Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter?
Sammanfattning Rapporten - rörligt eller fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elprisavtal? I rapporten, som har getts ut två gånger tidigare, gör jag en sammanställning av utfallet för föregående vinter. Jag kan konstatera att för vintern 2014/2015 var, givet förutsättningarna, återigen ett rörligt pris det mest fördelaktiga. Hur ser då läget ut inför kommande vinter? I rapporten ger jag en bild av nuläget på elmarknaden med tillgänglighet för vattenkraft och kärnkraft, och vad vi har att förvänta oss för prissituation. För vinterns priser är vädret samt tillgången till vattenkraft och kärnkraft nyckelfaktorer. När vi nu är på väg in i vinterperioden ser vi normala nivåer för vattenkraften och en förväntad god kärnkraftproduktion. Givet förutsättningarna blir därför min generella rekommendation att välja rörligt elpris. Som konsument bör man vara medveten om att rekommendationen kan variera från år till år. Förutsättningarna för elproduktionen varierar på samma sätt som vädret och gör att inget år är det andra likt. Johan Claesson Elmarknadsexpert sid 2/11
Elprisets utveckling Sedan 2008 har det rörliga priset generellt varit i nivå med eller lägre än fastprisavtalen. Under perioder kan dock det rörliga priset bli mycket högt, vilket framgår av den gula linjen i diagrammet, som visar priserna för en villa med elvärme. Mycket höga pristoppar föranleds ofta av till exempel underskott i vattenmagasinen, låg kärnkraftproduktion, ovanligt låga temperaturer eller försämrade överföringsmöjligheter av el mellan länder. I värsta fall samverkar några eller flera av dessa faktorer, vilket har varit fallet under de historiska topparna för det rörliga priset. Tydliga exempel är pristopparna 2008, 2010 och 2011. Risken för pristoppar måste man som kund ha med i beräkningen om man har ett hushåll med hög förbrukning. För perioden 2008-2015 har det rörliga priset varit det mest fördelaktiga om man har haft rörligt avtal över tid. Ofta sammanfaller höga priser med hög förbrukning vilket direkt blir märkbart på fakturan. Då el inte kan lagras, fungerar marknadsmekanismen så att priset går upp för att kunna möta efterfrågan. Även om de fasta elpriserna under perioder ligger något högre än de rörliga så ger ett fast avtal fördelen att man slipper oroa sig för fluktuationer i elpriset och prisuppgångar som kan bli dyra. sid 3/11
Vem vann vintern 2014/2015? Västliga vindar och lågtryck dominerade vädret under vintern 2014/2015 vilket gav mer nederbörd än normalt samt milda temperaturer och därmed en lägre förbrukning hos de flesta. De stora nederbördsmängderna tillsammans med en lägre vattenkraftproduktion ledde till en förbättring av den hydrologiska balansen, trots att kärnkraftproduktionen tidvis var lägre än året innan. Vädret bidrog också till en hög vindkraftproduktion. Dock fortsatte kronans försvagning mot euron under vintern vilket gjorde elen dyrare i Sverige eftersom den handlas i euron. Mellan jul och nyår var det kallt i hela Sverige och då uppmättes också den högsta elförbrukningen under en enskild timme, till 23 390 MWh/h. Prognosen från Svenska Kraftnät för vintern var att högsta förbrukningen skulle uppgå till 25 600 MWh/h. För en eluppvärmd villa som den milda decembermånaden förbrukade 2 040 kwh, kostade det med ett rörligt pris 1 679 kr för december och totalt 5 212 kr för vintern. Vid ett kallt scenario hade priset för vintern istället uppgått till 7 665 kr med dåvarande priser. Dock brukar även