Minnesanteckningar referensgruppsmöte 080924 Närvarande: Claes Rosengren, Gävle-Dala Energikontor Anders Goop, Borlänge Energi Denise Fahlander, LRF Anki Enevoldsen, Dalarnas Luftvårdsförbund Eva Larsson, Mora kommun Christer Johansson, SkiStar AB Johan Baudou, Skogsstyrelsen Torsten Löfgren, Villaägarna Lillian Lundin Stöt, Naturskyddsföreningen Karin Örjes, Studieförbundet Vuxenskolan Mikael Nylund, Studiefrämjandet Per Sillén, Naturskyddsföreningen Margareta Wikström, Naturskyddsföreningen Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Miljövårdsenheten Håkan Johansson, Länsstyrelsen Lantbruksenheten Martin Henriksson, Länsstyrelsen Lantbruksenheten Lars Ingelström, Länsstyrelsen Planenheten Håkan Sternberg, Länsstyrelsen Miljövårdsenheten, sekreterare 1: Mötet öppnas Per-Erik Sandberg hälsade alla välkomna, och berättade att vi kommer att ägna hela detta möte åt att diskutera den regionala klimat- och energistrategi som länsstyrelsen håller på att arbeta fram. 2: Utkast regional klimatstrategi. Per Erik Sandberg, Länsstyrelsen Per-Erik förklarade bakgrunden till arbetet med den Regionala klimatstrategin, och visade en presentation. Strategin är ett regeringsuppdrag till alla länsstyrelser. Vi i Dalarna har ju energiprogrammet EnergiIntelligent Dalarna sedan tidigare, Region Dalarna och DalaMaTs tar fram en regional transportstrategi. Det vi håller på att arbeta fram ska bli en relativt kortfattad strategi, som bygger vidare på dessa dokument. Vi ska i strategin tydliggöra kopplingar uppåt till nationella och internationella mål, och kopplingar nedåt till de kommunala klimatstrategier som nu håller på att arbetas fram i de flesta av länets kommuner. Riktigt var nationella och internationella mål och åtaganden kommer att hamna vet vi inte ännu. Målnivåerna är inte fastställda. Det har diskuterats i olika dokument från EU och regeringens klimatberedning reduktioner av klimatgasutsläppen på 20 30 % till 2020. De företag som ar anslutna till handeln med utsläppsrätter kan vi inte påverka alls, de har sin egen bubbla. Den regionala strategin: Målbild till 2050: 75 90 % reduktion av växthusgaserna. Det betyder att i princip alla fossila bränslen ska vara borta då. Det finns utsläpp av några andra växthusgaser och från industriprocesser, t ex metallhantering och kalkbränning, som är svårare att påverka.
Dessutom måste vi räkna med att all kärnkraft ska vara avvecklad till 2050. Det vi vill med strategin är att visa att det är möjligt att nå dit! Statistiskt underlag för att kunna bedöma utvecklingen behövs. Sätter vi upp ett antal mål att vi ska reducera utsläppen, så måste vi kunna följa utvecklingen via bra statistik för att kunna utvärdera. För energistatistiken finns stora luckor när statistiken bryts ner på regional och lokal nivå. Så fort SCB hanterar siffrorna slår nämligen deras sekretess till. De får inte ange siffror som kan gå att härleda till någon enskild industri. Därför blir det i statistiken för industrin på många ställen. För utsläppen av klimatgaser finns däremot numera bra statistik både på regional och lokal nivå, som Naturvårdsverket publicerar. (Aktuella uppgifter för Dalarna går att hitta på www.energiintelligent.se, under Åtgärder 2008/Kommunala klimatstrategier) 3. Jordbrukets andel i klimatstrategin. Håkan Johansson, Länsstyrelsen Håkan redovisade jordbrukets del i klimatarbetet. Lantbruket är en viktig del av det öppna odlingslandskapet i Dalarna. Det finns 67 000 ha jordbruksmark i länet, vilket är 3 % av den totala arealen. Djurhållning är en förutsättning för att nå flera andra viktiga mål i länet, t ex ett öppet landskap. 2/3-delar av marken behövs för att upprätthålla dagens djurproduktion, inkl bete och foder. 