KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar
Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från 17 kommuner från våren 2015. Kommunerna som deltagit är:,,,,,,,,,,,,,,, och. Gemensamma och definierade indikatorer syftar till att underlätta miljöstrategens arbete med redovisning av kommunens miljöarbete. De är framtagna för att underlätta för kommuner att jämföra hur den egna kommunen ligger till i sitt miljöarbete i förhållande till andra kommuner (grannkommunen, kommuner av liknande storlek etc.). Eftersom alla kommuner har olika förutsättningar skiljer sig kommunens val av miljösatsningar åt. Vid jämförelse måste sunt förnuft användas. Indikatorerna syftar inte på att rangordna kommuner sinsemellan. Handboken innehåller förslag på 23 basindikatorer/nyckeltal som vi använder i ett gemensamt uppföljningssystem. Dessa indikatorer ska: Följa upp resultatet av miljömålsarbetet Visa om miljöarbetet går i rätt riktning och i rätt takt Visa hur miljön mår Ge underlag för åtgärder och beslut Vara jämförbara mellan kommuner Indikatorerna är uppdelade i strategiska indikatorer, omställningsindikatorer respektive geografiska tillståndsindikatorer. De strategiska indikatorerna fokuserar på det arbete som sker inom kommunens organisation och den egna verksamheten som är av strategisk art. Dessa indikatorer är i sin tur uppdelade i tre områden intern struktur, strategiska planer och program för den geografiska kommunen samt planer och rutiner för den interna kommunen som organisation/brukare/ konsument. De strategiska frågorna är av karaktären ja/nej/nära. Omställningsindikatorerna visar på hur långt kommunen kommit i sitt arbete och kopplas med fördel ihop med de strategiska frågorna om rutiner för kommunen som organisation/brukare/konsument. Omställningsindikatorerna redovisas i sifferformat. Geografiska tillståndsindikatorer består av indikatorer som visar på tillståndet i miljön i den geografiska kommunen, men där kommunen inte har full rådighet. Indikatorerna kan i flera fall kopplas till de strategiska indikatorerna.
Innehåll Resultat... 4 Strategiska indikatorer, sammanfattning... 4 Finns en miljöpolicy för kommunen som organisation?... 5 Har kommunen lokala miljömål för den geografiska kommunen med handlingsprogram?... 5 Finns ett systematiskt miljöarbete för kommunens interna verksamheter?... 6 Finns en utsedd person att leda kommunens miljöstrategiska arbete?... 6 Finns ett system/rutin för grundläggande miljöutbildning av kommunens tillsvidareanställda personal?... 7 Finns det en antagen Energiplan/Energieffektiviseringsplan/Strategi?... 7 Finns det en antagen plan/program som syftar till att internt i kommunen effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybar energi??... 8 Finns det en antagen avfallsplan som bygger på avfallstrappan?... 8 Finns det en antagen vattenplan/program som utgår från statusen på vattenförekomsterna i kommunen?... 9 Finns det en antagen naturvårdsplan/naturvårdsprogram?... 9 Finns det en antagen plan/program för att främja miljöanpassade transporter och minska transportbehovet?.. 10 Finns en plan för att minska miljöpåverkan från kommunens tjänsteresor?... 10 Finns system/rutin för att vid varje upphandling i kommunens verksamheter göra en bedömning om och vilka miljökrav som ska ställas?... 11 Omställningsindikatorer... 12 Bruttoenergianvändning i kommunens verksamhetslokaler... 12 Andel miljöbilar i kommunens organisation samt fördelning per drivmedel... 13 Materialåtervinning samt total mängd hushållsavfall (kg/invånare och år) fördelat på olika fraktioner... 13 Andelen kommunala vattentäkter med vattenskyddsområde... 14 Andel ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet i procent av inköpskostnaderna (kr) för livsmedel inom ramavtal... 14 Naturhänsyn i kommunens skogsinnehav... 15 Förorenade områden - identifierade, undersökta respektive åtgärdade... 15 Geografiska indikatorer... 16 Utsläpp av växthusgaser från industriprocesser respektive övriga sektorer per invånare... 16 Andel ekologiskt odlad åker... 17 Andel av kommunens totala yta som är skyddad natur samt skyddad natur uppdelat per skyddsform... 18 Bilaga 1 detaljerad tabell Miljöbilar... 19 Bilaga 2 detaljerad tabell total mängd hushållsavfall (kg/invånare och år) fördelat på olika fraktioner... 19
