Intresseanmälan för särskilda åtgärdsprojekt (anslag 1:12) Bättre balans och mångfald i Helge å och Hanöbukten

Intresseanmälan för särskilda åtgärdsprojekt (anslag 1:12) Bättre balans och mångfald i Helge å och Hanöbukten

Projektnamn: Bättre balans och mångfald i Helge å och Hanöbukten - Sökande: Länsstyrelsen Skåne Vattendistrikt: Södra Östersjön Vattenområde: Nedre delarna av Helgeåns avrinningsområde och västra Hanöbukten; sjö, vattendrag och kustvatten. Sammanfattning Det övergripande målet är att vattenförekomster med dålig/måttlig status ska uppnå god status till 2027. Vårt syfte är att ta genomföra konkreta åtgärder och ta fram underlag för hur det fortsatta restaureringsarbetet ska läggas upp. Den ekologiska statusen i sjöarna är generellt sett är bättre än i vattendragen och därför fokuserar projektet framförallt på åtgärder kopplade till vattendrag när det gäller Helgeåns huvudfåra och biflöden samt till kustvattnet. Projektet ska bidra till minskad uttransport av näringsämnen till Hanöbukten, identifiera åtgärder för att minska problem med brunifiering, skapa en god förvaltning av kustvattnet och gynna den biologiska mångfalden i sjöar, vattendrag och hav inom projektområdet. De nedre delarna av Helgåsystemet hyser mycket höga naturvärden och utgör Natura 2000 områden, Ramsarområden och nationellt särskilt värdefulla vatten. Länsstyrelsen Skåne söker inledningsvis partnerskapsmedel för att jobba med Helge å och dess biflöden i Kristianstads, Hässleholm, Östra Göinge och Osby kommun. Det sker i partnerskap med Biosfärområdet Vattenriket Kristianstad, som koordinerar projektet. Samverkan kommer också ske med Länsstyrelsen i Kronoberg och med kommuner i Småland, framförallt när det gäller brunifiering. I projektet ingår en mångfald av åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålen och mål inom vattendirektivet. Miljöproblemen som är i fokus i projektet är kopplade till jordbruk, skogsbruk och enskilda avlopp. Total budget för projektet är 25 Mkr, medfinansiering är 35 % och vi ansöker om 16,2 Mkr. Projektperioden är fyra år. På sikt skulle Länsstyrelsen gärna se att åtgärder även genomförs i Skräbeåns avrinningsområde, i samarbete med Länsstyrelsen Blekinge, för att få med ytterligare ett viktigt vattendrag som påverkar Hanöbukten. 2

Syfte med projektet Den övergripande målsättningen med projektet är att vi ska skapa förutsättningar för att fler vattenförekomster ska uppnå god ekologisk status senast 2027 och bidra till en förbättrad situation i Hanöbukten. Med projektet vill vi skapa ett bra underlag för prioriteringar och genomförande av åtgärder i flera biflöden till Helgeå. För att gynna den biologiska mångfalden måste den fysiska miljön förbättras så att djurgrupper som är knutna till rinnande vattenmiljöer kan öka och kolonisera nya områden i Helgeå och dess biflöden. Många av vattendragen som mynnar i Helgeå har huvudsakligen sitt avrinningsområde i skogslandskapet. Därför avser vi att samverka med skogsnäringen för att minska dess påverkan på vattenkvaliteten. I de nedre delarna av Helgeås avrinningsområde domineras markanvändningen av jordbruk. Även här är samverkan med markägare en förutsättning, och den pågår redan på flera håll, för att minska näringsläckage och för att skapa bättre förutsättningar för biologisk mångfald. Viktiga utgångspunkter för arbetet är vattendirektivet och nationella miljömål. För att nå projektets målsättning om fler vattenförekomster med god ekologisk status har vi valt ut tre fokusområden för åtgärder: Säkerställande av biologisk mångfald och förvaltning av havet som resurs Minskad övergödning Minskad brunifiering Bakgrund dagens situation Hanöbukten sträcker sig från Blekinge ner till sydöstra hörnet av Skåne. På senare år har Hanöbukten uppvisat många tendenser till försämrad status och i nuläget är inte orsakerna klarlagda. Under