KARLSTADS KOMMUN. Ärende 1

KARLSTADS KOMMUN Ärende 1

Dnr KS-2012-206 Dpl01 sid 1 (2) KARLSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- och verksamhetsstyrning Tjänsteskrivelse 2012-04-04 Per Björkengren, 054-5401046 per. bjorkengren@karlstad.se Kommunstyrelsen Samordning av kommun koncernens finansförvaltning Dnr KS-2012-206 Dpl01 Kommunledningskontorets förslag 1. Finanspolicy för Karlstads kommunkoncern fastställs. 2. Kompletterande riktlinjer fastställs i enlighet med Finanspolicyns Bilaga A. 3. Refinansiering och nyupplåning inom den samlade kommunkoncernen under år 2012 och 2013 får ske under förutsättning att denna skuld inte överstiger 5000 miljoner kr. 4. Utlåning och borgen från kommunen får under år 2012 och 2013 ske till ett sammanlagt belopp om maximalt 4800 miljoner kr. 5. Utlåning och borgen från kommunen under år 2012 och 2013 fördelas per företag i enlighet med Finanspolicyns bilaga B. Sammanfattning av ärendet Kommunledningskontoret fick i augusti 2009 i uppdrag att i samarbete med bolagen inom koncern Karlstads Stadshus AB se över möjligheten till att förbättra och effektivisera kommunkoncernens finansförvaltning. Syftet med översynen är att försöka höja effektiviteten och förbättra samordningen för den totala finansförvaltningen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 4 april 2012. Kommunledningskontorets tjänstemannayttrande den 4 april 2012. Finanspolicy för Karlstads kommunkoncern. Kompletterande riktlinjer till Finanspolicy (Bilaga A). Fördelning av utlånings-/borgensram (Bilaga B). Modell för räntesättning den 22 december 2011. Kommunstyrelsens protokoll 16 den 25 augusti 2009. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 17 juli 2009. Karlstads Stadshus AB:s protokoll 2 den 2 juni 2009. Karlstads Stadshus AB:s tjänsteskrivelse den 25 maj 2009. Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 Webb: karlstad.se Tel: 054-5400000 Fax: 05418 34 06 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PIusGiro: 8174-5 Bankgiro: 405-2213

Dnr KS-2012-206 Dpl01 sid 2 (2) k rberg Ekonomidirektör Per Björkengren Finanschef Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Samtliga bolag inom koncernen Karlstads Stadshus AB Tåsans Kraft AB Karlstadsregionens Räddningstjänstförhund Stiftelsen Karlstadhus

Dnr KS-2012-206 sid 1 (5) KARLSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- och verksamhetsstyrning Tjänstemannayttrande 2012-04-04 Per Björkengren, 054-5401046 per. bjorkengren@karlstad.se Kommunstyrelsen Samordning av kommunkoncernens finansförvaltning Dnr KS-2012-206 Dpl 01 Bakgrund Kommunledningskontoret fick i augusti 2009 i uppdrag att i samarbete med bolagen inom koncern Karlstads Stadshus AB se över möjligheten till att förbättra och effektivisera kommunkoncernens finansförvaltning. Syftet med översynen är att försöka höja effektiviteten och förbättra samordningen för den totala finansförvaltningen. Finansförvaltningen inom koncernen har i stort bedrivits på samma sätt sedan bolagskoncernen och internbanken bildades i mitten på 1990-talet. Översynen har skett tillsammans med berörda bolagen för att ge dessa möjligheter att påverka utformningen av förslagen. I samband med denna översyn har också några andra större och medelstora kommuner studerats bland annat Stockholm, Malmö, Umeå, Västerås, Örebro och Uddevalla. Nuvarande arbetssätt För att ge en ytterligare bakgrund till förslaget följer här en mycket kortfattad beskrivning av finansverksamheten som den bedrivs idag. All extern upplåning och olika former av s.k. derivattransaktioner hanteras idag av Internbanken. Internbanken ligger organisatoriskt i kommunen inom förvaltningen kommunledningskontoret. I stort sett all finansiering sker i form av bilaterala låneavtal eller genom emissioner av korta skuldebrev s.k. kommuncertifikat. För att få tillgång till mer kostnadseffektiv finansiering är Karlstads kommun sedan några år tillbaka medlem i Kommuninvest, vilket har bidragit till att Kommuninvest idag också är kommunens största långivare. Bolagens finansiering sker på följande sätt: Kommunen lånar upp medel som vidareutlånas till de kommunala bolagen. För varje lån till bolagen upprättas en revers (på papper) som reglerar lånevillkoren. Sammantaget finns det f.n. cirka 30 stycken sådana koncerninterna reverser. Ränta betalas normalt kvartals- eller Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 www.karlstad.se Tel: 054-5400000 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PIusGiro: 8174-5 Bankgiro: 405-2213

