Krigsvetenskap Metod och självständigt arbete

Krigsvetenskap Metod och självständigt arbete (18 hp) Författare: Kd. John Fransson Självständigt arbete VT 2014 Handledare: Ove Pappila OP 11-14 Examinerande lärare: Kent Kurskod: 1OP147 Zetterberg Examinator: Håkan Gunneriusson Antal ord: 11584 Bombningen av Dresden 1945 ur ett militärteoretiskt perspektiv Wardens och Douhets luftmaktsteorier applicerat på ett empiriskt exempel. Sammanfattning: Bombningen av Dresden är en av andra världskriget mest kontroversiella nyttjanden av luftstridskrafterna från den allierade sidan. Vissa argumenterade för att Dresden var ett civilt mål utan militärt eller strategiskt värde. Syftet med den här uppsatsen är att analysera Dresden som mål för de allierade luftstridskrafterna ur Giulio Douhet och John A.Warden IIIs luftmaktsteorier. Undersökningen bär mot att analysera hur och om man kan motivera Dresden som ett militärt och strategiskt mål ur två olika luftmakteoriers perspektiv. Uppsatsen genomförs med en kvalitativ innehållsanalys och komparativ analys för att jämföra teorierna med fallet. Resultatet av undersökningen visar hur man kan motivera Dresden som militärt och strategiskt mål. Warden och Douhets teorier är användbara för att analysera bombningen av Dresden. Summary: The bombing of Dresden is one of the most controversial actions carried out by the allied air forces during World War 2. Some argue that Dresden was a civilian target, without strategic or military value. The purpose of this essay is to analyse Dresden as a target for the allied air forces using Giulio Douhets and John A. Warden IIIs theories of the use of air forces. This essay aims to investigate if and how one can justify Dresden as a military and strategic target by using Douhets and Wardens theories. The essay is conducted through qualitative content analysis and comparative analysis to compare the theories with case. The result shows how one can justify the bombing of Dresden using Douhets and Wardens theories. Nyckelord: John A. Warden III, Giulio Douhet, Dresden, Andra Världskriget, Tyngdpunkter, femringsmodellen, terrorbombning, RAF, USAF, 1945. 1

Innehåll Inledning... 4 Bakgrund och problemformulering.... 4 Syfte och frågeställning... 4 Tidigare forskning... 5 Avgränsningar... 6 Metod och Disposition... 6 Källor och källkritik... 7 Källor författaren använder som underlag för luftmaktsteorierna:... 8 Teori... 9 John A. Warden III... 10 Tyngdpunkts- begreppet... 10 Motståndaren som ett system.... 11 Luftrumskontroll... 17 Giulio Douhet... 18 Befolkningen som mål för luftstridskrafterna.... 19 Luftherravälde... 20 Sammanfattning teorier:... 21 Beskrivning av händelseförloppet i stora drag: Bombningen av Dresden.... 22 Bakgrund: Dresden.... 22 Bakgrund och beslut som ledde till Bombningen... 23 13-14 februari 1945... 25 Efterdyningen och resultatet av bombningen... 26 Analys av bombningen av Dresden och Wardens teorier... 29 Var i Wardens femringsmodell kan vi placera Dresden?... 29 Vilken spårbarhet finns det som identifierar Dresden som en av Tredje rikets tyngdpunkter?... 32 2

Vilken roll fyllde Dresden i Tredje rikets system?... 32 Analys av bombningen av Dresden och Douhets teorier... 33 Till vilken grad var befolkningen målet för bombningarna?... 33 Vilka effekter ledde bombningarna till?... 34 Till vilken grad är Douhets teori förenlig med resultatet av Bombningen av Dresden?... 35 Avslutning... 36 Resultatdiskussion... 36 Förslag till vidare forskning... 37 Referenser... 37 3

Inledning Bakgrund och problemformulering. Sedan luftstridskrafterna införande under tidiga 1900-talet har luftteoretiker debatterat över hur man bäst bör nyttja denna relativt nya form av maktmedel. Mikael Månsson skrev år 2003 en uppsats där han undersökte två luftmaktsteorier och dess applicering på en verklig händelse. Dessa teorier var John A. Warden IIIs teori om att se motståndaren som ett system och John Boyds teori om den så kallade OODAloopen(Observe, Orient, Decide, Act). Månsson kallade dessa teorier förhärskande luftmaktsteorier. Månsson prövade dessa teorier på slaget om Storbritannien sommaren och sensommaren 1940. I sin uppsats ger Månsson förslag på vidare forskning genom att pröva konceptet förhärskande luftmaktsteori i ett annat krigsfall. 1 Denna uppsats skall i linje med tidigare uppsats testa hur två relativt olika luftmaktsteorier, John A. Warden IIIs teori om motståndaren som ett system, samt Giulio Douhets teori om luftherravälde, och hur dessa kan appliceras på ett annat krigsfall, Bombningen av Dresden 1945. Syfte och frågeställning Mitt syfte med denna uppsats är att pröva två olika luftmaktsteorier på en verklig händelse. I Uppsatsen prövas därför giltigheten av Giulio Douhets och John A. Warden IIIs teorier på Bombningen av Dresden 1945. Bombningen av Dresden är en av de mest omtalade händelserna under andra världskriget. För att förstå hur man kan motivera bombningen av ett i stort sett civilt mål, och det civila lidandet som följde, kan vi använda oss av Wardens och Douhets teori om luftstridskrafternas användande och i vilket syfte luftstridskrafterna skall bekämpa vissa mål. Min Frågeställning lyder således: Hur kan man motivera Bombningen av Dresden 1945 ur Douhets och Wardens perspektiv? 1 Månsson, Mikael, Boyd, Warden och slaget om Storbritannien: håller förhärskande luftmaktsteori vad den lovar?(stockholm: Försvarshögskolan, 2003) 4

