Driftkostnader i småhus 2014
Driftkostnadsrapport 2014 Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. Bland barnfamiljer bor 70 procent i småhus. Småhuset erbjuder en god boendemiljö för barn och vuxna, men kräver också underhåll i form av både eget arbete och pengar. Val av boendeform innebär också val av livsstil. Den som bor i hyresrätt betalar en hyra som inte är marknadsmässigt satt, utan bestäms i en politiskt styrd process. Småhusägare betalar marknadsmässiga priser för sitt boende. I hyresrättet ansvarar fastighetsägaren för drift och underhåll. Småhusägare ansvarar själva för drift och underhåll. Att bo i småhus innebär därför mer arbete och högre utgifter jämfört med att hyra, men det ger också tillbaka god boendemiljö och friheten att forma sin egen omgivning i viss mån. Denna rapport kartlägger storleken på typiska driftkostnader i småhus per kommun. Vilka driftskostnader har kartlagts? Rapporten redovisar förväntade driftskostnader för ett vanligt småhus för 2014. Uppgifterna kommer från officiella källor samt egna kompletteringar, och inkluderar elnät, elström, VA, avfallsavgifter, försäkringar, fastighetsskatt och en schabloniserad underhållskostnad. För att göra uppgifterna jämförbara har ett typhus använts i så stor utsträckning det varit möjligt. Typhusets egenskaper redovisas under respektive avsnitt nedan. Värt att poängtera är att typhuset värms med värmepump. Skillnader i fjärrvärmepriser kommer därför inte fångas upp av denna kartläggning. I kommuner som domineras av fjärrvärme är typhuset naturligtvis mindre relevant. Elnät Uppgifterna kommer från Energimarknadsinspektionen och gäller en hushållskund med 20 ampers säkring och 20 000 kwh användning per år. Det är en typkund som värmer helt eller delvis med el. Gränserna för elnät följer inte kommungränserna. Elnätet förändras dessutom hela tiden till följd av förändringar i ägande och gränsdragningar. Med hjälp av uppgifter från Energimarknadsinspektionen och från www.natomrade.se har ett dominerande elnät i varje kommun valts ut. Typhuset antas vara placerat i detta dominerande elområde. Men det finns alltså områden i vissa kommuner som har ett annat nätbolag än det som redovisas här. Vissa elnätbolag har inte rapporterat in relevant data till Energimarknadsinspektionen, varför de utesluts från jämförelsen. I flera fall handlar det om att nätbolaget använder en så kallad effekttariff, för vilken det inte beräknats en förväntad kostnad för typhuset. Elström Genomsnittliga elpriser per elområde har hämtats från Vattenfall. Därefter har det slutliga priset beräknats genom att lägga till kostnader för skatt och moms. Användningen antas vara 20 000 kwh per år.
Vatten och avlopp Uppgifterna är hämtade från Svenskt Vatten. Typhuset är ett friliggande källarlöst enbostadshus med 5 rum och kök, badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsytan är 150 kvm inklusive garage om 15 kvm. Tomtytan är 800 m2 och vattenförbrukningen 150 kubikmeter per år. Fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten. Avfall Uppgifterna kommer från Avfall Sverige. Därefter har de kompletterats med en rundringning. Det som redovisas är det avfallsabonnemang som kommuner anger är vanligast. Det är i regel ett 190- literskärl med hämtning varannan vecka och ofta någon form av matsortering. Floran av avfallsabonnemang är svåröverblickbar. Svagheten med att redovisa det abonnemang som kommunen anger är vanligast är att jämförelsen mellan kommuner riskerar att halta. Att redovisa exakt samma abonnemang för alla kommuner har å andra sidan svagheten att inte vara representativt för den verkliga kostnaden för hushåll i en kommun, i det fall mycket få hushåll har det abonnemang som redovisas. Rapporten redovisar det abonnemang som kommunen angett som det vanligaste. Avfall Sveriges avgifter har kompletterats med egen datainsamling från kommunerna. Bilden som framträder är att hämtning varannan veckan av ett 190-literkärl eller motsvarande är ett vanligt abonnemang. Det förekommer också ofta matsortering. Flera kommuner har väsentligt högre priser för osorterat avfall. Försäkring Uppgifterna kommer från Compricer, och visar genomsnittlig försäkringspremie för villa/hemförsäkring för 2014. Fastighetsskatt Uppgifter om genomsnittliga taxeringsvärden kommer från SCB. Därefter har fastighetsskatten beräknats genom att multiplicera med 0,75%. Fastighetsskatten blir aldrig högre än 7261 kronor, vilket är det beräknade taket. Underhåll Den årliga underhållskostnaden har satts till 23 483 kronor om året, baserat på kalkylen nedan. Som synes är priser och avskrivningstider högst ungefärliga. Kalkylen kommer ursprungligen från bloggen Cornucopia. Alla kommuner tilldelas samma underhållssiffra.
