Konsekvensutredning avseende föreskrifter om ersättning vid utlämnande av lagrade uppgifter för brottsbekämpande ändamål

KONSEKVENSUTREDNING Datum Vår referens 2012-05-23 Dnr: 12-4585 1(21) Konkurrensavdelningen Mattias Wellander 08-678 58 75 mattias.wellander@pts.se Konsekvensutredning avseende föreskrifter om ersättning vid utlämnande av lagrade uppgifter för brottsbekämpande ändamål Post- och telestyrelsen (PTS) avser att med stöd av 46 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation (FEK) utfärda föreskrifter om ersättning vid utlämnande av lagrade uppgifter för brottsbekämpande ändamål, nedan kallade föreskrifterna. PTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Förslag till föreskrifter bifogas, se bilaga 2. Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-678 55 00 Box 5398 Valhallavägen 117 Telefax: 08-678 55 05 102 49 Stockholm www.pts.se pts@pts.se

Innehåll 2(21) Konsekvensutredning avseende föreskrifter om ersättning vid utlämnande av lagrade uppgifter för brottsbekämpande ändamål... 1 1 Bakgrund och syfte... 4 1.1 Inledning... 4 1.2 Beskrivning av problemet och vad som ska uppnås... 5 1.3 Alternativa lösningar och effekter om någon reglering inte kommer till stånd... 6 2 Aktörer som berörs av regleringen... 8 2.1 Berörd bransch, kategori av företag och myndigheter... 8 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om ersättning enligt 6 kap. 16 e lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.... 8 2.2 Antalet företag som berörs och storleken på företagen... 8 3 Konsekvensanalys... 10 3.1 Övergripande bedömning av förslagets konsekvenser... 10 3.2 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser av de föreslagna föreskrifterna... 11 3.2.1 Definitioner... 11 3.2.2 Uppgiftskategorier... 12 3.2.3 Ersättningsnivåer... 13 3.2.4 Schablon för ersättning under kontorstid (8.00-17.00) respektive utanför kontorstid... 15 3.2.5 Standardiserat gränssnitt... 16 3.2.6 Undantag från schabloniserad ersättning... 16 3.2.7 Sammanfattande slutsatser... 17 3.3 Påverkan på konkurrensförhållanden för företagen... 17 4 Övrigt... 19

4.1 Regleringens överensstämmelse med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU... 19 3(21) 4.2 Behovet av särskilda hänsyn till små företag... 19 4.3 Tidpunkten för ikraftträdande och behovet av speciella informationsinsatser... 19 5 Avslutning... 20 5.1 Underrättelse för anmälan till Europeiska kommissionen... 20 5.2 Kontaktpersoner... 20

1 Bakgrund och syfte 4(21) 1.1 Inledning Skyldigheten att lagra trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål (fortsättningsvis benämnt lagringsskyldigheten) framgår av bestämmelser i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK). Lagringsskyldigheten införs genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG. Skyldigheten gäller sedan den 1 maj 2012. I 6 kapitlet LEK anges vad som ska lagras (16 a LEK), undantag från lagringsskyldigheten (16 b ), vilka behandlingar som får göras (16 c ), hur länge uppgifterna får lagras (16 d ), rätt till ersättning i samband med utlämnande av uppgifter (16 e ) samt regler om utlämnande av uppgifter (16 f ). Vilka uppgifter som ska lagras framgår av 39-43 FEK. I 6 kap 16 c LEK anges att uppgifter som lagras får lämnas ut enligt 22 p 2 och 3 samma lag samt enligt 27 kap 19 rättegångsbalken, s.k. hemlig teleövervakning. 1 I sådana fall ges den lagringsskyldige genom 6 kap 16 e LEK en rättighet att erhålla ersättning för den kostnad som uppstår vid själva utlämnandet. I samma paragraf anges att den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ersättningen som avses. PTS har i samband med framtagandet av föreskrifter inbjudit flera aktörer till sammanträden där regleringen och de kommande föreskrifterna diskuterats. PTS har haft möten med Säkerhetspolisen, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, IT & Telekomföretagen och de tillhandahållare av elektroniska kommunikationstjänster som anmält intresse att delta i arbetet (sju lagringsskyldiga tjänsteleverantörer av varierande storlek). Mötena har varit både enskilda och i grupp, hos PTS eller hos dessa aktörer eller per telefon. Under dessa möten har PTS fått en tydligare bild av hur utlämning går till enligt nu gällande regler och på vilka villkor denna utlämning har skett. Dessa möten har också givit information om de kostnader som leverantörerna har haft för den typ av uppgiftsutlämning som är relevant för utlämning enligt berörd reglering. PTS har även hållit ett större aktörsgruppsmöte i slutet av november 2011 med representanter från alla ovanstående utom Rikspolisstyrelsen och IT & Telekomföretagen. PTS har även inhämtat synpunkter från Rikspolisstyrelsen och Tullverket i enlighet med 46 FEK. 1 Förutsättningar för utlämnande berörs dock inte direkt av reglerna om lagring av uppgifter och kommer således inte att beskrivas närmare. Av prop. 2011/12:55, De brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation, framgår att reglerna för utlämnanden föreslås få en förändrad innebörd från den 1 juli 2012.