Operationaliseringen av ämnet görs genom följande underfrågor: Vad är utmärkande för Wardens teori angående målval och vad vill han uppnå med dessa? Vad är utmärkande för Douhets teori angående målval och vad vill han uppnå genom dessa? Vad motiverade Dresden som målval för de allierade? Vilken militär betydelse hade Dresden för Axelmakterna/ Tyskland? Tidigare forskning Författaren har inte hittat någon tidigare forskning där man knyter samman luftmaktsteorier med just bombningen av Dresden. Författaren har sökt efter liknande forskning på Diva, CGSC(Combined Arms Research Library Digital Library), USNWC(U.S. Naval War College) och Air War College. Det finns otaliga uppsatser där författarna har skrivit om Warden och Douhets teorier, men Författaren har inte hittat någon uppsats där båda används för att förklara en historisk händelse. Ett exempel på uppsatser där man applicerar Wardens teori på ett historiskt exempel är som tidigare nämnts Mikael Månssons uppsats om Slaget om Storbrittanien(Boyd, Warden och Slaget om Storbritannien, 2003.). Ett annat exempel är Mikael Sunnergren uppsats om Slaget om Malta(Slaget om Malta analyserat i ett militärteoretiskt perspektiv, 2013). Sunnergren använder i likhet med Månsson Boyds och Wardens teorier för att analysera Slaget om Malta. 2 Dessa går båda att återfinna på DiVA- portalen. År 1986 publicerade Colonel John F. Shiner, som bland annat har varit ställföreträdande chef för doktrinenheten i USAF och förordnad chef för den historiska institutionen vid USAF Academy, en artikel benämnd: Reflections on Douhet- A Clasical Approach I tidningen Air Univeristy Review. 3 I artikeln beskriver Shiner Douhets teorier om luftherravälde och argumenterar att dessa tankar fortfarande är relevanta idag. I Artikeln beskriver Shiner Douhets tankar om hur man uppnår luftherravälde genom att slå mot fiendens produktionskedja och luftstridskrafter medan de fortfarande står på marken. Shiner kritiserar dock Douhets tankar om att flottans och arméns stridskrafter skulle bli näst intill irrelevanta i framtiden, och hur lätt Douhet beskriver att det är att slå ut fiendens luftstridskrafter och produktionskedja från luften. 4 2 Sunnergren, Martin, Slaget om Malta analyserat i ett militärteoretiskt perspektiv(stockholm: Försvarshögskolan, 2003) 3 http://www.airpower.maxwell.af.mil/airchronicles/aureview/1986/jan- feb/shiner.html hämtat: 2014-05- 22. 4 http://www.airpower.maxwell.af.mil/airchronicles/aureview/1986/jan- feb/shiner.html hämtat: 2014-05- 24. 5

Det finns gott om källor som behandlar både bombningen av Dresden och luftteoretikerna, men författaren har inte hittat någon uppsats eller litteratur som behandlar den teorikoppling som kommer att göras i detta arbete. Avgränsningar Uppsatsen kommer endast att behandla bombningen av Dresden 1945, som det verkliga exemplet. Uppsatsen kommer främst att redogöra för de kriterier som teoretikerna lägger fram i sina teorier angående målval, och hur dessa stämmer överens med Dresden. Vidare kommer analysen att endast behandla användandet av luftstridskrafter. På grund av uppsatsens ringa storlek och omfattning har författaren valt att avgränsa sig tidsmässigt till Bombningen av Dresden 13-14 februari 1945. Överskådligt ser avgränsningarna av analysen ut enligt följande: Endast Bombningen av Dresden. Endast tidsramen mellan 13-14 februari 1945. Endast användandet av de allierades luftstridskrafter. Metod och Disposition Uppsatsen kommer i stort att bestå av tre separata skeden. Inledningsvis kommer en kvalitativ innehållsanalys 5 genomföras av John A. Warden III och Giulio Douhets teorier i syfte att tydliggöra teorierna som sådana och lyfta fram centrala delar(främst angående val av mål för luftstridskrafterna och i vilket syfte). Därefter kommer författaren att genomföra en fallstudie på Bombningen av Dresden. Även detta arbete kommer att genomföras som en kvalitativ innehållsanalys 6 av den empiri som beskriver Bombningen av Dresden samt händelseförloppet före och efter i syfte att få en helhetsbild av vad som uppnåddes genom bombningen. Slutligen genomförs en undersökning med komparativ analys 7 om hur långt teorierna är applicerbara eller icke applicerbara på bombningen av Dresden rörande nyttjandet av och målvalet för luftstridskrafterna. Här jämförs själva bombningen med teorierna. 5 Johanssen, Asbjörn & Tufte, Per Arne, Introduktion till Samhällsvetenskaplig metod(malmö: Liber AB, 2003), s. 20-21 6 Ibid, s.20-21 7 Patton, Quinn Michael, Qualitative research & evaluation methods( London: SAGE, 2002), s. 492-493 6

Slutsatserna från jämförelsen diskuteras sedan i ett avslutande avsnitt. Där förs även ett utförligare resonemang kring utfallet av teorianknytningen och teoriprövningen. Författaren har valt kvalitativ innehållsanalys med hermeneutisk grundsyn 8 för att detta gör att han kan gå mer på djupet i texterna i olika källor och ta fram det som är väsentligt för undersökningen. Denna metod låter författaren ge läsarna en överblick av skeendet från flera källor, och tar fram relevant data ur många verk. Man bör dock ha i åtanke att det som kan vara negativt med en kvalitativ textanalys är att tolkningen av materialet och empirin ligger hos den som analyserar källorna. Detta kan innebära att innebörden lyft ur sin kontext och innehållet förvrängs. 9 Författaren har dock motverkat detta genom att använda en rad olika källor samt en tydligt formulerad frågeställning. Källor och källkritik Som empiri för uppsatsen har författaren valt fyra verk som kompletterar varandra och väl belyser händelserna och ger svar på frågeställningarna. Addison och Crang: Firestorm, the bombing of Dresden 1945. Boken beskriver Bombningen av Dresden ur åtta forskare och historikers perspektiv. Man kan läsa om deras olika perspektiv på händelsen, orsaken och verkan. Författaren har konstaterat att boken är äkta och vetenskaplig. Addison och Crangs källor är relevanta både i tid och rum till bombningen av Dresden då de har samlat in sitt material från ansedda historiker och forskare, vilket författaren anser är trovärdiga källor. Författaren har inte funnit boken direkt riktad, utan anser att boken objektivt beskriver händelsen ur både de västallierade, tredje rikets och civilbefolkningens perspektiv. Firestorm är samstämmig med övriga källor gällande orsak och verkan gällande bombningen. Joseph P. Tustin: Why Dresden was bombed: A Review of the Reasons and Reactions. En rapport som skrevs 1953 av Historical Division, USAF. Rapporten anger västmakternas orsaker till bombningen. Den belyser Dresdens militära och strategiska värde, och hur man resonerade om bombningen ur beslutsfattarnas synpunkt. Rapporten är som sagt skriven av en forskare anställd av USAAF, och kan således anses vara riktad till de allierades fördel. Författaren anser dock att den redogör för en rad relevanta anledningar till varför Dresden kunde anses vara ett relevant militärt mål. Källan är producerad av historical division, en del av USAF, och kan således anses vara äkta. Rapporten är skriven 1953, vilket ger den en 8 Thurén, Torsten, Om hermeneutik(malmö: Liber AB 2007), s.94-103 9 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken(Lund studentlitteratur AB, 2009), s.399-400 7