Resultat I den här delen redovisas inrapporterade indikatorer från 17 kommuner från våren 2015. Kommunerna som deltagit är:,,,,,,,,,,,,,,, och. Strategiska indikatorer, sammanfattning De strategiska indikatorerna fokuserar på det arbete som sker inom kommunens organisation och den egna verksamheten som är av strategisk art. Dessa indikatorer är i sin tur uppdelade i tre områden intern struktur, strategiska planer och program för den geografiska kommunen samt planer och rutiner för den interna kommunen som organisation/brukare/konsument. De strategiska frågorna är av karaktären ja/nej/nära. Nedan visas en sammanfattning av resultaten av de strategiska indikatorerna. Från dessa kan man tydligt se att åtgärder som det statliga energieffektiviseringsstödet har fått stort genomslag på kommunnivå där nästan 100 % har en plan för energieffektivisering och förnybar energi. Det visar också svårigheten med att arbeta med hållbara transporter där endast två kommun har en utvecklad plan för hållbara transporter. 4
Finns en miljöpolicy för kommunen som organisation? JA (47 %) Nära (24 %) Nej (29 %) Lilla Edet För att kunna svara ja på frågan ska miljöpolicyn vara antagen av Kommunfullmäktige och omfatta samtliga kommunala förvaltningar (dock inte kommunala bolag). Policyn ska ta fasta på kommunens inriktning och vara det högsta styrande dokumenten inom miljöområdet och ange kommunens ambitionsnivå avseende miljö. Den ska vara känd av alla anställda i kommunen och finnas tillgänglig för allmänheten Har kommunen lokala miljömål för den geografiska kommunen med handlingsprogram? JA (53 %) Nära (24 %) Nej (24 %) Lilla Edet För att svara ja på frågan ska kommunen ha antagit kommunala miljömål för den geografiska kommunen som bygger på de nationella miljömålen. Antingen kan kommunen ha antagit de nationella miljömålen som helhet eller gjort lokala anpassningar. Kommunen kan i sitt arbete välja att utgå från de mest betydande miljömålen för kommunen. Till miljömålen ska det finnas en plan/program som visar på vilka åtgärder som ska genomföras för att miljömålen ska nås. 5
Finns ett systematiskt miljöarbete för kommunens interna verksamheter? JA (59 %) Nära (12 %) Nej (29 %) För att svara ja på frågan ska kommunen ha system/rutin för det interna miljöarbetet antagen av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Systemet/rutinen ska visa en fastställd ansvarsfördelning i kommunens miljöarbete och en fastställd regelbunden cykel av verksamhetsplanering, genomförande och uppföljning (miljöbokslut/gröna nyckeltal eller liknande). Utifrån uppföljningen ska beslut om förbättringar tas inför nästa cykels verksamhetsplanering Finns en utsedd person att leda kommunens miljöstrategiska arbete? JA (94 %) Nära (6 %) Nej (0 %) För att kunna svara ja på frågan ska en person som en del av sin tjänst ha ett mandat, genom arbetsbeskrivning eller enskilt beslut, att leda kommunens miljöstrategiska arbete. 6
Finns ett system/rutin för grundläggande miljöutbildning av kommunens tillsvidareanställda personal? JA (35 %) Nära (12 %) Nej (59 %) För att svara ja på frågan ska det finnas ett system/rutin för en systematisk grundläggande miljöutbildning med beskrivning av innehåll, omfattning i tid och regelbundenhet för tillsvidareanställd personal samt hur nyanställda utbildas. Finns det en antagen Energiplan/Energieffektiviseringsplan/Strategi? JA (47 %) Nära (41 %) Nej (12 %) För att kunna svara ja på frågan ska planen/programmet innehålla formuleringar både kring att effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybar energi i den geografiska kommunen. Om kommunen endast har mål utan något kopplat åtgärdsprogram kan kommunen inte svara ja på frågan, inte heller om planen endast omfattar kommunen som organisation. 7
Finns det en antagen plan/program som syftar till att internt i kommunen effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybar energi?? JA (94 %) Nära (0 %) Nej (6 %) För att kunna svara ja på frågan ska planen/programmet innehålla formuleringar både kring att effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybar energi för kommunen som organisation. Det kan antingen vara planer som har mål och handlingsprogram eller enbart beslutade handlingsprogram, åtgärder eller liknande. Om kommunen endast har mål utan något kopplat åtgärdsprogram kan kommunen inte svara ja på frågan. Finns det en antagen avfallsplan som bygger på avfallstrappan? JA (65 %) Nära (12 %) Nej (23 %) För att svara Ja ska en antagen plan/program finnas, som hänvisar till eller grundar sig på avfallstrappan. 8