år 2010 fick länsstyrelsen rapporter från yrkesfiskare om att fångsterna minskat avsevärt och en ökad frekvens av sårskador på fisk i den inre delen av Hanöbukten. De övervaknings- och kontrollprogram som finns i området har inte indikerat några förändringar som kan förklara problemen. HaV har i sin rapport om problemen i Hanöbukten, konstaterat att behovet av ytterligare utredningar är mycket stort. Vi ser därför att det är viktigt att både arbeta med åtgärder som kan begränsa miljöbelastningen via tillflöden till Hanöbukten, men också ett behov av att få fram ett bredare kunskapsunderlag om miljötillståndet och vilka värden som finns att förvalta. Helgeå är Skånes största vattendrag med en årsmedelvattenföring på ca 35 40 m 3 /sekund. Vattendraget rinner upp i Jönköpings län och vidare genom Kronobergs och Skåne län innan det mynnar i Hanöbukten. De norra delarna av avrinningsområdet utgörs huvudsakligen av skogar och det är först när Helgeå når Kristianstadsslätten som jordbruksmarken tar vid. Helgeå transporterar årligen 2500 4000 ton kväve och 50 100 ton fosfor till Östersjön. Av Helgeås 110 vattenförekomster är det hela 68 % av vattendragen som bedöms ha måttlig eller sämre 3

status. Generellt klarar sig sjöarna bättre, cirka 65 % av sjöarna bedöms ha god status. Generellt sett behöver näringsläckaget minska och vandringsvägar återskapas i vattendragen. Helge å är ett av de artrikaste vattendragen i Sverige när det gäller fisk. I Helge å finns cirka 35 arter av Sveriges totalt ca 50 sötvattensarter. Mitt i Kristianstads Vattenrike och genomflutna av Helgeå, ligger Hammarsjön och Araslövssjön. Det är två grunda slättsjöar som kännetecknas av långgrunda stränder och ett relativt välbevarat ekosystem. Till skillnad från många andra områden i Sverige har ån och dess hydrologi till stora delar bevarats i Nedre Helgeå. Nedre Helgeås lopp tillåts fortfarande att översvämma omgivande marker vilket har skapat de unika förhållandena i sjöarna. Sjöarna hyser ovanliga arter bland annat vattenväxterna sjönajas och stjärnslinke. Det stora våtmarksområdet drar också till sig en mängd sällsynta fåglar. Innan kraftverket vid Torsebro stod klart 1909 hade Helgeå ett stort laxbestånd, helt i klass med Mörrumsån. Laxen vandrade upp till Osby och lekte vid de stora forsarna vid Torsebro, Knislinge, Broby, Östanå och Genastorp. Skånes enda population av Östersjölax, för numera en tynande tillvaro även om laxen fortfarande vandrar upp och leker vid Torsebro, Vramsån och Almaån. Det behövs kraftfulla åtgärder för att återskapa bättre vandringsvägar och miljöer för laxen. Malen finns återigen i de Nedre delarna av Helgeån. Sedan 2011 har Vattenriket provfiskat mal mellan Yngsjö upp till Visseltofta nära länsgränsen till Kronobergs län. I bifångsten finns en och annan stormussla (ex. tjockskalig målarmussla). Ålen var förr rikligt förekommande i Helgeåns vattensystem. Idag sätter kraftverk och andra dämmen effektivt stopp för ålens vandringar upp i systemet och när ålen ska genomföra sin lekvandring. Förekomsten av stormusslor i Vramsån är välkänd och länsstyrelsen har under en lång tid inventerat förekomsten av både flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. Förekomsten av stormusslor i andra delar av Helgeån är däremot mindre känd. Sporadiska rapporter om alla sju arter stormusslor finns i Helgeån men någon samlad kartläggning har inte skett. Därför behövs en bredare karläggning som underlag för framtida åtgärder. Förekomsten av utter har sakta men säkert ökat i de nedre delarna av Helgeån. Genomförande en mångfald av åtgärder Inför intresseanmälan har vi i första hand fokuserat på de kommuner som finns i den nedre delen av Helgeå. Vi avser att öka samverkan över länsgränsen med Länsstyrelsen och kommuner i Kronobergs län och med vattenrådet för Helgeå. Vattenrådet är nybildat och har i nuläget inte möjlighet att driva egna projekt. Föreliggande projekt är ett sätt att bredda samverkan kopplad till Helgeå. När det gäller Hanöbukten startar arbetet med samverkan mellan Bromölla, Kristianstads och Simrishamns kommuner och vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten. Fler aktörer kommer att knytas till olika delprojekt. 4