priserna stiga i ett sådant scenario. Vi ser också att skillnaden mellan ett milt och ett normalt scenario under vintermånaderna blir 920 kronor för den som valde rörligt pris. Priserna i beräkningen nedan är baserat på Prisområde 3, Stockholm, och kommer från SCB:s statistik över energipriser. Vintern 2014/2015 Milt scenario Normalt Scenario Kallt scenario 17000 kwh 20000 kwh 25000 kwh Fastpris 1 år Elpris Skatt Moms Totalt pris Förbrukning Kostnad kr Förbrukning Kostnad kr Förbrukning Kostnad kr öre/kwh Dec 41,9 29,3 25% 88,98 2040 kwh 1815 kr 2400 kwh 2135 kr 3000 kwh 2669 kr Jan 40,6 29,4 25% 87,48 2210 kwh 1933 kr 2600 kwh 2274 kr 3250 kwh 2843 kr Feb 39,5 29,4 25% 86,18 2040 kwh 1758 kr 2400 kwh 2068 kr 3000 kwh 2585 kr Fastpris 2 år 6290 kwh 5506 kr 7400 kwh 6478 kr 9250 kwh 8098 kr Dec 42,5 29,3 25% 89,81 2040 kwh 1832 kr 2400 kwh 2155 kr 3000 kwh 2694 kr Jan 41,6 29,4 25% 88,69 2210 kwh 1960 kr 2600 kwh 2306 kr 3250 kwh 2883 kr Feb 40,6 29,4 25% 87,56 2040 kwh 1786 kr 2400 kwh 2101 kr 3000 kwh 2627 kr 6290 kwh 5578 kr 7400 kwh 6563 kr 9250 kwh 8204 kr Fastpris 3 år Dec 42,5 29,3 25% 89,70 2040 kwh 1830 kr 2400 kwh 2153 kr 3000 kwh 2691 kr Jan 41,4 29,4 25% 88,55 2210 kwh 1957 kr 2600 kwh 2302 kr 3250 kwh 2878 kr Feb 40,6 29,4 25% 87,45 2040 kwh 1784 kr 2400 kwh 2099 kr 3000 kwh 2624 kr 6290 kwh 5571 kr 7400 kwh 6554 kr 9250 kwh 8192 kr Rörligt Dec 36,5 29,3 25% 82,29 2040 kwh 1679 kr 2400 kwh 1975 kr 3000 kwh 2469 kr Jan 37,8 29,4 25% 84,04 2210 kwh 1857 kr 2600 kwh 2185 kr 3250 kwh 2731 kr Feb 36,3 29,4 25% 82,18 2040 kwh 1676 kr 2400 kwh 1972 kr 3000 kwh 2465 kr 6290 kwh 5212 kr 7400 kwh 6132 kr 9250 kwh 7665 kr sid 4/11
Jag konstaterar att de som valde ett rörligt elpris vintern 2014/2015 totalt betalade mindre än kunder med ett fast pris. Den milda vintern gav en relativt marginell skillnad mot fast pris 1 år och uppgår till 294 kr. Jämfört med fast pris 3 år var vinsten för kunden med rörligt pris 359 kronor. En tumregel säger att en grads kallare väderlek än normalt brukar ge fem procent större energianvändning för uppvärmning av ett hus. Skulle det exempelvis vara i genomsnitt 5 grader kallare än normalt, innebär det en ungefärlig värmeförbrukning som är 25 procent högre än normalt. Både kunder med fast pris och rörligt pris får en högre elräkning om energianvändningen ökar. För kunder med fast pris är kostnaden helt kopplad till mängden energi man använder medan för kunder med rörligt pris är kostnaden beroende av både den mängd energi som man förbrukar och prisläget på elmarknaden. Som framgår av räkneexemplet för ett scenario med en kall januari, så ökar elräkningen för en kund med fast pris, med 546 kr till följd av en ökad energianvändning. En kund med rörligt pris får en ökad kostnad med 1 878 kr, där merparten beror på ett högre elpris. Räkneexempel januari månad Förbrukning vid kallt scenario januari Rörligt elpris för januari 2015 Summa månadsräkning 3 250 kwh 84,04 öre/kwh 2 731 kr Påverkan av högre rörligt pris i januari 2011 jämfört med 2014 + 1 332 kr Påverkan pga. ökad förbrukning mellan normalt och kallt + 546 kr Summa högre elräkning för en eluppvärmd villa 2011 jämfört med 2014 + 1 878 kr Läget inför förestående vinter 2015/2016 Svenska Kraftnät har inför kommande vinter gjort en prognos för förbrukningen i landet. Vid en normal vintern förväntas den högsta förbrukningen bli 25 600 MWh/h och 27 100 MWh/h vid en tioårsvinter, dvs. en extremt kall vinter som inträffar i snitt vart tionde år. Det är oförändrat jämfört med prognosen som gjordes för vintern 2014/2015, vilket beror på att elförbrukningen de senaste två åren har varit i stort sett oförändrad. sid 5/11