1/3-del finns kvar, som kan användas till avsalugrödor: spannmål, energigrödor och ev ytterligare foder till djuren för att ersätta importerat kraftfoder. Jordbrukets klimatpåverkan: Det är främst metan, lustgas och koldioxid som avges från lantbruket Svenska jordbruket beräknas släppa ut 9 miljoner CO2-ekv växthusgaser, 5 miljoner av dessa står lustgasutsläppen för. Lustgas från jordbruket i Dalarna utgör ca 5 % av landets utsläpp. Metan: Utsläpp från idisslande djur och stallgödsel är de dominerande källorna. Utsläppen kan minska genom att processa stallgödseln till biogas. Lustgas: Lustgas bildas vid de biologiska processerna i marken, nitrifikation och denitrifikation. Utsläppen blir mindre ju mindre fritt kväve som finns i marken. Dvs optimalt anpassad näringsstatus till grödans behov minskar utsläppen. Lustgas avges också vid brukning av mulljordar, t ex jordar som har dikats ut från tidigare sjöbottnar. I Dalarna finns få sådana jordar. Dessutom avgår en del lustgas avges från gödsel, främst fastgödsel. CO2 Utsläpp av koldioxid från jordbruket är främst kopplad till energianvändningen. Åtgärder blir då att energieffektivisera och konvertera till förnybara bränslen. Odling på mulljordar orsakar också en del koldioxidutsläpp, medan odling av fleråriga grödor minskar jordbearbetningen och binder mer kol till marken alltså en kolsänka.
Odlad energi - energigrödor: Förbränning för produktion av värme och el. Aktuella grödor är t ex: Salix, halm, hampa, spannmål. Råvaror för produktion av drivmedel. Aktuella grödor är t ex. spannmål, oljeväxter, mm, eller biogasproduktion från vall, gödsel, mm. Potentialen för energiproduktion från jordbruket i Dalarna är 300 700 GWh/år. Skogsbruket har en 10 gånger så stor potential: 2000 5000 GWh/år. Åtgärder för att minska klimatpåverkan från jordbruket Öka energieffektiviteten. T.ex. optimera jordbearbetningen, färre transporter, ökad andel närodlade livsmedel. Minska utsläpp från djurhållningen, djurslag, foderstater, biogasutvinning från gödseln. Minska utsläpp från växtodlingen, minimera överskottskvävet i marken, minska odlingen av organogena jordar, använd växtföljder som bygger upp mullhalten. Mer energigrödor och användning av förnybar energi I diskussionen efter Håkans presentation framhölls bl a att flera biogasprojekt är på gång runt om i länet. Organisationen BiogasMitt håller på att bildas, se deras hemsida: www.biogasmitt.se Det finns ett stort intresse för småskalig vindkraft hos jordbrukarna 4: Diskussioner i grupper om den regionala klimatstrategin Vi delade upp oss i tre smågrupper. Ett papper med frågeställningar till diskussioner i smågrupperna delades ut (se bilaga). Anteckningar smågrupp: Byggnader Vi konstaterade först att under de 42 år som klimatstrategin omfattar så kommer någon större renoveringsåtgärd genomföras i så gott som alla hus. I samband med dessa finns goda möjligheter att göra de mer omfattande energieffektiviseringsåtgärderna. Dessutom finns ett antal enklare byggnadsåtgärder som lönar sig redan nu och betalar sig på bara några få år, som att förbättra fönstren med energiglas och att tilläggsisolera vindsbjälklaget. Det är egentligen bara att sätta igång. Varför sker inte det i större utsträckning? Hur får vi effektivitet i strategin? 1. Teknikutvecklingen ger nya möjligheter 2. Information och marknadsföring behövs för att föra ut de nya rönen 3. Användarna måste bestämma sig för att använda sig av den nya tekniken Nu kommer energideklarationerna som ska göras för de flesta byggnader. Större fastigheter håller på och ska ha sin energideklaration klar vid årsskiftet. Villor kommer från 2009 och ska deklareras vid försäljning. För nybyggda hus gäller att det ska kontrolleras efter 2 år att de uppfyller de energiprestanda som krävs i bygglovet. C:a 40 besiktningsmän finns i länet som jobbar med energideklarationerna. Vid årsskiftet beräknas bara c:a 20 % vara klara av flerbostadshus och andra större fastigheter. Resten får dispens eftersom det är så ont om besiktningsmän, bara de kan visa att de har beställt en besiktning senast vid årsskiftet. Fritidshus behöver inte deklareras.