Underhåll Pris Avskrivningstid Årlig avskrivning Tvättmaskin 6 000 kr 15 400 kr Torktumlare 6 000 kr 15 400 kr Köksinredning 100 000 kr 25 4 000 kr Kylskåp 6 000 kr 15 400 kr Frys 6 000 kr 15 400 kr Diskmaskin 4 500 kr 15 300 kr Spis 6 000 kr 15 400 kr Kakel 60 000 kr 30 2 000 kr Badkar/duschkabin 3 000 kr 20 150 kr WC 2 000 kr 20 100 kr Tvättställ 2 000 kr 20 100 kr Värmesystem/panna/varmvattenberedare/värmepump 50 000 kr 20 2 500 kr Tak, omläggning 100 000 kr 40 2 500 kr Hängrännor 15 000 kr 30 500 kr Målning 50 000 kr 10 5 000 kr Fönster 45 000 kr 30 1 500 kr Rörledningar 50 000 kr 60 833 kr Omdränering 50 000 kr 25 2 000 kr Summa 23 483 kr Per månad 1 957 kr Kommuner som saknas Elva kommuner ingår inte i Villaägarnas studie över driftkostnader för småhusägare. I ett antal kommuner har det dominerande bolaget effekttariff för villakunder, vilket gör att uppgifter som är jämförbara med typhuset saknas. Dessa kommuner är: 1. Falköping i Västra Götalands län 2. Malung-Sälen i Dalarnas län 3. Partille i Västra Götalands län 4. Sollentuna i Stockholms län 5. Sala i Västmanlands län 6. Heby i Uppsala län I följande kommuner har det dominerande bolaget inte typkunden Villa-20-20: 1. Alingsås i Västra Götalands län 2. Åsele i Västerbottens län Tre andra kommuner som inte ingår i studien eftersom det saknas andra data är: 1. Knivsta i Uppsala län 2. Färgelanda i Västra Götalands län 3. Lekeberg i Örebro län
Resultat Olika kommuner har olika förutsättningar att tillhandahålla service. Att en kommun är dyr behöver inte bero på ont uppsåt från kommunledningen. Däremot kan det fungera som en väckarklocka. Resultaten visar på stora skillnader mellan landets kommuner. Billigast ur driftkostnadssynpunkt är Boden, med 57 300 kronor per år. Dyrast är Tjörn med 72 200 kronor per år. Skillnaderna beror naturligtvis på samtliga undersökta variabler, men även inom en och samma kostnadspost kan skillnaderna vara stora. Efter allmänt underhåll och kapitalförslitning är den enskilt största posten elström. Den skiljer sig dock rätt lite mellan kommunerna, eftersom prisskillnaderna mellan landets fyra elområden varit förhållandevis små. Den nedsatta elskatten i delar av norra Sverige ger upphov till större skillnader. Typhuset i elområde 1 (som är längst norrut) betalar under 13 500 kronor om året i elräkningar (exklusive