Tillgänglig produktionskapacitet förväntas vara god för vintern och enligt Svenska Kraftnäts prognoser så ökar den installerade effekten med 3 procent till 40 375 MW. Jämfört med föregående år så beräknas cirka 630 MW (1,6 procent) mer produktionskapacitet vara tillgänglig medan elförbrukningen är i stort sett oförändrad. Det innebär att för vintern 2015/2016 förväntas Sverige vara självförsörjande på el, även de timmar då efterfrågan är som störst. Det hydrologiska läget har förbättrats avsevärt under hela året då det kommit drygt 28 TWh mer nederbörd än vad som är normalt. Samtidigt var det milt under vintern och den tidiga våren, vilket ledde till att konsumtionen var lägre än normalt vilket ytterligare bidrog till en förbättrad hydrologisk balans. Sommaren har varit nederbördsrik och sval vilket har lett till en ytterligare påfyllnad av vattenmagasinen. I augusti blev det varmt och torrt vilket ledde till lägre tillrinning och därmed långsammare påfyllnad av vattenmagasinen. De senaste dagarna har det åter varit nederbördsrikt, men prognoserna framöver är torrare än normalt. Vädret har en stor påverkan på den nordiska elmarknaden och förväntningar kring nederbördsmängd kan driva priserna både uppåt och nedåt. I övrigt ser produktionsutbudet bra ut inför vintern. Även kronans utveckling mot euron har påverkan på elpriset. Rekommendation inför vintern 2015/2016 Det är alltid viktigt att utgå från den egna ekonomin och de förutsättningar man har inför fluktueringar i elpriset. Inför vintern ser situationen bra ut med oförändrad elförbrukning och förväntad god elproduktion. Men trots detta kan man under vintern få pristoppar vid kallt väder, och oväntat bortfall i elproduktionen kan ge stora effekter på priset. Om hushållet har en generellt lägre förbrukning eller kan ta tillfälliga kostnadsökningar, kan ett rörligt pris vara ett bra alternativ. Men den ekonomiska effekten blir större vid en kall vinter då den avtalstypen kan innebära att man får betala ett högre elpris för sin förbrukning. Har man valt ett fast pris blir man endast påverkad av den ökade elförbrukningen då priset ju är känt i förväg. För vinterns priser är vädret samt tillgången till vattenkraft och kärnkraft nyckelfaktorer. När vi nu är på väg in i hösten ser vi relativt goda nivåer för vattenkraften och en förväntad god kärnkraftproduktion. Priserna i Tyskland påverkar också prisbilden i Sverige och i Norden, då Sverige och de andra länderna kan exportera eller importera kraft. De tyska elpriserna ligger aningen högre än de nordiska men styrs framförallt av bränslemarknaden och priset på utsläppsrätter. Bränslepriserna har fallit kraftigt under året då den globala efterfrågan på fossila bränslen har minskat, medan utsläppsrätterna har stigit. Under 2015 har elpriserna varit låga och till och med extremt låga under senvåren och sommaren. Priserna har stigit den senaste tiden men ligger fortfarande på väldigt låga nivåer. Vi är på väg i in i en kallare period med högre efterfrågan, med välfyllda vattenmagasin. En sid 6/11
nederbördsrik höst kan mycket väl hålla tillbaka priserna, medan en torr höst skapar utrymme för en prisuppgång. Den huvudsakliga rekommendationen blir att teckna rörligt pris då vi sammantaget ser ut att ha en god kraftbalans inför vintern. Vill man vara säker på sitt elpris under kommande vinter finns det många alternativ på fasta avtal med fördelaktiga priser. sid 7/11
