Information till dig som lärare Pärmen innehåller: Information om skogsstigen Karta (inkl. olika bestånd, kulturminnen) Förslag till diskussionspunkter, övningar och faktablad Stoppen sker vid skyltar med följande rubriker, se resp. flik: 1. Välkommen! 2. Nästan hela Sverige täcks av skog. 3. Produktion 4. Röjning och gallring (Skogsbrukets kretslopp) 5. Skador 6. Slutavverkning och föryngring(skogsbrukets kretslopp) 7. Hänsyn vid avverkning 8. Hur växer träden 9. Allemansrätten 10. Skyddad natur + Nyckelbiotop 11. Skogens olika värden
Information om skogsstigen på Rankhyttan Slingan är gjord utifrån ett perspektiv som ska belysa skogens alla värden, hur den används av oss människor och behovet av att samtidigt ta hänsyn till miljön. Den är huvudsakligen framtagen för allmänheten, och är således inte direkt anpassat för undervisningssituationer med elever. Slingan har därför kompletterats med förslag på vad ni kan diskutera och göra övningar kring som fördjupning. I häftet/pärmen finns för varje skylt-stopp kompletterande texter med fakta och förslag på frågeställningar att ta upp eller övningar eleverna kan utföra. Ibland finns även tips på faktablad eller övningar kopplat till ämnet, som kanske kräver lite längre tid, men som ni kan arbeta med vid ett annat tillfälle. Material som behövs till övningarna längs slingan finns samlade i en ryggsäck, och det är viktigt att de sakerna får stanna kvar där för kommande klasser. Förslag finns i vissa fall på kompletterande/fördjupande övningar och faktablad. De hittas på www.skogeniskolan.se. Innehållsförteckning ryggsäcken: Förpackning med produkter av trä Röjsnöre Papper Pennor Skrivplatta med miniräknare Barkbit med spår efter granbarkborre Klibbticka Trissa (skiva) Snitselband Tillväxtborr
1. Välkommen till rankhyttans skogsstig! En liten bit upp i skogen, efter punkt 2, finns en motorikbana. Välj själva om ni vill använda den som ett inslag när ni går förbi, efteråt eller inte alls. Observera att ni själva måste undersöka om det pga regn, is eller slitage verkar finnas risk att halka och göra illa sig. Användandet sker på egen risk.
2. Nästan hela Sverige täcks av skog Skog i Sverige och andra länder Vi har mycket skog i Sverige! Om vi delar upp skogen rättvist på varje svensk får vi ca 3 ha var (6 fotbollsplaner). Hur ser det ut i andra länder Japan Japan har ungefär lika mycket skog som vi, men är många fler invånare (ca128 milj inv.) 0,2 ha/inv (2000 m2/inv) (mindre än en halv fotbollsplan) Nederländerna (ca 17 milj. inv. 2013) 0,02 ha/inv (200 m2/inv) (ca 15x15 m) Hela världen 0,6 ha /invånare Vilka träd är vanligast Gran och tall är dominerande trädslag. Björk är det vanligaste lövträdet. Kan alla se skillnaden (Gran korta barr ett och ett, Tall långa barr två och två. Olika kottar). Varför ser skogen olika ut Det är skillnader i norra resp. södra Sverige, varför (Se skylten). Kan det skilja sig mycket även på ett och samma ställe Jämför skogen på båda sidor av vägen. Skiljer de sig åt Varför Skogen norr om vägen är en produktionsskog som man planterat och skött för att få så mycket och så bra virke som möjligt. Söder om vägen har skogen fått utvecklas fritt. Hittas på www.skogeniskolan.se Läromedel Faktablad Boken om skogen resp Skogen och samhället. Nästan hela Sverige täcks av skog Vem äger skogen
