Militär ledning i historien

Transkript

1 Militär ledning i historien

2 Varför titta på historien? Många belysande exempel på olika faktorer som påverkar ledning Visar varför man måste beakta hela ledningssystemet Pekar på hur samhällsförändringar påverkat vad som är bra ledning OBS! Inga årtal, namn el dyl kommer på tenta!

3 Vilka faktorer har påverkat ledning? Större och mer komplicerade arméer som ska ledas Teknisk utveckling Nya verkansdelar (vapen då, kanske information nu) Kostnadsutvecklingen

4 Vad ska ledningssystemet göra? Datainsamling Sensemaking Planering Beslut Order Uppföljning Dessa funktioner är tidlösa!

5 Deskriptiv analys Vilka krav fanns? Hur utformades ledningssystemet för att möta dessa krav? Organisation Teknik Procedurer Underrättelseinhämtning Planering Teknik för kommunikation Uppföljning av order och händelseutveckling Det är svårt att hitta denna info Beskrivs sällan i litteraturen icke-beslut (som också är viktiga) beaktas aldrig

6 Militär ledning före 1600 Krig bedrevs i fälttåg Strategisk stridsledning (plan för förflyttningar, underrättelser mm) utfördes av en befälhavare (ofta kung, dvs nära koppling till politiken) Rådgivare fanns ofta till hands Mycket begränsat underlag att fatta beslut på Strid skedde i fältslag Förutbestämd stridsordning (vältränade trupper) Om inte slaget avgjordes tidigt blev resultatet ofta kaos Befälhavaren hade bara kontroll över närmaste trupperna Enda sättet att leda var att befälhavaren själv deltog

7 Embryo till stab På 1600-talet började man använda Kvartermästare som skötte underhåll och logistikfrågor Viss stab fanns som stöd Order började produceras i skrift Sekreterare med stab Möjliggjorde strategisk kontroll från politiker Dessa två roller blev prestigefulla

8 Fältslag fram till Napoleon Användandet av skjutvapen organiserades drill Styrning skedde med trumsignaler Ordres de bataille togs fram av staben Officerare behövde nu inte vara mitt i striden Fronten kunde därmed bli så utspridd att befälhavaren ledde bäst genom att antingen rida omkring eller vara på kritiska punkten och ha budbärare till andra delar av fronten

9 Napoleon Utveckling av infrastruktur, kartor Armén organiserades om och växte ( år 1805) Självförsörjande arméenheter skapades Större behov av underrättelser och bearbetning av dessa Ett ledningssystem anpassat efter Napoleon växte fram Högkvarteret reducerade mängden information och kommunikation Riktat teleskop både på slagfältet och i underrättelseflödet Alla viktiga slutsatser och beslut fattades av Napoleon Snabba beslutsvägar Välorganiserat, men ändå ingen tydlig metodik Trupperna kunde få motstridiga order

10 Preussen Nya vapen (ledde till att soldaterna tog skydd och därmed inte syntes), järnvägar (effektiva men oflexibla), telegraf (snabb men osäker) Ytterligare större arméer ( år 1866) Självförsörjande enheter som marscherade separat, men slogs tillsammans Generalstaben skulle lösa alla problem som detta innebar Utbildning - välorganiserat Arbete även i fredstid Kunde placeras långt från striderna i lugn och ro Telegrafen användes för att ge stridande trupper stor frihet rapportering hem (kunde istället använts för att minska truppens frihet genom ökad möjlighet till kontroll)

11 1:a Världskriget Ännu större arméer (några miljoner per land) USA och England enda större länderna utan Generalstab, medan Preussens Generalstab har vuxit Värnpliktsarméer Enorma logistikproblem Fler maskiner kräver mer underhåll Man trodde på vetenskapen som stöd i kriget tidtabellkriget