Finns det en antagen vattenplan/program som utgår från statusen på vattenförekomsterna i kommunen? JA (25 %) Nära (31 %) Nej (44 %) För att svara ja på frågan ska kommunen ha antagit en geografiskt heltäckande plan/program som tar upp alla relevanta aspekter av vattenkvalitet och hållbart nyttjande av vattenresurserna och som tydliggör olika aktörers ansvar för vattenfrågorna. Vattenplan kan ha andra namn, tex Blåplan, Vattenprogram eller Vattenöversikt. Vattenplan är en väsentligt bredare plan är en VAplan, som kommunen också behöver ha. Finns det en antagen naturvårdsplan/naturvårdsprogram? JA (71 %) Nära (24 %) Nej (6%) För att kunna svara ja på frågan ska kommunen ha en antagen plan/program med handlingsprogram som syftar till att bevara naturvärden och spridningskorridorer samt öka tillgängligheten. Planen/programmet ska redovisa den geografiska kommunens olika naturmiljöer och beskriva åtgärder för att bevara och utveckla naturvärdena i kommunen. 9
Finns det en antagen plan/program för att främja miljöanpassade transporter och minska transportbehovet? JA (12 %) Nära (18 %) Nej (70 %) För att svara ja på frågan ska det finnas en antagen plan/program som redovisar strategier och åtgärder för att både minska det totala transportbehovet och för att styra mot hållbara transportslag. Planen ska dessutom ange hur man genom fysisk planering kan bidra till detta. Planen kan gälla för hela den geografiska kommunen eller för tätorten/tätorterna. Finns en plan för att minska miljöpåverkan från kommunens tjänsteresor? JA (70 %) Nära (18 %) Nej (12 %) För att svara ja på frågan ska det finnas en aktuell plan/program för att minska det totala resbehovet i kommunen som organisation och styra över tjänsteresor från bil och flyg till andra färdsätt, samt från privat bil till fordon som arbetsgivaren tillhandahåller. 10
Finns system/rutin för att vid varje upphandling i kommunens verksamheter göra en bedömning om och vilka miljökrav som ska ställas? JA (65 %) Nära (12 %) Nej (24 %) För att svara ja på den här frågan ska kommunen ha ett system eller en rutin som med stöd i en antagen upphandlingspolicy, säkerställer att det vid varje upphandling görs en bedömning om vilka miljökrav som ska ställas 11
Omställningsindikatorer Omställningsindikatorerna visar på hur långt kommunen kommit i sitt arbete och kopplas med fördel ihop med de strategiska frågorna om rutiner för kommunen som organisation/brukare/konsument. Omställningsindikatorerna redovisas i sifferformat. Bruttoenergianvändning i kommunens verksamhetslokaler Hur mycket energi går åt per kvadratmeter för uppvärmning och elanvändning i kommunens lokaler? Värdet på denna indikator fås fram genom att dividera summan inköpt energi (kwh) till kommunens verksamhetslokaler, både för el och för uppvärmning, med den totala ytan verksamhetslokaler (m2 Atemp). Bruttoenergianvändningen i kommunens verksamhetslokaler trend 2012-2014 inrapporterade siffror samt inhämtade från kolada (2012-2013). 12
Andel miljöbilar i kommunens organisation samt fördelning per drivmedel I beräkningen används: 1. Antal personbilar som är klassade som miljöfordon enligt Vägtrafikskattelag (2006:227) 2. Totalt antal personbilar För fördelning per bränsle se bilaga 1. Materialåtervinning samt total mängd hushållsavfall (kg/invånare och år) fördelat på olika fraktioner. Här visas andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning inkl. biologisk behandling. I bilaga 1 finns fördelning fördelat per fraktioner. 13
Andelen kommunala vattentäkter med vattenskyddsområde Värdet på denna indikator fås fram genom att dividera antalet kommunala vattentäkter med skyddsområde med det totala antalet kommunala vattentäkter. I beräkningen används 1. Antal kommunala vattentäkter med skyddsområde 2. Totalt antal kommunala vattentäkter Andel ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet i procent av inköpskostnaderna (kr) för livsmedel inom ramavtal Värdet på denna indikator tas fram genom att dividera värdet i SEK för ekologiska* livsmedelsinköp inom ramavtal med värdet i kronor av de totala livsmedelsinköpen inom ramavtal. I beräkningen används: 1. Totala kostnaden för inköp av ekologiska livsmedel inom ramavtal till alla kommunens verksamheter (kr) 2. Totala kostnaden för inköp av alla livsmedel inom ramavtal till alla kommunens verksamheter (kr) 14
