1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson
2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och behandlar avloppsvatten från ägarkommunerna. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Bolaget ska begränsa föroreningarna från avloppsvatten till recipient, samt i möjligaste mån även tillvarata avloppsvattnets innehåll. Sedan Gryaabs tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på över 2 miljarder kronor gjorts i tunnlar och reningsverk. Detta har resulterat i att regionens vattendrag har befriats från utsläpp och att vattenmiljön i skärgården har förbättrats. Interna rapporter 2010:1 Prioriterade spårämnen Kategori 2, Gryaab REVAQ 2010:2 Miljörapport enligt miljöbalken 2009, Ryaverket 2010:3 Miljörapport enligt miljöbalken 2009, Syrhåla 2010:4 Kartläggning av oönskade ämnen REVAQ 2009/210 2010:5 Vattenverksslammets bidrag till föroreningshalterna i Ryaverkets slam 2010:6 Omrörarhastighet på ED 2010:7 Tillskottsvatten påverkar Ryaverket höga flöden och föroreningar 2010:8 Provtagning mottagning organiskt material, Ryaverket 2010 2010:9 PRIO-ämnen i övriga verksamheter, 2010 2011:1 Miljörapport enligt miljöbalken 2010, Ryaverket 2011:2 Miljörapport enligt miljöbalken 2010, Syrhåla 2011:3 Testlass av matavfallsslurry till Gryaab innehåll och hanterbarhet 2011:4 Morya 2010 - a modeling project 2011:5 Hushållsspillvatten, tillförsel av läkemedelsrester 2011:6 Avgasning av aktivt slam 2011:7 Skolinformation 2011 "Ni hjälper naturen och kämpar för ett renare hav" 2011:8 Nitratbelastningens påverkan på denitrifikationskapaciteten 2011:9 Carbon Footprint för Ryaverket 2010 2011:10 Silveravgång vid rengöring och kemisk polering av silvergods 2012:1 Belastning historiskt på Ryaverket och prognos för framtiden 2012:2 Tillförsel av läkemedelsrester från sjukhus 2012:3 Miljörapport Ryaverket 2011 2012:4 Miljörapport Syrhåla 2011 2012:5 Kvicksilver till Ryaverket 2012:6 Driftkostnader slamhantering 2012:7 Driftkapacitet slamhantering 2012:8 Viskositetsanalys och karaktärisering av slam 2012:9 Reningskapacitet på Gryaab 2011 2012:10 Provtagning av vatten ur kabelbrunn för teleutrustning 2012:11 Avgiftsfördelning mellan ägarkommuner och Gryaab AB 2012:12 Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet
3(18) Bakgrund Hösten 2004 genomförde Gryaab Ateljéprojektet (Gryaab Rapport 2005:1) där elva ateljéer, konstskolor och konstnärstäta områden undersöktes genom att placera passiva provtagare (Ecoscope) i avloppsnätet utanför dessa platser. Som ett bidrag till Svenskt Vattens kampanj för att förbjuda kadmium i konstnärsfärger och som en uppföljning av Ateljéprojektet har här genomförts en liknande undersökning vid två av de konstskolor som undersöktes 2004 och ett konstnärstätt område som också undersöktes 2004. De skolor som undersöktes var Valands konstskola och Dômens konstskola. Dessutom undersöktes Klippan före detta sockerbruk där det idag finns ett antal ateljéer, keramikverkstäder med mera. Provtagningspunkter Generellt kan sägas att ingen provtagningspunkt ligger direkt i någon av verksamheternas avloppsserviser det vill säga de ledningar som leder avloppsvatten från fastigheten till ett större ledningsnät. Detta eftersom ingen av serviserna är försedda med nedstigningsbrunnar. Det innebär att avloppsvattnet vid provtagningspunkterna är utspätt med annat avloppsvatten. Vilket i sin tur innebär att de verkliga halterna från verksamheterna kan vara större än vad denna undersökning visar. Valands konsthögskola Från Valand finns fem avloppsserviser. På ingen av dessa finns några brunnar så provtagningspunkter valdes så nära serviserna som möjligt i kommunens avloppsnät. Kombinerat avloppsnät, det vill säga dag- och spillvatten leds i samma ledning. Provtagarna placerades på fyra ställen kring Valand. Vid provtagningen 2004 var provtagningspunkten enbart den punkt som vid denna undersökning kallas Valand 1 och här är avloppsvattnet mer utspätt