20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten



Relevanta dokument
Buller och hörselskydd

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

WHITEPAPER BULLER SÅ MINSKAS HÖRSELSKADORNA WHITEPAPER GIGANT BULLER SÅ MINSKAS HÖRSELSKADORNA

Formgjutna hörselskydd för alla

AFS 2005:16 Buller

VAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER

Formgjutna hörselskydd för alla

SEMINARIERAPPORT MILJÖMEDICIN & EPIDEMILOGI

Användning av hörselskydd vid arbete i buller

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?

SVETSNING inte bara kemisk exponering

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT

FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN. Policy. för minskat buller i Gullspångs kommun

Personliga hörselskydd för en skönare arbetsmiljö

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Utvärdering/uppföljning av hörseltester gjorda inom Folktandvården Västmanland

PROPPGUIDEN. Hur väljer man rätt propp? En propp passar inte alla öron och situationer. Här följer våra tips

Det går att förebygga hörselskador i arbetslivet.

Hörselskydd till operatörer i ett textilföretag

Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör

AUDIOGRAMTOLKNING. Exempel 1

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser


Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud.

Acusticusneurinom. Sid 2/10

Vibrationer. Vibrationer. Vibrationer

RIKTLINJER TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR. - hörselnedsättning

Höga ljud. Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson

3. Metoder för mätning av hörförmåga

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

GUIDE OM ÅLDERSFÖRÄMRAD HÖRSEL, FÖR ANHÖRIGA

Riskerar förskolepersonal att drabbas av hörselnedsättningar?

HÖRSELUNDERSÖKNINGAR PÅ ANSTÄLLDA VID EN PROVFLYGPLATS

Utvärdering av hörselvårdsprogram

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Goda råd. till dig som ska skaffa hörapparat

Arbetsskadeutredning Buller av handhållna skogsmaskiner

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Åtgärdsprogram för bullerskadeprevention

Underlag till handlingsplan för hörselprevention hos produktionsarbetare

Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga ljudnivåer från musik. Mätningar i Jönköping

Hörselrelaterade symtom bland kvinnor

NATUREN har GETT OSS TVÅ ÖRON - SAMARBETE

HAR VI FÖRBISETT RISK FÖR HÖRSELSKADA VID ARBETE I KOMMUNIKATIONSTÄTA LJUDMILJÖER?

EXEMPEL PÅ LJUDNIVÅER

Buller på förskola Kartläggning och riskbedömning enligt AFS 2005:16

Normal och nedsatt hörsel

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Normal och nedsatt hörsel

Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson

8. Skaderisker och komplikationer

Arbetarskyddsanvisningar och guider 2. Buller i arbetet ARBETARSKYDDSFÖRVALTNINGEN

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Gränsvärden för buller och vibrationer

Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal

Fördjupningsuppgift: Buller

LJUDMILJÖ OCH HÖRSEL INOM KOMMUNIKATIONSINTENSIVA YRKEN

Hörseltjänst Göteborg

Information om Tinnitus

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF. Samhällsbuller i Sverige. Socialstyrelsens miljörapport 2009

Hörselpåverkan hos förskolepersonal och deras egna åsikter kring förebyggande åtgärder

SBU:s sammanfattning och slutsatser

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

Hörselskadlig bullerexponering

Källa: Kunskapsträdet - Fysik

Barnens ljudmiljö kartläggning av åtta förskolor i Stockholm Projektrapport från miljöförvaltningen

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:16 BULLER

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:16 BULLER

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Med fokus på kvinnors hörselmiljö i arbetslivet

Ljudvolym under arbete som spinninginstruktör.

Arbetsolyckor och sjukskrivningar i byggbranschen

Fånga röster var du än är, vad du än gör

Hjo kommun. Rutin vid tillbud och arbetsskada. Rutiner. 1. Dokumenttyp. Rutin. 2. Fastställande/upprättad av Personalchef

Akustik i restauranglokaler

Hörselskydd Bruksanvisning

Hur kan man förbättra ljudmiljön på arbetsplatsen och vilken betydelse har det för personalens välmående?

Buller. stor risk för hörselskada vid lantbruksarbete. Qiuqing Geng Niklas Adolfsson

Arbetsplatsens utformning. Arbetsplatsens utformning. Arbetsplatsens utformning. De vanligaste föreskrifterna. Arbetsplatsens utformning.

Hur hör högstadielärare?

Avdelningen för Teknisk Audiologi Department of Technical Audiology Stig Arlinger, prof.

Hörselprojekt. Arbetsförmedlingen Göteborg Etablering Pia Uhlin leg. audionom

Phonak Audéo Q. Liten förpackning. Stor funktion.

Riskmanagement vibrationer

Buller i arbetslivet

Information till föräldrar

Ljud, Hörsel. vågrörelse. och. Namn: Klass: 7A

Varför ljud och hörsel?