Dnr KS-2009-432 sid 2 (5) årsvis. I samband med varje räntebetalning skickas en faktura. Varje bolag har även ett konto med tillhörande (mindre) kredit ingående i kommunens s.k. koncernkonto. Med hjälp av koncernkontot samordnas koncernens samtliga betalningar och bankkonton. På dessa konton håller bolagen idag sin överskottslikviditet på tillsammans cirka 100-125 miljoner kr. Koncernkontot kan även utnyttjas för att enkelt tillhandahålla större krediter inom koncernen. Så har exempelvis gjorts i Vindpark Vänern Kraft AB där under byggnationen hela investeringen har finansierats via en intern kontokredit på 260 miljoner kr. Kommunkoncernens kort- och långfristiga låneskuld uppgår till sammanlagt cirka 3,8 miljarder kronor. Karlstads Bostads AB har den formella rätten att göra egna externa derivattransaktioner. Bolaget har i praktiken dock inte gjort egna externa transaktioner sedan inledningen av finanskrisen hösten 2008. Ökad samordning För att skapa större effektivitet i koncernens finansverksamhet föreslås att samordningen ökar ytterligare. Målsättningen är att samtliga externa transaktioner oavsett om det rör sig om lån eller derivat ska verkställas av internbanken (i praktiken sker detta redan idag). Internbanken blir då även formellt sett gemensam för hela koncernen. Samtidigt är tanken att bolagens reverslån gentemot internbanken ersätts med krediter i koncernkontosystemet. I stället för att varje bolag har ett antal olika reverser (exempelvis har KBAB f.n. cirka 20 stycken) så får man istället bara en kredit som är kopplat till det egna koncernkontot. Ränta dras sedan med automatik från kontot utan behov av fakturahantering och dylikt. Den räntesats som kommer att tillämpas på kontokrediten blir den verkliga genomsnittliga räntekostnaden för kommunkoncernens externa upplåning tillsammans med de påslag som sker i enlighet med beslut om individuell räntesättning gentemot de kommunala bolagen. Förslaget innebär att alla bolag, även kommunen själv, kommer att ha samma skuldstruktur vilken då också kommer att vara identisk med den stora externa skuldens struktur. Med andra ord kommer varje företag att ha samma ränte- och kapitalbindning på sin skuld som alla andra enheter. Varje bolag kommer indirekt att ha en andel av den gemensamma externa skulden. I och med detta förslag sker det också en viss förflyttning av ansvar från bolaget till kommunen genom att ansvaret för exakt hur bolaget lånar (val av ränte- och kapitalbindning för skulden) flyttas från bolaget till kommunkoncernens internbank. Denna förändring är analog med redan gjorda förändringar av styrningen och uppföljningen av bolagen. I den nya modellen för bolagens avkastningskrav sker numera utvärderingen baserat på avkastning på totalt kapital, vilken är oberoende av hur bolaget är finansierat. Man får dock inte glömma att bolaget fortfarande har ett ansvar för såväl sin rörelse som lönsamheten i de investeringar som genomförs. Bolagets rörelseresultat tillsammans med lönsamheten och omfattningen av gjorda investeringar påverkar behovet av lån och även resultatet efter finansnetto.