Slutsatser i föreliggande konsekvensutredning grundas till stor del på de uppgifter myndigheten har tillgodogjort sig vid dessa möten med lagringsskyldiga tjänsteleverantörer och med Rikspolisstyrelsen och Tullverket, som utgör en del av de brottsbekämpande myndigheterna 2 i Sverige. 5(21) I den här konsekvensutredningen beskrivs förslaget till PTS föreskrifter om ersättning vid utlämnande av uppgifter som ska lagras enligt skyldigheten om lagring och annan behandling av uppgifter m.m. för brottsbekämpande ändamål. 1.2 Beskrivning av problemet och vad som ska uppnås Genom EU-direktivet 3 och LEK införs en skyldighet för tjänsteleverantörer att lagra trafikuppgifter m.m. 4 för brottsbekämpande ändamål. I anslutning till denna skyldighet införs även en rättighet som innebär att den som är skyldig att lagra uppgifter också har rätt till ersättning för de kostnader som uppstår när uppgifter lämnas ut på begäran från brottsbekämpande myndigheter. 6 kap. 16 e LEK Den som är skyldig att lagra uppgifter enligt 16 a har rätt till ersättning för kostnader som uppstår när de lagrade uppgifterna lämnas ut. Ersättningen ska betalas av den myndighet som begär ut uppgifterna. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ersättningen som avses i första stycket. Kostnaden för att lämna ut lagrade uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna är beroende av vilken typ av uppgifter som det är frågan om och hur automatiserat själva förfarandet är hos leverantören. Eftersom skillnaderna i hanteringen kring utlämnandet är stora mellan framför allt stora och små leverantörer kan också kostnaderna per ärende variera. De stora leverantörerna har i regel en mer automatiserad hantering p.g.a. en större mängd ärenden. Det betyder lägre kostnader per ärende än för de mindre leverantörerna med större inslag av manuell hantering. Hittills har det inte funnits någon uttryckligt reglerad rätt till ersättning vid begäran om utlämnande även om sedvänja inneburit att sådan ersättning utgått. Ersättningen har i princip utgått och beräknats i varje enskilt fall, låt vara att det funnits separat ingångna avtal om ersättning mellan de större tjänsteleverantörerna och de brottsbekämpande myndigheterna. Detta har inneburit att det funnits en osäkerhet från både tjänsteleverantörens sida och 2 Med brottsbekämpande myndigheter avses Rikspolisstyrelsen (inkl. Säkerhetspolisen och de 21 polismyndigheterna), Tullverket, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, samt även Kustbevakningen och Skatteverket (skattebrottsenheterna) (sid 56 prop.2011/12:55). 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG. 4 I EU-direktivet definieras uppgifter som trafik- och lokaliseringsuppgifter samt de uppgifter som behövs för att identifiera en abonnent eller användare (artikel 2.2a). I prop. 2010/11:46 (sid 12) används begreppet trafikuppgifter för alla dessa uppgifter. Att begreppet trafikuppgifter omfattar fler uppgifter åskådliggörs genom att tilläget m.m. används i rubriken till 6 kap. 16 a LEK (sid 76 prop. 2010/11:46).

myndighetens sida om vilken ersättning som kunnat förväntas i det enskilda fallet. Det har också inneburit en administrativ börda att kostnadsredovisa den enskilda utlämningen samt en svårighet att planera verksamheten. Vidare har det med jämna mellanrum ifrågasatts vilken rättighet tjänsteleverantörer har till ersättning och hur denna ersättning skulle beräknas vilket inneburit administrativa bördor för både tjänsteleverantörer och brottsbekämpande myndigheter. 6(21) 1.3 Alternativa lösningar och effekter om någon reglering inte kommer till stånd Resultatet vid en utebliven reglering skulle bli att parterna för varje enskilt ärende 5 bestämmer ersättningsnivån efter det arbete som faktiskt läggs ned vilket skulle innebära mycket administrativt arbete enbart i att bedöma och dokumentera grunden för ersättningen. I merparten av utlämningsärendena handlar det om förhållandevis okomplicerade förteckningar av uppgifter varvid en beräkning av nedlagd tid i varje enskilt sådant fall skulle riskera att innebära lika mycket arbete som själva utlämnandet. I stället för att bestämma ersättningsnivån för varje enskilt ärende skulle en lösning kunnat vara att låta de brottsbekämpande myndigheterna träffa individuella avtal med de lagringsskyldiga tjänsteleverantörerna. Det har tidigare visat sig svårt att nå fram till avtal och inneburit stor arbetsbörda för de brottsbekämpande myndigheterna, att i brist på samlande part för de lagringsskyldigas räkning vara tvungen att förhandla med många motparter. Metoden riskerar också att leda till att mycket olika ersättningsnivåer förhandlas fram beroende på den styrka den enskilde parten har rent avtalsmässigt i varje enskild avtalsförhandling. Sammantaget ter sig metoden vara både ineffektiv och leda till ett alltför varierande resultat. Den rätt till ersättning som följer av 6 kap 16 e LEK avser endast ersättning för de kostnader som uppkommer vid utlämningen, någon ersättning för investeringar i de system som underlättar/utför utlämningen ska inte utgå. Ska ersättningen motsvara den faktiska kostnaden måste varje enskilt utlämnande bedömas. Det skulle i så fall kunna tänkas att PTS meddelar föreskrifter som närmare specificerar de principer som gäller för vilka utgiftstyper och kostnadsposter som är tillåtna att ta med i kostnadsberäkningen. Även om en sådan modell skulle kunna bli mer exakt än nu föreslagna modell skulle den innebära mer administrativt arbete för såväl den lagringsskyldige som för den begärande myndigheten då rimligheten i kostnaden för det enskilda ärendet ska bedömas. En sådan modell skulle också riskera att hämma effektiviteten både i de lagringskyldigas och de brottsbekämpande myndigheternas verksamheter. En sådan modell skulle också sakna den viktiga komponenten förutsebarhet vilket, enligt PTS, är en faktor som i sig möjliggör 5 Utredningen har angett att antal ärenden per år kan uppgå till mellan 9 000 och 10 000 st. se prop. 2010/11:46 sid 64.

