Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050

INNEHÅLL 3 Inledning 4 Konkreta åtgärder behövs 7 Utmaningar 7 Nyckelområden 8 Smarta elnät 9 Ökad produktion av koldioxidsnål el 10 Ny- och reinvesteringar i elnätet 10 Energieffektivisering 11 Forskning och Innovation

INLEDNING Den svenska regeringen har som vision att Sverige år 2050 ska vara ett land utan nettoutsläpp av växthusgaser, här kallat klimatneutralt. Planerna för att nå denna vision kommer inom det närmaste året att konkretiseras. Samtidigt arbetar EU med färdplanen mot det koldioxidsnåla (low carbon) samhället år 2050. Dessa långsiktiga perspektiv är positiva ur näringslivssynpunkt. Investeringar har ofta såväl lång livslängd som långa ledtider och forskningsinsatser bär frukt först efter många år. Samtidigt är näringslivets investeringar och forskningsinsatser en förutsättning för omställningen till ett hållbart och klimatneutralt samhälle. Visionerna måste nu därför kompletteras med konkreta åtgärder. Teknikföretagen och Svensk Energi arbetar båda för ett hållbart och klimatneutralt samhälle. Teknikföretagen och Svensk Energi har båda ett gemensamt ansvar att verka för utveckling och spridning av ny teknik som behövs för att nå klimatmålen till år 2050. Tillsammans har vi därför låtit genomföra en studie med syfte att identifiera vilka åtgärder som krävs för att åstadkomma detta. Studien fokuserar på användning, distribution och produktion av el och dess roll på vägen mot det klimatneutrala samhället. Det finns mer att läsa i ÅF:s underlagsrapport Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle 2050. 3

KONKRETA ÅTGÄRDER BEHÖVS Både Sverige och EU har satt upp mål för att kraftigt minska sin klimatpåverkan fram till år 2050. Visionerna är ambitiösa men nu krävs konkreta åtgärder om de ska kunna förverkligas. Teknikföretagen och Svensk Energi ger här sin syn på vilka insatser som behövs. EN INTEGRERAD NÄRINGS-, ENERGI- OCH KLIMAT/MILJÖPOLITIK Att klimatpåverkan är intimt förknippad med energisystemets utformning är ganska uppenbart och behovet av en samordning mellan energi- och klimatpolitik är därför redan uppmärksammat. Behovet av att samordna dessa politikområden med näringspolitiken är däremot inte lika uttalat. Kunskap, FoU, innovationer med mera har karaktären av kollektiva nyttigheter vilket motiverar bland annat en innovationspolitik som kompletterar klimat- och energipolitiken. LÅNGSIKTIGA SPELREGLER EN BLOCKÖVERSKRIDANDE ENERGIPOLITISK ÖVERENSKOMMELSE För att de kapitalintensiva investeringar som behövs för att gå mot ett klimatneutralt samhälle år 2050 ska komma till stånd, behövs så stabila förutsättningar som möjligt. Därför är det nödvändigt att en blocköverskridande energiöverenskommelse kommer till stånd. ETT TROVÄRDIGT OCH LÅNGSIKTIGT SYSTEM FÖR HANDEL MED UTSLÄPPS- RÄTTER För att investeringar som behövs för det klimatneutrala samhället ska komma till stånd behövs ett pris på koldioxid. Det måste även finnas en trovärdighet för att priset och utsläppshandelssystemet är långsiktigt, det vill säga att priset kommer att finnas en lång tid framöver och att det är någorlunda förutsägbart hur systemet kommer att utvecklas på lång sikt. MER FÖRNYBAR EL STÄLLER KRAV PÅ STARKARE OCH SMARTARE ELNÄT För att åstadkomma en utbyggnad av elnätet i ett europeiskt perspektiv behövs planer och reell utbyggnad som även tar hänsyn till den regionala och europeiska nyttan av utbyggnaden och inte bara den nationella. För att få detta till stånd behövs en EUgemensam finansieringsmodell för stamnätsutbyggnad utifrån nyttjandegrad, det vill säga att de länder som har nytta av investeringen är med och finansierar. För att åstadkomma ett storskaligt smart elnät krävs omfattande investeringar i infrastrukturen. Incitamenten för att göra sådana investeringar är svaga och det är inte heller tydligt att dagens elnätsreglering möjliggör en sådan investering. Därför måste det inom elnätsregleringen finnas ett utrymme för att kunna ta höjd för sådana investeringar så att dessa godkänns av regleringsmyndigheten som del av elnätsföretagens framtida kapitalbas. För att kunna uppnå de smarta elnätens fulla potential hos elanvändarna behöver också utveckling av smarta produkter ske och nya typer av elavtal behöver utvecklas. Vidare behöver enhetlig och internationella standarder för tekniken utvecklas. Allt detta är sådant som det bör ges goda förutsättningar för i en nationell plan för utbyggnad av smarta nät. ETT FUNGERANDE KRAFTSYSTEM EN FÖRUTSÄTTNING FÖR DET KLIMATNEUTRALA SAMHÄLLET De olika kraftslagen har olika roller i kraftsystemet och det måste även i framtiden finnas elproduktion som kan fylla dessa roller. 4

