Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?



Relevanta dokument
byggstenar för att forma ett samhälle för alla 4Handikappnämndens målprogram i Karlskrona kommun Lättläst

Uppdaterad

Om barns och ungas rättigheter

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

Genomförandeplan. Min vilja

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Mitt Liv Jag Bestämmer! Inspirationsdag om delaktighet

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

RJL 2015/524. Namn: Personnummer: Datum: individuell plan. Genomförandeplan. Min vilja

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun

Lättläst handikapplan för Staffanstorps kommun 2

Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell,

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

Information om LSS LÄTTLÄST

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Individuell plan LSS

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Lättläst LSS för vuxna

Individuell plan LSS

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är:

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Välkommen till Särvux i Sala

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Resultat brukarundersökning LSS boende

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen

Möjlighet att leva som andra

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

Välkommen till Särvux i Sala

Gruppbostad och servicebostad

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Vad är goda levnadsvillkor för dig?

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Hemtjänsten Svarsfrekvens 77 av 130 utdelade = 60 %

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Det är ditt liv. Delaktighet i sikte. Lättläst handledning för cirkelledare

SKYDDSOMBUD En enkel broschyr om ditt viktiga uppdrag och samarbete för en bra arbetsmiljö

FUNKTIONS- NEDSÄTTNING OCH ARBETE

Särskild utbildning för vuxna Särvux

Samtliga brukare inom OFF- funktionshinder. -Resultat från enkät-/intervjuundersökning.

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Enkät till dig som har NPF-diagnos

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen. Daglig verksamhet

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

INLEDNING. Olle är 77 år. Han har intellektuell funktionsnedsättning och har större delen av sitt liv bott på olika institutioner.

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

5 vanliga misstag som chefer gör

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

- Jag bor i ett hus tillsammans med min man, min. son och min dotter. Huset är gammalt, men^vi har. :om mycket. Vi har också en stor trädgård.

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Intervju med Elisabeth Gisselman

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Torsås. Lättläst. kommun LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Att leva som andra. Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Mål och handlingsplan Område funktionshinder år Omsorgsförvaltningen

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar

Arbetsmiljöenkät 2011

Åsa Schill & Ulrika Kragell EGET FÖRETAGANDE & FAMILJ. Skall det bli business och affärer av det måste familjen vara med!

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Mål- och handlingsplan. LSS Svalövs kommun

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Transkript:

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se www.regionuppsala.se Bearbetning till lättläst: Kitte Arvidsson https://www.facebook.com/begripligakitte 2

Grupper i två kommuner samtalar Två grupper i Uppsala län har samtalat om hur de som har LSS-stöd kan bestämma mer. Grupperna kommer från två olika kommuner. Personer som har LSS-stöd, anhöriga, FUB, personal, chefer och politiker var med i grupperna. De har lärt av varandra och berättat om sådant de är med om. Grupperna har träffats fyra gånger. 3

Det här har grupperna pratat om Vad menar du med att bestämma? Hur kan du bestämma? Vad kan du göra för att fler ska få bestämma mer? Den som har LSS-stöd behöver andra människor för att få ett bra liv. Vad kan personal och andra göra för att du ska kunna klara så mycket som möjligt själv? Hur kan arbetet fortsätta så att de som har LSS-stöd kan bestämma mer? Hur har det varit att vara med i grupperna? 4

Det är viktigt att någon lyssnar Andra ska inte bestämma över våra liv. Det är viktigt att personal lyssnar och att alla blir tagna på allvar. Det kan handla om sådant som är viktigt i vardagen. Men politiker behöver också lyssna. 5

Viktigt att lyssna både hemma och på arbetet På arbetet kan det handla om att få byta jobb eller arbetsuppgifter. Hemma vill en del själva bestämma vilken dag de ska laga mat i gruppbostaden. Någon står i kö för en ny bostad men får aldrig veta hur det blir. Jag bestämmer ingenting, sade en deltagare i en grupp! 6