Hur får vi mesta möjliga nytta av deklarationerna? Kan vi ta initiativ till en frivillig utbyggnad av energideklarationerna? Konvertering från direktverkande el hur får vi till det? Kopparstadens lägenhetsbestånd i Bojsenburg, 1000 lgh konverterades. YIT var installatör. Metoder finns för konvertering. Anteckningar smågrupp: Konsumtion o folkbildning Martin Henriksson - Fortbildning är en av grundbultarna för det fortsatta arbetet med energi- och klimatfrågorna. Det är viktigt att nå ut med kunskapen - Det finns ett antal myter som det gäller att motverka, t ex kring vegetarianism - Viktigt på vilket sätt man når ut till människor. - Identifiera motstående intressen, som: o Rädslor o Åldersmässiga skillnader o etc Tupperware-upplägg med dessa studiecirklar Anpassa till målgruppen - Inte moraliserande - Moralisk-etisk aspekt på fördelning i världen av resurser - För jobbigt att ta åt sig moraliska frågor/värderingar? - Viktigt med positiva budskap - Räkneexempel som visar vad det man gör betyder - Bredd i insatsen, olika vinklar mot olika målgrupper - Goda exempel: klimatbantare - Kopparstans ombyggnadsprojekt är ett gott exempel. Koordinera med de stora ombyggnaderna av byggnadsbeståndet. - Hur ska vi få folk att minska överkonsumtionen? - Viktigt att inte ses som överförmyndare - Många åtgärder behöver ekonomiska styrmedel - Folkbildning behövs bl a för att få människor att se att det behövs styrmedel - Hur minskar vi resandet? - Vad behövs för ett bra liv? - Viktigt att få aktuellt material till studiecirklarna - T ex boken 100 sätt att räddda världen där man visar på många små saker som leder framåt, och som de flesta kan göra i sin vardag.. - Få politisk enighet om åtgärder - Bredda inte bara de frälsta som för ut budskapet - Ska markanden eller staten styra? Är det dags för staten att ta över? - 1: Viktigt att förmedla att det går att göra något positivt lokalt o Styrmedel plånboken styr! o Krävs starka ledare och stor enighet. o utnyttja den goda grannen
- 2. Skapa förståelse för politiska åtgärder - 3. Påverka där det går o Viktigt att det finns marknad för goda produkter goda producenter - 4. Behovet av folkbildning o Visa på ekologiska fotavtryck Anteckningar smågrupp: Transporter, näringsliv ovh infrastruktur Denise Fahlander Vi identifierade fem huvudpunkter som visas nedan. Utgångspunkten för alla punkter är att den fossila användningen avvecklas och att all energi inklusive el produceras på förnybart sätt. Vilka åtgärder kan vi göra: Vi ser att transporter med bilar, järnväg, lastbilar kan förbättras. Liksom att förbättra mötesteknik med IT-lösningar, och förbättra cykelvägarna. Hur vi kan förbättra inom de olika områdena: Bilar Bränsletyper Förutsättningar som behöver uppfyllas EL Löna sig att leverera in till elnätet Bränsleceller Fordonsgas (fr Biogas) Gasledningsnät som kopplar samman gårdar Minskad bränsleförbrukning Hastighetsbegränsning, el-stolpar på p-platser Järnvägar Längre privatresor, ex ska man till Göteborg så ska man inte automatiskt ta bilen Arbetspendling Företag har ansvar för sina anställda Tunga transporter Två spår behövs för att inte behöva stoppa och starta Gång och cykelvägar (även mindre orter och byar) Vintervägar ska vara bra skötta Belysning, begränsad nattetid och när folk inte är där Lastbilar Färre transporter - Kunder förståelse och acceptans för längre leveranstid (dyrare annars?) - Lokal produktion (kortare transporter till försäljningsställe) Digitala möten Ersätter fysiska möten (slipper långa avstånd och tid för resande) Industri (i gemensam diskussion) och näringsliv Biogas även i flytande form för industri (stora säkra leveranser) Jordbruket: - Producera biogas - Minska fossilanvändningen i spannmålsproduktion (största direkta energianvändningen i svenskt jordbruk sker med diesel på åkern och olja vid torkning av spannmål (0,41 resp. 0,66 TWh)) o Samordning av lämplig maskin på rätt ställe via t.ex. maskinringen