I det svenska och nordiska kraftsystemet används i dagsläget vattenkraften för att balansera svängningar i elproduktion och konsumtion, så kallad reglerkraft. Vattenkraften har också en viktig roll som baskraft i systemet. På grund av att kraftproduktion från mer oregelbundna energikällor såsom vind- och solkraft förväntas öka, kommer behovet av reglerförmåga öka i framtiden. I av staten initierade omprövningar av vattendomar riskerar dock nya krav leda till att upp emot 5 procent av elproduktionen i vattenkraftsanläggningar och därmed reglerförmåga går förlorad vilket bör tas i beaktande vid sådana omprövningar. Elmarknaden behöver också utvecklas för att hantera denna situation. Kärnkraften har, precis som vattenkraften, i dagsläget en viktig baskraftsfunktion i det svenska kraftsystemet. Vidare fungerar kraftvärme som baskraft under de kalla delarna av året. Kraftvärmens utbyggnadspotential är dock begränsad till värmebehovet i landet som är avtagande i framtiden. Tillgänglig baskraft i systemet innebär trygg energiförsörjning. Vindkraften kan inte, utan tillgänglig reglerkraft, fylla funktionen som baskraft på grund av dess oregelbundenhet i produktion. Det är viktigt med långsiktiga och förutsägbara spelregler för att investeringar i ny baskraft ska kunna komma till stånd. KORTARE LEDTIDER FÖR UTBYGGNAD AV NY ELPRODUKTION OCH ELNÄT Långa ledtider i tillståndshanteringen är ett hinder för fortsatt utbyggnad av koldioxidsnål elproduktion. När det gäller utbyggnad av elnät och överföringsförbindelser kan ledtiderna vara ännu längre än för produktionsanläggningar. Ett sätt att förkorta ledtiderna kan vara att inrätta en enda kontaktmyndighet i tillståndsprocessen och att införa tidsgränser för handläggningen av tillståndsärenden. 5

STÖD FÖR UTVECKLING AV FÖRNYBAR ELPRODUKTION I ett medellångt perspektiv behövs stöd till teknik som är under utveckling, till exempel sol- och vågkraft. Denna teknik kan behöva ett mer teknikspecifikt stöd än teknik som är närkommersiell, till exempel vindkraft. Stöden måste dock utformas så att de kan fasas ut vartefter tekniken blir konkurrenskraftig. EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING En övergång från fossila bränslen till el kan inom flera sektorer leda till omfattande energieffektivisering, till exempel inom transportsektorn, uppvärmning, och inom industrin. Därför bör produktreglering som ger ramarna för framtida produkter inte utformas så att elanvändning diskrimineras. Energimärkning och ekodesign (produktkrav) är exempel på europeiska styrmedel som hjälper till att överbrygga en informationsbrist. Denna reglering fungerar förhållandevis väl, men det är viktigt att sådana produktkrav på den inre marknaden också är anpassad till den globala marknaden, och att de genomförs och tilllämpas på ett harmoniserat sätt på den inre marknaden. För att ytterligare motivera slutanvändare att köpa nya smarta produkter som gör det möjligt att anpassa elanvändningen till variationen i tillgången till el, kan exempelvis nya affärsmodeller behöva utvecklas och andra stimulansmedel som exempelvis offentliga upphandling i kombination med innovationsupphandling. SATSA PÅ STRATEGISKA INNOVA- TIONSOMRÅDEN OCH FORSKNING, UTVECKLING OCH DEMONSTRATION För att utveckla forskningen inom de nödvändiga områdena, och öka kommersialisering av resultaten, behöver samverkan utvecklas mellan industri, universitet och högskolor, samt forskningsinstituten. Demonstrationsprojekt behövs inom bland annat smarta elnät och ny teknik för klimatneutral elproduktion. Det behövs också åtgärder för realisering av forskningsresultat. Därför bör bland annat innovationsupphandling utvecklas till ett bärande instrument framöver. Vidare är svenska forskningsmedel för att möjliggöra deltagande i EU:s forskningsprogram, till exempel SET-planearbetet (Strategic Energy Technology Plan) nödvändiga. 6