relevant närhet till händelsen. Detta påverkar också källans relevans, då det på den tiden pågick en het debatt huruvida bombningen kunde anses vara ett krigsbrott eller inte, och framförallt USA ville rättfärdiga bombningen. Anledningarna till bombningen som ges i rapporten är samstämmig med övriga källor som författaren har använt i sin uppsats. Wilson: Journey s end: Bomber Command s battle from Arnhem to Dresden and beyond. En bok som beskriver de allierades luftaktioner under andra världskriget. Wilson varken fördömer eller rättfärdigar bombningen, utan sätter in bombningen av Dresden i ett större kontext. Det är den tredje boken i Wilsons Bomber War-triologi, en bokserie som behandlar nyttjandet av bombplan under andra världskriget. Källan är samstämmig med övriga källor i detta arbete. Författaren anser att Wilsons bok är trovärdig och relevant. Upphovsmannens urval av källor är trovärdiga och relevanta ur tidsaspekten till själva händelsen. Taylor: Dresden. En bok där Taylor försöker ge en fullständig beskrivning av bakgrunden, själva genomförandet och följderna av flygoperationen mot Dresden. Den beskriver översiktligt Dresdens historia, från stadens grundande tills restorationen påbörjats efter andra världskrigets slut. Den belyser Dresdens strategiska vikt för det Tredje riket, men skildrar även resonemanget som fördes före och efter bombningen. Författaren har konstaterat att källan är äkta, och upphovsmannens källor stämmer i närhet i tiden till händelsen. Taylor s Dresden belyser bombningen relativt objektivt och ur de olika parternas(väst, tysk och civilbefolkningens) perspektiv. Boken innehåller även en fördjupad moralisk diskussion om terrorbombning av civila mål. Källan är samständig med de andra källorna i den här uppsatsen gällande anledningar till bombningen. Taylors urval av källor anser författaren vara trovärdigt. Källor författaren använder som underlag för luftmaktsteorierna: Jerker Widén och Jan Ångström: Militärteorins grunder: En bok som används som kurslitteratur på FHS och MHS. Den redogör för översiktligt för militärteorierna som författaren ska nyttja. Boken används som sagt som kurslitteratur på bland annat FHS/MHS och kan såldes anses vara trovärdiga. Bokens beskrivning av Warden och Douhets teorier stämmer överens med deras egna skildringar. Warden: The air Campaign. Här beskriver Warden sin teori om Fienden som ett system. Militärteorins grunder kommer även att ge ett utomstående perspektiv på teorin. Författaren använder även Concepts in Airpower for the Campaign Planer, en bok där Warden har 8

författat ett kapitel som rör hans teori om motståndaren som ett system. Dessa båda publikationer beskriver relevanta delar ur Wardens teori som författaren nyttjar i detta arbete. Douhet: The commando of the Air, boken återfinns i Roots of Strategy book 4. I Boken beskriver Douhet sin teori angående nyttjandet av luftstridskrafterna, och vilka mål man ska nyttja dessa mot och i vilket syfte. Sigaud: Air Power and Unification. Denna bok ger ett utomstående perspektiv på hur Douhets teori påverkade de allierade flygstridskrafterna under andra världskriget. Boken är publicerad 1949 och är således relevant ur tidsaspekten till andra världskriget. Louis A. Sigaud är en före detta Lieutenant Colonel i US Army, och har skrivit flera böcker om Douhet. Sigaud kan således anses vara en trovärdig källa. Upphovsmannens källor anser Författaren vara trovärdiga och relevanta. Källorna som beskriver bombningen av Dresden är främst litteratur skriven ur den allierade sidans perspektiv, detta rättfärdigas till viss del i och med att författaren använder Firestorm och Taylors Dresden, som ger oss en relativt bred bild i och med de många perspektiven över händelsen (Civila överlevare, militära flygare osv). Den bitvis riktade litteraturen kan dock ge en vinklad bild angående rättfärdigandet av bombningen. Trots att man kan invända att denna litteratur skulle vara vinklad till västmakternas fördel anser inte Författaren detta vara ett problem då frågeställningen lyder Hur kan man motivera Bombningen av Dresden 1945 ur Douhets och Wardens perspektiv. och inte till exempel Varför valde de allierade att bomba Dresden?. Det är således inte den moraliska aspekten av bombningen som skall diskuteras, utan hur man kan motivera bombningen ur Douhet och Wardens perspektiv. Teori I detta kapitel av uppsatsen skall författaren redogöra för delar ur John A. Warden III och Giulio Douhets teorier som beskriver målval för luftstridskrafterna och beskriva dem ur ett bredare perspektiv. Författaren kommer således att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys med hermeneutisk grundsyn för att analysera teorierna. Douhet och Wardens teorier används i uppsatsen som en mall gällande motiv för bombningar av vissa mål, och i vilket syfte. Genom att applicera teorierna och tankegångarna angående målval på bombningen av Dresden avser författaren kunna utröna hur man kan motivera bombningen av staden ur teoretikernas perspektiv. Centrala begrepp ur båda teorierna kommer att lyftas fram och diskuteras. Detta görs med syftet att läsare utan förkunskap skall kunna skapa sig en 9

