Europeiska socialfonden 2000-2006. Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet



Relevanta dokument
Arbete, kompetens och företagsamhet i Östra och Norra Finland Mål 1-program EU-program ger livskraft. Europeiska Socialfonden

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik 2018

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik 2014

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik 2017

Inkvarteringsstatistik

Nya och nedlagda företag

Inkvarteringsstatistik

Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Odling av ursprungsväxter

Universitetsutbildning 2013

Nya och nedlagda företag

Inkvarteringsstatistik 2013

Nya och nedlagda företag

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Inkvarteringsstatistik 2012

Inkvarteringsstatistik

Andelen arbetsplatser inom informationssektorn störst i Salo ekonomiska region

Anläggning och skötsel av JORDBRUKETS MILJÖ- SPECIALSTÖD. mångfunktionell våtmark

Nya och nedlagda företag

JHL:s forbundsval Rosta. Och främja välfärden

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns

Landskapsöverskridande projekt inom ERUF- och ESF-programmen i Västra Finland

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

Sparbanken & Sb-Hem. Bostadsmarknaden. Våren 2016

Jämställdhet i arbetslivet genom ESF-projekt!

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND

Socialfondsprogrammet

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

Kommunikationsministeriets förordning

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare

ANSÖKNINGSINFO. ESF-personuppgiftssystemet, kostnader som rapporteras separat och utlysningar som pågår

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

Europeiska socialfonden

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

Skötselåtgärder för reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten JORDBRUKETS MILJÖ- SPECIALSTÖD

Statsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

Uppfödning JORDBRUKETS MILJÖ- SPECIALSTÖD. av lantraser

Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för koncessionspliktig radioverksamhet

Val av Kommunförbundets förbundsdelegation Riitta Myllymäki

Inkvarteringsstatistik

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en ökning under januari december 2011

Universitetsutbildning 2013

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

Österbottens handelskammare. Bransch- och statistiköversikt April 2015

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

sysselsättning Strukturfondsperioden

STUDERANDE, examensinriktad utbildning

RP 35/2012 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 juli 2012.

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: april 2012

Europeiska socialfonden

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti

JM 15/51/2002. Kommunala centralvalnämnder (med undantag av Åland) RIKSDAGSVALET 2003: Valanvisningar, utbildning osv.

Valkretnämnderna (exkl. valkretsnämnden i landskapet Ålands valkrets) Justitieministeriet önskar att valkretsnämnderna beaktar det följande:

Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet

Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan

STÖDBERÄTTIGANDE INVESTERINGAR INOM ESF-VERKSAMHETEN

FÖRSLAG TILL BESLUT. Enligt sändlista

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

FÖRTECKNING ÖVER DELAR AV ARKIV I TINGSRÄTTERNA

Europeiska socialfonden

HELA LANDET

DATASKYDDSBESKRIVNING Personuppgiftslagen(523/1999) 10 ja 24 Datum för uppgörande

Presentation av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Vi löser era lokalproblem

Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård var 17,9 miljarder euro år Socialoch

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en svag ökning under januari december 2012

jämställd framtid Strukturfondsperioden

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

Antalet konkurser ökade med 7,3 procent från året innan

Europeiska socialfonden

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner ökade något år 2013 från året innan

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ESF-utlysning för södra Finland 2014 och ESFutlysningar. NTM-centralen i Tavastland Sinikka Kauranen/ Taina Lommi

NYA BEGRÄNSNINGAR I TILLSTÅNDEN ATT ORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

Regionalräkenskaper 2010

Kurs på rätt arbete och samarbete Tammerfors. Petri Puroaho

Transkript:

SF Europeiska socialfonden 2000-2006 Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet

Vad är Europeiska socialfonden? Europeiska socialfonden (ESF) är det viktigaste verktyget för Europeiska unionen (EU) att omvandla sina sysselsättningspolitiska mål till praktiska åtgärder i medlemsländerna. ESF har som uppgift att stödja i kampen mot arbetslösheten, att främja arbetstagarnas yrkeskunskaper och att stödja arbetskraftens och företagens kunnande i nya utmaningar som arbetslivet erbjuder. Målsättningen är att förbättra arbetsmarknadens funktion, främja livslångt lärande, utveckla aktiv utbildnings- och arbetskraftspolitik för att kunna bekämpa arbetsösheten samt förebygga social utslagning. Ytterligare mål som fonden har uppställt är ökade färdigheter inom forskning, vetenskap och teknologi samt främjande av jämlika möjligheter i arbetslivet och jämställdhet mellan könen. Europeiska socialfonden i Finland ESF-verksamheten i Finland har för avsikt att söka, pröva, producera och förverkliga nya lösningar på arbetskrafts-, utbildnings- och näringspolitiken samt sprida goda arbetssätt. ESF används till utvecklandet av mänskliga resurser för säkerställande av sysselsättning. ESF-verksamheten kompletterar nationella åtgärder. I Finland har ESF fått till stånd att överskrida ESFverksamheten gränserna mellan olika förvaltningsområden och är ett samarbete mellan olika aktörer. Arbetsministeriet är den myndighet som bär ansvaret för Europeiska socialfondens verksamhet i Finland. Andra samarbetsparter är undervisnings-, inrikes-, handels- och industri-, social- och hälsovårds- samt jord- och skogsbruksministerierna. Ministeriernas regionala organisationer (arbetskrafts- och näringscentralerna samt länsstyrelserna), förbunden på landskapsnivå, arbetsmarknadsorganisationerna samt andra organisationer och föreningar har också en central roll i det praktiska arbetet. Finlands första strukturfondsperiod började år 1995 och slutade år 1999. Under de fem första programåren steg helhetsfinansieringen av ESF till 2,2 miljarder euro inkl. den nationella offentliga och privata finansieringen. För finansieringen av olika program fick Finland 589 miljoner euro från Europeiska socialfonden. I de 4 262 projekt som inleddes under den första programperioden deltog 661 600 personer. 2

Programperioden 2000-2006 Under den nya programperioden 2000-2006 kommer helhetsfinansiering av ESF i Finland att vara ca 2 800 miljoner euro varav 873 miljoner euro från EU. Under ESF-perioden 2000-2006 skall följande teman betonas i Finland: Utnyttjande av efterfrågan på arbetskraft och främjande av sysselsättning Förbättra arbetsmarknadens funktion och möjligheten att få arbete Sysselsätta arbetslösa och långtidsarbetslösa och säkerställa tillgången på arbetskraft för företag Underlätta övergången från utbildning till arbetsliv Främjande av jämställdhet och lika möjligheter i arbetslivet Främja jämställdhet mellan könen inom utbildning och arbetsliv Stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden Förebygga utslagning från arbetsmarknaden Aktivera människor att söka sig till yrkesutbildning och förbättra livskvaliteten för de personer som har det sämst ställt på arbetsmarknaden. Förbättrande av utbildningens kvalitet och verkningsfullhet, främjande av arbetskraftens rörlighet mellan olika yrken samt förbättrande av förhållandet mellan utbildning och arbetsliv Utveckla och ta i bruk arbetslivsförankrade utbildningsmodeller, kunskap och rådgivningstjänster Utveckla utbildningssystemen så att de stödjer livslångt lärande Utveckla yrkesprov Utbilda undervisningspersonal Utveckla undervisningsteknologin, -metoder och läromedel Utbildningsmodeller och nätverksbildningsmodeller för arbetslivet och prognostisering av utbildningsbehov Utvecklande av kunskapskapitalet för stödjande av företagsamhet, arbetslivsreformer samt utnyttjande av forsknings-resultat och teknologi Öka företagsamheten och främja nya former för företagsamhet Främja personalens kunskaper och att orka i arbete samt utveckla arbetsgemenskapen Öka samarbetet mellan näringslivet och forskningssektorn Utveckling av personal för att stöda företagsamhet och teknologikunskaper Utnyttjande av den nya teknologin på arbetsplatser ESF-verksamhetens ytterligare tyngdpunkter ligger på utveckling av informationssamhället, jämställdhet mellan kvinnor och män, lokalt partnerskap, principen om hållbar utveckling samt föregripande åtgärder. Tyngdpunkterna tillämpas på olika sätt i olika program. 3