elnät) medan samma elanvändning i elområde 3 och 4 (Mellan- och Sydsverige) kostar över 16 000 kronor (16 018 i elområde 3 och 16 112 i elområde 4). Elnät förklarar ofta en stor del av både den totala driftkostnaden per år och skillnader mellan kommuner. De tre stora elnätbolagen Vattenfall, E.ON och Fortum utmärker sig som dyra. Den lägsta elnätsavgiften är 4 660 kronor (Skövde) och den högsta 11 996 kronor (Hjo, Almnäs bruk, som dock inte är det största nätet i kommunen, och därför inte redovisas i tabellerna). Fortums nät i Värmland med omnejd kostar typhuset 11 465 kronor om året. Landets lägsta VA-taxa finns i Stockholm, 2960 kronor, och det dyraste i Tjörn med 10 670 kronor. Avfallsavgifterna pendlar mellan 914 kronor (Kungsbacka) och 3 314 kronor (Bjurholm) om året, och fastighetsskatten mellan 1 335 (Åsele) och taket 7 261 kronor om året. Dyraste försäkringspremien finns i Danderyd med 6 442 kronor, och billigaste i Dals-Ed med 2 267 kronor. De tio dyraste kommunerna redovisas i tabellen nedan. Kommun Nätbolag (största) Elnät ink moms 2014 Elström VA Avfall Försäkring Fastighetsskatt Underhåll Elområde Summa Tjörn Fortum Distribution AB 8 945 kr 16 018 kr 10 670 kr 2 063 kr 3 779 kr 7 261 kr 23 483 kr 3 72 219 kr Hammarö Fortum Distribution AB 11 465 kr 16 018 kr 7 660 kr 2 350 kr 3 910 kr 7 261 kr 23 483 kr 3 72 147 kr Kil Fortum Distribution AB 11 465 kr 16 018 kr 8 284 kr 3 177 kr 4 005 kr 5 258 kr 23 483 kr 3 71 690 kr Värmdö Vattenfall Eldistribution AB 9 120 kr 16 018 kr 8 560 kr 2 593 kr 4 637 kr 7 261 kr 23 483 kr 3 71 672 kr Tanum Fortum Distribution AB 8 945 kr 16 018 kr 10 315 kr 2 293 kr 3 164 kr 7 261 kr 23 483 kr 3 71 479 kr Orust Fortum Distribution AB 8 945 kr 16 018 kr 8 645 kr 2 684 kr 4 048 kr 7 261 kr 23 483 kr 3 71 084 kr Öckerö Fortum Distribution AB 8 945 kr 16 018 kr 8 547 kr 2 799 kr 3 523 kr 7 261 kr 23 483 kr 3 70 576 kr Strömstad Fortum Distribution AB 8 945 kr 16 018 kr 8 163 kr 2 405 kr 4 180 kr 7 261 kr 23 483 kr 3 70 455 kr Bollebygd Vattenfall Eldistribution AB 9 120 kr 16 018 kr 8 564 kr 2 343 kr 3 551 kr 7 261 kr 23 483 kr 3 70 340 kr Söderköping E.ON Elnät Sverige AB 8 965 kr 16 018 kr 7 372 kr 2 778 kr 4 390 kr 7 261 kr 23 483 kr 3 70 267 kr
