Dnr 30-2013:1933 Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
2 (8) Innehåll Sammanfattning... 3 Antalet ansökningar om fristående skola är i nivå med förra året... 3 Merparten av ansökningarna rör storstadsområdena samt mellanstora städer.. 5 Samhälls- och naturvetenskapsprogrammen är de gymnasieprogram som söks mest... 7 Hur går det till när en skola får starta?... 7
SKOLINSPEKTIONEN Rapport 3 (8) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in sammanlagt 424 ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2014/15. Antalet ansökningar ökar därmed något jämfört med föregående år. 195 ansökningar rör grundskola och 211 ansökningar rör gymnasieskola. Resterande ansökningar rör grundsär- och gymnasiesärskola. Flertalet ansökningar om grundskola rör start av ny skola medan flertalet ansökningar om gymnasieskola rör utökning av en befintlig skola med nya program. Antalet ansökningar om fristående skola är i nivå med förra året Skolinspektionen har fått in 424 ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2014/15. Det är en liten ökning jämfört med förra årets ansökningsmängd men ett relativt lågt antal jämfört med föregående femårsperiod. Ansökningarna har inkommit senast den 31 januari 2013. Skolinspektionens beslut fattas löpande under året. Samtliga beslut ska, om möjligt, vara fattade den 1 oktober 2013. Diagram 1. Antal inkomna ansökningar om fristående skola 2000-2013 1. 900 800 700 686 791 600 500 400 422 485 316 312 267 257 366 563 560 506 390 424 300 200 100 0 1 Ansökningarna från 2000-2011 avser skolstart inom två läsår efter ansökningsåret. Från och med 2012 måste godkända skolor starta utbildningen läsåret närmast efter ansökningsåret. Statistiken från perioden 2000-2007 är framtagen av Skolverket.
4 (8) Antalet ansökningar om grundskola respektive gymnasieskola är ungefär lika många totalt sett. Ett fåtal ansökningar rör grundsär- och gymnasiesärskola. Merparten av ansökningarna om grundskola rör nyetablering av skola medan merparten av ansökningarna om gymnasieskola rör utökning av en befintlig skola. Detta har varit ett återkommande mönster under de senaste fem åren som dessutom har förtydligats under 2013 när det gäller ansökningar om gymnasieskola. Diagram 2. Antal ansökningar om nyetablering eller utökning av fristående skola inför läsåret 2014/15 uppdelat på skolform. 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 147 48 Grundskola, förskoleklass, fritidshem 153 58 9 5 2 2 Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Skillnaderna i det totala antalet ansökningar som rör grundskola och gymnasieskola har minskat under de senaste två åren. Ansökningar om gymnasieskola var tidigare i tydlig majoritet men minskade kraftigt 2012. Även ansökningar om grundskola minskade samma år men inte i samma utsträckning.
SKOLINSPEKTIONEN Rapport 5 (8) Diagram 3. Antal inkomna ansökningar om grund- och gymnasieskola 2009-2013. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 Grundskola Gymnasieskola Merparten av ansökningarna rör storstadsområdena samt mellanstora städer 80 procent av ansökningarna inför läsåret 2014/15 avser storstadskommunerna med tillhörande förortskommuner samt kommuner med mellanstora svenska städer. Andelen ansökningar som avser ovanstående tre kommuntyper har varit relativt konstant under den senaste femårsperioden. Andelen ansökningar som avser de tre storstäderna har dock ökat från cirka 20 procent till cirka 30 under samma period, i huvudsak på bekostnad av ansökningar i mellanstora städer.
6 (8) Diagram 4. Antal ansökningar om fristående skola inför läsåret 2014/15 uppdelat per kommungrupp. Antal kommuner i kommungruppen inom parentes. Större städer (31) Storstäder (3) Förortskommuner till storstäderna (38) Kommuner i tätbefolkad region (35) Pendlingskommuner (51) Kommuner i glesbefolkad region (16) Turism- och besöksnäringskommuner (20) Varuproducerande kommuner (54) Förortskommuner till större städer (22) Glesbygdkommuner (20) 30 18 13 8 7 4 3 62 124 155 0 50 100 150 200 Ansökningarna rör sammanlagt 102 kommuner. I 80 av dessa kommuner finns det sökande som vill etablera nya skolor och i 68 av kommunerna finns det sökande som vill utöka befintliga skolor med nya årskurser eller program. Stockholm är den kommun som har det högsta antalet ansökningar följt av Göteborg och Malmö. Diagram 5. Antal ansökningar om fristående skola inför läsåret 2014/15 uppdelat på kommuner med flest ansökningar. Stockholm Göteborg Malmö Lund Västerås Uppsala Norrköping Gävle Sollentuna Karlstad 14 11 11 11 9 8 8 25 28 71 0 10 20 30 40 50 60 70 80
SKOLINSPEKTIONEN Rapport 7 (8) Samhälls- och naturvetenskapsprogrammen är de gymnasieprogram som söks mest Varje ansökan om gymnasieskola kan innehålla flera program. Sammanlagt omfattar de 211 ansökningarna om gymnasieskola drygt 500 sökta program. De vanligaste programmen är samhällsvetenskap och naturvetenskap följt av teknikprogrammet, ekonomiprogrammet och estetiska programmet. Diagram 6. Antal ansökningar om fristående gymnasieskola inför läsåret 2014/15 uppdelat på de tio mest sökta gymnasieprogrammen. Samhällsvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Naturbruksprogrammet Hantverksprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Handels- och administrationsprogrammet 17 16 27 26 30 59 51 51 50 92 0 20 40 60 80 100 Hur går det till när en skola får starta? För att starta eller utöka en fristående skola behövs ett godkännande från Skolinspektionen. Huvudmannen, den som står bakom den fristående skolan, skickar in en ansökan om godkännande som granskas av Skolinspektionen. För att starta fristående skola krävs att huvudmannen har godkännande att bedriva utbildning i en specifik kommun. Om en befintlig fristående skola vill utöka sin verksamhet med fler årskurser eller fler program krävs att huvudmannen ansöker om utökat godkännande. Skolinspektionen skickar inkomna ansökningar på remiss till kommunen där den sökande vill etablera eller utöka skolan. Ansökningar som avser gymnasieskola skickas även till kringliggande kommuner. Kommunerna får då tillfälle
8 (8) att yttra sig om de effekter en etablering/utökning skulle få på befintliga kommunala skolor. Skolinspektionen ska pröva om den sökande har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. En utgångspunkt vid prövningen är att eleverna ska få en utbildning som bygger på läroplanens värden och mål och att den planerade utbildningen uppfyller kraven i lagar och förordningar. Andra kriterier är bland annat att huvudmannen har förutsättningar att driva en varaktig och stabil verksamhet med hänsyn till elevunderlag och ekonomiska förutsättningar. För att godkännas måste en ansökan uppfylla samtliga kriterier. Dessutom får etableringen inte innebära påtagligt negativa följder för kommunens skolväsende och elever. Skolinspektionens beslut kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detta ska ske inom tre veckor från det att sökanden fått del av beslutet.