3. Produktion Vad använder vi människor trä till Den absolut största delen blir virke att bygga med eller papper. En del eldas med. Saker med ursprung i trä Det finns emellertid många saker runt omkring oss som också har sitt ursprung i trä, som man kanske inte tänker på. Ta fram förpackningen med produkter i och häng upp dem i ett träd eller visa fram dem. Alla saker utom en har något i sig med ursprung i trä.( Det är innehållet i ev. förpackningar som tuggummipåsen som avses, inte själva påsen) Blöja Tyg Cellulosa (som fibrerna som bygger upp trä) suger upp vätska väldigt bra. Viskos tillverkas av cellulosa. (Fler saker man kan göra av cellulosan: Korvskinn, cellofan) Tuggummi I tuggummin som är bra för tänderna ingår sötningsmedlet xylitol som aktiv ingrediens. Xylitol är ett annat ord för björksocker. Från början framställdes det direkt ur björksav, numera från lövträ och majs. Vanillin Linjal Äkta vanilj kommer från en orkidéfrön och är dyrt. Livsmedelsindustrin söker gärna billiga ersättningsprodukter och vanillin kan framställas ur rötad granved. Plast! Inte trä. Plast görs av olja. Olja kontra trä som råvara Finns det någon nackdel med att använda olja vid tillverkning av saker Olja är en ändlig resurs och bidrar till utsläpp av CO2 och därmed klimatuppvärmningen. Trä är en förnyelsebar resurs där kolet ingår i ett kretslopp som inte tillför atmosfären extra CO2. Vill ni fördjupa er mer i kolets kretslopp och fotosyntesen, (passar även in under skogens alla värden ) eller allmänt om skogens produkter, finns faktablad och övningar, samt fakta i böckerna Boken om skogen, Skogens produkter eller Skogen och samhället (Se www.skogeniskolan.se) Faktablad ar Faktablad: Kretslopp och fotosyntes Så används den avverkade skogen Energi ur biobränsle Ett hus vill jag ha Skogsprodukter runt omkring oss Ett träd visste du att..., Så används den avverkade skogen
4. Röjning och gallring skogens kretslopp Odla skog vad behöver träden för att växa bra Att bedriva skogsbruk för att få träd till produkter människor behöver tar längre tid, men i princip behöver träden samma sak som morötter man odlar för att äta. Fundera över vad växter behöver Svar: Vatten, ljus och näring (i stora drag). En jämförelse: Hur gör man när man odlar morötter Svar: Sår (eller planterar), gallrar, gödslar. Även träden behöver gallras för att de träd som blir kvar ska få mer ljus, vatten och näring och växa sig stora. Om skogen inte gallras blir alla träden klenare, och även de som är skadade blir kvar. Till sist börjar en del träd självdö för att det är för trångt. Många bestånd gödslas också någon gång under senare delen av kretsloppet. Vid skylten kan du se stockar som kommer från dels ett gallrat, dels ett ogallrat bestånd. Hur gamla tror du de är Svar: De är lika gamla. Hur mycket pengar tror du man kan få när man gallrar första gången i de olika bestånden Svar: I det första ogallrade blir det inga pengar över alls, när kostnaderna för att gallra dragits bort. I det gallrade kan man få flera 1000 kr/ha (Räkneövning) Röjning kontra gallring I skogsbrukssammanhang skiljer man på röjning och gallring. Röjning görs manuellt när träden är ganska små och träden lämnas kvar på marken och får brytas ned till ny näring. Vid gallring används oftast maskin och man tar vara på träden. Inventera träd En övning i att lära sig vad inventering kan innebära, samt begreppet hektar. Se separat beskrivning. Röjsnöre och skrivplatta med miniräknare finns i ryggsäcken. Det går även bra eller bättre att göra denna övning i ett röjningsbestånd med yngre skog, t.ex. vid punkt 8. Där står träden tätare och är av mer blandade trädslag. ar Gallringsövning (övningsdatabasen på www.skogeniskolan.se )
5. Skador Vad kan ett träd råka ut för under sin livstid Se er omkring. Ser ni något träd som verkar ha skadats Av vad Några tänkbara orsaker till skador ni kan leta efter beskrivs nedan och på skylten. Fundera gärna kring sambanden mellan olika organismer. Vad är en skadegörare Diskutera ev. begreppen parasit och symbios* ). Kan en skadegörare på en art vara nyttig eller nödvändig för något annat Storm Snöbrott Insekter Svampar Träd blåser omkull. Det blir då en rotvälta. Granen har ett ytligt rotsystem och en krona som fungerar som stort vindfång. Tallen däremot har en pålrot som