Dnr KS-2009-432 sid 3 (5) Ett slopande av revershanteringen kommer att innebära en minskad administration såväl för kommunen (internbanken) som för respektive bolag. En ytterligare fördel för det enskilda bolaget är att man inte längre behöver hålla en kassalikviditet på sitt bankkonto. Kassalikviditeten kan i stället nu användas till amorteringar på bolagets lån. Det medför att bolagen slipper betala en hög skuldränta på sina långfristiga reverser samtidigt som bolagen bara får en låg ränta på sina tillgodohavanden (likviditet). Med detta förslag innebär varje krona i inbetalning en liten amortering av bolagets låneskuld på samma sätt som varje krona i utbetalning innebär en ökning av skulden. Samordningen innebär ytterligare skalfördelar, skapar bättre förutsättningar för en samlad intern kontroll och kan bidra till större fokus på bolagens egen verksamhet. För att ge bolagen fortsatt insyn och kompetens i finansieringsfrågor föreslås att ett s.k. finansråd inrättas med representanter (tjänstemannanivå) från kommunen och de större företagen. Finansrådets uppgift föreslås vara ett rådgivande organ till den koncerngemensamma internbanken. Rådet ska behandla strategiska frågor rörande kommunkoncernens finansiella verksamhet och är tänkt att sammankallas kvartalsvis. Beslutsstruktur I och med förslaget kring ökad samordning föreslås också vissa förändringar avseende beslut hörande till koncernens finansverksamhet. Tanken med förslaget är att en finanspolicy för kommunkoncernen ska på samma sätt som idag beslutas av kommunfullmäktige. Denna policy kan sägas innehålla övergripande principer och hur ansvaret fördelas inom organisationen. Policyn är tänkt att kunna gälla tills vidare. Förutom detta mer allmänna dokument behövs mer detaljerade riktlinjer. Dessa riktlinjer föreslås vara en bilaga (bilaga A) till finanspolicyn. I denna bilaga fastställs exempelvis inom vilka intervall skuldens ränte- och kapitalbindning ska befinna sig, tillåtna motparter, limiter och liknande. Bilaga A föreslås kunna beslutas av kommunstyrelsen då det finns ett behov aven tätare översyn av denna typ av dokument. På samma sätt som idag ska en maximallåneram för kommunkoncernen beslutas årligen av kommunfullmäktige. En viktig nyhet i förslaget är att kommunfullmäktige årligen även ska ta ett beslut om en ram för kommunens sammanlagda utlåning och borgensåtagande. Denna ram föreslås sedan av kommunstyrelsen fördelas per företag (bilaga B) vilket därmed blir limiten på respektive kontokredit. Dessa två beslut bör tas årligen och kan exempelvis hädanefter ske i samband med beslut om budget. Genom dessa beslut kommer både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige få en samlad bild och en bättre kontroll över det totala åtagandet och dess fördelning.

Dnr KS-2009-432 sid 4 (6) Andra kommuner Stockholm har sedan år 2007 en fullständigt samordnad finansförvaltning. Då tog man det sista steget, slopade de interna reverserna och började hantera utlåningen via sitt koncernkontosystem. Även under de sista åren före slopandet av reverserna hade man i praktiken samma skuldstruktur i alla företag då man centralt beslöt om exempelvis vilken ränte- och kapitalbindning man borde ha i upplåningen. Stockholm har inget finansråd utan den centrala finansfunktionen beslutar om upplåning för hela kommunkoncernens räkning. En total ram fastställs årligen av kommunfullmäktige. Denna ram delas upp per företag av kommunstyrelsen. I Uddevalla har man sedan ett par år en snarlik samordning som Stockholm men man har valt att ha ett finansråd d.v.s. en organisation liknande Karlstads förslag. Umeå och Skellefteå tillsammans med några andra norrlandskommuner tillämpar sedan ett antal år tillbaka helt koncernkontobaserade lösningar av bolagens finansiering. Örebro införde för två år sedan en koncerngemensam internbank bemannad med personal från såväl kommunen som bostadsbolaget. I Malmö pågår ett intensivt arbete där kommunen och Malmö Kommunala Bostads AB arbetar för en ökad samordning av koncernens finansiering. Sammanfattningsvis kan man säga det finns en mycket klar trend mot en allt större samordning av finansverksamheten bland Sveriges kommuner. Av ofta historiska skäl så befinner sig kommunerna i olika ursprungslägen. Övergången i praktiken I samband med övergången kommer det kvarvarande lilla antalet externa derivattransaktioner (ränteswappar) som finns i Karlstads Bostads AB att överföras till kommunen. Ett övertagande av bostadsbolagets externa derivatavtal kräver naturligtvis ett formellt godkännande av respektive avtalsmotpart. Detta kommer inte att löpa något hinder då dessa bankmotparter i och med att kommunen träder in får en motpart med högre kreditvärdighet än bolaget. I samband med övergången från reverslån till koncernkontobaserad utlåning till bolagen kommer det också att ske en värdering av respektive bolags interna skuldportfölj. I och med denna värdering fångas eventuella över- och undervärden upp så att det inte sker någon form av olämplig eller otillåten överföring av värde mellan kommunen och bolagen. Räntesättning Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag, som trädde i kraft den 1 januari 2011 har aktualiserat behovet aven översyn av nuvarande modell för räntesättning gentemot bolagen. Från år 2013 föreslås dessutom en ny lag om olagligt statsstöd träda i kraft. Avsikten med den nya lagen är bland annat tydliggöra tillämpningen av EU:s stadsstödsregler i svensk lagstiftning. Mot denna bakgrund har Kommuninvest, SKL och SABO tagit fram ett gemensamt förslag på en modell för hur man teoretiskt och praktiskt bör hantera räntesättning (och borgensavgifter) i samband med utlåning gentemot kommunala företag.