12 1:a Världskriget Informationsosäkerhetsproblemet: Tyskarna väntade sig (förgäves) att få rapporter till Högkvarteret i inledningen av kriget Skyttegravskriget ledde bl.a. till att officerare placerade sig på avstånd från fronten och därmed tappade kontakten med verkligheten Hur hantera osäkerheten? Allierade valde att detaljstyra från centralt håll viktigt för officerare att hålla kontakt uppåt i hierarkin Tyskarna valde decentralisering erfarna officerare behövdes långt fram i linjerna Framgångsrikast var den som var minst sårbar för när planer/teknik misslyckades

13 Uppdragstaktik i Israel Uppdragstaktik mest känt från Tyska armén under 2:a Världskriget Syftar bl.a. till att uppnå större rörlighet och flexibilitet Baserat på tre grundprinciper: Order ges i form av vad som ska åstadkommas, men inte hur Noggrann planering planeringen viktigare än planen dock inte i detalj längre än till kontakt med fienden Tydliga prioriteringar Improvisation inom detta Misstroende mot underlydande ledde i kriget 1973 till reverse optional control, dvs att underlydande skulle rapportera uppåt väldigt ofta misslyckat!

14 Vietnamkriget Exempel på asymmetrisk krigföring USA hade centraliserad ledning Media påverkade enormt mycket Politiker ville vara informerade och påverka (ofta fel saker!) Enormt mycket data behövdes för detta Man trodde att detta skulle fungera Hot om kärnvapenkrig Snabbt roterande personal Nya managementmetoder (cost-benefit analys) Systemanalys användes för att räkna på allt Omöjligt räkna på fiendens vilja, egna truppers moral etc. Det riktade teleskopet bestod av statistik Detta ledde sammantaget till dåligt fungerande (långsamt) ledningssystem

15 OODA-loopen Beslutscykel Observe, Orient, Decide, Act Framtagen ur erfarenheter från stridspiloter Orient Observe Decide Act

16 Överste Boyds syn på ledning Boyds grundläggande problem: Hur vinner man i strid Det gör man genom att få motståndaren att gå upp i limningen Det uppnår man genom att utsätta honom för problem i en snabbare takt än han kan lösa dem, genom högre tempo Man måste komma innanför motståndarens OODA loop Det gör man genom bättre ledning Hur skall det gå till?

17 Boyds utgångspunkter Man kan inte lösa problemet med mer teknologi Det gäller att i stället satsa på att utveckla det implicita och se till att detta delas av alla Ledning fungerar bäst när man inte behöver leda utan alla vet vad de skall göra ändå Hos Boyd blir därför det andra O i OODA-loopen, Orientering ( The big O ) det mest centrala Orientering betyder både att vara orienterad mot och orienterad om När alla har samma orientering kan man förena initiativ och harmoni utan central styrning På så sätt uppnår man ett högt tempo En snabbare OODA-loop är alltså inte en fråga om snabbare beslut utan om att det inte behövs beslut och man uppnår snabbhet genom att alla vet vad de skall göra Boyd vill alltså peka på möjligheten att uppnå inriktning och samordning utan att någon inriktar och samordnar. Det ger en snabbare OODA-loop, inte snabbare beslut

18 Van Crevelds slutsatser Beslutströsklar för beslut på låg nivå Underlätta låga beslutströsklar genom att ha enheter på låg nivå som klarar sig själva Rapporteringssystem (både lateralt, uppåt och nedåt) som fungerar Riktat teleskop Formellt och informellt nätverk för informationsutbyte i organisationen

19 Dagens utmaningar Globalisering Konflikter fotbollsfans/poliser Mängder med inblandade organisationer Enormt informationsflöde Media Civilt och militärt blandas

20 Hur försöker man lösa detta? Nätverkstänkande NätverksBaserat Försvar Comprehensive Approach EU på strategisk nivå COPD (NATO planeringsmetod på operativ nivå) Agility (flexibilitet) anses vara nyckeln Hur vara flexibel och samtidigt ha kontroll? Väldigt lite tänk kring ledning på låg nivå