går djupt ned i marken och en förhållandevis liten krona och står stadigare. På ett hygge går det alltså bättre att lämna enstaka tallar än granar. Om det kommer blötsnö som fastnar i kronorna som sedan fryser till is kan toppen lätt knäckas om det börjar blåsa. En vanlig skadegörare är granbarkborren som angriper försvagade träd. Träd som t.ex. stressas av att friställas mot en hyggeskant kan vara extra känsliga. Titta gärna efter gångar på undersidan av lös bark eller på stammen. Det finns andra insekter som kan skada träden, t.ex. snytbagge som gnager av barken på små plantor som då kan ringbarkas och dö. Det har varit brukligt att doppa plantor i insektsgift innan de planteras, men dessa ersätts mer och mer av mekaniska skydd. Olika svampar, t.ex. rottickan, kommer in via skador i barken eller på rötter och orsakar röta i träden som till slut dör och stammen går därefter av. Rötningen gör träet mjukare och är nödvändig för många andra följearter, bl.a. olika svampar och insekter. Insekterna blir i sin tur mat åt fåglar. Vilt Älgen betar gärna löv på sommaren och på vintern kan den göra stor skada i unga tallplanteringar. När toppen bits av tar en sidogren över som ny topp, men det blir samtidigt en krök på stammen som gör träet mindre hållbart den dag plankor ska sågas till. Dessutom sker en tillväxtförlust. Man kan också hitta träd som använts för att feja hornen mot när skinnet ska ömsas. * ) Alla svampar är inte till skada för träden. Vissa svampar, mykorrhizasvamparna, är tvärtom till stor nytta. De bildar komplex med rötterna och hjälper trädet ta upp mineraler och vatten. Svampen får i sin tur organiska byggstenar i utbyte från växtens fotosyntes. De lever i symbios. Ytterligare andra svampar är saprofyter och lever på redan döda träd. Nu och framtiden Diskutera gärna hur klimatförändringar skulle kunna påverka skadebilden! Visningsexemplar I ryggsäcken finns en barkbit med gnagspår av granbarkborre och en rotticka. Skador som läks Skadeinsekter i skogen
6. Slutavverkning och föryngring (Skogsbrukets kretslopp) Förslag till frågeställningar kring avverkning att diskutera utifrån skylten: Hur gamla blir träden innan de fälls (Lägsta tillåtna ålder varierar med bördighet och landsdel, men kan ligga på ca 65-70 år. Oftast väntar man lite längre, kanske till 80-100 år.) Vad händer på hygget efteråt (Skyldighet att se till att nya träd kommer upp hållbar utveckling. Annat ord för hygge är därför föryngringsyta.) Hur kommer det upp nya träd Markberedning när man skalar av växttäcket och ibland gör en liten hög av mineraljord, ses av en del som ett stort och fult ingrepp. Varför behövs markberedning Skogsbrukets kretslopp med agerande elever En övning där eleverna agerar träd och illustrerar händelseförloppet i skogsbrukets kretslopp. Frågeställningar och förklaringar kring vad som händer ges eftersom av övningsledaren/läraren, se separat beskrivning. Diskussioner anpassas efter kunskapsnivå och syfte och går att bygga ut i princip hur mycket som helst kring t.ex. hållbart användande och bevarande av biologisk mångfald vid brukandet av skogen. en passar bästa att genomföra på någorlunda plan mark med lite mer utrymme, kanske när ni kommer tillbaka från skogsstigen! Besöka ett hygge Vill ni se och använda er av ett hygge på Rankhyttan Se karta. Se faktablad och övningar på www.skogeniskolan.se, samt Boken om skogen Faktablad På hygget Groende frön kräva detta Skogens ålder
