Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner



Relevanta dokument
Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

FARLIGA TANKAR EVOLUTIONEN

Evolution, del 3: Arter och artbildning. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi

EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING

Den evolutionära scenen

Artbildning och utdöende

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Förra föreläsningen Introduktion - Principer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Evolution, del 1: Evolution och naturlig selektion. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi

INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER

Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift

Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval?

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

Sammanfattning Arv och Evolution

Anpassningar: i variabla miljöer & Livshistorier och evolutionär fitness Kap. 9&10

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Grundläggande evolutionsbiologi

EXAMENSARBETE. Anpassning efter behov

Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.

De antika grekerna (Platon, Aristoteles) trodde inte på evolution

Simulering av evolutionär anpassing En studie om hur arters anpassningsförmåga varierar med mutationsfrekvens.

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Kapitel 9 Populationsparametrar

Biologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

Prokaryota celler. Bakterier och arkéer

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Biologi Livets utveckling

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

Livets historia Biologi A på Netkurs

Biologi för år 7 del 1 Livets myller

Genetik och genteknik

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Biologiskt kön i ett evolutionärt perspektiv

Livets myller Ordning i myllret

Personbeteckning (socialskyddssignum):

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Genetiken bakom artbildning: fokus på Leptidea Sinapis

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

Fråga 1: Flertalet växter har blommor. Blommans byggnad tjänar på många sätt växtens fortplantning.

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

Genetiska Algoritmer

Biologi för år 7 del 1

Förslag den 25 september Biologi

Laborationer i Biologi A och Biologi 1

*****************************************************************

Lärarutbildningsnämnden Biologi. Kursplan

Resistensförädling i stort och smått

Ordning i Myllret

Namn: Biologi för år 7 del 1

atmosfär bakterier 2. Protister BIOSFÄR Djur 3. Svampar 4. Växter FÄLTKURS

Bakterier Protister FÄLTKURS. Djur Svampar Växter

En trilogi i två delar

Cell och molekylärbiologi (BL3008) Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12

Dessa och andra frågor som berör släktskap

Evolutionära tankar om: och vanligt i djurvärlden

Program för forskning om biologisk mångfald

BIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Tensta Gymnasium Per Anderhag 2005 Biologi A Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1

Betyder Läran om huset

VARGAR OCH DNA ANALYS

Arv eller miljö, det är frågan

Förökning och celldelning. Kap 6 Genetik

Att förstå evolution genom laboration

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Genetik en sammanfattning

Literature: Biology, 9th Edition, Campbell and Reece, (parts of Unit 2, Unit 3 and Unit 4)

Inför nationella proven i Biologi

Fortsättningen av biologikursen.

Information om index för HD och ED

Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen?

Transkript:

Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner

Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829

1. Eukaryoter Tre domäner 2. Eubakterier Djur Svampar Protister Bakterier, kloroplaster mitokondrier 3. Arkéer Växter

Liv! Idag finns troligen mellan 5 och 50 miljoner arter Det motsvarar cirka 1 % av de arter som har levat i historisk tid Många utdöda arter representerar former av organismer som ligger mellan de arter som lever idag (mellanformer)

Idéhistoria Lyell Malthus Cuvier Charles Darwin 1809-1882 Alfred Wallace 1823-1913

Geologi

Geologi

Variation

Artificiellt urval

Resurserna är begränsade

Naturligt urval Inom varje art finns variation Varje individ är unik Fortplantning I livsmiljön råder konkurrens urval De som överlever fortplantar sig deras avkomma ärver de bra egenskaperna. Detta leder till en anpassning till miljön De bäst anpassade individerna har störst överlevnadschans

Den moderna syntesen Naturligt urval + Genetik = Moderna syntesen

Mikroevolution och makroevolution Mikroevolutionära skeenden förklarar hur arter bildas och utvecklas Begrepp: variation, naturligt urval, reproduktionsbarriärer anpassningar, populationer Makroevolution behandlar hur olika huvudgrupper av organismer uppstått Begrepp: utdöenden, artbildning, biogeografisk utbredning Makroevolutionen förklaras till stor del av mikroevolution

Artbegreppet Morfologisk art Definierade efter deras morfologi (utseende) Brister, en art kan se mycket olika ut, olika fenotyper Flesta arter har dock särskiljts efter morfologiska skillnader Biologisk art Population eller grupper av populationer som kan para sig och få fertil avkomma Fungerar inte på asexuella arter Fungerar inte på utrotade arter

Samma art?