förståelse för teorierna, och därmed skapa förutsättningar för läsaren att kunna följa med i senare diskussioner och resonemang angående respektive teoretikers syn på målval för luftstridskrafterna, samt de eventuella spårbarheterna av teoretikernas motiv i fallet(bombningen av Dresden). John A. Warden III Warden var pilot i det amerikanska flygvapnet och flög under sin karriär flera flygplanstyper, bland andra F-4 och F-15. Med sin ansenliga stridserfarenhet från Vietnamkriget(266 uppdrag och över 3000 flygtimmar 10 ) var han en synnerligen rutinerad pilot när han skrev sin bok The Air Campaign- Planning for Combat. The Air Campaign anses av vissa att vara den viktigaste boken om luftstridskrafter som skrivits sedan andra världskriget och användes bland annat vid planeringen av Gulfkriget. 11 Warden har även varit kommendant på Air Command and Staff School på Air University, USA. 12 Warden menade att de då i USA rådande nukleära och understödsdoktrinerna begränsade flygvapnets och luftstridskrafternas potential. Istället föreslog han fristående strategiska insatser mot fiendens tyngdpunkter, som kunde vara avgörande för en hel konflikt. I korthet menade Warden att man bör fokusera på att slå ut fiendens ledarskapsförmåga, vilket kommer att leda till de militära förbanden förlamas i det tilltagande ledningskaoset för att sedermera kollapsa. Han vänder sig således mot bombning av motståndarens militära förband, om det inte krävs för att nå ledarskapsförmågan. 13 Tyngdpunkts-begreppet Wardens tyngdpunkts-begrepp är en av grunderna till hans teori. Fiendens tyngdpunkt(centre of Gravity), eller tyngdpunkter, är fiendens sårbarheter eller ömma punkter. Warden menar att tyngdpunkten är där fienden är mest sårbar, och där man har högst sannolikhet att lyckas samt där man når önskad verkan genom att slå. Warden menar att en lyckad attack mot en fiendes tyngdpunkt kan vara direkt avgörande för kriget, eller påverkar fienden i stor omfattning. 14 Warden säger att varje nivå av krigföring har egna tyngdpunkter, och om man vill besegra sin motståndare(oavsett om det är på taktisk eller strategisk nivå) måste man slå ut en eller flera av dessa tyngdpunkter). Det är således upp till chefen för operationen att avgöra vilka 10 Widén, Jerker & Ångström, Jan, Militärteorins grunder(stockholm: Försvarsmakten, 2005), s.249-252,265-266, 269. 11 Warden III, John A, The Air Campaign(New York, 1998) 12 Concepts in Airpower for the Campaign Planer(Air Command and Staff School, 1993), s.5 13 Widén, Jerker & Ångström, Jan, Militärteorins grunder(stockholm: Försvarsmakten, 2005), s.265 14 Warden III, John A, The Air Campaign(New York, 1998), s.7 10

motståndaren tyngdpunkter är, för att därefter kunna slå mot dem. Motståndaren tyngdpunkter utgör alltså attraktiva mål att använda egna luftstridskrafter mot. Warden liknar själv sitt tyngdpunktebegrepp med Clausewitz hub of power and movementbegrepp, skillnaden mellan dessa två begrepp är dock att Warden argumenterar för att fienden har ett antal tyngdpunkter i fiendens helhet, alltså på dom olika nivåerna i fiendens organisation. 15 Tyngpunkterna kan således vara allting från fiendens utrustning, logistik, geografisk position, personal eller ledning. Tyngpunkterna är alla viktiga, och dom är alla nödvändiga för motståndarens förmåga att fortsätta verka. Enligt Warden är det befälhavaren för operationen som måste kunna identifiera fiendens tyngdpunkter, samt fatta beslut om vilka enheter ur mark, sjö eller luftstridskrafterna som ska slå mot dessa mål, och i vilken tid detta ska ske. För att en operation ska bli lyckad måste rätt enhet slå mot rätt mål i rätt tid. Om operationen innehåller enheter ur flera arenor måste dessa noga koordineras för att uppnå högsta möjliga effekt. 16 Wardens idé om motståndarens tyngdpunkt ligger till grund för nästa del av hans teori, att se motståndaren som ett system. Motståndaren som ett system. Wardens teori om moståndaren som ett system kräver att man har ett strategiskt perspektiv i sin planering. Warden liknar det i Concepts in Airpower for the Campaign planer(1993) med en arkitekt som designar ett hus efter vissa specifikationer och behov. För att kunna få ett strategiskt perspektiv över sin motståndare argumenterar Warden för att vi måste se på motståndaren uppifrån och ner. Warden varnar för att se motståndarens enskilda soldater, fordon och enheter först, utan att se helheten och dom stora förmågorna först. 17 När vi ser motståndaren som en helhet, ett system av system, kan vi identifiera dennes tyngdpunkter och avgöra vart vi skall slå, och vad som kommer att uppnås när vi slår mot sagda tyngdpunkter. Genom att se motståndaren som ett system som består av delsystem underlättar det vår förmåga att identifiera mål, alltså tyngdpunkter där vi kan uppnå maximal verkan med minsta möjliga ansträngning. 18 Ur det här resonemanget formade Warden en model som åskådliggör motståndaren i form av fem ringar. The five ring model är en modell som Warden menar kan användas för att 15 Warden III, John A, The Air Campaign(New York, 1998), s.7-9 16 Ibid, s.7 17 Concepts in Airpower for the Campaign Planer(Air Command and Staff School, 1993), s.6 18 Concepts in Airpower for the Campaign Planer(Air Command and Staff School, 1993), s.6 11

beskriva i princip vilken motståndare eller organisation som helst. Warden illustrerar också sin teori på den mänskliga kroppen enligt uppställningen nedan: 19 Kropp Stat Drogkartell Elnät Ledaren Hjärnan Regering Ledare Kontrollcentral Ögon Kommunikation Kommunikatioon Nerver Säkerhet Säkerhet Systemförutsättningar Föda och syre Elnät, olja, mat, pengar. Drogtillförsel, källan till drogen. Vind, vatten oc kärnkraft. Infrastruktur Blodkärl, ben, muskler Vägar, flygplatser, fabriker Vägar, flygplatser, sjöfart Elledningar. Population Celler Människor/Invånare Odlare, säljare, framställare. Arbetare. Stridskrafter Vita Blodkroppar Militär, polis, brandmän Kriminella Reparatörer. Figuren illustrerar liknelsen mellan motståndaren som ett system och den mänskliga kroppen 20 Tabellen ovan illustrerar Wardens perspektiv på om organisationen, motståndaren eller till och med motståndaren som ett system. Tabellen är rangordnad uppifrån och nedåt och illustrerar en rangordning i hur viktiga dessa funktioner är för hela systemets överlevnad. 21 Högst upp i tabellen finner vi hjärnan som representerar planeringen och ledningen av kroppen. Slår man ut hjärnan kanske kroppen kan fortsätta att fungera, men inte på ett helt optimalt sett. Hjärnan kan liknas med de beslutande organen i en stat eller inom en organisation. Warden poängterar att Ögon och öron representerar informations och underrättelseinhämtning och bearbetning. Om man slår ut en motståndares hjärna kanske motståndarens organisation till viss del kan fungera, men troligtvis inte på en strategisk nivå. 19 Ibid, s.11 20 Ibid, s.11. 21 Ibid, s.11 12