ESF under strukturfondsperioden 2000-2006 Europeiska socialfonden opererar genom olika program till vilka under perioden 2000-2006 hör Mål 3 -programmet samt de lokala Mål 1 och Mål 2 -programmen där också andra fonder än ESF är verksamma, samt det gränsöverskridande gemenskapsinitiativet EQUAL. Programmen har förberetts i samarbete med Europeiska kommissionen som också godkänner programmen. Programmets kompletterande delar som styr verkställandet godkänns av varje programs övervakningskommitté. På nationell nivå har även de centrala aktörerna på den offentliga och privata sektorn samt arbetsmarknadsorganisationer och andra centralorganisationer deltagit i programarbetet. Målområdena och målprogrammen i Finland Lapplands län Uleåborgs län Den ansvariga myndigheten för Mål 3 -programmet och gemenskapsinitiativet EQUAL är arbetsministeriet. Däremot fungerar inrikesministeriet som ansvarsbärande myndighet för Mål 1 och Mål 2 -programmen. ESF-program finansieras av EU och medlemsländerna tillsammans. Finansieringen till Mål 3 -programmet och gemenskapsinitiativet EQUAL kommer i sin helhet från ESF medan de lokala Mål 1 och 2 programmen finansieras av Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGF) samt fonden för fiskets utveckling. Åland Västra Finlands län Södra Finlands län Östra Finlands län Mål 3 -programmet Programmet är finansieringsmässigt ESF:s största program. Programmet verkställs i hela Finland med undantag av Åland och Mål 1 -regionen. Åland har förberett sitt eget program. Mål 3 -programmet ger riktlinjer för ESF-verksamheten även i Mål 1 och Mål 2 -programmen samt i gemenskapsinitiativet Equal via en specifik ESF-referensram som ingår i programmet. Mål 1 -programmen Programmen är avsedda för utvecklande av mindre gynnande regioner. I Finland förverkligas två olika Mål 1 -program: Östra Finlands och Norra Finlands program. Målområde 1 Övergångsperiod Målområde 2 Målområde 3 Målområde 3 Program genomförs i Finland utanför Målområde 1 och på Åland. TE-centralerna: 1. Nyland 2. Egentliga Finland 3. Satakunta 4. Tavastland 5. Birkaland 6. Sydöstra Finland 7. Södra Savolax 8. Norra Savolax Länsgräns TE-centralgräns 9. Norra Karelen 10. Mellersta Finland 11. Södra Österbotten 12. Österbotten 13. Norra Österbotten 14. Kajanaland 15. Lappland 4