Miniräknare. Bra att veta när du ska köpa... miniräknare mikroskop / stereolupp ph-mätare ljudnivåmätare

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

PRODUCT GROUP. Hörsel- och ögonskydd för jakt och skytte

Hörseljämförelser mellan flygande och icke flygande personal på Malmen

HÖRSEL. Förekomst av hörselnedsättning. Stöd och samverkan

Innehåller information omdetnya EU-direktivet2003/10/EC. Att höra. [ Fakta om din hörsel och hur du skyddar den ]

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009

Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar

Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson

Vad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder?

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

Transkript:

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat.

Allt oönskat ljud kallas för buller. Det kan vara ljud som bara är störande eller ljud som är skadligt för hörseln. Den skadliga bullernivån kan vara kontant (maskiner, trafik m m) eller så kallat impulsljud. Ett plötsligt buller man kanske inte är förberedd på.

Övre gränsvärde för dagligt buller Undre gränsvärde för dagligt buller

Gränsvärdena för buller är beräknade på olika sätt. Örat anses tåla en viss "daglig dos" av buller". Det motsvarar ett gränsvärde för genomsnittligt buller under en åtta timmars arbetsdag. Men det finns också gränsvärden för hur högt buller får vara under ett visst arbetsmoment och för hur starka ljudtoppar som accepteras. Dessa finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift om buller, AFS 2005:16. De så kallade övre insatsvärdena (gränsvärdena) är: en daglig genomsnittlig bullerexponering på 85 db(a), 115 db för de mest bullriga arbetsmomenten, 135 db för så kallade impulstoppar (när det t ex smäller eller skramlar till).

Om bullret är för starkt ska arbetsgivaren: genast vidta åtgärder för att minska bullret, om det inte går ska hörselskydd användas och de anställda erbjudas hörselundersökning, de anställda ska informeras och utbildas om riskerna och om vikten av att använda hörselskydd. I Arbetsmiljöverkets nya föreskrift anges också ett så kallat undre insatsvärde på 80 db. Vid buller på de nivåerna ska de anställda erbjudas hörselskydd och informeras/utbildas om riskerna.

Använd hörselskydden hela tiden Tar man bort hörselskyddet en kort tid minskar skyddseffekten drastiskt. Exempelvis minskar ett skydd med 30 db dämpning till 15 db om man tar bort det en kvart om dagen

Skador på grund av buller Direkt efter att man utsatts för kraftigt ljud kan man uppleva en lockkänsla, nedsatt hörsel och susningar eller ringningar i öronen. Hörseln återhämtar sig oftast efter en tid skadan var bara tillfällig men visar att örat utsatts för mer ljud än det mår bra av och ska tolkas som en varningssignal. Om man ofta utsätts för kraftigt buller kan det innebära att örat så småningom inte förmår återhämta sig utan hörselnedsättningen blir bestående och kan inte heller botas. Risken är också stor att susningarna eller ringningarna i öronen blir permanenta. Hörselnedsättning orsakad av att man utsatts för alltför starka ljud drabbar framför allt örats högre frekvenser dvs. diskantljuden. Även en relativt måttlig hörselnedsättning kan vara besvärande eftersom den ofta medför svårigheter att uppfatta samtal. Detta märks särskilt i sällskap då man störs av att flera talar samtidigt eller när annat bakgrundsbuller förekommer. Den hörselskadade upptäcker själv ofta skadan i sent stadium, eftersom man gradvis vänjer sig vid försämringen. En hörselskada kan bara bristfälligt kompenseras med tekniska hjälpmedel som hörapparat.

Skador på grund av buller Tinnitus Tinnitus innebär att man upplever ljud utan att det finns något verkligt ljud. Det kan till exempel vara susningar, ringningar och toner. Tinnitus förekommer ofta som ett inslag i en bullerskada men uppträder också i samband med hörselskador som har annan orsak. Tinnitus kan också förekomma utan att man kan visa någon mätbar hörselnedsättning. Ljudöverkänslighet Ytterligare en form av skada som kan uppstå är överkänslighet för ljud som innebär att ljud av ganska måttlig styrka upplevs som obehagligt starka. Ofta men inte alltid förekommer det tillsammans med tinnitus. Ljudförvrängning En annan typ av skada är att ljuden förvrängs. Även när ljuden är tydligt hörbara hörs de med sämre kvalitet på grund av skadan i örat. En form av förvrängd hörselupplevelse är dubbelhörande. Den kan yttra sig som att en ren ton uppfattas som två toner i kombinationer som kan vara mycket disharmoniska eller att en och samma ton upplevs ha olika tonhöjd i vänster respektive höger öra. Det kan vara mycket besvärande till exempel när man lyssnar på musik.

Anmäl och utred bullerskador Anmäls som arbetsskada till Försäkringskassan och AFA. Särskilda regler gäller att skadan inte behöver vara godkänd av Försäkringskassan. Den skadliga inverkan ska vara efter den 31 januari 1974 och visa sig innan 65 års ålder. (ILO-förteckningen) Gör en detaljerad beskrivning över exponeringen av buller. Den skadade ska kunna visa ett audiogram som visar hörselnedsättning och eller/läkarintyg på andra hörselskador. (Finns oftast på företagshälsovården).