I fallande ordning kommer systemförutsättningar, med detta menas det som får motståndaren eller kroppen att fortsätta fungera. Mat och syre för kroppen, drivmedel till fordon, elkraft för samhällen och så vidare. Därefter kommer infrastruktur. Infrastrukturen för kroppen innebär kroppens blodkärl, ben och muskler. På samma sätt innebär infrastruktur för en stat vägar, sjötransporter, flygplatser och så vidare. Med hjälp av infrastrukturen kan Hjärnan/ledningen flytta stridskrafterna, oavsett om det gäller kroppens vita blodceller eller en stats stridskrafter. Det Warden vill ha sagt är att det enklaste sättet att slå ut en människa är att ta bort hjärnan från kroppen, utan hjärnan slutar kroppen att fungera optimalt. Detta exempel anser Warden överensstämmer med det optimala nyttjandet av egna stridskrafter mot en motståndare, att slå mot motståndarens ledning. 22 Om man inte kan slå ut motståndaren hjärna arbeta sig ner via tabellen till andra mindre optimala system att slå mot. Ur detta tankesätt skapade Warden en grafisk modell som kallas fem ringars modell. 22 Concepts in Airpower for the Campaign Planer(Air Command and Staff School, 1993), s.10. 13

Figur 2: grafisk modell som visar Wardens fem strategiska ringar 23 Dessa fem ringar visualiserar hur det går att se på organisationer som ett system. Warden menar att denna modell beskriver vilken organisation, motståndare eller stat som helst. Modellen kan användas som ett strategiskt verktyg i hur man besegrar en motståndare. Om vi ser dom fem ringarna som en stat representerar den innersta ringen statens militära och/eller ledningsförmåga. Detta är den mest kritiska faktorn i att besegra motståndaren enligt Warden. Ringen kan representera en diktator eller regering, och i ett militärt sammangang kan den representera det högsta ledande organet, eller en stab. Att slå ut ledningsfunktionen, eller klippa av den från resten av organisationen/systemet, anser Warden är ett framgångsrikt koncept som visat sig riktigt i historiska exempel. Problematiken ligger dock i att motståndaren troligtvis kommer göra allt i sin makt att skydda dess ledningsfunktioner. När man inte kan agera mot hjärnan får man agera mot ögonen och öronen, alltså sensorer och kommunikation som ledningsfunktionen använder sig av. Detta gör att ledningsfunktionens 23 Concepts in Airpower for the Campaign Planer(Air Command and Staff School, 1993), s.12 14

förmåga att leda försvinner, även om ledningsfunktionen fortfarande finns kvar. 24 Irak är ett exempel på när USA nyttjade detta till stor framgång. 25 Nästa ring motsvarar systemförutsättningar. Med andra ord de nödvändiga processer och faciliteter som en stat eller organisation inte klarar sig utan. Utan Systemförutsättningarna kan inte organisationen fungera. Exempel på systemförutsättningar kan vara särskilda anläggningar, olja, förnödenheter, elektricitet, drivmedel och finansiella medel. Man kan likna det med droger, som en drogkartell producerar och lever av. Utan droger kan inte en drogkartell existera och tjäna pengar, detta betyder dock inte att en drogkartell skulle försvinna plötsligt bara för att man lyckas strypa drogtillförseln. 26 På statlig nivå kan vi se olja och elektricitet som nödvändigheter för att de flesta moderna städer ska kunna fungera. Om en stat skulle klippas av från sin importerade eller egengenererade systemförutsättningar kommer staten att stå inför en mängd svårigheter. Staten i fråga kommer inte att kunna mobilisera sina stridskrafter, livet blir svårt i allmänhet för alla inom staten, och staten måste göra medgivanden för att få tillgång till nya systemförutsättningar. Beroende på statens storlek påverkas den mer eller mindre av mindre störningar av systemförutsättningarna. Om man helt stryper motståndarens systemförutsättningar kommer denne inte att kunna fortsätta kriget. Man försätter motståndaren i så kallade systemkollaps. 27 Nästa ring representerar infrastruktur. Infrastrukturen är detsamma som den fientliga statens transportsystem, och det innefattar bland annat flygtransporter, järnvägar, flygplatser, hamnar, vägar och broar. Transporter av förnödenheter, drivmedel, gods, och information krävs både för det civila samhället och de militära stridskrafterna. Att slå mot motståndarens infrastruktur kan vara framgångsrikt, men man ska vara medveten om att en stat troligtvis har god redundans i sitt transportsystem. Om man lyckas strypa motståndarens transportmöjligheter stryper man samtidigt fiendens militära förmåga att påverka eller agera mot våra förehavanden. Den fjärde ringen representerar befolkningen. Warden argumenterar för att, om man bortser från den rent moraliska debatten, det är svårt att attackera eller agera mot befolkningen i en stat direkt. Det blir för många mål och i många fall, bland annat i totalitära polisstater, 24 Concepts in Airpower for the Campaign Planer(Air Command and Staff School, 1993), s.15 25 Ibid, s.21 26 Ibid, s.15 27 Ibid, s.15 15

kommer befolkningen att vara relativt villig att lida stora förluster innan den vänder sig mot sin regering, diktator eller motsvarande. 28 Indirekta attacker mot befolkningen i syfte att vända folket mot sin egen regering är effektiva metoder som en svagare motståndare kan nyttja mot en starkare och mer avancerad stat, men detta kräver att staten inte har mycket att vinna på att forstätta kriga mot denne svage motståndare. Ett exempel på detta är hur Nord Vietnam skapade opinionen mot kriget i USA under Vietnamkriget. 29 Warden argumenterar mot Douhets teori, som kommer att redogöras för senare i denna uppsats, om att krig kan vinnas genom att åsamka civilbefolkningen så mycket förluster att moralen och opinionen sjunker till den graden att kapitulation är enda alternativet. Warden anser att detta är moralisk förkastligt, även om han medger att historiskt finns det exempel på hur detta har varit en lyckad strategi. Warden använder dock bombningar av Storbritannien och Tyskland som exempel där befolkningen moral inte bröts, trots terrorbombningarna, utan snarare stärktes. Warden avslutar sin beskrivning av den fjärde ringen med att säga att medvetet åsamka civilbefolkningen förluster med ändamålet att påverka den fientliga staten är moraliskt förkastligt, oavsett hur effektivt det kan vara, men att vi inte kan utesluta att detta inte kommer att göras mot oss eller våra allierade. 30 Detta är relevant för denna uppsats, en mer utförlig beskrivning över bombningen av Dresden följer i nästa kapitel. Den sista ringen representerar den fientliga statens eller organisationens militära stridskrafter. Warden poängterar att att en stats militära styrkor endas är medel mot ett ändamål, och att folk misstar sig om dom tror att de militära styrkorna en stat förfogar över är det mest intressanta målet. Enligt Warden har de militära stridskrafterna endast två uppgifter, att skydda de inre ringarna i sin egen organisation/stat eller att hota en motståndares fem ringar. Warden menar att man kan påverka en stat till att göra medgivanden om man slår ut stora delar av dess stridskrafter, men detta är oftast svårt och kostsamt. Warden säger att man bör slå mot fiendens stridskrafter, men endast för att kunna få tillfället att slå mot de inre ringarna. Kan man kringgå fiendens stridskrafter och slå mot dennes inre ringar är det optimalt att göra så. 31 28 Concepts in Airpower for the Campaign Planer(Air Command and Staff School, 1993), s.16 29 Ibid, s.16 30 Ibid, s.17 31 Ibid, s.17 16