Vem gör vad på regional nivå: Kollektivsamordnaren i varje kommun ska finnas och vara aktiv EnergiIntelligent bör vara föregångare och nyttja digital teknik för möten En transport/infrastrukturgrupp behövs inom EnergiIntelligent med aktörer som t.ex. -DalaMats -Hela Dalarna Cyklar (Stiftelsen teknikdalen) -Vägverket Banverket -Biogas Mitt -Region Dalarna -Energilots i Dalarna Övrigt: Ex. på transportförsämringar som skett: - Sågverk i Heby hade tidigare järnväg i närheten - Breven går till Uppsala varje dag och sedan tillbaka till Dalarna Hör avlopp och el-ledningar m.m. till det här området i strategin? Rapportering och fortsatt diskussion i storgrupp: Effektivisering inom fjärrvärmeområdet är det bra eller dåligt? Det minskar ju underlaget för kraftvärme. Borlänge Energi ansluter varje år ett antal nya hus till fjärrvärmen. Men den totala leveransen stiger inte, vilket beror på att andra anslutna hus effektiviserar. Finns det tekniska problem om de anslutna har för litet värmebehov? Det kan bli för lite cirkulation i vissa kulvertar men det kan man lösa genom att skjuta in klenare rör i de större. Diskussion om Boverkets nya byggregler gynnar värmepump och missgynnar fjärrvärmen. Industri o transporter: Nuvarande drivmedel ersätts med etanol, syntetdiesel, DME, och inte minst el för bilarna Vi behöver bygga ut och förstärka järnvägsnätet. Spårtaxi ett exempel på en framtida ny infrastruktur som kan bli aktuell i vissa orter. Ett projekt finns för Hofors, där järnvägsstationen ligger en bra bit utanför orten. Ett spårtaxi system skulle göra stationen mycket mer lättillgänglig från samhället. Cykel och gångtrafik behöver prioriteras. Hur gör vi för att minska smååkandet med bil? Bättre samordning behövs för kollektivtrafiken Digitala möten Biogas: lantbrukarna vill kunna leverera men hur? Naturgasledning då kan biogasen lätt läggas till Flytande gas kan levereras med tankbil, även till processindustrin
Folkbildning: Få ut information och fakta formad på olika sätt för olika målgrupper. Positiva utgångspunkter, alla kan göra saker och det vi gör har betydelse Positiva exempel Utformad och formulerad så att den når målgruppen. Offentliga verksamheter bör gå före. Använd de statliga styrmedel som finns hur gör vi det så effektivt som möjligt? Det finns en mängd synergieffekter som bör uppmärksammas: T ex biogas: Gödsel som rötas i tank minskar utsläppen av metan och lustgas från gödselhanteringen, samtidigt som det ger energi. Dessutom underlättar det att gödsel kan förflyttas från djurgårdarna, som ofta har ett stort överskott av gödsel, till spannmålsgårdarna som har ett underskott. Det minskar mängden kväve som läcker ut i vattendragen Inom vissa områden finns i stället motstående intressen: Våtmarker läcker metangas men ökar den biologiska mångfalden. För att vi ska hitta nya, smarta lösningar så behövs bättre systemanalyser. Här är några idéer som kom fram på mötet: Vindkraft kan ge ett överskott av el ibland när det blåser. Hur ska vi lagra den? Jo vi producerar snö från snökanonerna, och lagrar den i dammar längs fjällsluttningarna. När snön smälter tar vi ut den som vattenkraft.. Lagra varmt ytvatten i nedlagda gruvor. Låt varmt ytvatten från olika vattendrag rinna ner i gruvorna, lagra värmen, hämta upp den med värmepumpar Odla energiskog i ledningsgatorna längs kraftledningarna Solfångare i flerfamiljs hus, kopplas till fjärrvärmen. Solfångarfält kopplade till närvärmeanläggningar kan göra att vi kan stänga av annan uppvärmning på sommaren. Det finns många fritidshus i länet som används väldigt lite på vintern. Hur bygga ett modernt fritidshus som man lätt ställer om för att klara vintern utan värme exempelvis en lättåtkomlig kran för avtappning av vattnet, eller kanske göra en central, välisolerad del som håller lite värme. Utveckla logistiken för industrins leveranser. Alla små och medelstora företag. Fler konsulter och installatörer behövs för att genomföra effektiviseringar Effektivisera traktorer och torkning det är de delar i lantbruket som stjäl mest diesel. Skapa maskinringar. Använd solenergi för torkning inom lantbruket. Bättre hastighetsövervakning. 10 15% besparing av bränsleförbrukningen om man håller hastighetsgränserna. Nya bilar borde konstrueras för en maxfart på 80 km/tim. Inte minst av trafiksäkerhetsskäl.