Vattendrag som berörs av de planerade åtgärderna: Vattenförekomst Nummer Delprojekt Hanöbukten SE554800-142001 1, 2, 3, 4 Helgeå SE88000, SE619440-140096 4, 5, 6, 8,9,10 Vramsån SE620341-139491 7, 9, 10,11 Almaån SE622893-138841 9, 10 Bivarödsån SE624587-140218 9, 12 Vinneå SE621804_139059 9, 10 Mjöån SE619628-138871 10, 11 Forsakarsbäcken SE61912-139242 9 Tolebäcken Ingen vattenförekomst 9 De olika delprojekten beskrivs översiktligt här: Säkerställande av biologisk mångfald och förvaltning av havet som resurs 1. Inventering och säkerställande av naturvärden i västra Hanöbukten Syftet med åtgärden är skapa en bild över den ekologiska statusen på bottnarna i Hanöbukten för att få kunskapsunderlag om behovet av ytterligare åtgärder. Fokus ligger på att dels se vilken status bottnarna har och dels att identifiera ålgräsängar och andra viktiga föryngringsplatser för fisk. I nuläget finns bara stickprov från olika delar av västra Hanöbukten. Det krävs bättre underlag för att kunna följa miljöförändringar. Genom film- och dykinventering ska de naturvärden som finns kartläggas längs med kusten i kommunerna Bromölla, Kristianstad och Simrishamn. Lokaler med höga värden kommer att integreras i kommunernas naturvårdsstrategier. För de mest värdefulla lokalerna kommer samverkan att sökas med länsstyrelsen för att bilda minst ett marint naturreservat under projektperioden. Planering och genomförande av inventering görs år 2014-2015. Därefter följer arbete med att föra in resultatet i naturvårdsprogram, säkra kvaliteter och skydda det eller de mest värdefulla områdena genom reservatbildning 2016-2017. Den största kostnaden i projektet är botteninventering. Samordnare: Miljö och hälsoskyddskontoret i Kristianstads kommun 2. Provfiske och planktonundersökningar i Hanöbukten Syftet med åtgärden är att öka kunskapen om ekosystemet i Hanöbukten. De senaste årens larmrapporter om fiskflykt och skadad fisk i Hanöbukten ledde år 2013 fram till att Vattenvårdsförbundet avsatte ekonomiska medel för att genomföra ett provfiske i området. Vattenvårdsförbundet har även genomfört provtagningar av växt- och djurplankton under år 2013. Ingen av dessa undersökningar finns med i vattenvårdsförbundets ordinarie kontrollprogram. För att kunna fortsätta att bygga upp kunskapen om fisk- och planktonsamhället i Hanöbukten vill vi genomföra årliga undersökningar i området. 5

Undersökningarna ska ske i samverkan med Länsstyrelsen i Skåne län. Samordnare: Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten 3. Havsplan En havsplan för den marina miljön ska tas fram, som ett tillägg till gällande översiktsplan. Havsplanen kommer att vara ett viktigt verktyg för att tillämpa EU:s havsmiljödirektiv och för att få fram kunskaps- och planeringsunderlag om kustvatten och hav. Havsplanen ska dels redogöra för hur havet kan användas som recipient och dels för hur enskilda och allmänna intressen ska tillgodoses. Havsplanen ska vara riktgivande vid olika anspråk på att använda mark- och vattenområden, känsliga natur- och kulturmiljöer samt vara vägledande vid tillståndsprövning och förvaltning. Havsplanen ska beskriva vilka risker som erosion och översvämningar medför och vilka föroreningar de kan föra med sig ut i havet. I ett eventuellt partnerskap vill vi särskilt lyfta fram det övergripande arbetet med att ta fram havsplanen, genomförande av en Marxan with zones -analys och som komplement till naturvårdsstrategin inventering av kulturmiljövärden längs kusten och i havet. Marxan with zones -analys