Tala om hur du vill ha det Personalen vill att hyresgäster och arbetstagare ska tala om mer själva hur de vill ha det. Men ibland måste personalen sätta stopp för förslag som inte kan fungera. Personalen vill bestämma tillsammans med hyresgästen eller arbetstagaren. Men det finns också sådant som du inte kan bestämma om, men personalen måste alltid tänka på vilka de jobbar för. De måste ge stöd även om de tycker att det du vill göra är en dålig idé. 7

Vem bestämmer? Det är svårt att förstå ibland vem som bestämmer. De som har LSS-stöd känner ofta att mycket inte är till för deras skull. 8

Viktigt att ge rätt stöd Personalen ska inte ge för mycket stöd, men heller inte för lite. Många har en genomförandeplan där det står vad en person ska få för stöd. Några tyckte att den planen var mer till för personalen. En del ville gå igenom planen oftare och kunna ändra den. 9

När du har idéer Det är viktigt att du får svar när du kommer med förslag. Det måste finnas någon som lyssnar. De som är med i en undersökning måste får veta resultatet av undersökningen. Många tycker att de som har LSS-stöd, politiker, chefer och personal inte pratar med varandra. Då kan det kännas som att man inte blir tagen på allvar. 10

Fritid Många vill ha något att göra på fritiden, men det kan vara svårt att ordna om det saknas personal. Det kan också vara långt och dyrt att resa till något man vill vara med på. En del ville träffa människor som inte har ett funktionshinder. Det kan vara på kurser eller i föreningar. Ofta känner personer med funktionshinder att de inte lever tillsammans med andra i samhället. 11

Hur är det att ha LSS-stöd? Du kan bestämma var du ska bo, vad du ska göra på jobbet, vilken mat du ska handla. Men många säger att det beror på vad personalen, god man eller någon i familjen vill eller kan. En del i grupperna tyckte att de inte kan bestämma om så mycket. Men det har blivit bättre. 12

Hur är det att ha LSS-stöd? Det är kontaktpersonen som bestämmer när vi ska träffas, säger en deltagare. Jag kan resa med min god man när hon har tid, säger en annan. En deltagare i gruppen vill bestämma vad han vill göra och med vilka han vill göra det. Men det kan vara svårt att välja personal för det kan verka som att annan personal är dålig. 13

Ditt hem är personalens arbetsplats Om man är sjuk måste man först prata med personalen, fast man vill gå till läkaren direkt. Många tycker att de inte kan bestämma så mycket. Man får säga vad man tycker, men det blir oftast personal som bestämmer. Det är deras arbetsplats, som måste passa dem också. Ofta måste man ta mer hänsyn till hur det är för personalen, än vad man själv behöver och vill ha. 14

Ditt hem är personalens arbetsplats Någon tyckte att stödet kändes mer som kontroll än som hjälp. Personalen hjälper ibland på fel sätt och har inte kunskap. Det måste också finnas tillräckligt med personal så de som har LSS-stöd kan göra det de vill göra. 15

Vilka har makten? Personer som jobbar med människor med funktionshinder tror ibland att de vet mer än personen som har funktionsnedsättning. De som har en funktionsnedsättning ska alltid göra rätt och får inte prova och göra fel. Chefen och personalen har makten. Det måste alla veta och tänka på, men det är viktigt att ha rätt att leva som andra och få stöd för att kunna göra det. 16

En del är inte överens Många berättade om att personal, gode män och familjen kommer i bråk och tycker olika. Då känns det som att felet är hos den som har stöd. Den personen blir tyst och vågar inte säga hur han vill ha det. 17

Ibland bestämmer någon i familjen och vill att personalen ska göra som de säger. Men personalen måste först och främst lyssna på dig. 18

Att behöva någon Så här säger några i grupperna: När man behöver någon betyder det att man inte kan allt själv utan man behöver hjälp. Man måste vara snäll för att få hjälp och göra som andra tycker och tänker. Det är vad man själv vill som är viktigt, säger någon. Inte vad god man tycker. 19