De tio billigaste kommunerna är de följande: Kommun Nätbolag (största) Elnät ink moms 2014 Elström VA Avfall Försäkring Fastighetsskatt Underhåll Elområde Summa Boden Bodens Energi Nät AB 5 940 kr 13 479 kr 4 688 kr 1 769 kr 3 517 kr 4 433 kr 23 483 kr 1 57 309 kr Lycksele Skellefteå Kraft Elnät AB 8 183 kr 13 488 kr 3 485 kr 1 970 kr 3 305 kr 3 540 kr 23 483 kr 2 57 453 kr Malå Skellefteå Kraft Elnät AB 8 183 kr 13 488 kr 5 972 kr 1 908 kr 2 799 kr 1 643 kr 23 483 kr 2 57 475 kr Norsjö Skellefteå Kraft Elnät AB 8 183 kr 13 488 kr 6 343 kr 1 424 kr 3 511 kr 1 425 kr 23 483 kr 2 57 856 kr Tibro Tibro Energi AB 6 150 kr 16 018 kr 3 319 kr 1 630 kr 3 318 kr 4 245 kr 23 483 kr 3 58 163 kr Överkalix Vattenfall Eldistribution AB 9 840 kr 13 479 kr 5 047 kr 1 975 kr 3 219 kr 1 440 kr 23 483 kr 1 58 483 kr Övertorneå Övertorneå Energi AB 8 316 kr 13 479 kr 5 828 kr 1 532 kr 4 489 kr 1 898 kr 23 483 kr 1 59 025 kr Ragunda E.ON Elnät Sverige AB 9 170 kr 13 488 kr 6 464 kr 1 657 kr 3 576 kr 1 365 kr 23 483 kr 2 59 203 kr Lidköping Lidköping Elnät 4 781 kr 16 018 kr 3 860 kr 1 141 kr 2 935 kr 7 261 kr 23 483 kr 3 59 480 kr Piteå PiteEnergi, AB 5 795 kr 13 479 kr 6 177 kr 1 588 kr 3 887 kr 5 228 kr 23 483 kr 1 59 637 kr Det kompletta tabellverket finns i bilaga, inklusive en uppdelning per län. Högre upplösning av data I många kommuner finns fler än ett elnätbolag, varför driftskostnaderna varierar inte bara mellan utan även inom kommuner. Eftersom det kan råda viss osäkerhet om gränsdragningar har vi valt att inte presentera denna högre grad av upplösning i data. Icke desto mindre kan det vara intressant att se en överskådlig bild av dessa data. Följande datapunkter är på den högre upplösningsnivån. Varje punkt definieras av kommun- och elnätstillhörighet. Tabellen nedan redovisar alla områdens totala kostnad sorterad per län.
Sorterat på länets medelvärde ser samma tabell ut så här: Tre län utmärker sig som mindre dyra än övriga, nämligen Norrbotten, Jämtland och Västerbotten. Den ensamma cirkeln i högra hörnet är Gotland. Sverige är indelat i fyra elområden enligt Sverigekartan nedan. Sorterat på elområden fördelar sig länen diagrammet tabellen nedan. 69 000 68 000 67 000 66 000 65 000 64 000 63 000 62 000 61 000 60 000 Total driftskostnad i länet 0 1 2 3 4 I någon mån går det att påstå att nordliga län har lägre driftskostnader, men skillnaderna inom varje län är fortfarande väsentligt större än skillnaderna mellan länen.