Warden avslutar sin beskrivning av sin fem ringarsmodell med detta citat: It is imperative to remember all actions are aimed against the mind of the enemy command or against the enemy system as a whole; thus, an attack against industry or infrastructur is not primarily conducted because of the effect it might or might not have on fielded force; rather, it is undertaken for its direct effect on the enemy system that includes its effect on national leaders and commanders who must assess the cost of rebuilding, the effect on the state s economic position in the postwar period, the internal political effect on their own survival, and wether the cost is worth the potential gain from continuing the war. 32 Enligt Warden är således krigskonstens kärna att applicera verkan på motståndarens innersta, strategiska ring, alltså ledningen. Luftrumskontroll För att kunna genomföra offensiva luft-operationer i stil med bombningen Dresden krävs enligt Warden en hög grad av luftöverlägsenhet(air Superiority). Den högsta graden av luftöverlägsenhet kallas luftherravälde, och Warden formulerar det som att man har handlingsfrihet och kan genomföra offensiva luft-operationer samtidigt som man förvägrar fienden detsamma. Luftherravälde innebär även att i längden kan vi slå mot motståndarens inre strategiska ringar, som diskuterats tidigare i uppsatsen. 33 Möjligheten att uppnå Luftherravälde eller någon form av luftrumskontroll under en operation beror enligt Warden på tre olika faktorer. 34 Material Denna kategori omfattar flygplan, helikoptrar, luftvärnsrobotar, fabriker för framställning av krigsmateriel, och de underhållsfunktioner som behövs för framställning och drift av dessa. Även infrastrukturen som behövs för dessa materielsystem kan räknas in i denna kategori. 32 Concepts in Airpower for the Campaign Planer(Air Command and Staff School, 1993), s.17 33 Warden III, John A, The Air Campaign(New York, 1998), s.13 34 Ibid, s.15 17

Personal I denna kategori innefattas den speciellt tränade och utbildade personalen som krävs för att bemanna de stridande materielsystemen. Det är främst piloter och besättning som räknas till den här kategorin. Position Positionen av flygbaser och luftvärnssystem, och dessas geografiska styrkor och svagheter påverkar hur svårt det blir att uppnå luftherravälde. Infrastruktur för dessa baser och system räknas även till denna kategori. De indikationer jag har valt att fokusera på vid min analys av fallet(bombningen av Dresden) är från Wardens teori följande: Vilken ring tillhörde Dresden enligt Wardens teori? Vilken spårbarhet finns det som identifierar Dresden som en av Tredje rikets tyngdpunkter? Vilken roll fyllde Dresden i Tredje rikets system? Giulio Douhet Den italienska generalen Giulio Douhet utpekas ofta som luftmaktsteorins fader, då han var bland dom första att formulera tankar angående nyttjandet av luftstridskrafterna. I hans mest kända bok, Il Domino dell Aria(1921), kan man läsa om hans teori som i korthet går ut på att massiva bombanfall mot städer, såväl med spräng- som med brand och gasammunition i rätt proportioner, snabbt skulle ge resultat i formen av att den utsatta befolkningen genomförde revolution och ersatte den sittande regeringen eller förändrade dess politik så att bombanfallen och det civila lidandet upphörde. 35 Douhet utgick i sitt resonemang från att Luftstridskrafterna i grund och botten var ett offensivt vapen. Han argumenterade för att Luftstridskrafterna, till skillnad från markstridskrafterna karakteriserades av andra inneboende egenskaper som fart, höjd och räckvidd, vilket kunde användas för att inte fastna i till exempel en fientlig motoffensiv. 36 Douhet förordade att använda strategiskt bombflyg i kombination med defensivt inriktade markoperation var vägen till framgång i krig. Douhet ansåg med andra ord inte att 35 Widén, Jerker & Ångström, Jan, Militärteorins grunder(försvarsmakten, 2004), s.256 36 Ibid, s.257 18

luftstridskrafterna i sig var nyckeln till framgång, vilket oftast glöms bort att poängteras. Douhet bygger detta resonemang på ännu ett antagande, att markoperationer i grund och botten är defensiva eller statiska, medan luftstridskrafterna är offensiva. Resonemanget kan tyckas vara konstigt för oss som kan dra oss till minnet lyckade, snabba, offensiva markoperationer(till exempel Tysklands blixtkrigstaktik), men vi måste ha i åtanke att Douhet formulerade sina tankar efter första världskriget, ett krig som formulerade markoperationerna som just statiska och defensiva. 37 Douhets teori bygger också till viss del på att man inte kan försvara sig emot bombflyg, detta gjorde honom mer inriktad mot att argumentera för att stora resultat och genombrott endast kunde uppnås genom att kraftsamla resurser till bombflygskapaciteten. Douhet ansåg således att defensivt nyttjande av luftstridskrafter var svårt, detta kan bero på att radarn inte var uppfunnen när Douhet formulerade sina idéer. Befolkningen som mål för luftstridskrafterna. Douhets målval för luftstridskrafterna var som redan nämnt den civila befolkningen i städerna, man skulle alltså bryta folkviljan genom att åsamka populationen lidande. Att det finns fall i historien där terrorbombningar snarare stärkte folkviljan att fortsätta kriget, som till exempel hände under Blitzen mot London under andra världskriget, verkar inte ha påverkat förespråkarna för Douhets teorier under andra världskriget. Douhet rättfärdigar sitt målval av civila befolkningscentran med att enligt honom skulle motståndarens krigsvilja att brytas relativt fort om den civila populationen påverkas av krigets fasor, vilket i längden skulle vara mer humant än ett långvarigt krig. Douhet argumenterade för att ett kortare krig skulle spara mer liv, trots det civila lidandet man åsamkar motståndaren, än ett långvarigt krig där man istället bombar motståndarens militära förmågor. 38 Douhet skriver att förr i tiden var slagfälten tydligt avgränsade från den civila befolkningen, så även om soldater slogs och blev dödade på slagfältet kunde majoriteten av befolkningen i en stat i krig fortsätta att i princip leva sina liv som vanligt. 39 Detta förändrades enligt Douhet i och med införandet av luftstridskrafterna, som inte behöver penetrera fiendens defensiva fortifikationer, utan kan flyga över fiendens markstridskrafter 37 Widén, Jerker och Ångström, Jan, Militärteorins grunder(försvarsmakten, 2004), s.257 38 Ibid, s.257 39 Douhet, The Command of the Air, s.282 19