är en modell som kan användas för att analysera var olika aktiviteter ska lokaliseras för att konflikter ska undvikas och naturskydd maximeras. För analysen krävs samarbete med företaget AquaBiota, som driver projektet MARMONI. Marmoni utvärderar miljöövervakningsmetoder i Östersjön och har bland annat genomfört en del marina undersökningar i Hanöbukten. Marmoniprojektet innebär att det finns tillgång till underlag som kompletterar botteninventeringen i delprojekt 1. Samordnare: Stadsbyggnadskontoret i Kristianstads kommun 4. Ansvarsarter I det pågående arbetet med att revidera miljömål för Kristianstads kommun har förslag på ansvarsarter för kusten och Helge å tagits fram. Det är arter som är rödlistade och som har en viktig del av sitt nationella utbredningsområde här. Detta gäller cirka ett dussin arter, till exempel havsnejonöga, småtärna, sjönajas, mal, tjockskalig målarmussla, jättemöja, svarttärna och martorn. För en del arter finns redan inventeringar och åtgärder kan göras med ganska enkla medel, medan andra arter kräver kartläggningar i större geografiska områden och mer omfattande åtgärder. Generellt sett behövs mer kunskapsunderlag för att planera och genomföra åtgärder för att bevara och skapa möjligheter för populationerna att öka. Inom ramen för projektet ska de berörda arterna inventeras, åtgärdsförslag ska tas fram och åtgärder genomföras. Uppföljning kommer att ske i form av inventering av förekomst av ansvarsarter i inledningsskedet och i slutfasen av projektet. Olika åtgärders effekt kommer att utvärderas. Samordnare: Miljö- och hälsoskyddskontoret i Kristianstads kommun 5. Tjockskalig målarmussla För en av ansvarsarterna vill vi redan nu lyfta fram en dyrare åtgärd. I Sverige finns nio musselarter som går under namnet stormusslor. Sju av dessa arter är inhemska och två har oavsiktligt introducerats i våra sjöar och vattendrag. Flodpärlmussla (Margaritifera 6

margaritifera) och tjockskalig målarmussla (Unio crassus) fanns på rödlistan 2010. Ytterligare två arter flat dammussla (Pseudanodonta complanata) och äkta målarmussla (Unio pictorum) bedöms som nära hotade 2010. Den tjockskaliga målarmusslan anses som mycket hotad. Helgeå rymmer alla våra sju inhemska stormusslor. Det har under senare år visat sig att bestånden av tjockskalig målarmussla i Helgeåns huvudfåra förmodligen är stora. För att få en helhetsbild av situationen behöver en inventering av tjockskalig målarmussla göras i Skånes del av Helgeå. Därefter kan åtgärdsförslag tas fram och åtgärder genomföras. Kostnader i projektet är dykinventeringar och rapportskrivning. Samordnare: Biosfärkontoret i Kristianstads kommun 6. Lax Utöver ansvarsarterna är lax en viktig art i projektet. Förr fanns det ett rikt laxfiske i Helgeå. Sedan tillkomsten av kraftverket i Torsebro 1909 har laxen fört en problematisk tillvaro i Helgeå. Under tidigt 60-tal gick Helgeå in i ett skede av svåra vattenföroreningar som dödade det mesta av fisken nedströms Broby. Vattenkvaliten har sedan stadigt förbättrats. Under första hälften av 2000-talet gjordes utsättningar av laxyngel i Helgeå (Almaån, Bivarödsån, Rökeå och Vramsån). Idag visar elfisken att det finns både årsyngel och ettåriga laxar i Vramsån, vid Torsebro och i Almaån. Syftet med denna åtgärd är att återställa den ursprungliga forssträckan nedströms kraftverket vid Torsebro. Det är förmodligen den bästa lokalen som laxen har fria vandringsvägar till. En inventering visar att lekgrus helt saknas på den aktuella sträckan. Genom att lägga ut lämpligt lekgrus nedströms kraftverket i Torsebro skulle vi ge de kvarvarande laxarna en bättre möjlighet att åtminstone behålla en liten population av lax i Helgeån. Denna åtgärd skulle dessutom gynna många andra fiskarter som är beroende av grus och strömmande vatten för sin lek. Kostnader i projekt är material, transport och utläggning av