med annat avloppsvatten än i de övriga tre provtagningspunkterna för Valand. Ska man jämföra provtagningarna för Valand 2004 och 2012 så är det alltså punkten Valand 1 som ska användas för 2012. Dômens konstskola Dômen ligger i Björngårdsvillan i Slottsskogen. Inga brunnar finns på servisledningen. Provtagarna placerades i en ledning som dels innehåller avlopp från hela Björngårdsvillan där även ett café finns och dessutom avlopp från verksamheter uppströms Björngårdsvillan av typ stall med mera. Separerat system, det vill säga enbart spillvatten i ledningen. Dômens konstskola har flyttat sedan provtagningen 2004, den låg då vid Packhusplatsen och hette då Nya Dômens konstskola. Klippan Vid Klippan ligger det gamla före detta sockerbruket som numera innehåller ett större antal fotoateljéer, målarkonstnärer och keramikverkstäder. Av totalt cirka 18 000 m 2 innehåller cirka 6 000 m 2 konstnärlig verksamhet. Provtagarna placerades i kommunens ledning med ett visst tillskott från annan verksamhet. Separerat system, det vill säga enbart spillvatten i ledningen. Provtagningsmetodik Vid denna provtagning användes passiva provtagare, Ecoscope, som består av en plastbehållare som preparerats med jonbytarmassa. Joner i jonbytarmassan byts ut mot metalljoner från avloppsvattnet
4(18) och metallhalten i jonbytarmassan analyseras. Det innebär att sorten man mäter i är mikrogram metall per kilo jonbytarmassa (µg/kg). Man kan därför inte översätta detta värde till en halt i avloppsvattnet utan man måste referera mätvärdet till ett basvärde uppmätt på samma sätt och under lika lång tid. Vi valde både 2004 och 2012 avloppsvattnet i en pumpstation som referensvatten, Oxledsvägen pumpstation, dit enbart hushållsspillvatten leds. Här placerades en provtagare under samma period som övriga provtagare. Analysresultatet angivet som µg/kg går inte att använda som jämförelsevärden vid olika provtagningstillfällen eftersom provtagarna vid de två provtagningarna var utplacerade under olika lång tid. Vid jämförelser mellan 2004 och 2012 har istället kvoten mellan den aktuella provtagningspunktens resultat och resultatet från referensplatsen vid samma tidsperiod valts. Alltså hur många gånger högre metallhalt det är i jonbytarmassan vid en aktuell provtagningspunkt jämfört med halten i jonbytarmassan i hushållsspillvatten under samma period. Analys De passiva provtagarna, Ecoscope, säljs av ALcontrol Laboratories och de gör också analyserna av jonbytarmassan. Resultat Resultatet mäts som kvoten av metallhalt i jonbytarmassan vid provtagningspunkten. En jämförelse mellan denna kvot 2012 och kvoten vid de två provtagningsomgångarna 2004 görs också. Bly (Pb) Här har två av platserna 25 gånger högre metallhalt än i hushållsspillvatten. Detta bör innebära att verksamheterna har någon typ av blyhantering. Relativt 2004 så har två högre halt och en lägre halt, dock inte samma platser som har de höga värdena. Kadmium (Cd) Alla platserna har högre halter än hushållsspillvatten, 9 46 gånger högre. Dock är halterna generellt lägre än 2004. Koppar (Cu) Här skiljer sig samtliga punkter vid Valand från övriga genom att dels ha högre halter, 9 gånger hushållsspillvatten, men också genom att i tre av fyra fall ha väsentligt högre halter än 2004. Detta behöver inte nödvändigtvis betyda att koppar kommer från verksamheten, vi var ute tidigt på terminen och vatten kan ha varit stående länge i dricksvattenledningar av koppar. Valands konsthögskola är en stor byggnad med långa interna ledningar. Dômen och Klippan hade 4 respektive 2 gånger högre halter än hushållspillvatten. Krom (Cr) Även här skiljer sig Valand från de övriga två som hade ungefär samma halter som hushållsspillvatten. Valand hade upp till 6 gånger så hög halt som hushållspillvatten. Om krom används i konstnärlig verksamhet är tillvidare för oss okänt. Silver (Ag) Silver har tidigare generellt kommit till stor del från fotoframkallning. Digital fotografering vid både amatörfotografering och i många verksamheter har reducerat detta bidrag. Man kan misstänka, vilket