och leverera verkan mot motståndaren långt bakom den fientliga linjen. I och med att man levererar verkan långt bakom fiendens linjer är inte längre civilbefolkningen skyddad eller immun mot krigets fasor. I ett regn av bomber blir enligt Douhet samtliga drabbade kombattanter oavsett om offren är civila eller militära. I och med att civila direkt påverkas av kriget kommer folkviljan, enligt Douhet, att brytas, vilket leder till en folklig revolution mot kriget. 40 Precisionen på själva bombningen anser Douhet inte vara särskilt viktigt, då han jämför den mer artilleriet. Artilleriet måste vara pricksäkert, för artilleriet kommer troligtvis att bekämpa eller förbekämpa mål som är väl skyddade mot just artillerield, medans flygstridskrafterna bomber borde användas mot mål som inte är fortifikatoriskt skyddade(städer). 41 För att vi skall kunna förstå vidden av det moraliska och rent fysiska traumat för civilbefolkningen i en stad som blir bombad måste man enligt Douhet endast föreställa oss den civila reaktionen på att få höra deras fiendes direkta uttalande om att fortsätta bomba varje stor stad urskillningslösts, utan distinktion mellan civila och militära mål. Douhet listar ett antal viktiga mål inne i själva staden som man bör bomba, industrier och kommersiella etablissemang(fabriker etc), viktiga byggnade, transportcenter(till exempel tågstationer), och vissa områden med civila i allmänhet. 42 Luftherravälde I och med Douhets titel på hans mest kända bok, Ill domino dell Aria(Luftherravälde), är det intressant att poängtera Douhets tankar om just luftherravälde. Luftherravälde krävs för att man ska kunna genomföra offensiva luft-operationer, och det är därför intressant att beröra Douhets tankar angående detta. Här finns nämligen en av Douhets största motsägelser i sin teori. Douhet menade å ena sidan att det var centralt att skapa luftherravälde, men å andra sidan att man inte kan försvara sig emot bombflygarmador. 43 Kan man inte försvara sig mot motståndarens luftstridskrafter har man automatiskt inte uppnått luftherravälde. För att få ihop Douhets teori kan man utgå ifrån att Douhet hade ett antal oformulerade antaganden, som till exempel att Flygstridskrafterna inledningsvis i en kampanj skulle användas mot motståndarens luftstridskrafter 44, men det i sig motsäger ju Douhets egna ord om val av mål för luftstridskrafterna. Spår av detta kan man finna om man 40 Douhet, The Command of the Air, s.284 41 Ibid, s.294 42 Ibid, s.294 43 Widén, Jerker och Ångström, Jan, Militärteorins grunder(försvarsmakten, 2004), s.258 44 Douhet, the Command of the air, s.325 20

läser om Douhets tankar angående föregripande anfall, som i korthet beskriver tanken om att luftstridskrafternas offensiva förmåga är så stor jämfört med fiendens defensiva förmåga, vilket innebär att den som anfaller först vinner kriget. 45 Command of the air, eller luftherravälde, innebär enligt Douhet att ens egna luftstridskrafter kan flyga medan man förhindrar motståndaren möjligheten att flyga. Att inte ha luftherravälde, och således vara offer för motståndarens luftstridskrafter och bombningar, är för Douhet samma sak som att bli besegrad. 46 De indikationer jag har valt att fokusera på vid min analys av fallet(bombningen av Dresden) är från Douhets teori följande: Till vilken grad var befolkningen målet för bombningarna? Vilka effekter ledde bombningarna till? Till vilken grad är Douhets teori förenlig med resultatet av Bombningen av Dresden? Sammanfattning teorier: Wardens teori är ett strategiskt verktyg och förhållningssätt för högt uppsatt stabspersonal. Wardens teori bygger på att man med luftstridskrafterna slår mot så många av motståndarens tyngdpunkter som möjligt, så långt in i femringsmodellen som möjligt i syfte att uppnå systemkollaps. Douhets teori om hur luftstridskrafterna bör nyttjas handlar om att slå mot stora befolkningscentrum i syfte att bryta populationens moral, och få folket att motsätta sig den egna statens krig mot oss, och i det längre loppet resa folket mot den egna statens beslut om krig(revolution). Douhets teori syftar till att överföra krigets fasor från fronterna till den relativt skyddade civilbefolkningen. Att nämna är även att Wardens teori lämpar sig att appliceras på en högre, strategisk nivå. Douhets teori har kritiserats för att inte vara en komplett teori, då det finns många oklarheter i hans resonemang. Douhets förmedlar dock en klar motivation i valet av mål som ska bekämpas av luftstridskrafterna. 45 Widén, Jerker och Ångström, Jan, Mlitärteorins grunder(försvarsmakten, 2004), s.258 46 Douhet, The Command of the Air, s.298 21