lekgrus. Samordnare: Biosfärkontoret i Kristianstads kommun 7. Vattendomar och vandringsvägar i Vramsån Vramsån hyser några av de högsta naturvärdena i skånska vattendrag. Det finns dock 25 vandringshinder i ån varav 8 utgörs av vattenkraftverk med pågående eller potentiell drift. Statusen i Vramsån är måttlig för parametrarna kontinuitet och morfologi. Vattnet är grumligt och påslamningen av bottnarna är betydande. Brunifierat vatten från Helgeåns vattensystem kan ha lokal påverkan på kustvattnet i Hanöbukten. Store mosse, med en areal på 300 ha, högt upp i Vramsåns avrinningsområde, är bruten och tillför mycket partiklar och humusämnen till ån. Vramsån är nationellt särskilt värdefull och en mycket stor del av huvudfåran, tre biflöden och Store Mosse (300 ha) utgör Natura 2000-område. Ån hyser Natura-2000-arterna lax, tjockskalig målarmussla, flodpärlmussla, jättemöja och kungsfiskare samt de rödlistade/ hotade arterna flodkräfta, mal, flodnejonöga och ål. ÅGP-arter utgörs av jättemöja, flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla, flodnejonöga, lax och utter. Ån hyser också en skyddsvärd havsvandrande öringstam med mer än 3000 smolt /år. 7

Åtgärder som är nödvändiga för att uppnå miljömål och miljökvalitetsnormer är att avlägsna artificiella dämmen i Vramsån och dess biflöden så långt möjligt, skapa lämpliga lekbottnar för öring, lax och hotade stormusslor samt att återskapa våtmarker i Store Mosse. Länsstyrelsen avser att utveckla en princip för hantering av hur staten ska kunna vara proaktiv i tillsynsarbetet av vattenkraftverk. Länsstyrelsen ska beakta PPP-principen och använda allmänna medel för att på ett kostnadseffektivt vis kunna restaurera indämda strömsträckor (även där det inte finns kraftverksdrift). Detta sker genom ett integrerat arbete mellan tillsyns- och restaureringsverksamhet. Underlagsmaterial som behövs är en hydroteknisk undersökning inför restaureringsåtgärder i Store Mosse, projektering för alla fysiska åtgärder samt en samhällsekonomisk analys av vissa fallrätter och vattenkraftverk. Det bedöms rimligt att under projekttiden skapa ett stort antal fungerande vandringsvägar och restaurerade lekbottnar samt återskapa ett antal våtmarker i Store Mosse. Kostnaderna utgörs av åtgärder för att skapa fria vandringsvägar, restaurera bottnar och återskapa våtmarker samt av förberedelser för åtgärderna. Utöver budgeten nedan räknar Länsstyrelsen med att kunna få 3 Mkr beviljade inom Landsbygdsprogrammet år 2016-17 och att få medel beviljade från EU:s Havs- och fiskeriprogram. Bekräftade samarbetspartners är Biosfärområdet Vattenriket, Helgeåns vattenråd och Vramsåns Fiskevårdsområde och målgrupp är markägarna. Förväntade resultat är att uppnå god status för hydromorfologiska kvalitetsfaktorer genom att minska skadorna av dämmen och vattenkraft i Vramsån och dess biflöden. Resultaten innebär att det skapas mer naturlika strukturer i vattenfåran, återhämtning av hotade arter och återställda livsmiljöer. Länsstyrelsen förväntar sig även en förbättrad vattenkvalitet i Vramsån, Helgeån och Hanöbukten genom minskad brunifiering. Nämnda resultat innebär en förstärkt grön infrastruktur och en förbättrad ekosystemfunktion i avrinningsområdet och Hanöbukten. Länsstyrelsen förväntar sig vidare en höjd bevarandestatus för livsmiljöer inom berörda Natura 2000-områden och för ovan nämnda Natura 2000-arter. Resultaten kommer följas upp genom vattenrådets recepientkontroll, Länsstyrelsens miljöövervakning samt genom kompletterande inventeringar före och efter åtgärder. Samordnare: Länsstyrelsen i Skåne län 8. Bevarande av strömsträcka vid f.d. Hästberga kraftverk Hösten 2010 skedde ett dammbrott vid Hästberga kraftverk i Helgås huvudfåra i Osby kommun. Till följd av dammbrottet har en cirka tre kilometer lång strömsträcka återskapats. Genom sin storlek är strömsträckan unik för Skåne. Kraftverksägarna överväger nu en återuppbyggnad av ett kraftverk på platsen, alternativt att sälja fallrätten. Kraftproduktionen var tidigare 8500 MWh ett normalår enligt bolagets siffor, vilket motsvarar elförbrukningen för 340 eluppvärmda villor. En återuppbyggnad av kraftverket 8