en effektivisering och minskning av de lagringsskyldigas administrativa börda. Enligt PTS uppfattning är detta inte en framkomlig väg. 7(21) När det gäller frågan huruvida det kan anses tillräckligt att meddela endast allmänna råd istället för föreskrifter så gör PTS följande bedömning. Kännetecknande för en föreskrift är att den är bindande och generellt gällande. Allmänna råd skiljer från föreskrifter genom att de inte är bindande vare sig för myndigheter eller enskilda. Allmänna råd kan t.ex. rekommendera hur man ska förfara i vissa situationer men det står ändå den enskilde fritt att välja en annan väg för att nå det önskade resultatet. Allmänna råd är således en större källa till osäkerhet varför PTS bedömer att det är nödvändigt att meddela föreskrifter. I förarbetena till bestämmelsen anges att någon form av schablonersättning vore ett effektivt sätt att reglera ersättningsnivåer. 6 Ersättning genom schabloner rekommenderades också av den utredning som föregick propositionen då det enligt den utredningen var ett alltför stort administrativt arbete att beräkna kostnad per utlämnande och att en sådan lösning också skulle inverka negativt på den allmänna effektiviteten hos både lagringsskyldiga och begärande myndigheter. 7 Även PTS egen bedömning är att en schablonbaserad ersättningsmodell där utlämningar ersätts utifrån givna typfall är den metod som ter sig bli mest effektiv och leda till lägst kostnader och minst administrativt arbete. Osäkerheten kring rätten till ersättning försvinner i och med införandet av ersättningsrätten i lag. Genom de nu föreslagna föreskrifterna föreslås den faktiska ersättningen baseras på schablonmässiga typfall. Det innebär att den ersättning som faktiskt utgår ibland kommer att vara högre eller lägre än kostnaden för det arbete som i praktiken utförts. Sammantaget bedöms dock den förutsägbarhet och tydlighet som på sikt uppnås innebära administrativa och därmed också ekonomiska fördelar för såväl de som blir lagringsskyldiga som de brottsbekämpande myndigheterna. 6 Prop. 2010/11:46, sid 69. 7 SOU 2007:76, sid 265.

8(21) 2 Aktörer som berörs av regleringen 2.1 Berörd bransch, kategori av företag och myndigheter 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om ersättning enligt 6 kap. 16 e lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Av 6 kap. 16 a LEK framgår att den som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt 2 kap. 1 LEK omfattas av skyldigheten att lagra uppgifter. Av 2 kap. 1 LEK framgår att anmälningsplikten gäller för den som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät mot ersättning eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster. Den som omfattas av skyldigheten att lagra uppgifter benämns den lagringsskyldige och berörs av rätten till ersättning vid utlämnande av uppgifter till brottsbekämpande myndigheter. Tillika berörs de brottsbekämpande myndigheterna eftersom det är de som ska erlägga ersättningen till den lagringsskyldige. Marknaden för elektronisk kommunikation tillgodoser i stort sett samtliga hushåll och enskilda individer i Sverige med olika typer av kommunikationstjänster. Av PTS rapport, Svensk Telemarknad 2010 8, framgår att antalet aktörer som besvarat och redovisats i rapporten uppgår till 444 stycken. 2.2 Antalet företag som berörs och storleken på företagen Allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster och allmänna kommunikationsnät av sådant slag som vanligen tillhandahålls mot ersättning får, enligt 2 kap. 1 LEK, endast tillhandahållas efter anmälan till PTS. Det är denna kategori av verksamheter som enligt 6 kap. 16 a omfattas av lagringsskyldigheten. Av PTS förteckning över anmälda enligt 2 kap. 1 LEK framgår att drygt 500 olika organisationer var anmälda. Marknaden för elektronisk kommunikation består av tjänsteleverantörer som inbördes kan visa upp stora skillnader i sin verksamhet. Det finns en stor variation när det gäller utbudet av olika typer av tjänster. En del tjänsteleverantörer tillhandahåller telefoni i form av traditionell fast telefoni, ipbaserad telefoni eller mobiltelefoni, eller internetåtkomst via fiber eller via radiobaserade accessnät. Andra tillhandahåller infrastruktur i form av kanalisation eller svart fiber och hanterar överhuvudtaget inte överföring av signaler. Ytterligare andra har som affärsidé att tillhandahålla drift och överföring av signaler men äger inte infrastrukturen och tillhandahåller inte heller kommunikationstjänster till slutkunderna. 8 PTS-ER-2011:15, Svensk Telemarknad 2010, daterad den 2011-05-19.

Detta innebär att förutsättningarna för att på ett effektivt sätt lagra uppgifter kan variera stort beroende på vilken typ av verksamhet den berörda tjänsteleverantören bedriver. Ytterligare en faktor av betydelse när det gäller möjligheterna att lagra uppgifter är storleken på den berörda tjänsteleverantörens verksamhet. Det finns företag som har miljontals kunder och tusentals anställda med en verksamhet inte bara i Sverige utan även i andra länder. Samtidigt kan det finnas stadsnät med endast ett fåtal anställda som har något hundratal abonnenter och som endast verkar på lokal nivå. Förutsättningarna att lagra uppgifter och lämna ut dessa kan därför variera. 9(21) När det gäller marknadsandelar kan man dock konstatera att när det gäller fasta samtalstjänster så har de fyra största tjänsteleverantörerna ungefär 90 procent av det totala antalet abonnenter. När det gäller mobiltelefoni har de fyra största tjänsteleverantörerna 97,5 procent av det totala antalet abonnenter. När det gäller internetanslutningar har de fem största tjänsteleverantörerna omkring 90 procent av abonnenterna. Vidare kommer troligen ett visst antal anmälda företag att falla bort från det totala antalet som en följd av möjligheten att begära undantag från lagringsskyldigheten. Huvuddelen av abonnenterna återfinns således hos ett relativt litet antal tjänsteleverantörer.