Bilaga Sammandrag av elprisutvecklingen 2010-2014 Tabellen visar det genomsnittliga spotpriset i respektive av Sveriges fyra elprisområden för åren 2010-2014. Spotpriser, årsmedel per Elområde (öre/kwh) 2010 2011 2012 2013 2014 SE1 54,3 42,9 27,7 33,9 28,6 SE2 54,3 42,9 27,7 33,9 28,6 SE3 54,3 40,8 28,2 34,1 28,8 SE4 54,3 43,6 29,8 34,5 29,0 Tabellen här nedan visar elproduktionen i Sverige de senaste åren och hur elanvändningen minskar. Den ökande andelen installerad vindkraft gav 2014 ett nytt produktionsrekord. Sverige fortsatte vara nettoexportör av el liksom de senaste fyra åren. Historisk produktion/förbrukning i TWh 2010 2011 2012 2013 2014 Vattenkraft 67 67 79 61 64 Vindkraft 4 6 7 10 12 Kärnkraft 56 58 61 64 62 Övrig värmekraft 19 17 16 15 13 Summa elproduktion 145 148 163 149 151 Import/Export 2-7 -20-10 -16 Förbrukning 147 140 143 139 136 Temperaturkorrigerad förbrukning 144 143 144 141 140 2010 Året inleddes dramatiskt. En kall och utdragen vinter inledde året och en kall och tidig vinter avslutade året. Ökad efterfrågan, dels till följd av återhämtning i industriförbrukningen, dålig tillrinning och periodvis lägre kraftproduktion gav rekordhöga spotpriser vintertid. Förbrukningen ökade med 6,3 procent för året och importen landade på 2,1 TWh. Kärnkraften nådde knappt 56 TWh i årsproduktion. På det politiska planet fattades beslut om att Sveriges nuvarande tio kärnkraftreaktorer ska få ersättas med nya reaktorer. Det genomsnittliga systempriset blev drygt 50 öre/kwh, vilket kan jämföras med 37 öre/kwh år 2009. Den sämre tillgången på vattenkraft medförde att det genomsnittliga priset i Tyskland var cirka 10 procent lägre än i Norden under året. Tidigare var relationen omvänd. 2011 Året startade med en kall vinter och kärnkraft med fortsatt låg drifttillgänglighet. Detta ledde sid 8/11
under våren till ett underskott på el som i vanliga fall hade kunnat leda till elbrist men tack vare en tidig vårflod lättade trycket på elmarknaden. Resten av året skedde återhämtning och vattenmagasinen fylldes på. I takt med återhämtningen vände också priserna ned under senare delen av året. I takt med ökad fyllnadsgrad i magasinen, högre temperaturer och en ekonomisk osäkerhet som dämpade efterfrågan, pressades spotpriserna nedåt till rekordlåga nivåer under hösten. Vattenbalansen återställdes dock under året och snittpriset i Norden blev cirka 10 procent lägre än i Tyskland. Alltså omvänd relation jämfört med 2010. Första delen av året präglades således av en hög spot, kall väderlek och ett stort underskott i den hydrologiska balansen. Vecka 52 2010 fanns det ett underskott på 40 TWh vilket vände till plus under vecka 32. Kalenderåret avslutades med ett överskott i hydrologin på nästan 8 TWh. 2011 var även året som fick igång kärnkraftdebatten ordentligt; kärnkraftolyckan i Fukushima skakade hela världen. Tyskland fattade kort därefter beslut om att stänga all kärnkraft i landet till år 2022. En annan stor händelse var att Svenska Kraftnät delade in Sverige i fyra elområden. Inledningsvis gav detta stora skillnader mellan områdena som över tid har jämnat ut sig. 2012 Vintern 2012 betraktas som en normalvinter, även om det på sina håll var ovanligt kallt och nederbördsrikt i december. God tillgänglighet i kärnkraften gav en stabil prisutveckling. Både total elproduktion, vindkraft och export slog rekord med god marginal. God tillgång på vattenkraft, förbättrad tillgänglighet i kärnkraften och internationell lågkonjunktur bidrog till spotpriser som var på