beräknas kosta 80-90 Mkr. Med nuvarande elpriser är det emellertid svårt att räkna hem en investering för en återuppbyggnad, men kalkylen kan komma att förändras med ökade elpriser. Länsstyrelsens bedömning att det finns starka skäl för att verka för att strömsträckan bevaras, då det kommer att utvecklas höga naturvärden här. I Helge å finns cirka 35 fiskarter och mellan kraftverket och Skeingesjön, ca 4 km nedströms, finns ett av Sveriges största bestånd av tjockskalig målarmussla. En dialog har därför inletts med kraftverksägaren om inköp av fallrätten i syfte att säkra strömsträckan mot en framtida utbyggnad. Om detta går igenom är det även önskvärt att utföra vissa restaureringsåtgärder för att ytterligare förstärka naturvärden upp- och nedströms det före detta kraftverket. Länsstyrelsen kommer inför fortsatta förhandlingar att använd professionella värderingsmän för att ta fram ett marknadsmässigt pris på fallrätten. Länsstyrelsens preliminära uppfattning är att detta pris kommer att vara på en sådan nivå att miljönyttan vida övervägar kostnaderna. Länsstyrelsen söker 1 Mkr att använda till köp av fallrätt och restaureringsåtgärder. Vid behov kommer även bl a fiskeavgiftsmedel att användas som medfinansiering. Samordnare: Länsstyrelsen i Skåne län Minskad övergödning 9. Åtgärdsplaner och uppsökande verksamhet vid jordbruksrelaterade vattendrag Kristianstads och Hässleholms kommuner driver sedan 3 år tillbaka ett projekt för att förbättra statusen i det av näringsämnen högt belastade Vinneå, ett biflöde till Helgeån. I projektet har bland annat en belastningsbeskrivning tagits fram, cirka 50 hektar våtmarker anlagts och vattendragssträckor restaurerats. I detta projekt är avsikten att fortsätta arbetet i Vinneå men också inleda arbete i Vramsån, Almaån, Forsakarsbäcken, Tolebäcken och Bivarödsån. För att kunna göra rätt prioriteringar av arbetet inleds projektet med att åtgärdsplaner tas fram för de vattendrag som ingår i projektet. Kristianstads Vattenrike har initierat en studie i Vramsåns fem nedersta biflöden tillsammans med Naturcentrum AB. Här är syftet att skapa åtgärdsprogram med huvudinriktning mot näringsretention och biologisk mångfald. Genom att bl.a. annat använda de nya höjddata som finns kan man hitta våtmarkslägen relativt enkelt. Vattendragen inventeras även på vandringshinder och områden i behov av habitatrestaurering. Biosfärkontoret skulle vilja utvidga denna undersökning i samtliga av Vramsåns biflöden, Forsakarsbäcken och Tolebäcken. Almaån, i Hässleholms kommun, har ett stort avrinningsområde som står för en stor del av fosfor och kväve transporten till Hanöbukten. Almaån har stora naturvärden, bl.a. finns fina bestånd av tjockskalig målarmussla i detta vattendrag. Almaån har också stor potential som laxförande vattendrag. Här behövs framtagande av ett åtgärdsprogram där man aktivt letar efter lämpliga våtmarkslägen. 9

När åtgärdsprogrammen är framtagna kommer fokus att ligga på uppsökande verksamhet för att hitta intresserade markägare att samverka med. Detta ska leda till konkreta åtgärder i form av anläggande av våtmarker under år 2016 och 2017. Då räknar vi med att kunna delfinansiera våtmarkerna med hjälp av LBU-stöd. Vår förhoppning är att kunna anlägga cirka 40 hektar våtmarksyta. Inom projektet är ett syfte också att testa hur skörd och transport av vegetation från våtmarker och skyddszoner kan lösas för att kunna använda våtmarksgräs för biogasproduktion. Arealen anlagda våtmarker med mera kommer att redovisas. Samordnare: Biosfärkontoret i Kristianstads kommun 10. Tillsyn - ett