3 Konsekvensanalys 10(21) 3.1 Övergripande bedömning av förslagets konsekvenser PTS gör den övergripande bedömningen att merparten av de företag och myndigheter som omfattas av regelverket, till följd av den införda regleringen i LEK och i föreliggande förslag till föreskrifter, kommer att påverkas positivt avseende möjligheten till framförhållning och planering av kostnader och ersättningar. Lagstiftningen och lagringsskyldigheten i sig innebär förvisso stora investeringskostnader för de lagringsskyldiga, exakt hur stora råder det delade meningar om. Olika beräkningar har påvisat kostnader på allt mellan 200 Mkr till drygt 800 Mkr. 9 Denna kostnad finns det dock inte anledning att närmare beröra inom ramen för denna konsekvensutredning eftersom den uppstår av den reglerade skyldigheten att lagra uppgifter (vad som brukar kallas anpassningsskyldighet) och inte av rätten till ersättning för utlämnande av de lagrade uppgifterna. De föreslagna föreskrifterna ger möjlighet att få en ersättningsnivå som tar hänsyn till arbetsbördan förknippad med att ta fram vissa uppgifter och till olika kostnadsnivåer beroende på om utlämnande sker inom ramen för vanlig kontorstid (vardagar mellan kl. 8.00 och 17.00) eller inte. De ger även utrymme för avsteg från schablonsumman i de fall den faktiska kostnaden skulle avvika avsevärt från schablonen. De föreslagna föreskrifterna kommer sammantaget att ge såväl de lagringsskyldiga som begärande brottsbekämpande myndigheter möjlighet till förutsägbarhet vad gäller vilken ersättning som faktiskt kommer att utgå. PTS bedömer att dessa effekter är värdefulla och ger lagringsskyldiga men framförallt begärande myndigheter en betydligt lägre administrativ kostnad än vad som annars skulle vara fallet. Detta eftersom var och en lätt kan kontrollera vad varje kategori av uppgifter som huvudregel kostar varpå man t.ex. slipper förhandla om vilken ersättning som ska utgå alternativt visa/kontrollera de faktiska kostnaderna för varje utlämning. 9 Prop. 2010/11:46, sid 64.

3.2 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser av de föreslagna föreskrifterna 3.2.1 Definitioner 2 I dessa föreskrifter avses med Ibland kan Lagringsskyldig: de brottsbekämpande den som bedriver myndigheterna verksamhet komma som att är anmälningspliktig begära ut en större sammanställning enligt 2 kap. 1 av lagen uppgifter, (2003:389) PTS om har elektronisk valt att kalla kommunikation. dessa sammanställningar för en samtals-/sessionslista. Samtals-/sessionslista utgör en sammanställning av uppgifter Kontorstid: som vardagar genereras kl. eller 08.00 behandlas 17.00. i anslutning Såsom vardag till och räknas under inte kommunikation. midsommarafton, En julafton sådan sammanställning eller nyårsafton. omfattar även uppgifter som genereras och behandlas vid en misslyckad uppringning. Vid en misslyckad uppringning Samtals- kommer /sessionslista: dock inte en sammanställning alla av ovanstående av en uppgifter eller flera att av ha följande genererats eller uppgifter behandlats. som genereras Eftersom eller sammanställningar behandlas i anslutning av samtals-/sessionslistor till och under är en betydligt kommunikation. större administrativ börda än utlämning av uppgifter kring abonnemang eller utrustning har PTS funnit det lämpligt att dela upp schabloner 1. uppringande mellan utlämning nummer, av enskilda uppgifter kring abonnemang eller utrustning 2. uppringt (enligt nummer den typ och av uppgifter nummer som ska samtalet lagras styrts enligt till, 39-43 FEK) och utlämning 3. datum av just och listor. spårbar PTS, tid som har att samråda föreskrifterna med Rikspolisstyrelsen a. då och kommunikationen Tullverket, har förstått påbörjades att det och är avslutades, en lämplig uppdelning utifrån hur uppgifter b. för på- redan och idag avloggning begärs ut. i den tjänst eller de tjänster som använts c. för avsändande och mottagande av meddelande Ibland kan de d. brottsbekämpande för på- och avloggning myndigheterna i tjänsten komma som ger att internetåtkomst begära ut en större sammanställning e. för av uppgifter, den första PTS aktiveringen har valt att av kalla en förbetald dessa sammanställningar anonym tjänst för en 4. samtals-/sessionslista. uppgift om den tjänst Samtals-/sessionslista eller de tjänster som använts, utgör en sammanställning av uppgifter 5. uppringande som genereras och uppringds eller behandlas abonnemangsidentitet, i anslutning till och under kommunikation. 6. uppringande En och sådan uppringds sammanställning utrustningsidentitet, omfattar även uppgifter som genereras 7. lokaliseringsuppgifter och behandlas vid en misslyckad uppringning. Vid en misslyckad uppringning kommer a. för kommunikationens dock inte alla av ovanstående början och uppgifter slut, att ha genererats eller behandlats. b. Eftersom för den första sammanställningar aktiveringen av av en samtals-/sessionslistor förbetald anonym tjänst är en betydligt 8. uppringande större administrativ och uppringds börda ip-adresser, än utlämning av uppgifter kring abonnemang 9. avsändares eller utrustning och mottagares har PTS nummer, funnit ip-adress det lämpligt eller att annan dela upp schabloner meddelandeadress, mellan utlämning och av enskilda uppgifter kring abonnemang eller utrustning 10. uppgifter (enligt den som typ identifierar av uppgifter den som utrustning, ska lagras i vilken enligt kommunikationen 39-43 FEK) och utlämning slutligt av just avskiljs listor. PTS, från den som lagringsskyldige har att samråda till föreskrifterna den enskilde med abonnenten. 11(21) Ibland kan de brottsbekämpande myndigheterna komma att begära ut en större sammanställning av uppgifter. PTS har valt att kalla dessa sammanställningar för en samtals-/sessionslista. Samtals-/sessionslista utgör en sammanställning av uppgifter som genereras eller behandlas i anslutning till och under kommunikation. En sådan sammanställning omfattar även uppgifter som genereras och behandlas vid en misslyckad uppringning. Vid en misslyckad uppringning kommer dock inte alla av ovanstående uppgifter att ha genererats eller behandlats. Eftersom sammanställningar av samtals-/sessionslistor är en betydligt större administrativ börda än utlämning av uppgifter kring abonnemang eller utrustning har PTS funnit det lämpligt att dela upp schabloner mellan utlämning av enskilda uppgifter kring abonnemang eller utrustning (enligt den typ av uppgifter som ska lagras enligt 39-43 FEK) och