en relativt låg nivå hela vintern. Undantagen var ett par pristoppar i december och januari när förbrukningen var som högst. År 2012 var liksom 2011 ett vattenrikt år med en fyllnadsgrad under hösten som låg cirka 10 procentenheter över medel i de svenska vattenmagasinen. När efterfrågan var som störst i början av december, slutet av januari och mitten av mars importerades mer el än vad som exporterades men för året som helhet nådde exporten rekordnivån 20 TWh. Våtår, hög tillgänglighet i kärnkraftverken och tidvis milt väder är de främsta förklaringarna till den stora exporten. 2013 Året inleddes med kallt och torrt väder där vi fick med oss ett stort hydrologiskt underskott. Vintermånaderna höll sig ändå stabila till följd av en fortsatt global lågkonjunktur, stabil kärnkraftproduktion på ca 90 procent i Sverige och framförallt för att vi inte fick någon ihållande kyla över landet. sid 9/11
Högst priser fick vi under mars/april då det drog in en sen kyla samtidigt som det var låga tillrinningar. Magasinsnivåerna före vårfloden var 6 procent lägre än normalt och underskottet var knappt 20 TWh. Under 2013 var kärnkraftrevisionerna främst planerade under vår och höst. Det blev även en del oplanerade stopp men generellt var det ett bra kärnkraftår. Under hösten fick vi kraftiga nederbördsmängder och det hydrologiska underskottet återhämtade sig ordentligt och var nästan på normala nivåer vid årsskiftet. Vi såg även en extremt kraftig vindproduktion under slutet av året som också satte press på priserna och i euro fick vi de lägsta priserna för året. Dock försvagades den svenska kronan vilket fick en effekt på priserna och i kronor blev sommarmånaderna ändå lägst. I början av året stod kronan runt 8,55 medan den i slutet av december hade försvagats till 9,00. Skillnaderna mellan de fyra prisområden var inte stora under året. Årsmedelpriset var för Luleå/Sundsvall 338,51 kronor, Stockholm 340,77 kronor och Malmö 345,02 kronor. Framförallt var det under november månad som Malmöpriserna blev högre då vädret blev kallare samtidigt som det var kapacitetsbegränsning mellanprisområde Stockholm (SE3) och Malmö (SE4). 2014 De första månaderna för året karaktäriserades av relativt milt och blött väder. Det rådde god kärnkraftstillgänglighet samt hög vindkraftproduktion och sammantaget ledde dessa faktorer till fallande elpriser. Priserna nådde en tillfällig botten i början av april då de började stiga på lägre kärnkrafttillgänglighet (revisionsperiod), försämrad hydrologisk balans samt mindre vindkraftproduktion. Sommaren bjöd på högtrycksbetonat väder vilket ledde till att vattenkraftproducenterna hade bra kontroll på den hydrologiska situationen. Den något försämrade hyrobalansen ledde till att spotpriserna steg något. Under sommaren inleddes fallet i oljepriset som innan årets slut backat med runt 60 procent i förhållande till de prisnivåer som observerats i juni. Det är framförallt den ökade oljeproduktionen i världen som är den huvudsakliga anledningen till prisfallet. Hösten bjöd återigen på nederbördsrikt, milt och blåsigt väder vilket fick priserna att röra sig nedåt. Inledningen på vintern var generellt sett också mild, dock fick vi uppleva några kortvariga perioder med kallare väder som tillfälligt drog upp sid 10/11
elpriset. Sammantaget blev 2014 det varmaste året som SMHI uppmätt. Det genomsnittliga systempriset på Nord Pool Spot uppgick till knappt 27 öre/kwh. Vi får gå tillbaka till 2007 för ett lägre genomsnittligt systempris, som då var knappt 26 öre/kwh. sid 11/11