Naturhänsyn i kommunens skogsinnehav Vid hyggesfritt* skogsbruk är marken kontinuerligt skogbevuxen och ett visst minsta virkesförråd ska finnas kvar efter avverkning. I beräkningarna används: 1. Totala arealen kommunägd skog 2. Totala arealen kommunägd hyggesfri skog 3. Totala arealen kommunägd produktionsskog 4. Totala arealen kommunägda skogen avsatt som NO/NS område Förorenade områden - identifierade, undersökta respektive åtgärdade Antal objekt förorenad mark som identifierats, undersökts respektive åtgärdats i kommunen totalt. I beräkningen används: Identifierade objekt = Alla identifierade möjliga objekt. Undersökta objekt = Alla objekt där förstudie eller huvudstudie genomförts. Åtgärdade = Efterbehandlade objekt, där åtgärd avslutats. Observera att nya områden kan identifieras under åren. Områden kan även utgå om undersökningar visar att det inte finns några föroreningar. Antal förorenade områden som har identifierats 144 119 87 97 246 208 160 186 530 273 Antal förorenade områden som har undersökts 34 22 26 58 34 27 14 42 106 72 Antal förorenade områden som har åtgärdats 21 3 11 4 9 21 3 31 30 17 15
Geografiska indikatorer Geografiska tillståndsindikatorer består av indikatorer som visar på tillståndet i miljön i den geografiska kommunen, men där kommunen inte har full rådighet. Indikatorerna kan i flera fall kopplas till de strategiska indikatorerna. Utsläpp av växthusgaser från industriprocesser respektive övriga sektorer per invånare I beräkningen används: 1. Totala växthusgaser: (ton/år) 2. Huvudsektor industriprocesser växthusgaser: (ton/år) 3. Antalet kommuninvånare 16
Andel ekologiskt odlad åker Andel ekologisk odlad åker. I beräkningen används: 1. Omställd åkermark till ekologiskt jordbruk 2. Total åkerareal 17
Andel av kommunens totala yta som är skyddad natur samt skyddad natur uppdelat per skyddsform Area skyddad natur samt skyddad natur i kommunen fördelat på skyddsform samt totalarea per skyddstyp. I beräkningen används: 1. Totalarea skyddad natur, 2. Kommunens totalyta 3. Total area per skyddstyp 2014 Lilla Edet Total area skyddad natur (ha) 1158 8680 4052 84 896 1978 1474 5284 1627 801 11336 1341 7051 1115 3135 1490 434 Andel skyddad yta (%) 3% 12% 9% 0,1% 2% 13% 1% 6% 3% 1% 17% 2% 11% 1% 5% 3% 1% Nationalpark 1 2906 Naturreservat 1073 4672 4034 21 787 1975 1434 2314 1566 721 10874 1304 7013 1494 3039 1434 328 Naturvårdsområde 3990 39 433 3 83 Skogligt biotopskyddsområde 85 21 18 63 70 3 43 64 62 84 28 36 38 88 99 54 23 Övrigt biotopskyddsområde 72 5 All data hämtad från SCB för 2014. 18
Bilaga 1 detaljerad tabell Miljöbilar Lilla Edet Andel miljöbilar (%) 75% 64% 60% 68% 90% 63% 27% 35% 49% 49% 50% 68% 65% 60% 69% Gas 13 4 9 0 173 12 0 0 0 0 17 0 177 30 49 Etanol/bensin 1 111 36 0 2 3 3 0 0 0 26 6 159 7 0 El/hybrid 1 4 2 2 3 12 0 0 0 0 9 1 3 5 0 Diesel 46 11 37 6 10 36 80 41 46 77 152 44 15 119 158 Bensin 3 73 21 30 9 121 18 21 1 11 72 5 18 19 14 Bilaga 2 detaljerad tabell total mängd hushållsavfall (kg/invånare och år) fördelat på olika fraktioner Lilla Edet Rikssnitt 2014 Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning inkl. biologisk behandling 25% 58% 33% 35% 51% 45% 37% 35% 30% 40% 58% 35% 20% 50% Kärl- och säckavfall 182 204 197 203,5 191 202 209 192 165 195 190 154 184,6 190 208 186 Producentansvar Tidningar 23,9 40,3 27,1 32,2 39,6 38 43 77,75 22,67 27,59 27,72 38,38 29 38,6 42,16 32,46 37,92 29,65 Producentansvar Glas 10,5 21,6 20,6 12,4 18,5 11,3 22 18 18,26 13,23 20,59 21,24 20 13,2 17,34 13,91 19,85 19,9 Producentansvar Pappersförpackningar 10,7 22,4 12,9 6,8 20,2 18,1 26 19,7 16,44 17,45 15,3 8,9 16 21,9 7,36 10,37 9,22 12,8 Producentansvar Metall 3,2 2,6 2,7 1,6 2,6 1,8 1,7 2,69 2,09 2,6 2,9 2,82 2 2,5 1,07 0,86 0,88 1,6 Producentansvar Plast 4,1 7,5 8,5 2,1 7,5 7,1 7,9 11,52 10,59 9,56 9,06 3,86 9 7,6 2,86 4,39 4,04 5,59 19