utlämning av just listor. PTS, som ska höra Rikspolisstyrelsen och Tullverket innan meddelande av föreskrifterna, har förstått att det är en lämplig uppdelning utifrån hur uppgifter redan idag begärs ut. 12(21) 3.2.2 Uppgiftskategorier 3 Utlämnande av lagrade uppgifter ska ersättas utifrån följande uppgiftskategorier. Uppgifter om abonnemang eller utrustning: - uppgiftskategori 1: uppgift om vilken abonnent och, i förekommande fall, registrerad användare, som innehar ett visst nummer, ip-adress, e-postadress, annan meddelandeadress, abonnemangsidentitet och utrustningsidentitet, - uppgiftskategori 2: uppgift om vilka nummer, ip-adresser, e-postadresser, andra meddelandeadresser, abonnemangsidentiteter och utrustningsidentiteter som är hänförliga till en viss abonnent och, i förekommande fall, registrerad användare, - uppgiftskategori 3: uppgift om alla abonnemang (fast telefonitjänst, telefonitjänst via mobil nätanslutningspunkt, telefonitjänst som använder ip-paket för överföring, samt meddelandehantering och internetåtkomst) knutna till en viss anläggningsadress, - uppgiftskategori 4: uppgifter som identifierar den utrustning, i vilken kommunikationen slutligt avskiljs från den lagringsskyldige till en viss abonnent och uppgift om den typ av kapacitet för överföring som har använts. Samtals- /sessionslista - uppgiftskategori 5: samtals-/sessionslistor för en viss abonnent och, i förekommande fall, viss registrerad användare, under en viss tid, - uppgiftskategori 6: samtals-/sessionslistor inom ett visst geografiskt avgränsat område under en viss tid, - uppgiftskategori 7: uppgift om internetåtkomst (på- och avloggning) under en viss tid för en viss abonnent och, i förekommande fall, registrerad användare. PTS har i möten med brottsbekämpande myndigheter fått kännedom om att lagrade uppgifter vanligtvis begärs enligt standardiserade kategorier med förutbestämda typer av de uppgifter som ska lagras enligt 39-43 FEK. Myndigheten har också från tjänsteleverantörerna fått bekräftat att det är dessa kategorier och ärendevarianter som idag behandlas vid en begäran. Nedan följer några exempel på hur ersättning ska beräknas för olika uppgiftskategorier: Exempel 1: Vem har telefonnummer xx-xxxxxx?

Ersättning enligt kategori 1, med ett belopp för varje telefonnummer som uppges. 13(21) Exempel 2: Vilka abonnemang har N.N? Ersättning enligt kategori 2, med ett belopp för varje abonnent eller registrerad användare (N.N.) som uppges. Exempel 3: Samtals-/sessionslista önskas för perioden 28 januari 2012 28 februari 2012 beträffande e-postadress xxx@xxx.xx. Ersättning enligt kategori 5, med ett belopp för varje e-postadress för varje tidsperiod som uppges. Exempel 4: Samtals-/sessionslista önskas för perioden 28 januari 2012 kl 13.00 28 februari 2012 kl 15.00 avseende bifogat geografiskt område som uppges. Ersättning enligt kategori 6, med ett belopp för varje geografiskt område under en angiven tidsperiod. 3.2.3 Ersättningsnivåer 4 Ersättning ska betalas per uppgiftskategori som framgår av 3 enligt följande nivåer. 1. Uppgifter om abonnemang eller utrustning under kontorstid 68 kronor 2. Uppgifter om abonnemang eller utrustning utanför kontorstid 110 kronor 3. Samtals-/sessionslista under kontorstid 974 kronor 4. Samtals-/sessionslista utanför kontorstid 1 576 kronor Tidpunkten för utlämnandet av respektive uppgiftskategori avgör vilken ersättningsnivå som ska tillämpas. Ersättning ska betalas när samtliga de uppgifter som hänför sig till en begäran har lämnats ut. En schablonmodell kan göras mycket komplicerad eller mycket enkel. En ersättningsschablon bör enligt PTS ta hänsyn till komplexiteten och därmed arbetsbördan i att ta fram vissa uppgifter, ta hänsyn till olika kostnadsnivåer beroende på om utlämnande sker inom ramen för vanlig kontorstid (kl. 8.00 till 17.00) eller inte och samtidigt vara så pass enkel till sin natur att schablonen i sig inte leder till någon större administrativ börda. Grunden för de belopp som PTS bedömt vara rimliga bygger på de kostnader som tjänsteleverantörerna har idag för utlämnande av motsvarande typer av ärenden. PTS har här i första hand bedömt de tjänsteleverantörer som har så pass stora volymer ärenden att en egen personalstyrka har avsatts för uppgiften. I allmänhet har denna hantering av PTS ansetts vara rimligt effektiv och utgör därför också grunden för beräkningen av ersättningsbeloppen. PTS har kommit fram till att uppdelningen mellan olika schabloner främst bör ske mellan

