Nålmärken från Arbetarrörelsen samlingen tillhör Minnesbiblioteket. (S.R.---) = Hänvisning till samlarrapportsnummer SAP Tavlan Vänstersidan av tavlan, rad 1 1.1 S kongress 1972, 26:e kongressen. (S.R.149) 1.2 SAP Sveriges Socialdemokratiska Arbetarpartis 26:e kongress 1975. (S.R.149) 1.2 Socialdemokraternas 27:e kongress 1978 Arbete Demokrati Frihet. (S.R.149)
1.4 Socialdemokraternas 28:e kongress 1981 Framtid för Sverige. (S.R.149) 1.5 Socialdemokraternas 30:e kongress 1987 För ett Rättvisare Sverige. (S.R.149) 1.6 90 år Socialdemokraternas 31:a kongress 1990, Arbete Demokrati Frihet. (S.R.149) 1.7 Socialdemokraterna Göteborgskongressen. Den 32:a kongressen 1993 var den första på många år som inte hölls i Stockholm. (S.R.200)
1.8 Kongress 96. Märket kallas för skosulan och är inget officiellt kongressmärke. Det togs fram av några SSU:are, som ett tack till Ingvar Carlsson från fotfolket. Ingvar avgick som partiordförande vid denna kongress 1996 som var den 33:e kongressen. (S.R.294) Vänstersidan av tavlan, rad 2 2.1 Internationalen Frihet Jämlikhet Broderskap. Socialdemokraternas allra första partimärke, det så kallade Eskilstuna märket. I en annons i tidningen Fram 1908 nr 8 står att läsa följande text: (S.R.17 och S.R.165) Ett emblem för Socialdemokrater, har graverats av vår partivän S.G. Fahlström i Eskilstuna. Det är en sköld å vilken överst står Internationalen och där under devisen Frihet, Jämlikhet, Broderskap. Den kan lämpligen bäras antingen å rockuppslaget, i kravatten eller urkjedjan. Priset är blott 50 öre; om minst 10 stycken rekvireras erholles 20% i rabatt. Rekvisitionerna ställas till gravören S.G.Fahlström Eskilstuna. Med detta emblems tillkomst ha vi fått det av många så åtrådda igenkänningsteckent partivänner emellan. Härmed är också en fråga, som varit föremål för ivrigt motionerande till förbunds- och partikongresser, löst på ett synnerligen tillfredsställande sätt.
2.1 SAP Arbetarepartiet Socialdemokraterna, utkom 1928. (S.R.191) 2.2 SAP Sveriges Socialdemokratiska Parti. Partimärket infördes 1932. (S.R.191) 2.3 SAP Sv Soc Dem Arbetareparti, Socialdemokraternas lilla märke utkom 1959. (S.R.191) 2.4 SAP Sv Soc Dem Arbetareparti. 1958 introducerades denna variant av partinålen, märket finns även som manschettknapp. (S.R.191) 2.5 Lingonmärket, kom till Sverige ca: 1980 och bars under ca 15 år. Nålen hade sitt ursprung från SPD i Tyskland och kallas även för Signalen. (S.R.168)
2.6 Erlander-rosen, Vid 1969 års partikongress lämnade Tage Erlander posten som statsminister och ordförande efter 23 år. För att tacka honom för denna tid gjordes en insamling. Partiet lät göra ett märke i form av en ros som man sålde för 10 kr styck. Med de pengarna som grundplåt bildades en fond med Tages namn. Fondens namn var Tage Erlanders fond för Internationellt samarbete. Efter förlustvalet 1976 startades en kampfond, som åren 1976-79 samlade in ca 6 miljoner kronor, Trots denna insats lyckades vi inte vinna valet 1979. Efter detta val nybildades kampfonden och en idé om att den gamla Erlanderrosen från 1969 skulle bli Kampfondsrosen anammades. Hösten 1979 beslutades således att alla som gav ett bidrag till kampfonden skulle få en nålros som tack. (S. 36) 2.7 Ros i tenn. Tillverkad i Jokkmokk 1978, finns även som hänge till halskedja. (S.R.114) 2.8 Silverrosen, lanserades på musikfestivalen i Köping sommaren 1980. (S.R.114) 2.9 Silverrosen, ny upplaga utkom 1984, nu med hela blad. (S.R.114)
2.10 & 11 1985 års ros. Till valet 1985 lanserades denna ros i två olika storlekar. (S.R.36 & S.R.191) 2.12 Ros i gulmetall, två blad till höger, utgivet 1992. 2.13 Ros i gulmetall, utkom 1992. (S.R.191) Vänstersidan av tavlan, rad 3 3.1 Nya rosen från 1993, ritades av den spanske konstnären Javier Mariscal. (S.R.191)
3.2 Nya rosen från 1993 i ny upplaga, utkom 2015. (S.R.610 & 821) 3.3 Mångfalds-rosen, socialdemokraternas partiros som är flerfärgad. Regnbågsflaggan är sedan 70-talet den mest kända internationella symbolen för homosexuell solidaritet. Märket presenterades under Pride 2001 och gavs ut av Homosexuella socialdemokrater. (S.R.430) 3.4 SAP glasögon hållare från Borås Arbetarkommun, märket utkom 1997. Tanken är att man skall hänga sina glasögon i hålet som finns i nedre delen av märket.(s.r.337) Vänstersidan av tavlan, rad 4 4.1 Hjalmar Branting. Minnesmärke i celluloid från 1926 (ett år efter Brantings bortgång). Märket såldes för 50 öre styck och pengarna gick till en minnesfond som bar Hjalmar Brantings namn. (S.R.153)
4.2 1905 1955. Minnesmärke av unionsupplösningen 50 år. Avbildad på märket är Hjalmar Branting. Den 7 juni 1955 hade 50 år förflutit sedan unionsupplösningen mellan Sverige och Norge ägde rum. De socialdemokratiska partierna i de bägge länderna har varit överrens om att detta minne borde firas, och av den anledningen arrangerades ett antal minnesfester den 4 och 5 juni 1955 på både svenska och norska sidan av gränsen. De båda broderpartierna utgav också gemensamt ett minnesmärke, som kom att bäras av alla vid festerna närvarande. Den som kanske framför andra i allra högsta grad bidrog till att upplösningen kunde ske på det sätt det skedde var Hjalmar Branting. Naturligt är därför att minnesmärket bär hans bild, omgiven av fanor. (S.R.107) 4.3 SAP 60 år, utkom 1949. På märket finns Per Albin Hansson och Hjalmar Branting. (S.R.273) 4.4 Per Albin Hansson 1 Maj 1985. 23 oktober 1985 firades 100-årsminnet av Per Albin Hanssons födelse. För att hedra Per Albin gavs detta jubileumsmärke ut och det kunde köpas för 100 kr. Upplagan var 1 000 exemplar. Behållningen gick till Stiftelsen Per Albin Hanssons minne som grundades 1947. Stiftelsen delar ut stipendier och för att kunna söka dem måste man vara medlem i SAP, SSU, S-kvinnor eller Tro och Solidaritet. Märket är detsamma som 1:a maj-märket, alltså samma stämpel. Skillnaden är att detta märke är förgyllt med guld och är emaljerat.