Är skillnader ett problem? Olika kommuner har olika förutsättningar att bedriva verksamhet. I stora, glesbebyggda kommuner är det naturligt att nätverk såsom el och vattenledningar blir dyrare, räknat per hushåll. I kustkommuner kan särskilda förhållanden tänkas fördyra underhållet av VA-nätet. Att fastighetsskatten varierar beror på att den utgår från ett taxeringsvärde, som ska spegla marknadsvärdet. Även om skillnader i sig alltså inte behöver vara tecken på felaktigheter, utgör de en naturlig startpunkt för jämförelser kommuner emellan. Är detta politik? Vad kan göras? Så gott som varje kostnadsområde styrs direkt eller indirekt av politiska beslut. Nedan följer en kort genomgång av respektive område. Priserna i elnäten regleras i lag. Den ansvariga myndigheten Energimarknadsinspektionen räknar ut en så kallad intäktsram, som visar hur stora intäkter ett bolag får ha över en viss tidsperiod. Olika kommunala bolag (samt de tre stora nätbolagen E.ON, Fortum och Vattenfall) väljer att utnyttja olika stora delar av intäktsramen. Somliga siktar på att slå i taket, och hålla så höga priser som möjligt, medan andra har det motsatta målet. Villaägarna arbetar för en reglering som simulerar konkurrens och pressar priserna. Elpriset (själva strömmen, inte nätabonnemanget som berördes ovan) varierar mellan landets fyra prisområden. Elområde 4 har i regel högre priser än resten av landet. Det betyder i förlängningen att Sydsverige finansierar en större del av det gemensamma elnätet stamnätet, som knyter ihop landets elnät än andra landsdelar. Det vore rimligt att sänka elskatten i Sydsverige för att kompensera för detta. VA- priserna styrs av en självkostnadsprincip, och VA-näten ägs av kommunerna. Det finns en risk att kommunen använder näten som kassakor, och låter VA-kollektivet betala för annan verksamhet än bara VA. Det är förbjudet och denna rapport påstår varken att det förekommer eller att det inte förekommer. Icke desto mindre är det värdefullt att granska kommunernas priser och jämföra dem med varandra, för att se om skillnaderna kan motiveras med skillnader i objektiva förutsättningar för verksamheten. Denna rapport är bara början på ett sådant gräv, som drivna journalister kan ta längre. Lika väl som priserna kan vara för höga, kan de tänkas vara för låga. Kommuner som riskerar att drabbas av översvämningar eller på annat sätt fallerande VA-nät, bör i tid se till att investera för att undvika onödiga skador i fastigheter och infrastruktur. I och med att en självkostnadsprincip styr finns en viss risk för underinvesteringar. Avfallsavgifterna är notoriskt svåröverblickbara. Den kompletterande rundringningen visade emellertid att flera kommuner vill styra beteendet med hjälp av prissättningen. Det kan ge upphov till diskussioner, som är specifika för varje kommun.
Försäkringspremierna sätts på en konkurrensutsatt marknad, där prissättningen styrs av kundernas preferenser och rörlighet. Därför är det av avgörande betydelse att kunderna får fullgod information. Försäkringar är komplicerade produkter, och enskilda småhusägare kan ha svårt att jämföra olika erbjudanden. För att stärka kundens förhandlingsposition finns instrumentet gruppförsäkring, där en mellanhand förhandlar med försäkringsbolaget för flera kunders räkning. Denna sorts kundmakt har lett till att nya försäkringar har skapats, och priserna pressats. Dessvärre är reglerna kring gruppförsäkringar svaga, på så sätt att försäkringsbolagen när kunderna väl tecknat försäkring kan koppla loss från mellanhanden, som därmed förlorar möjlighet att företräda kundkollektivet. Det försämrar konkurrensen på marknaden och gör försäkringskunderna mer utsatta än nödvändigt. Villaägarna föreslår en skärpning av lagen för att skydda kundernas intressen. Fastighetsskatten är sedan fastighetsskattereformen 2008 inte samma källa till otrygghet i boendet som tidigare. Icke desto mindre är det en löpande skatt på boende som saknar koppling till en löpande intäkt, höjer driftskostnaderna och tränger undan sparande och annan konsumtion. Fastighetsskatten baseras på ett uppskattat marknadsvärde. Villaägarna har i tidigare undersökningar visat att taxeringsvärdena ofta är missvisande, och att skatteunderlaget därför är felaktigt. Är det farligt att flytta? Denna kartläggning visar att driftskostnaderna varierar över landet. Den som flyttar gör därför klokt i att undersöka vilka driftskostnader det nya boendet för med sig. Varierande driftskostnader är ett lösbart informationsproblem. Så länge korrekta uppgifter finns tillgängliga kan både enskilda och organisationer överblicka konsekvenserna av att flytta, och undanröja risken för obehagliga överraskningar.