verktyg för minskat näringsläckage till jordbruksrelaterade vattendrag Avsikten med detta projekt är att vidareutveckla tillsynen på lantbruk ytterligare, som ett verktyg för att minska näringsläckage. Projektet innehåller två delar: - Rådgivning i anslutning till inspektioner Avsikten är att en inspektion ska inledas med att en våtmarkskonsult eller växtnäringsrådgivare ser över och berättar om vilka åtgärder som kan vara relevanta på gården. Rådgivningen ska ha fokus på minskat näringsläckage men också ta upp biologisk mångfald. Avsikten är både att bygga upp kompetens hos miljöinspektörerna och att rådgivning ska leda till konkreta åtgärder. Om kunskapen ökar kan inspektörerna lättare vara en del av den uppsökande verksamheten och se potentialen för åtgärder i samband med tillsynsbesök. Att ta in rådgivare i områden kopplat till de åtgärdsplaner som tas fram inom projekt 9 kan vara ett sätt att gå vidare eller att aktivt arbeta med markägare som inte är anslutna till Greppa näringen. Förslaget innebär att metoden testas vid cirka 25 inspektionstillfällen per år under två år. Uppföljning görs av genomförda rådgivning-/inspektionstillfällen och en sammanställning av vilka åtgärder det lett till under projektperioden. Rådgivningen genomförs inom Kristianstads och ev. i Hässleholms kommuner. - Stallgödsel som resurs Stallgödsel ska inte vara ett kvittblivningsproblem utan en värdefull resurs. Idag sprids stallgödsel efter nationella riktlinjer och inte efter behov. Det leder till ett för stort näringsläckage. Projektet innebär att en arbetsgrupp med Hushållningssällskapet och livsmedelsindustrin bildas för att kunna bygga upp kunskap som kan användas i tillsyn och rådgivning, arrangera informationstillfällen med lantbrukare som målgrupp och stimlera till att stallgödsel sprids över större arealer. Projektet syftar till att i större utsträckning få behovsrelaterad spridning, vilket innebär att lantbrukaren går ett steg längre än vad lagen kräver. Näringsläckaget kan minimeras genom lägre givor och spridning på rätt sätt. I projektet behöver ett system initieras som underlättar spridning av stallgödsel till fler gårdar. Informationsinsatser kommer att genomföras för att skapa en större acceptans för användning av stallgödsel bland växtodlare. Det behövs också kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte för hur stallgödsel ska spridas för att få så lite läckage som möjligt. Uppföljning görs genom att sammanställa ett kunskapsunderlag, redovisa spridningssituation och informationstillfällen. Samordnare: Miljö- och hälsoskyddskontoret i Kristianstads kommun 10

11. Minskat näringsläckage från enskilda avlopp Inom Helgeån avrinningsområde finns ett stort antal enskilda avlopp. Tidigare inventering i Vinneån och Julebodaåns avrinningsområde visar att cirka 70 % av de enskilda avloppen har bristfällig rening. Det innebär att de enskilda avloppen står för en betydelsefull andel av fosforbelastningen på vattendragen. Vramsån och Mjöån är två vattendrag med höga naturvärden. Därför är det viktigt att minimera näringsbelastningen på vattendragen. Syftet med detta delprojekt är att inventera enskilda avlopp i avrinningsområden för Mjöån, uppdatera äldre inventering i Vramsån för att kunna ställa krav på åtgärder. Kostnaden i projektet omfattar 6 månaders avloppsinventering per år i fyra år. Uppföljning görs genom redovisning av antal inventerade, bristfälliga och åtgärdade avlopp. Samordnare: Miljö- och hälsoskyddskontoret i Kristianstads kommun Minskad brunifiering 12. Vidareutveckling av projekt Bivarödsån Många vattendrag och sjöar i södra Sverige har blivit allt brunare under de senaste decennierna. Bakgrunden till brunifieringen av vattnet är ännu inte fullt klarlagd men det kan bero på minskad markförsurning, ändrad markanvändning och klimatförändringar. I Helgeåns avrinningsområde är