Beskrivning av händelseförloppet i stora drag: Bombningen av Dresden. Innan fallstudien tar vid kan det vara värt att upprepa att syftet med uppsatsen inte är att ställa teorierna mot varandra, utan helt enkelt att se hur långt man kan applicera dem på fallet i hänsyn till målval för luftstridskrafterna inom de olika teorierna. För att arbetet skall bli lättförståeligt kommer författaren att inledningsvis beskriva händelseförloppet av Bombningen, för att därefter utföra en analys över hur teorierna stämmer in i fallet. Ur Wardens teori kommer författaren att fokusera på följande frågeställning: Vilken ring tillhörde Dresden enligt Wardens teori? Vilken spårbarhet finns det som identifierar Dresden som en av Tredje rikets tyngdpunkter? Vilken roll fyllde Dresden i Tredje rikets system? Ur Douhets teori kommer Författaren att fokusera på följande frågeställningar: Till vilken grad var befolkningen målet för bombningarna? Vilka effekter ledde bombningarna till? Till vilken grad är Douhets teori förenlig med resultatet av Bombningen av Dresden? Bakgrund: Dresden. Dresden, eller Florence vid Elbe som staden länge har kallats, är en stad med en lång och färgrik historia. Dresden var fram till 1920-talet ett centrum i Europa för konst och kultur. Många kända författare, konstnärer och musiker vallfärdade dit, och även bosatte sig där. Ända sedan slutet av Andra Världskriget har bombningen av Dresden varit ett kontroversiellt ämne. Minnet av den brinnande staden ligger kvar i många tyskars tankar. Efter krigsslutet använde Sovjeterna händelsen i sin propaganda mot västvärlden under efterkrigstiden. 47 Bombningen, och den näst intill totala förstörelsen av staden, var onekligen en stor tragedi. Tragedin blev ännu större på grund av de stora flyktingströmmarna som vällt in i Dresden, allt eftersom de sovjetiska styrkorna avancerat västerut. Enligt tyska källor inhyste Dresden drygt 700,000 flyktingar under natten för bombningarna. 48 Detta var såklart utöver stadens 47 Tustin, Joseph P, Why Dresden was bombed: A review of the reasons and reactions(usaf, 1953), s.1 48 Tustin, Joseph P, Why Dresden was bombed: A review of the reasons and reactions(usaf, 1953), s.2 22

ordinarie befolkning på 600,000 människor. Utöver de civila förlusterna och lidandet rent fysiskt var ödeläggelsen av Europas vackraste stad en chock för den tyska befolkningen. 49 Den 13-14 februari 1945 lever fortfarande kvar i minnet hos det tyska folket och kallas i folkmun Die Mordnacht von Dresden. Bombningen av Dresden är bara ett av fallen där den allierade sidan har anklagats för att ha utför terrorbombningar under andra världskriget. Bakgrund och beslut som ledde till Bombningen För att förstå anledningen till Bombningen av Dresden måste man förstå det militära läget som rådde i Europa under sena 1944 och tidiga 1945. När kriget närmade sig sitt slut under tidiga 1945 tillhörde huvuddelen av Västtyskland de allierade, medan de ryska styrkorna befann sig 10 mil öster om Dresden. I och med att dessa två allierade makter närmade sig ett möte delades det återstående tyska territoriet i två trianglar. Och knytpunkten för dessa två trianglar var Dresden. Krigets natur hade alltså satt Dresden i stormens öga. I och med att Dresden var knytpunkten för de två tyskkontrollerade områdena gjordes staden till en naturlig logistisk knytpunkt. Dresden var den sista stora järnvägshubben i Tyskland där styrkor från den Norra triangeln, kunde transportera till den södra delen det fortfarande tyskkontrollerade Tyskland som i stor del består av de tysk-österrikiska alperna. 50 Dresden var vid den tiden Tysklands sjunde största stad, och tillika det största icke-bombande bebyggda området i Tyskland. Detta gjorde staden till ett tillflyktsval för de hundra tusentals flyktingar som flytt västerut i takt med ryssarna framryckning västerut. 51 General Eisenhower antog att det var just i dessa otillgängliga berg som tyskarna eventuellt skulle kunna kraftsamla till ett sista motangrepp. Sir Winston Churchill nämner endast kort i sina memoarer att bombningarna skede, det han nämner är dock att staden var en viktig kommunikationshubb på den tyska östfronten. Enligt Churchills memoarer syftade ett angrepp på Dresden till att hindra en eventuell kraftsamling och motangrepp från de tidigare nämnda alperna. 52 49 Ibid, s.2 50 Ibid, s.4 51 Taylor, Frederick, Dresden(WS Bookwell, Finland, 2005), s.25 52 Ibid, s.4 23

Churchill nämner också att Stalin helhjärtat stödde planen och hänvisar till ett telegram han mottagit från Eisenhower: Eisenhower said that after isolating the Ruhr he proposed to make his main thrust aling the axis Erfurt-Leipzig-Dresden, which, by joining hands with the Russians, would cut in two the remaining German forces. A secondary advance through Regensburg to Linz, where also he expected to meet the Russians, would prevent the consolidation of German Resistance in the redoubt in Southern Germany. Stalin agreed readily. He said that the proposal Entirely coincides with the plan of the Soviet High Command. 53 Upp till den 13 februari 1945 hade Dresden varit förskonad från svåra bombningar. Tidigare hade många stora tyska städer blivit näst intill förintade med stora civila förluster till följd av bombningarna som genomfördes av Royal Air Force och U.S. Strategic Air Forces i syfte att få Nazityskland på knä. 54 På Malta-konferensen den 30 januari 1945 beslutades det att den kombinerade styrkan av U.S. Strategic Air Force och Royal Air Force skulle sättas in mot östfronten, detta skede med förutsikten av ett önskemål om understöd som lämnades in av den ryska Generalen A.E. Antonov under Yalta-konferensen några dagar senare. De allierade och Ryssland var under Yalta-konferensen överens om att strategiska flygstridskrafter kunde förhindra en tysk införsel av trupper i den utsatta östfronten. Detta understöd av flygstridskrafter var speciellt avsett för bekämpa de transportcentra som möjliggjorde tysk trupptransport från väst till öst, speciellt städer som Berlin, Leipzig, Dresden, Cottbus och Chemnitz. 55 Angående målet med detta luftunderstöd kan man läsa följande uttalanden ur brev som skickats mellan Major General Frederick L. Anderson, Deputy Commander, USSTAF till General Carl A. Spaatz, USAF, commanding General: There was also a hope that heavy air raids would increase the panic and confusion already prevalent in those cities, which were thoroughly frightened by the sudden Russian advance and full of refugees. Pandemonium in Berlin, in particularly, might have a decisive effect in speeding up the disintegration of Hitler s regime. Accordingly, the air leaders at Malta issued with the strong approval of General Marshall, and with what they took to be the concurrence of AAF headquarters, a revised directive. As a second priority came Berlin, Leipzig, Dresden, and associated cities where heavy attack will cause great confusion in civilian evacuation from the east and hamper reinforcements. As a third priority the heavy bombers would direct their 53 Tustin, Joseph P, Why Dresden was bombed: A review of the reasons and reactions(usaf, 1953), s.4 54 Ibid, s.5 55 Ibid, s.6 24