Avslutande diskussion: Hur får vi ut kännedom om EID och klimatstrategin till allmänheten, politiker och andra? Studieförbunden förbereder en folkbildninssatsning, med studiecirklar, föreläsningar, seminarier med teman som klimat, energi, mathållning. Energilotsprojektet pågår för att ge stöd till lantbrukare att effektivisera och komma igång med produktion av förnybar energi i olika former Länsstyrelsen ger ut en länstidning som delas ut som bilaga till samtliga tidningar i länet i slutet av november, 21 22 nov. Vi trycker en extra upplaga som kan användas i skolor och studiecirklar. Tar upp klimat och energifrågor. 7: Nästa möte i referensgruppen Nästa möte: 5 dec kl 09.00 12.00 Minnesanteckningar förda av Håkan Sternberg Följ vad som händer inom EnergiIntelligent Dalarna på webben: www.energiintelligent.se
Bilaga: Regional Klimatstrategi för Dalarnas län Frågeställningar till Referensgruppsmötet 080924 Vilka åtgärder kan vi göra? Hur får vi dem genomförda? Vem gör vad på regional/lokal nivå? Energieffektivisering byggnader* - effektivare belysning - tilläggsisolering vind - energiglas i fönstren - effektivare styrsystem - tilläggsisolering mot mark - tilläggsisolering yttervägg - byte till nya, energieffektiva fönster Konvertering byggnader - fossila bränslen avvecklas (pågår) - direktverkande el konverteras till vattenburen värme Transporter - överför mer till järnväg - förändring av fordonsparken, förnybara bränslen, mindre fordon, elbilar. - förändring av resvanor, arbetsresor, fritidsresor, etc. Industri och näringsliv - energieffektivare industriprocesser - utnyttja spillvärmen bättre - effektivisera fastigheter, belysning, ventilation, värme och andra stödprocesser - jordbruk: producera biogas Förändrade konsumtionsmönster ** - matvanor: mindre kött - mer grönsaker/baljväxter, närodlat, kranvatten mm. Minska spillet! - apparater, kläder, mm. * Hur ska vi lyckas genomföra en halvering av energianvändningen i fastigheter till 2050? Vi vet att det finns en rad åtgärder som kan genomföras alltifrån relativt enkla och relativt billiga åtgärder (byte till energieffektiv belysning, tilläggsisolering vind, tredje rutan energiglas i fönstren) över halv komplicerade och lite mer dyrbara (byte till energieffektiva
fönster, ny värmeanordning i huset, anslutning till fjärrvärme, solfångare) till mer komplicerade/dyrbara åtgärder (vattenburen värme i direktelvärmda hus, helt nytt värmesystem i huset, tilläggsisolering fasad) osv. En del av dessa åtgärder är direkt lönsamma idag på relativt kort tid (energieffektiv belysning några månader, tilläggisolering vind: 3 6 år, energiglas i fönster: 3 6 år), men genomförs ändå i alltför få fastigheter. Vad behövs för att det ska ske? Har vi de styrmedel som behövs? Goda exempel behövs.. Vem lyssnar man på och tar råd av när man står inför att genomföra förändringar i sitt småhus? Jo, grannen. Vi behöver alltså många goda grannar? ** Vad behövs för ett gott liv? Hur ska vi hantera konsumtionsfrågorna? Hur ska vi förändra vår och många andra länders överkonsumtion av jordens resurser? Konsumtion av varor. Hur ska vi belysa