Dnr KS-2009-432 sid 5 (5) Principen i detta förslag är den samma som i vår egen nuvarande modell, d.v.s. att räntesättningen ska vara marknadsmässig. I det nu presenterade förslaget framgår det dock tydligt att för att kunna hävda att den tillämpade räntesättningen är marknadsmässig så måste den ses över kontinuerligt (vid varje enskild upplåning). I Karlstad har de s.k. räntepåslagen legat fast sedan modellen infördes år 2006 vilket mot denna bakgrund inte längre kan sägas vara förenligt med den nya lagstiftningen. Därför föreslås i finanspolicyn att den av Kommuninvest, SKL och SABO framtagna modellen tillämpas framöver. Detta innebär, i praktiken, att ansvaret för att säkerställa att räntesättningen gentemot bolagen hela tiden är marknadsmässig läggs på den koncerngemensamma internbanken. Låneramar Nuvarande beslut för kommunkoncernens samlade lånefinansiering under innevarande år uppgår till 3900 miljoner kr. Då koncernens totala kort- och långfristiga låneskuld den 31 december år 2011 uppgick till ungefår 3800 miljoner kr behövs en ökning av ramen redan för innevarande år. V år bedömning är att det fordras en ökning av låneramen till 5000 miljoner kr för att kunna finansiera planerade investeringar innevarande och nästa år. Ramen för utlåning och borgen bedöms behöva uppgå till 4800 miljoner kr för att kunna inrymma planerade investeringar inom bolagssektorn. Framför allt handlar det om en ökad utlåning till Karlstads Energi AB till följd av bolagets investeringar i en ny kraftvärmeanläggning. Denna ram för utlåning och borgen förslås sedan fördelas i enlighet med bilaga B mellan olika företag inom och utom koncernen. I bilagan finns även en sammanställning över hur redan befintliga åtaganden var fördelade per den 31 december 2011. Ekonomi- och verksamhetsstyrning L~~ Lars Sätterberg Ekonomidirektör Per Björkengre Finanschef

2012-04-04 FINANSPOLICY FÖR KARLSTADS KOMMUNKONCERN Fastställd av kommunfullmäktige

Kommunkoncernen 2 1 Inledning Finanspolicyn för Karlstads kommunkoncern anger ramar för finansverksamheten i kommunkoncernen. Med kommunkoncern avses här Karlstads kommun och samtliga företag där kommunen har ett rättsligt bestämmandeinflytande. Karlstadsregionens räddningstj änstförbund, Stiftelsen Karlstadshus och Stiftelsen Studentbostäder är dock undantagna. Denna policy bör dock vara vägledande även för dessa och andra företag inom kommunkoncernen. 1.1 FINANSPOLICYNS SYFTE OCH OMFATTNING Finanspolicyn syfte är att beskriva och definiera finansverksamheten inom kommunkoncernen. fastställa mål och riktlinjer för finansverksamheten. ange hur ansvaret för finansverksamheten är fördelat i organisationen. Kommunstyrelsen fastställer sedan mer detaljerade riktlinjer (bilaga A) för den finansiella verksamheten. I enlighet med kommunfullmäktiges delegering ska kommunstyrelsen fastställa en särskild delegeringsordning som utvisar vilka personer som inom det finansiella området har rätt att ingå och påteckna avtal för kommunens och kommunkoncernens räkning. 1.2 UPPDATERING AV FINANSPOLICYN Finanspolicyn fastställs av kommunfullmäktige. Om förutsättningar i kommunkoncernen eller omvärlden förändras på ett sätt som motiverar ändringar i finanspolicyn ska internbanken föreslå en uppdatering av finanspolicyn. 1.3 ALLMÄNNA PRINCIPER Internbanken, en del av funktionen för ekonomi- och verksamhets styrning inom kommunledningskontoret, är kommunkoncernens gemensamma finans funktion och arbetar ur ett koncernperspektiv. Alla externa finansiella transaktioner genomförs av internbanken i Karlstads kommuns namn. Om verksamhetsspecifika förutsättningar möjliggör alternativa finansieringsformer ska, efter samråd med internbanken, den alternativa finansieringen godkännas av kommunstyrelsen. Kommunen och kommunens företag ska vara samordnade i ett koncernkontosystem där betalningsströmmar kvittas mot varandra. Internbanken erbjuder kommunens företag upplåning och placeringar på villkor som motsvarar kommunkoncernens externa finansierings- och placeringsvillkor kostnad plus ett för varje företag individuellt påslag vid finansiering för att i syfte att skapa en marknadsmässig prissättning. 1.4 MAL OCH SYFTE FÖR FINANSVERKSAMHETEN Målet med finansverksamheten är att förvalta kommunkoncernens finansiella tillgångar och skulder så att det finansiella resultatet långsiktigt optimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Syftet med finansverksamheten är att tillgodose kommunkoncernens behov av kapital. utnyttja skalfördelar och dra nytta av kommunkoncernens samlade kassaflöde.