7. Hänsyn vid avverkning Hur gör man ett hygge så bra som möjligt Vad skulle kunna påverkas negativt när man avverkar skogen på ett större område Hur kan man göra för att minska den negativa påverkan Djur, växter och andra organismer biologisk mångfald. Många arter, t.ex. vissa fåglar, insekter och svampar, behöver gamla, grova träd, fuktig miljö, död ved eller annat som kan försvinna om alla träd huggs ned. Därför måste man lämna kvar sådana särskilt värdefulla element eller hela områden. Kulturmiljöer Spår som visar hur människor levde och använde landskapet förr i tiden ska bevaras som ett skogens arkiv. Sådana lämningar kan vara t.ex. gamla husgrunder, stenrösen eller spår efter kolmilor. Där tar man i stället bort träden och ris som hamnat på lämningen så att den syns och inte riskerar att skadas. Man gör också korta högstubbar som är ca 130 cm höga, s.k. kulturstubbar, som en extra markering, så att lämningarna inte körs sönder av misstag av t.ex. markberedaren när den kommer. Sociala värden Vissa skogar används av väldigt många för rekreation, och är viktig ur ett samhällsperspektiv. Man brukar därför försöka ta hänsyn till det i den utsträckning det är möjligt. T.ex. kan föryngringsmetoden anpassas genom att använda sig av hyggesfria metoder kring ett välfrekventerat elljuspår, eller så satsar man på mer lövträd i närheten av bebyggelse, något som upplevs positivt av de flesta. Stigar får heller inte köras sönder. Visningsexemplar I ryggsäcken finns en klibbticka. Det är en vanlig ticka som växer på f.a. döda eller skadade granar. Kulturspår på Rankhyttan På kartan över Rankhyttan är en del kulturlämningar markerade. Bl.a. finns ett område med flera tydliga husgrunder från 1500-talet tvärs över åkern från Fiskarstugan settdär kan man också titta på fina skogsbryn mot åkern som skulle utgöra en bra naturvårdshänsyn vid en avverkning.. Lite ovanligare trädslag dröjer sig ibland kvar som ett biologiskt kulturarv kring gamla torpmiljöer, t.ex. gamla lönnar, rönnar eller sälgar. På Rankhyttan finns också spår efter kolmilor, s.k. kolbottnar och en kalkugn. En kolarkoja är uppbyggd för att kunna se hur det såg ut där kolarna bodde när de vaktade sina kolmilor, se karta.
8. Hur växer träden Kan man se hur gammalt ett träd är Försök se hur gammal någon av de unga tallarna är genom att räkna våningarna (se skylten) Var sker tillväxten Om man sätter ett snitselband på en gren (knyt gärna dit ett, men kom ihåg att ta bort det efteråt), hur högt kommer det att sitta om 5 år Svar: Lika högt. Trädet växer till i toppen! I ryggsäcken finns en trissa (trädskiva). Där kan man t.ex. be någon sätta en nål vid den årsring den föddes. Från vilket håll ska man räkna Svar: Tillväxten sker i ett skikt precis under barken. Alltså räknar man utifrån och bakåt. På gamla träd går det inte att räkna våningar, men man kan borra en kärna (borr finns i materialförrådet) och räkna årsringarna. Hur är ett träd uppbyggt Se separat beskrivning av övningen, där eleverna själva agerar trädets beståndsdelar och funktion inifrån och ut. Lägg ev. till mer avancerade termer för äldre elever. en finns även beskriven i en lite annan variant på www.skogeniskolan.se. ar Hur många år är ditt träd Trädskivor
9. Allemansrätten Unik förmån Allemansrätten är en förmån vi har i Sverige som är få länder förunnade, och den bör vi vara rädd om! Mycket av vad som gäller kan man räkna ut själv om man använder sunt förnuft. Några exempel på rättigheter och skyldigheter som omfattas av allemansrätten finns på skylten. Väster om vägen, mot sjön, finns åkrar. De är exempel på något man inte får förstöra genom att trampa ned grödorna. Allemansrätten och skolskogen I en skolskog kan man ha avtalat med markägaren att få göra vissa saker utöver det som allemansrätten medger, t.ex. ta slanor för bygge eller bryta kvistar. Givetvis är det viktigt att tala med eleverna om vad som är generellt tillåtet resp. endast tillåtet i skolskogen. Tipspromenad Det finns en tipspromenad i materialförrådet, skapad av Naturvårdsverket, att sätta upp om ni vill. För mer information hänvisas till Naturvårdsverkets hemsida. Det finns också en bok i referensbiblioteket.