5(18) vi dock hittills inte fått bekräftat, att framkallning av silverhaltig film fortfarande pågår inom konstnärlig verksamhet. En teori som möjligen halterna vid Valand, 11 gånger halten i hushållspillvatten och vid Klippan, 8 gånger halten i hushållspillvatten, bekräftar. Vid Dômen var silverhalten samma som i hushållspillvatten. Bilaga 1: Sammanställning av resultat Bilaga 2: Resultat och jämförelser 2012 och 2004 Bilaga 3: Provtagningspunkter
6(18) Provtagning konstskolor med Ecoscope 2012-08-31 -- 2012-09-13 ( µg / kilo jonbytarmassa) Bilaga 1 As Pb Cd Co Cu Cr Ni V Zn Ag µg/kg µg/kg /ref µg/kg /ref µg/kg /ref µg/kg /ref µg/kg /ref µg/kg /ref µg/kg /ref µg/kg /ref µg/kg /ref Valand 1 49 1,1 980 15,8 10 3,8 68 6,2 3000 2,5 79 3 350 1,4 91 1,5 26000 5,8 22 4,2 Valand 2 110 2,4 300 4,8 16 6,2 57 5,2 5900 4,9 80 3,1 400 1,6 64 1,1 21000 4,7 57 10,8 Valand 3 27 0,6 1600 25,8 23 8,8 55 5,0 10000 8,3 150 5,8 540 2,2 210 3,6 68000 15,1 < 5,2 1 Valand 4 190 4,1 890 14,4 6,1 2,3 28 2,5 11000 9,2 < 26 1 330 1,3 93 1,6 15000 3,3 < 5,2 1 Dômen 30 0,7 250 4,0 46 17,7 39 3,5 4600 3,8 < 25 1 380 1,5 110 1,9 7600 1,7 < 5,1 1 Klippan < 11 0,2 1700 27,4 120 46,2 110 10,0 2500 2,1 < 28 1 < 28 0,1 < 28 0,5 3800 0,8 47 8,9 Oxledsvägen referens 46 62 2,6 11 1200 < 26 250 59 4500 < 5,3 Provtagning dessa konstskolor med Ecoscope 2004 ( µg / kilo jonbytarmassa ) 2004-09-30 -- 2004-10-20 Pb Cd Cu Cr Ag /ref =värdet dividerat med referensvärdet µg/kg /ref µg/kg /ref µg/kg /ref µg/kg /ref µg/kg /ref Om < - värde så har detta använts Valand samlat 910 2,5 22 1,2 7000 1,4 250 0,7 < 30 1 Dômen 91 0,2 4,9 0,3 780 0,2 210 0,6 < 30 1 Klippan 27000 73,0 770 40,5 4200 0,9 270 0,8 1100 36,7 Oxledsvägen referens 370 19 4900 340 < 30 2004-10-20 -- 2004-11-10 Pb Cd Cu Cr Ag µg/kg /ref µg/kg /ref µg/kg /ref µg/kg /ref µg/kg /ref Valand samlat 1000 10,6 49 27,2 2400 2,2 < 84 1 < 36 1 Dômen 1500 16,0 34 18,9 9100 8,3 < 84 1 39 1 Klippan 19000 202,1 730 405,1 8600 7,8 < 84 1 230 6,4 Oxledsvägen referens 94 < 1,8 1100 < 84 < 36
7(18) Bilaga 3 Staplarna representerar förhållandet mellan halt vid respektive provtagningspunkt och halten vid provtagning i hushållspillvatten, alltså hur många gånger högre halten vid provtagningspunkten är i förhållande till halten i hushållspillvatten. Pb 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Valand 1 2012 Valand 2 2012 Valand 3 2012 Valand 4 2012 Valand 2004-1 Valand 2004-1 Pb 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Dômen 2012 Dômen 2004-1 Dômen 2004-2
8(18) Pb 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Klippan 2012 Klippan 2004-1 Klippan 2004-2
9(18) Cd 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Valand 1 2012 Valand 2 2012 Valand 3 2012 Valand 4 2012 Valand 2004-1 Valand 2004-1 Cd 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 Dômen 2012 6,0 4,0 2,0 0,0 Dômen 2012 Dômen 2004-1 Dômen 2004-2
10(18) Cd 450,0 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Klippan 2012 Klippan 2004-1 Klippan 2004-2
11(18) Cu 10,0 9,0 8,0 7,0 Ref t Hush-spillv 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Valand 1 2012 Valand 2 2012 Valand 3 2012 Valand 4 2012 Valand 2004-1 Valand 2004-1 Cu 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Dômen 2012 Dômen 2004-1 Dômen 2004-2
12(18) Cu 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Klippan 2012 Klippan 2004-1 Klippan 2004-2
13(18) Cr 7 6 5 4 3 2 1 0 Valand 1 2012 Valand 2 2012 Valand 3 2012 Valand 4 2012 Valand 2004-1 Valand 2004-1
14(18) Cr 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Klippan 2012 Klippan 2004-1 Klippan 2004-2
15(18) Ag 12 10 8 6 4 2 0 Valand 1 2012 Valand 2 2012 Valand 3 2012 Valand 4 2012 Valand 2004-1 Valand 2004-1 Ag
16(18) Ag 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Klippan 2012 Klippan 2004-1 Klippan 2004-2
17(18) Bilaga 3
18(18)