halterna av organiskt material mycket höga och vattnet är starkt brunfärgat vilket även tros ha en lokal påverkan på Hanöbukten. Det absolut brunaste vattendraget i Helgeåns avrinningsområde är Bivarödsån. Stora delar av själva Bivarödsån är relativt orörda medan de omgivande markerna ofta har utsatts för stor påverkan. Jordbruksmark har lagts ner och planterats med skog, medan mossar och myrar har dikats ut för att ge en bättre tillväxt av skogen. Även torrare marker har dikats för att skynda på avrinningen. Bivarödsåns källflöden har varit känslig för försurning och man har under många år varit tvungen att kalka markerna. Detta sammantaget kan förmodligen förklara att den biologiska mångfalden är relativt svag i Bivarödsån. Det övergripande målet med Bivarödså-projektet (LEADER-projekt 655 000 kr) är att skaffa ett bra bakgrundsmaterial för att klarlägga nuläget, identifiera problemområden och göra ett åtgärdsförslag. Ett demonstrationsobjekt har anlagts med åtgärder som gynnar ett hållbart skogsbruk, bl.a. våtmark, broar, alsumpskog och en sedimentationsdamm. Det andra stora målet är att vi skall nå så många som möjligt i avrinningsområdet med möten och information om hållbart skogsbruk. Inom detta projekt skulle vi kunna återskapa fler våta områden i skogen. Projektet ska i så fall hitta lämpliga våtmarksobjekt där markägare ska få ersättning mot att de upplåter mark för våtmarker. Vi skulle också vilja testa idén om att ett större inslag av lövskog längs med vattendrag minskar utläckaget av brunt vatten. Idén har ursprungligen förts fram av forskare från Lunds Universitet men har aldrig testats. Vi har identifierat ett stort antal biflöden till 11

Bivarödsån där man i vissa av dessa aktivt skulle jobba med att öka inslaget av lövskog närmast bäckarna. Dels kan man jobba med nyplantering till exempel av al eller får markägarna ersättning för att gallra fram lövskogen närmast vattendragen. Genom att sedan följa upp dessa vattendrag genom vattenkemiska analyser kan vi direkt testa vilken effekt detta skogsbruk får på vattenkemin. Kristianstad, Östra Göinge och Osby kommuner ingår som partners i Bivarödså-projektet. Samordnare: Biosfärkontoret Kristianstads kommun Projektkoordination/ information Inom projektet ska många parallella delprojekt drivas. Det innebär att det behöver avsättas resurser för att samordna åtgärderna och hålla ett informationsflöde om vad som sker så kommuner och länsstyrelser som ingår i projektet kan dra nytta av de erfarenheter och kontakter som skapas under projektperioden. I rollen som projektkoordinator ingår det också att arbeta med rapportering om projektet, kontakter med HaV, sprida information till allmänhet och verksamma med liknande intresseområden. Kontakter med högskolor och universitet bör också stärkas för att utveckla och följa upp projekt. Tid bör avsättas för att hitta ytterligare finansiering till utveckling av olika delar av projektet. Det kan till exempel gälla att bevaka om det finns möjlighet att delfinansiera åtgärder med stöd från EU-fonder, nordiska eller nationella stöd. Utöver informationen om projektet vill vi också satsa på att informera och bygga upp allmänhetens kunskaper om havsmiljön. Exempel på åtgärder som skulle kunna genomföras inom partnerskapet är att arrangera Havsresan i anslutning till Åhus, bygga upp en besöksplats med havstema som komplement till naturums befintliga besöksplatser, bygga upp ett uteklassrum med havstema. Detta redovisas som en separat post i kostnadstabellen. Koordinator: Biosfärkontor för biosfärområde Kristianstads Vattenrike Total budget för projektet Total budget för projektet är 25 miljoner och önskat bidrag 16,2 miljoner. Fördelningen mellan åren beror på när under 2014 som projektet kan starta (tabellen i bilagan är därför preliminär). Kostnaderna kan förtydligas i samband med ev. dialog om partnerskap. 12