10. Skyddad natur + Nyckelbiotop Varför är vissa arter i skogen hotade Var tror ni man hittar flest arter i naturskogen eller i den brukade skogen (skogen ni står i nu eller granskogen i början) Förklaring Nyckelbiotoper är ett begrepp som används för att beskriva miljöer som är viktiga för arter som har svårigheter att överleva i dagens skogslandskap. Skogens arter har anpassats under väldigt lång tid till naturmiljön. Människan har nu ändrat den miljön på ett drastiskt sätt under i sammanhanget kort tid, och arterna har helt enkelt inte hängt med i förändringarna. En del har svårt att sprida sig när det blir glest mellan lämpliga miljöer (t.ex. gamla grova träd med speciell bark) och för andra försvinner substraten i stor utsträckning (t.ex. brandpåverkad ved). Vad är annorlunda i den brukade skogen jämfört med i naturskogen Förklaring Det finns mycket att ta upp, men några stora skillnader är att det finns mycket mindre av: - Gamla träd Vi avverkar träden innan de nått biologiskt hög ålder. Gamla träd som vuxit långsamt får speciella egenskaper och ligger kvar länge på marken. De får även grov bark med många variationer i mikroklimat. En tall kan bli kanske 400 år om den får växa ostört (rekordet är ännu mer) att jämföra med när den huggs som ca 100-åring. - Död ved Eftersom träden inte får stå kvar. Väldigt många insekter och svampar är beroende av död ved. - Äldre lövträd Unga lövträd finns det gott om på hygget. Men många arter är knutna till enbart äldre träd av vissa lövträdslag. - Brand. Vi släcker skogsbränderna så snart de uppstår. I naturskogen kunde det brinna kanske vart 100:e år på varje enskild yta. Olika ofta beroende på marktyp. Det är anledningen till att FSC, som är ett certifieringsorgan för hållbart skogsbruk, kräver att en viss andel av hyggena ska brännas varje år. Inventering av död ved Läromedlen Boken om skogen resp. Skogen och samhället Faktafoldrar från Skogsstyrelsen i ref.bibiloteket Man kan också göra en naturruta i olika typer av skog och inventera dessa, ev. under olika årstider. Vilka organismgrupper kan man hitta Hur många sorter/arter Artbestäm ev.
11. Skogens olika värden Tid för reflektion. Stoppet kan vara en sammanfattande punkt där var och en kan fundera över vad skogen betyder för just henne/honom. Har synen på skogen ändrats på något sätt under vandringen längs slingan Med eller utan träd Mina, dina eller våra intressen Läromedlet Skogen och samhället. Där finns bl.a. övningar som ger träning i att ta ställning. En större övning som heter Samhällsbyggarna kring exploatering och samhällsutveckling finns beskriven i Att lära in matematik ute som ges ut av Naturskoleföreningen. ar och faktabearbetning kring ekosystemtjänster som fotosyntes och vattenrening, biobränsle som förnyelsebar och klimatneutral resurs (se skogens produkter-fliken ) etc. är också bra att få in under hur skogen har betydelse för oss människor!
Kopplingar till läroplanen Kursplanen i biologi Centrala innehåll - Natur och samhälle Åk 1-3 Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. Åk 4-6 Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, t.ex. nedbrytning, pollinering, rening av vatten och luft. Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. Åk 7-9 Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Kunskapskrav Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. Biologisk mångfald och vad som gynnar resp. hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, t.ex. i samband med skogsbruk och jakt. Åk 1-3 Åk 6 Åk 9 beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplovelser och utforskande av närmiljön. Samtala om och diskutera enkla frågor som rör [ ], naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter. Samtala om och diskutera enkla frågor som rör [ ], naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningtaganden med motiveringar Här har exempel visats från kursplanen i biologi, men måluppfyllnad uppnås även inom andra ämnen som samhällskunskap, matematik, idrott och hälsa, svenska o.s.v.