Att behöva någon Ibland blir det för mycket hjälp, särskilt om personalen inte riktigt vet hur mycket en person behöver. Då får personen inte en chans att klara mer själv. Det är viktigt att den som får stöd får bestämma om hur stödet ska vara. Den som har stöd vill ibland ha mer ansvar och lära av sina misstag. Jag vill pröva och se vad jag klarar och lära mig av det, säger en i grupperna. 20

Personalen måste tänka själv Personalen ska inte bara göra så som den brukar göra utan måste tänka själv på hur just du vill ha det och ge förslag. 21

Kunskap De som har LSS-stöd, personal, chefer och politiker måste prata med varandra och ge olika förslag på ett sätt som alla förstår. Ofta bestämmer politiker något utan att ha kunskap om vad personer verkligen behöver. Om människor inte möts och pratar med varandra blir det lätt så att man gör samma sak hela tiden och den som har LSS-stöd får inte lära sig något nytt. 22

Lära känna varandra Personalen måste lära känna dem som de ska ge stöd till. De måste lyssna och ta sig tid. De som inte kan tala måste få hjälp med att säga hur de vill ha det. 23

Planer måste gå att ändra Planer får inte vara så bestämda att det inte går att ändra i dem efter vad du vill. Många behöver olika slags hjälpmedel, men får inte veta att de finns. 24

Förslag från grupperna Båda grupperna gav förslag på hur de som har LSS-stöd kan bestämma mer. Du ska själv kunna bestämma var du ska träffa handläggaren. När en ny bostad ska byggas eller byggas om ska man undersöka vad personer som står i kö behöver och vad de som vill byta bostad behöver. 25

Förslag från grupperna Ge information både på papper med bild och text och genom samtal. Arbetsterapeuter ska söka upp personer som behöver stöd. Personal ska få gå på kurser. Skolan har lärare som lär elever att använda dator. Det kanske skulle vara bra för dem som har LSSstöd också. Kommunens hemsida ska ha tips på bra hjälpmedel. Personal och andra ska kunna göra studiebesök. 26

Förslag från grupperna Du ska ibland kunna göra vad du känner för och inte alltid ha hela schemat fullt. Extra personaltid kan behövas så det inte blir för stressigt. Personal ska kunna träffa annan personal och få ideér. Du ska kunna prova olika saker, röra på dig och hitta något som passar just dig. Människor med samma intressen ska kunna mötas. 27

Hur kan arbetet med att få bestämma mer fortsätta? De två grupperna gav många förslag på hur arbetet med att få bestämma mer kan fortsätta. Grupperna kan fortsätta samtala med en ledare som ser till att alla får prata. Starta fler grupper för att fler ska kunna vara med. Möten för alla kring särskilda ämnen. 28

Hur kan arbetet med att bestämma mer fortsätta? Bjuda in politiker och anställda på frågestunder med olika ämnen. Alla ska kunna komma och mötena kan vara på ett bibliotek. Berätta för andra och försöka få med dem i grupperna som samtalar. Berätta om grupperna på kommunens hemsida. Sätta upp anslag på gruppbostäder och dagliga verksamheter. Informera på träffar på arbetsplatserna och i tidningar, radio och tv. 29

Hur kan arbetet med att bestämma mer fortsätta? Viktigt med broschyrer och lättläst information. Undersöka hur de som har LSS-stöd vill kunna bestämma mer. 30

Så här har det varit att prata i grupperna Bra sätt att sitta och prata i grupperna. De som har stöd kunde berätta vad de är med om. Det har varit bra att man fått säga vad man vill. Intressant att träffa andra människor. Bra att lära av varandras kunskaper och av vad de varit med om. Jättebra att träffas. Vi samlas så sällan och lyssnar på varandra. 31

Så här har det varit att prata i grupperna Många olika personer har kommit med olika idéer om samma fråga. Bra med någon som leder samtalen och bra frågor. Det har varit intressant. Jag vill verkligen fortsätta. Bra att alla kunde säga sitt. Inget är rätt eller fel. Jag har lärt mig mycket av att bara lyssna. Samtalen har varit öppna fast det har funnits färdiga frågor att diskutera. 32