utlämning av enskilda uppgifter kring abonnemang eller utrustning och utlämning av mer omfattande sammanställningar av uppgifter (vad som i föreskrifterna kallats samtals-/sessionslistor). Utlämnande av uppgifter kring abonnemang eller utrustning utgör en betydligt mindre administrativ arbetsbörda än utlämnanden av s.k. samtals-/sessionslistor. Se bilaga 2 för mer detaljer kring ingående uppgifter i de olika kategorierna av begäranden. 14(21) PTS har hämtat in uppgifter från de aktörer som har önskat delta i arbetet kring föreskrifterna om hur stora volymer ärenden av de olika kategorierna som behandlas årligen av tjänsteleverantörer och vilka resurser som de har avsatt för denna hantering. Genom att dividera det totala antalet ärenden av en viss typ som hanteras under ett år med den totala kostnaden för den personalstyrka som under samma tid hanterar dessa ärenden har den genomsnittliga kostnaden för ett ärende beräknats. Vid beräkningen av kostnaderna för utlämningen har dessa uppskattats till ungefär 770 000 kronor per år för en anställd med en månadslön på ungefär 34 000 kronor vilket motsvarar lönenivån för en tekniker som kan förväntas arbeta med denna typ av uppgifter. Berörd personal har antagits arbeta ungefär 1 600 timmar per år. Förutom att beräkna de genomsnittliga kostnaderna för olika typer av ärenden har också tidsstudier gjorts av hanteringen av dessa ärenden. Modellen kommer med all säkerhet innebära att vissa utlämnanden kommer att ersättas i överkant medan andra utlämnanden kommer att innebära större kostnader än den lagringsskyldige blir ersatt för. Modellen med schablonersättningar med förutbestämda nivåer kommer dock över lag resultera i lägre administrationskostnader och möjliggöra en effektivare handläggning än om kostnaden för varje enskild utlämning skulle beräknas. I utredningen från år 2007 ansåg leverantörerna och de brottsbekämpande myndigheterna att kostnaden i ett normalt ärende uppgick till 1 500-2 000 kronor 10. Det är dock inte preciserat vad som ansågs vara ett normalt ärende och inte heller vilken typ av kostnader som är inkluderade. PTS beräkningar baserade på de medverkande tjänsteleverantörernas egna uppgifter har resulterat i betydligt lägre kostnader och därmed också lägre schablonersättningar. Det skulle kunna betyda att de kostnader som uppskattades under 2007 har kunnat minskas under de senaste åren. Ersättning föreslås i enlighet med förarbetena betalas ut för varje begäran, när de uppgifter som hänför sig till en viss begäran faktiskt har lämnats ut. 11 10 Prop. 2010/11:46 sid 69 f, och SOU 2007:76 sid 242. 11 Jämför prop. 2010/11:46 sid 80.

PTS föreslår vidare att det är tidpunkten för utlämnandet av respektive uppgiftskategori som ska avgöra vilken ersättningsnivå som ska tillämpas. Här följer ett exempel: 15(21) En begäran om att få ut: uppgift om vem som har nr xxx (uppgiftskategori 1) lämnas ut kl 05:00 (ersättning 110 kr) samt samtals/sessionslista för NN (uppgiftskategori 5) som lämnas ut kl 11:00 (ersättning 974 kr) ger en total ersättning för begäran om 1084 kr. 3.2.4 Schablon för ersättning under kontorstid (8.00-17.00) respektive utanför kontorstid PTS har i schablonen gjort skillnad mellan om utlämningen sker på kontorstid eller inte. Kontorstid har i föreskrifterna definierats som vardagar mellan kl. 08.00 17.00. Dessutom har begreppet vardagar angivits i enlighet med lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid vilket innebär att såsom vardagar räknas inte midsommarafton, julafton och nyårsafton. Det ska i sammanhanget noteras att lagringsskyldigheten inte i sig innebär något krav för de lagringsskyldiga att ha beredskap för utlämning annat än på kontorstid. Det framgår av 6 kap 16 e LEK att verksamheten ska bedrivas så att utlämnandet ska ske utan dröjsmål. I förarbetena 12 har angivits att detta i normala fall innebär att processen ska ha påbörjats inom en timme från det att begäran inkommit och den lagringsskyldige blivit medveten om den. Vidare anges att den lagringsskyldige kan komma att behöva arbeta med utlämnandet utanför kontorstid. Sammanfattningsvis innebär detta att om den lagringsskyldige har beredskap utanför kontorstid och inom ramen för detta tar emot en begäran så ska begäran också behandlas. Det finns därför anledning att i schablonen ta upp den omständigheten att ett utlämnande kan ske utanför kontorstid vilket innebär större administrativa kostnader i form av obekväm arbetstid och lägre personaltäthet. Om den lagringsskyldige inte har beredskap tas ingen begäran emot utanför kontorstid (i den meningen att den lagringsskyldige inte görs medveten om begäran förrän kontorstid nästa arbetsdag) och utlämnandet kommer inte heller ske utanför kontorstid vilket innebär att schablonen utanför kontorstid inte kommer tillämpas i denna situation. Att dela upp schablonerna i kontorstid respektive utanför kontorstid innebär att mindre diskrepans uppstår avseende ersättningen mellan de lagringsskyldiga som har beredskap och därmed arbetar efter kontorstid och de som inte har det. 12 Prop.2010/11:46 sid 80, jfr. SOU 2007:76, sid 181.