Populationsbegreppet Alla individer av en art som lever i ett område och har möjlighet att reproducera sig med varandra sägs tillhöra samma population Dvs de individer mellan vilka ett utbyte av gener sker

Förutsättningar för evolution Olika ärftliga egenskaper hos individer som ger Olika livsduglighet (fitness)

Fitness Olika livsduglighet kan omfatta beteenden tolerans färg form etc Alla egenskaper som kan påverka den egna avkommans storlek och reproduktivitet

Förutsättningar för evolution Olika ärftliga egenskaper hos individer som ger Olika livsduglighet (fitness) De individer som bär på bäst kombinationerna av gener (är bäst anpassade till miljön) ger i genomsnitt upphov till en större avkomma vilket gör att Deras gener blir vanligare

Mikroevolution Evolutionen verkar på individnivå Det är dock populationer som evolverar, inte individer. Den totala mängden gener i en population kallas populationen genpool. Evolution sker då frekvensen av alleler i en population förändras (mikroevolution)

Orsaker till mikroevolution Genetisk drift Flaskhalseffekten Pionjäreffekten Genflöde Mutationer Ej slumpvis parning Naturlig selektion

Mikroevolution: Flaskhalseffekten

Flaskhalseffekten

Mikroevolution: Pionjäreffekten

Mikroevolution: Naturligt urval Bland de kombinationer av gener som finns hos olika individer finns alltid skillnader i livsduglighet. De individer som har bäst genkombinationer ger upphov till en större fertil avkomma i genomsnitt De gener som de bär på blir vanligare i populationen

Björkmätare- exempel på naturligt urval

Björkmätare

Olika former av naturligt urval Riktat urval -ger anpassningar till förändrad miljö Stabiliserande urval -sker i stabil miljö Diversifierande urval Sexuell selektion

Tre typer av urval Riktat urval Stabiliserande urval Diversifierande urval

Sexuell selektion Sjöelefanthanne Fitness? Påfågelshanne Fitness?

Artbildning När reproduktionsbarriärer uppstår och populationen följer en ny evolutionär väg. Geografisk isolering Hybridisering (främst mellan växter) Polyploidicering (kromosomtals fördubblingar)

Prezygotiska barriärer Habitat isolering Tids isolering Beteende isolering Mekanisk isolering Gamet isolering

Habitat isolering

Tids isolering

Beteende isolering

Mekanisk isolering

Postzygotiska barriärer Hybrid invaliditet Hybrid sterilitet Hybrid nedbrytning

Artbildning

Artbildning

Artbildning

Artbildning

Artbildning

Homolga organ har samma ursprung, men olika funktioner primathand, fågelvinge

Analoga organ Har olika ursprung men samma funktioner Fågelvinge, insektsvinge

Rudimentära organ Organ som funnits hos en föregångare men ej tillbakabildats fullständigt då de förlorat sin funktion T ex rester av bakben hos valarter och ormarter

Det har funnits fler arter Idag finns troligen mellan 5 och 50 miljoner arter Det motsvarar cirka 1 % av de arter som har levat i historisk tid Många utdöda arter representerar former av organismer som ligger mellan de arter som lever idag (mellanformer)

Utdöenden Normalt har mellan 2 och 5 familjer dött ut under 1 miljon år 250 mås, 90% av alla arter 65 mås, 75 % av alla arter Ger lediga nischer, snabb utveckling av nya arter som utnyttjar lediga resurser Idag är utdöendetakten högre än någonsin!!!