UTMANINGAR Utmaningen i att drastiskt minska utsläppen av koldioxid ter sig olika för Sverige och Europa som helhet. För Sverige ligger en av de största utmaningarna i att skapa ett oberoende av fossila bränslen i transportsektorn. Där kan ökad elanvändning, tillsammans med biobränslen, komma att spela stor roll. En ökad elanvändning behöver mötas med ökad produktion av koldioxidsnål el. I Europa som helhet ligger en stor utmaning i att genomföra drastiskt minskade koldioxidutsläpp från både transportsektorn och elproduktionen. Gemensamt för alla länder i Europa är utmaningen i ökad energieffektivitet. Kraven på minskade utsläpp innebär specifika utmaningar för kraftsystemet. Kraftsystemet kommer att behöva möta ett ökande behov av flexibilitet och det berör såväl elproduktion som distribution och användning. Dessa utmaningar ställer krav på kraftfulla investeringar inom flera områden såsom starkare nät, smartare nät, smartare produkter, mer flexibel elproduktion och energilagring. NYCKELOMRÅDEN Vi har identifierat ett antal nyckelområden som måste utvecklas för att kunna närma sig det klimatneutrala samhället. De utvalda nyckelområdena karaktäriseras av att de är kopplade till starka svenska forskningsmiljöer och företag som producerar varor och tjänster. Tillsammans ger detta goda möjligheter att bidra till såväl minskad klimatpåverkan globalt som näringslivsutveckling. Möjligheter som behöver rätt förutsättningar för att realiseras. De nyckelområden vi har identifierat i vårt projekt är: Smarta nät Ökad produktion av koldioxidsnål el Ny- och reinvesteringar i elnätet Effektivisering i produktion och slutanvändning 7

Smarta nät Ökad andel koldioxidsnål el Ny- och reinvesteringar i nätet Effektivisering i produktion och slutanvändning SMARTA ELNÄT Varför? Smarta elnät möjliggör större flexibilitet i kraftsystemet. Det är nödvändigt för att ta hand om en växande andel oregelbunden kraft, till exempel vindkraft och solenergi. Smarta elnät kan bidra till förbättrad styrning av elproduktion och distribution, användandet av elenergilager och ökad möjlighet att anpassa användningen av el efter tillgång och prissignaler, och därmed utjämning av effekttoppar. Svensk styrkeposition Sverige ligger lång fram inom forskning och utveckling kopplat till smarta nät. Det finns både rena forskningsmiljöer och företag som har stor potential att i sin utveckling nå en ökad export av varor och tjänster inom IKT (informations- och kommunikationsteknologi), elteknik och smarta hushållsprodukter. 8