Mål 2 -programmen Programmen är avsedda för regioner som står inför strukturella svårigheter. I Finland förverkligas två olika Mål 2 -program: Södra Finlands och Västra Finlands program. Gemenskapsinitiativet EQUAL Gemenskapsinitiativet EQUAL bekämpar all slags ojämlikhet och diskriminering på arbetsmarknaden samt motverkar social utslagning. EQUAL har genom internationellt samarbete för avsikt att utpröva olika medel för att kunna förbättra situationen för de personer som har det sämst ställt på arbetsmarknaden och för att främja möjligheten att stanna kvar i arbete för dem som hotas av arbetslöshet. ESF-finansieringens fördelning mellan olika program under åren 2000-2006 (miljoner euro) Mål 3 Mål 1 Mål 2 EQUAL Total 1) EU andel ESF andel (miljoner (miljoner (miljoner euro) euro) euro) Mål 3 1 501 4 33 433 Mål 1 3 612 948 2) 273 Mål 2 2 301 502 3) 110 EQUAL 187 74 74 Total 7 601 1 957 890 1) EU andel samt nationel offentlig (statlig och kommunal) och privat finansiering 2) Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), ESF, Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), Fonden för fiskets utveckling (FFU) 3) ERUF, ESF ESF - projekt ESF-programmen genomförs i form av projekt. Ansökningsförfarandet för olika ESF-projekt varierar men vanligen tillämpas öppet ansökningsförfarande eller anbudsförfarande. Projekten väljs på basis av de urvalsgrunderna som angivits i programdokumenten och de urvalskriterier som fastställts av övervakningskommittén för olika program. Genom Europeiska socialfonden kan finansiering sökas för projekt som har anknytning till prioriteringarna för programperioden 2000-2006 (se kapitel: Programperioden 2000-2006 ). För att bli utvalda bör projekten vara innovativa och kompetensfrämjande samt påverka sysselsättningen positivt. De måste utnyttja de olika aktörernas kunskaper och främja nätverksbilding mellan parterna. ESFfinansiering förutsätter också att projektplanen är realistisk, aktörerna sakkunniga och att projektet har uppstått utifrån ett verkligt behov. Som fördel betraktas även det att projektet främjar jämlikhet, miljövänlighet, lokalt partnerskap och utvecklingstendenser mot informationssamhället. Projekten bör också vara framtidsinriktade och utnyttja de prognoser som finns till dess förfogande. Ytterligare information om projektplanering och ansökningsförfarande ges av de regionala arbetskraftsoch näringscentralerna, länsstyrelserna, förbunden på landskapsnivå samt social- och hälsovårdsministeriet. Projektanvisningar och ansökningsblanketter kan också hämtas från arbetsförvaltningens och utbildningsförvaltningens Internetsidor. 5

Kajanalands arbetskrafts- och näringscentral Kalliokatu 4, 87100 KAJANA tfn (08) 616 31 Sydöstra Finlands arbetskrafts- och näringscentral Salpausselänkatu 22, (PB 1041), 45100 KOUVOLA tfn (05) 211 71 Lapplands arbetskrafts- och näringscentral Ruokasenkatu 2, 96101 ROVANIEMI tfn (016) 318 7000 Mellersta Finlands arbetskrafts- och näringscentral Cygnaeuksenkatu 1, (PB 44), 40100 JYVÄSKYLÄ tfn (014) 410 4600 Ytterligare information: Verkställande ministerierna Arbetsministeriet www.mol.fi/svenska Undervisningsministeriet www.minedu.fi/uvm Handels- och industriministeriet www.ktm.fi/svenska Inrikesministeriet www.intermin.fi/sv Social- och hälsovårdsministeriet www.stm.fi/svenska Jord- och skogsbruksministeriet www.mmm.fi/svenska TE-centralerna Birkalands arbetskrafts- och näringscentral Kauppakatu 4, (PB 467), 33101 TAMMERFORS tfn (03) 256 5300 Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral Bangårdsgatan 36, (PB 236), 20100 ÅBO tfn (02) 210 0400 Norra Karelens arbetskrafts- och näringscentral Kauppakatu 40 B, (PB 8), 80101 JOENSUU tfn (013) 246 111 Norra Savolax arbetskrafts- och näringscentral Käsityökatu 41, (PB 2000), 70101 KUOPIO tfn (017) 6175 111 Norra Österbottens arbetskrafts- och näringscentral Viestikatu 1, (PL 86), 90101 ULEÅBORG tfn (08) 536 8000 Nylands arbetskrafts- och näringscentral Magistratsporten 2, (PB 15), 00241 HELSINGFORS tfn (09) 2534 2111 Satakunta arbetskrafts- och näringscentral Pohjoisranta 11, (PB 266), 28101 BJÖRNEBORG tfn (02) 620 4000 Södra Savolax arbetskrafts- och näringscentral Mikonkatu 3 och 5, (PB 164), 50101 S:T MICHEL tfn (015) 466 4011 Södra Österbottens arbetskrafts- och näringscentral Huhtalantie 2, 60220 SEINÄJOKI tfn (06) 416 3555 Tavastlands arbetskrafts- och näringscentral Rauhankatu 10, 15110 LAHTIS tfn (03) 851 51 Österbottens arbetskrafts- och näringscentral Hovrättsesplanaden 19 A, (PB 131), 65101 VASA tfn (06) 329 6300 6

Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Södra Finlands län Birger Jarls gatan 15, (PB 150), 13101 TAVASTEHUS tfn 020 516 121 Länsstyrelsen i Östra Finlands län Hallituskatu 12-14, (PB 1741), 70101 KUOPIO tfn 020 516 171 Länsstyrelsen i Lapplands län Valtakatu 2, (PB 8002), 96101 ROVANIEMI tfn 020 517 171 Länsstyrelsen i Västra Finlands län Itsenäisyydenaukio 2, (PB 22), 20801 ÅBO tfn 020 517 121 Länsstyrelsen i Uleåborgs län Linnankatu 1-3, (PB 293), 90101 ULEÅBORG tfn 020 517 181 Landskaps förbund Södra Karelens förbund Raatimiehenkatu 18, 53100 VILLMANSTRAND tfn (05) 613 001 Södra Österbottens förbund Kampusranta 9 C, 4 vån, (PB 109), 60101 SEINÄJOKI tfn 020 124 4100 Södra Savolax förbund Hallituskatu 3 A, 50100 S:T MICKEL tfn (015) 321 130 Tavastlands förbund Niittykatu 5, 13100 TAVASTEHUS tfn (03) 647 401 Östra Nylands förbund Fredsgatan 29, 06100 BORGÅ tfn (019) 524 3288 Kajanalands förbund Kauppakatu 1, 87100 KAJANA tfn (08) 717 111 Mellersta Österbottens förbund Strandgatan 14, 67100 KARLEBY tfn (06) 860 5700 Mellersta Finlands förbund Sepänkatu 4, 40100 JYVÄSKYLÄ tfn (014) 652 200 Kymmene förbund Karhulantie 36 B, (PB 35), 48601 KARHULA tfn (05) 230 8900 Laplands förbund Hallituskatu 20 B, (PB 8056), 96101 ROVANIEMI tfn (016) 330 1000 Birkalands förbund Nalkalankatu 12, (PB 76), 33201 TAMMERFORS tfn (03) 248 1111 Österbottens förbund Vasaesplanaden 20 B, (PB 174), 65101 VASA tfn (06) 320 6500 Norra Karelens förbund Torikatu 9, 80100 JOENSUU tfn (013) 259 110 Norra Österbottens förbund Kauppurienkatu 8 A, 90100 ULEÅBORG tfn (08) 321 4000 Norra Savolax förbund Sepänkatu 1, (PB 247), 70101 KUOPIO tfn (017) 550 1400 Päijät-Häme förbund Hämeenkatu 9, (PB 50), 15111 LAHTIS tfn (03) 871 940 Satakuntaförbund Pohjoisranta 11 D, (PB 260), 28101 BJÖRNEBORG tfn (02) 620 4300 Nylands förbund Alexandersgatan 48 A, 00100 HELSINGFORS tfn (09) 476 7411 Egentliga Finlands förbund Bangårdsgatan 36, (PB 273), 20101 ÅBO tfn (02) 210 0900 7

Europeiska socialfonden (ESF) är det viktigaste Viestintä Oy Viisikko 1/2005 / Edita Prima Oy / esr2.001r verktyget för Europeiska unionen (EU) att omvandla sina sysselsättningspolitiska mål till praktiska åtgärder i medlemsländerna. ESF-finansieringen bidrar till att medlemsländerna kan skapa flera och bättre arbetsplatser i enlighet med de målsättningar som de har. ESF har som uppgift att stödja medlemsländerna i kampen mot arbetslösheten, att främja arbetstagarnas yrkeskunskaper och att stödja arbetskraftens och företagens kunnande i nya utmaningar som arbetslivet erbjuder. Målsättningen är att förbättra arbetsmarknadens funktion, främja livslångt lärande, utveckla aktiv utbildnings- och arbetskraftspolitik för att kunna bekämpa arbetslösheten samt förebygga social utslagning. Ytterligare mål som fonden har uppställt är ökade färdigheter inom forskning, vetenskap och teknologi samt främjande av jämlika möjligheter i arbetslivet och jämställdhet mellan könen. www.mol.fi PB 34, 00023 STADSRÅDET tfn. 010 60 4001