det i vår Regionala strategi? Hur ska vi arbeta med de frågorna? Vilken motivation behövs för att åtgärder också genomförs? Vilka kan agera? Vilka hinder finns? Teknikfrågorna kommer vi långt med nya fordon, mer energisnåla produkter, mer energisnål belysning, nya sätt att producera förnybar energi, osv, osv. Men om det hela tiden äts upp av en ökande konsumtion - så står vi ändå bara kvar på ruta noll. De nödvändiga förändringarna kan vi förvänta oss att det räcker med bra information till allmänheten, fastighetsägarna, företagarna, politikerna för att det ska hända något? Eller behövs dessutom styrmedel? Vilken sorts styrmedel behövs? Produktion av förnybar energi till år 2050 inom länet: Solenergi: Vi har c:a 40 km2 takyta i Dalarna alla byggnader över 10 m2 inräknade. Om vi belägger 20 % av dessa takytor med solfångare och/eller solceller kan vi utvinna c:a 1 TWh värme-energi och 1 TWh el-energi (eller 3 TWh värmeenergi om vi bara satsar på solfångare, eller 1,3 TWh el-energi om vi bara satsar på solceller) Kan du tänka dig att ha anordningar för solenergi på 1/5-del av dina tak? Vindkraftverk: Vi räknar i strategin med att det ska kunna byggas c:a 600 vindkraftverk i Dalarna mest på höjder i skogsområden. Det skulle kunna ge c:a 3 TWh el-energi. Är det en realistisk och godtagbar nivå eller finns behov av en mer omfattande utbyggnad till 2050?. Det finns utrymme i de områden som avsatts som riksintresse för vindkraft för ytterligare ungefär lika många till, dvs totalt 1200 vindkraftverk som skulle kunna ge 6 TWh el-energi.
Vattenkraft: Huvuddelen av de outbyggda älvsträckorna i Dalarna är undantagna från vattenkraftsutbyggnad genom att skyddas i miljöbalken. (Teoretiskt har de en total produktionskapacitet på ca 1,5 TWh el-energi). En mer omfattande vattenkraftsutbyggnad av alla lämpliga mindre vattendrag bedöms kunna högst några hundra GWh. I EID:s scenarier för framtida energibalanser för Dalarna har vi i huvudsak endast räknat med effektivisering av befintliga vattenkraftverk. Ska vi även ta med utbyggnad av vattenkraft? Bioenergi. Idag tar vi tillvara c:a 3 TWh bioenergi från skogarna i länet. Vi kan utvinna ytterligare 2 TWh bioenergi från skogen om vi tar vara på alla avverkningsrester utan att åsidosätta naturvården. Vi kan dessutom utvinna ytterligare c:a 2-3 TWh bioenergi om vi vidtar åtgärder som skogsgödsling (ökar tillväxten) och stubbrytning. Vad är realistiskt och acceptabelt ur andra aspekter? Gas. Om vi får naturgasledningar i länet så kan det samtidigt underlätta distributionen av biogas i samma ledningar. Naturgasen kan underlätta för storindustrin att snabbt minska sina utsläpp av växthusgaser. Hur ska denna fråga hanteras i strategin? Biogas: Den mängd gödsel som länets djurhållning producerar idag kan ge 90 GWh biogas, om all gödsel nyttjas. Med tillägg av vall och en del avfall kan vi kanske öka den produktionen till några hundra GWh. Vårt län är rikt på naturresurser, det går att utvinna en hel del förnybar energi här. Vi måste räkna med att bli energileverantörer i ett Europa som alltmer skriker efter förnybara energiresurser.