16(21) 3.2.5 Standardiserat gränssnitt 5 Ersättning ska betalas med hälften av de i 4 angivna beloppen om uppgifterna lämnas ut med hjälp av ett överenskommet standardiserat gränssnitt. Sådant standardiserat gränssnitt ska vara utarbetat av ett standardiseringsorgan. Det finns en önskan från såväl brottsbekämpande myndigheter som från många lagringsskyldiga att ett standardiserat gränssnitt kan användas mellan lagringsskyldig och begärande myndighet vilket i betydande grad skulle automatisera och effektivisera hanteringen. Tidsvinsten som ett gränssnitt mellan myndigheter och uppgiftsutlämnare baserat på ETSI-gränssnittet 13 (anpassat för Sverige i Report ITS 27 14 ), skulle ge bedöms av PTS bli ungefär 50 procent jämfört med ett förfarande som idag används där framför allt telefon, e-post och fax används. Inget av dessa gränssnitt används idag vid utlämning men många tjänsteleverantörer har ambitionen att gå över till detta när ITS 27 blir klar. De lägre kostnaderna motiverar också en lägre ersättning i motsvarande grad, vid utlämning baserat på nämnda gränssnitt. Om parterna kommer överens om ett standardiserat gränssnitt utarbetat av ett standardiseringsorgan, exempelvis report ITS 27 eller ETSI TS 102 657, så föreslås ersättning lämnas med hälften av de i 4 angivna beloppen. 3.2.6 Undantag från schabloniserad ersättning 6 När kostnaderna för utlämning avsevärt avviker från den ersättning som lämnas enligt 4 och 5 får den lagringsskyldige istället begära ersättning som motsvarar kostnaderna i det enskilda fallet. Ovan har nämnts att bland de lagringsskyldiga kan de mindre tjänsteleverantörerna ha mindre utvecklade system som ger lägre möjlighet till automatisering vilket i sin tur kan innebära att större kostnader uppstår i enskilda utlämningsärenden. Särskild hänsyn bör tas till dessa lagringsskyldiga så att schablonersättningen inte blir för låg vilket den kan riskera att bli när ersättningsnivån i hög grad grundas på kostnaderna för de största lagringsskyldiga tjänsteleverantörerna som rimligen också har de lägsta kostnaderna per utlämnande. Vidare kan en ovanlig eller särskilt komplicerad begäran om utlämnande komma att kosta betydligt mer än den föreskrivna schablonersättningen. För att det inte ska drabba de lagringsskyldiga finns en möjlighet att frångå schablonen. I dessa fall får ersättning för den uppkomna kostnaden begäras i det enskilda ärendet. Det är rimligt att de lagringsskyldiga i sådana fall också måste prestera en redovisning av den uppkomna kostnaden. Det torde inte vara någon risk för att den utlämnande tjänsteleverantören kommer att kräva justering av schablonersättningen när så inte är motiverat eftersom de administrativa kostnaderna för att ta fram ett kostnadsunderlag för kostnaderna i ärendet utgör en effektiv motvikt. 13 ETSI TS 102 657. 14 Lägg in fotnot när denna finna på ITS webbplats www.its.se planerat till 15 juni 2012.

I och med att denna möjlighet till undantag införs när avvikelsen mellan schablonersättningen och kostnaderna för en utlämning är allt för stor anser PTS sammantaget att konsekvenserna för de lagringsskyldiga inte blir för betungande. Föreskrifterna innebär en administrativ lättnad för såväl de lagringsskyldiga som för de begärande myndigheterna. Att det finns en typ av säkerhetsventil i form av möjlighet till avsteg från schablonbeloppen säkerställer att ingen lagringsskyldig kommer att behöva utföra väldigt dyra utlämningar till för låg ersättning. Samtidigt kommer inte de begärande myndigheterna att behöva betala mer än antingen föreskrivna schabloner eller, om kostnaderna skulle avvika avsevärt, de kostnader som uppstått som en följd av begäran. 17(21) 3.2.7 Sammanfattande slutsatser De föreslagna föreskrifterna är en del av bestämmelserna kring skyldighet om lagring av uppgifter för brottsbekämpande ändamål. Anpassning till denna skyldighet förväntas innebära investeringskostnader för alla lagringsskyldiga. Anpassningsskyldigheten förväntas också påverka de mindre tjänsteleverantörer som är lagringsskyldiga något mer än de större. Denna konsekvensutredning ska dock inte ta hänsyn till den påverkan som kan uppstå vad gäller anpassningsskyldigheten utan endast den påverkan som föreliggande förslag till föreskrifter om ersättning för utlämnande innebär. Om ersättningen skulle bestämmas för varje enskilt ärende skulle det leda till stora administrativa kostnader för båda parter vilket riskerar att hämma effektiviteten både i leverantörernas och i de brottsbekämpande myndigheternas verksamheter. Hittills har det dessutom varit mycket svårt för Säkerhetspolisen och de största leverantörerna att komma överens, varför förhandlingarna har varit både resurskrävande och tidsödande. Säkerhetspolisen har generella avtal med mindre än en handfull leverantörer och det tog enligt uppgift mellan två och tre år av förhandlingar innan överenskommelserna nåddes. 15 PTS bedömer således att förevarande förslag till föreskrifter kommer leda till att framförallt brottsförebyggande myndigheter kommer att spara mycket tid och resurser genom att inte behöva förhandla med alla lagringsskyldiga. Men även de lagringsskyldiga sparar tid och resurser på att kunna tillämpa schabloner vid utlämnandet av uppgifter. De få lagringsskyldiga som eventuellt har lyckats förhandla sig till ett väldigt förmånligt avtal med Säkerhetspolisen kommer troligen dock att som en följd av föreskrifterna få lägre ersättning. Den sammantagna samhällsekonomiska nyttan med den föreslagna föreskriften får dock anses vara av överordnad natur jämfört med dessa. 3.3 Påverkan på konkurrensförhållanden för företagen Lagringsskyldigheten och den tillhörande skyldigheten om utlämnande av uppgifter innebär en viss verkan på konkurrensen. Om de ökade kostnaderna 15 Prop. 2010/11:46 sid. 69.

