson, Kristinehamn, ersättare Bengt Epperlein, Förvaltningschef, sekreterare

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan

FÖRVALTNINGSPLAN VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT BILAGOR BILAGA 6. Samarbete över gränserna

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

Transkript:

VÄNERLAKSENS FRIE GANG Historia Uppdrag Huvudsyfte Organisation Budget Undersökningar / åtgärder Föredrag vid möte i Nybergsund den 13 april 2011 Tore Qvenild Mikael Hedenskog

Historia 1170 Värmlandsfisket i Klarälven lanseras och blir känt utanför landskapet 1336 Riddaren Lars Magnusson byter till sig jord av Birger Abborre vid Skivedsforsen, ett av medeltidens förnämsta laxfisken. (1563-15701570 Nordiska sjuårskriget. Höljes bränt av norrbaggarna.) 1720 Trysilborna klagar över att finnarnas fångstinrättningar hindrade laxen att nå upp till den norska sidan. 1752 Laxfisket delas mellan finnarna i Aspberget och deras släktingar i Lutnes i Norge. 1830 Effektivt rovfiske efter lax i Dejeforsen inleds 1906 Första kraftverksbygget påbörjas 1931 Första laxtransporten i tankbil upp till norska delarna 1969 Svensk - norska avtalet Vänerlaxens fria gång 1993 Vild och odlad vänerlax särskiljs genom fenklippning 2010-11 Sverige och Norge inleder samarbete om laxen och älven

Historia 1720 1969-1988

Uppdrag - Hållbar utveckling - EU:s Ramdirektiv för vatten - EU:s Artdirektiv och Habitatdirektiv - Miljömålet Levande sjöar och vattendrag - Åtgärdsprogram g för hotade arter - Miljöministrarnas överenskommelse - etc

Huvudsyfte Redovisa åtgärder för och konsekvenser av att - återetablera fritt vandrande naturlig Vänerlax i Klarälven, Trysilelva och Femundselva med tillflöden - Klarälvsvassdraget ska uppnå god ekologisk status eller potential enligt ramdirektivet för vatten - skapa hållbart och bärkraftigt sportfiske efter vänerlax i Sverige och Norge

Organisation 2011-04-04 1(3) Styrgrupp (beställare): Direktoratet for naturforvaltning (Øyvind Walsø) Fiskeriverket (X) Fylkesmannen Hedmark (Fylkesmann Sylvia Brustad) Länsstyrelsen Värmland (Landshövding Eva Eriksson) Vannregionmyndigheten i Glomma (X) Vattenmyndigheten Västerhavet (Björn Sjöberg) Projektgrupp (rådande): Direktoratet for naturforvaltning (Hanne Heggseth) Fiskeriverket (Stefan Stridsman, Stefan Palm) Fylkesmannen Hedmark (Tore Qvenild) Länsstyrelsen Värmland (Mikael Hedenskog, Grete Algesten)

Organisation 2011-04-04 2(3) Referensgrupp: Eidsiva energi AS (Trond Taugbøl) Engerdal fjellstyre (Morten Aas) Engerdal kommune (Reidar Åsgård) FISK (Lars Emilsson, Hans Nordberg) Forshaga kommun (Lars Emilsson) Fortum (Birgitta Adell) Hagfors kommun (Anna Sjörs) Karlstad kommun (Sara Genell) Klarälvens vattenråd (Anna Sjörs) Munkfors kommun (Anna Grenholm) Sportfiskarna (Mikael Tuneld, Peter Belin) Svensk-norska kalkningskommitten (Mats Rydström) Tolga kommune (Jo Esten Trøan) Torsby kommun (Thomas Stjerndorff) Trysil elvelag BA (Snorre Grønnæss) Trysil fellesforening for jakt og fiske (Dag Arne Berget) Trysil kommune (Ole Martin Norderhaug) Värmlands fiskevattenägarförbund (William Dickson)

Organisation 3(3) Sverige projektägare / projektledare: Länsstyrelsen Värmland Mikael Hedenskog mikael.hedenskog@lansstyrelsen.se 054-197094, mobil 070-5835452 Norge projektägare / projektansvarig: Fylkesmannen i Hedmark Tore Qvenild tore.qvenild@fmhe.no 0047 62551167, mobil 0047 92415607