ÖKAD PRODUKTION AV KOLDIOXIDSNÅL EL Varför? Koldioxidsnål el har stora förutsättningar att bli en allt viktigare klimatåtgärd för att åstadkomma de utsläppsminskningar av växthusgaser som måste till. Genom en ökad användning av koldioxidsnål el i transportsektorn, industrin och hushåll sparas både energi och klimat under förutsättning att elen ersätter användning av fossil energi. Sveriges elproduktion är redan idag mycket koldioxidsnål. En ökad inhemsk användning av el i framtiden och ökade möjligheter till gränsöverskridande handel, är anledningar till att öka produktionen av koldioxidsnål el. Ökade möjligheter till överföring ökar leveranstryggheten och bidrar till att utjämna elpriset så att pristoppar undviks. Det kan också bidra till att minska EU:s koldioxidutsläpp. Svensk styrkeposition Sverige och Norden har mycket goda förutsättningar för produktion av koldioxidsnål el. Det finns starka forsknings- och utvecklingsmiljöer för sol-, våg- och vindkraft i Sverige. Det finns en möjlighet i att bibehålla kompetensen och stimulera till att företag bildas kring innovationer. En möjlig nisch är solceller i byggnader och stadsmiljö. Utveckling av produktionsteknik för till exempel sol- och vågkraft är därför viktigt. Då man tittar på koldioxidutsläpp från elproduktion i ett livscykelperspektiv så generar även kraftslag som vindkraft, vattenkraft och kärnkraft klimatgaser. I denna skrift har vi valt attt kalla förnybar elproduktion och kärnkraft för koldioxidsnål elproduktion. 9

NY- OCH REINVESTERINGAR I ELNÄTET Varför? Utbyggnad av överföringskapacitet möjliggör integration av ökade volymer koldioxidsnål el i kraftsystemet. Dessutom möjliggör det export av koldioxidsnål el. En uppgradering av elnätet möjliggör också minskade energiförluster. Svensk styrkeposition God nationell kompetens inom transmission och distribution, bland annat att öka överföringskapaciteten genom konvertering till likström och energilager anslutna till näten. ENERGIEFFEKTIVISERING Varför? Energieffektivisering bidrar till en minskad klimatpåverkan om behovet av fossil energi minskar och koldioxidssnål el kan användas i fler sektorer. Möjligheten att ersätta fossil energi med el existerar i Sverige främst inom transportsektorn, men gäller i stor utsträckning även andra sektorer i ett europeiskt och globalt perspektiv. När koldioxidsnål el ersätter bensin, diesel eller eldningsolja ger det närmare en hundraprocentig utsläppsminskning. Elfordon minskar energiåtgången per fordon med upp till 60 70 procent och en värmepump ger samma energibesparing jämfört med en oljeeldad panna. Produkter som gör det möjligt för slutanvändare att anpassa sin användning till tillgången till el i kraftsystemet är nödvändigt och innebär också en effektivisering av resursutnyttjandet i hela systemet. Spridning av sådan teknik och produkter blir nödvändig i samband med utbyggnad av smarta elnät, och efterfrågan som kommer att öka med tiden kan inledningsvis behöva stödjas för att öka marknadens acceptans. Svensk styrkeposition Den svenska styrkepositionen är koldioxidsnål el när den ersätter fossila bränslen som innebär att väsentliga energieffektiviseringspotentialer kan tas i anspråk i syfte att minska utsläpp av växthusgaser. Vi har i Sverige en hög kompetens inom utveckling av energieffektiva produkter och IKT. Flera svenska företag är världsledande inom området, och Sverige har en lång erfarenhet av energieffektivisering i användarledet. 10

FORSKNING OCH INNOVATION Nyckelområdena som identifierats bär alla på en potential till såväl minskad klimatpåverkan som goda affärsmöjligheter och svensk export. För att till fullo förverkliga denna potential är det av yttersta vikt att forskning kan ske genom samverkan mellan industri, universitet och högskolor, samt institut. Det krävs också kraftfulla satsningar för innovation, med bland annat industriella demonstrationsanläggningar i full skala och innovationsupphandling som verkningsfulla instrument. Statliga satsningar bör även syfta till att utveckla en innovationsbrygga mellan de akademiska och industriella FoU-systemen. Källa: Baserad på IEA Scenarios & Strategies to 2050, International Energy Agency Det kan behövas stöd till teknik som är under utveckling. Dessa stöd behöver anpassas efter det skede tekniken befinner sig i, samt fasas ut vartefter tekniken blir konkurrenskraftig. 11

Adress: Storgatan 5 Box 5510 114 85 Stockholm Tel: 08 782 08 00 E-post: info@teknikforetagen.se Hemsida: www.teknikforetagen.se 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes Gata 31 Tel: 08 677 25 00 Fax: 08 677 25 06 E-post: info@svenskenergi.se Hemsida: www.svenskenergi.se