blir för höga för de små leverantörerna, kan det leda till att de blir tvungna att träda ut från marknaden, vilket i så fall kan leda till en minskad konkurrens. 18(21) De föreslagna föreskrifterna innebär en tydlighet vad avser vilken ersättning de lagringsskyldiga kan förvänta sig vid utlämning. Det innebär också att den administrativa börda som en specificering och ett styrkande av uppkomna kostnader annars skulle innebära underlättas betydligt. Å andra sidan innebär den schabloniserade kostnaden att den faktiska kostnaden inte i alla fall ersätts. De förändringar som föreslås kan antas påverka de företag som verkar på marknaden i varierande utsträckning, beroende på bland annat hur många utlämningsärenden som hanteras och hur utvecklade rutiner som finns kring utlämnandefrågor. Det finns anledning att tro att de mindre tjänsteleverantörer som är lagringsskyldiga har sämre utvecklade rutiner inom området och att utlämnandet därför också kräver mer arbete till högre kostnader. Detta kan i sin tur innebära att dessa lagringsskyldiga leverantörers administrativa arbete inte kommer att ersättas helt vid en användning av en schabloniserad ersättning som riskerar att i större utsträckning motsvara de större lagringsskyldiga tjänsteleverantörernas kostnader för enskilda utlämnanden. Å andra sidan har de mindre leverantörerna också mindre kundstockar vilket torde innebära att risken för att många utlämnanden kommer ske är förhållandevis liten. En liten lagringsskyldig tjänsteleverantör behöver inte heller sätta sig och förhandla om ersättningen med myndigheterna. Det finns också i de föreslagna föreskrifterna en undantagsmöjlighet för det fall kostnaden i det enskilda fallet i betydande grad avviker från den schabloniserade ersättningen. PTS gör sammantaget bedömningen att konkurrensförhållandena på marknaden inte i någon större utsträckning kommer att påverkas negativt av de föreslagna föreskrifterna.

4 Övrigt 19(21) 4.1 Regleringens överensstämmelse med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU PTS gör bedömningen att förslaget till föreskrifter om ersättning överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU och att föreskrifterna inte går utöver dessa skyldigheter. Dessutom regleras inte frågor om ersättning vid utlämnande av direktiv 2006/24/EG. 4.2 Behovet av särskilda hänsyn till små företag PTS har beaktat frågan om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning. Bland de som berörs av föreskrifterna uppskattar PTS att det finns allt från företag med en årsomsättning på under en miljon kronor till företag med en årlig omsättning på trettio miljarder kronor. Flertalet av företagen befinner sig i det nedre delen av spannet. Föreskrifterna innebär en schabloniserad ersättning för utlämnande. Eftersom den schabloniserade ersättningen i undantagsfall kan vara betydligt lägre än de faktiskt uppkomna kostnaderna, något som kan vara vanligt bland de mindre tjänsteleverantörer som är lagringsskyldiga med mindre effektiva utlämningsrutiner, har en möjlighet införts att få ersättning för kostnaden i det enskilda fallet vid de få tillfällen dessa tjänsteleverantörer kommer att behöva lämna ut uppgifter. Med dessa åtgärder vidtagna bedömer PTS att adekvat hänsyn tagits till små företag. 4.3 Tidpunkten för ikraftträdande och behovet av speciella informationsinsatser De förändrade reglerna i LEK trädde i kraft den 1 maj 2012. För att det ska vara tydligt vilken ersättning som utgår och därigenom att de administrativa åtgärderna för såväl lagringsskyldiga som brottsbekämpande myndigheter ska minimeras är det angeläget att den föreslagna regleringen kan träda i kraft så snart som möjligt. PTS har i samband med framtagandet av föreskrifterna fört en dialog med lagringsskyldiga tjänsteleverantörer på marknaden. En inte oansenlig mängd information om reglerna och dess tillkomst har således redan givits. Det kan även finnas ytterligare behov av att lämna information om reglerna på PTS webbplats liksom sådan information som lämnas till nyanmälda (och därmed lagringsskyldiga) tjänsteleverantörer på marknaden.

5 Avslutning 20(21) 5.1 Underrättelse för anmälan till Europeiska kommissionen 6 förordningen (1994:2029) om tekniska regler föreskriver att en myndighet som avser fatta beslut om en teknisk regel i god tid ska underrätta Kommerskollegium om det förslag som den har utarbetat. Bestämmelserna i förordningen ansluter till Sveriges internationella förpliktelser enligt bl.a. Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG, om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. Enligt PTS bedömning är ifrågavarande föreskrifter inte att se som sådana tekniska regler som ska underrättas enligt nämnda förordning. 5.2 Kontaktpersoner Mattis Wellander mattias.wellander@pts.se (sakfrågor) 08-678 58 75 Sofie Sandell sofie.sandell@pts.se (rättsliga frågor) 08-678 56 19

Bilaga 1 21(21) FEK 2003:396 39 pkt. 1 39 pkt. 2 39 pkt. 3 39 pkt. 4 39 pkt. 5 40 pkt. 1 40 pkt 2 40 pkt. 3 41 pkt. 1 41 pkt. 2 41 pkt. 3 42 pkt. 1 42 pkt. 2 42 pkt. 3 42 pkt. 4 42 pkt. 5 43 pkt. 1 43 pkt. 2 43 pkt. 3 43 pkt. 4 43 pkt. 5 Uppgiftskategorkategorkategorkategori Uppgifts- Uppgifts- Uppgifts- 1 2 3 4 Uppgiftskategorkategorkategori Uppgifts- Uppgifts- 5 6 7 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X