Kostnader (M SEK) Svensk budget 6,3 Personal Länsstyrelsen 2,22 Offentligt bidrag i annat än pengar (arbete, lokaler, utrustning) 2,6 Fiskvägsprojektering, biotopvårdsplanering, MKB biologiska undersökningar vattendirektivet etc 2,8 Laxgenetik, laxfrågor sjö och älv inkl beskattning / vattendirektivet 2,5 Laxvandringar smolt / vuxen fisk, produktion dödlighet 0,7 Hydrologiska undersökningar 1,5 Biotopvårdande åtgärder 2,9 Kalkdoserare / kalk 2,0 Laxforskningsutrustning sändare, loggrar etc 1,5 Lokaler, resor, möten, utrustning, kontorsmtrl, infomtrl etc Finansiering 15 Europeiska Regionala UtvecklingsFonden (ERUF) 10 Länsstyrelsen Värmland, Karlstad univ, Torsby k:n, Hagfors k:n, Munkfors k:n, Forshaga k:n, Karlstad k:n, Eda k:n Klarälvens vattenråd

Norsk budget Kostnader (M NOK) 1,85 Personal Fylkesmannen i Hedmark 3,45 Fiskevårdstjänster 0,18 Lokalkostnader 0,3 Biotoptiltak 03 0,3 Kalk 0,45 Resor 0,22 Övrigt Finansiering 4 75 Fylkesmannen Hedmark 4,75 Fylkesmannen Hedmark 2,0 Statliga IR-midler

Undersökningar och åtgärder 1(3) Förvaltning och samhälle -Vänerlaksen som symbolart for et velfungerende økosystem - Förvaltningsmodeller för hållbart fiske - Lokal generering av verdier Vänerlaxens vandringar och överlevnad - Smoltförluster gjennom magasiner og turbiner - Lekvandring og overlevelse til opptransportert laks

Undersökningar och åtgärder 2(3) Vänerlaxens reproduktion och uppväxt - Smoltproduksjon fra Norge og Sverige - Gytebestandsmål - Biotopkartlegging av potensielle gyte- og oppvekstlokaliteter - Genetiska mål och åtgärdsprogram - Klekking av rogn - Overlevelse fra yngel til smolt - Interaksjoner mellom laks, harr og ørret - Modeller for å beregne antall smolt som når Vänern

Undersökningar och åtgärder 3(3) Tekniske tiltak og vurderinger - Vattenförvaltningsperspektivet - Kalking av sidevassdrag - Biotoptiltak i huvudfåran och sidevassdrag - Prosjektering av smoltfeller uppströms Höljes kraftverk - Ledesystemer for nedvandring av smolt og utgytt laks - Prosjektering av fiskvägar för uppströmsvandring

Vänerlaxens barnkammare idag Strängsforsen, Klarälven Klarälven

Vänerlaxens barnkammare idag Nedre delen av Värån Nedre delen av Tåsan Nedre delen av Halgån Höljan/Hölja

Sølna Elta Flena Varåa Grøna Höljan Lutua

Vänerlaxen får fler barnkammare i framtiden? Femundselva och Trysilelva

Vänerlaxen får fler barnkammare i framtiden? Varån/Varåa Kvarntorpsån Svartån Uvan

Vänerlaxen får fler barnkammare i framtiden? Lutua Grøna Sølna Klarälven vid Höljes

Stor biologisk mångfald i och längs älven Backsvala (NT) Foto Dan Mangsbo Silverlöpare lö (NT) Ävjepilört. Foto P Larsson Storfläckig kungsnattslända (NT) Sandborre Daggvide (NT) Lax. Foto P Andersson Kungsfiskare Foto Dan Mangsbo Vitryggig hackspett (CR) Foto Dan Mangsbo Dynrovflugan Philonicus albiceps Klöverhumla (NT) Storfibblebi (VU) Rovstekeln Mellinus crabroneus (EN) Guldsandbi (VU) Brun gräsfjäril (NT) Stjärtmes

Något om vad som är på gång inom projektet 2011 - Statusrapport om projektet - Kompetensutveckling t / utvidgat t internationellt ti samarbete / informera om projektet t - Projektwebbsida - Smoltfälla vid Skårebron Karlstad - Tester / undersökningar vid Forshaga kraftverk och Edsforsens kraftverk - Följa vuxen Vänerlax med sändare i älven - Undersöka och förbättra fiskfällan vid Forshaga kraftverk - Projektera smoltfälla uppströms Höljes krv (Varån?) - Kalkning och laxutsättningar (Varån?) - Utreda ekologisk status och potential i Klarälven - Biotopkartera Klarälvsvassdraget systematiskt - Sportfiskeprojekt