Kommunkoncernen 3 Finansverksamheten ska präglas aven helhetssyn som inkluderar all den verksamhet som bedrivs inom kommunen och dess företag. 1.5 ORGANISATION AV FINANSVERKSAMHETEN För att hantera koncernens ekonomi effektivt ska kommunen på det sätt och inom de ramar som kommunfullmäktige beslutar, samordna de finansiella frågorna för de enheter som ingår i kommunkoncernen. Den finansiella samordningen mellan kommunen och de kommunala företagen regleras i denna policy. Finanspolicyn omfattar samtliga företag där kommunen har ett rättsligt bestämmande inflytande. Karlstadsregionens räddningstjänstförbund, Stiftelsen Karlstadshus och Stiftelsen Studentbostäder är dock undantagna. Riktlinjerna bör dock vara vägledande även för dessa och andra företag inom kommunkoncernen. 1.6 ANSVARSFÖRDELNING Ansvaret för finansverksamheten inom kommunkoncernen fördelas mellan kommunfullmäktige, kommunstyrelse, internbank samt företag enligt följande. 1.6.1 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges ansvar består av att: Fastställa kommunkoncernens finans policy "Finanspolicy för Karlstads kommunkoncern" i enlighet med 8 kap 3 Kommunallagen. Årligen besluta om en ram för kommunkoncernens totala upplåning. Årligen besluta om en ram för kommunens totala utlåning och/eller borgensteckning. Kommunstyrelsens ansvar består av att: Verkställa kommunfullmäktiges beslut. Fastställa mer detaljerade limiter och riktlinjer för de risker som definieras i finanspolicyn. (Bilaga A). Årligen besluta om ramar för kommunens utlåning och/eller borgensteckning uppdelat per företag. (Bilaga B). Fastställa delegeringsordning för Internbanken samt vilka personer som har rätt att underteckna finansiella avtal. 1.6.2 Internbanken Internbankens ansvar består av att: Ansvara under kommunstyrelsen för genomförandet av den finansiella verksamheten på de sätt och inom de ramar som kommunstyrelsen beslutar. 1.6.3 De kommunala företagen Respektive företagsstyrelse ska ansvara för att: Anta "Finanspolicy för Karlstads kommunkoncern" genom beslut i respektive företags styrelse. "Finanspolicy för Karlstads kommunkoncern" tillämpas och efterlevs. Tillräcklig lönsamhet uppnås i företagets investeringar och för att optimera sitt rörelsekapital.

Kommunkoncernen 4 1.6.4 Finanskommitte Finanskommittens ansvar består av att: Bidra till förbättra den finansiella samordningen inom kommunkoncernen. Vara ett forum för informations- och kunskapsöverföring inom det finansiella området. Bereda förslag till förändringar i finanspolicy med tillhörande bilagor. I finanskommitten ingår tjänstemän från internbanken och de större kommunala företagen. Möten bör ske minst 4 ggr/år. 1.6.5 Extern förvaltning av kommunens medel I de fall extern förvaltning förekommer, ska skriftligt avtal upprättas mellan kommunen i kommunkoncernen ingående företag och den externa förvaltaren. Avtalen ska utformas så att den externa förvaltarens uppdrag inte strider mot kommunkoncernens finanspolicy. Extern förvaltning ska godkännas av kommunstyrelsen. 1.6.6 Förvaltning av andra organisationers medel Vid förvaltning av annan organisations (t ex donationsmedel) medel ska skriftligt avtal om förvaltningen upprättas. Kommunen eller i kommunkoncernen ingående företag får inte åta sig förvaltnings uppdrag som innebär att risktagandet eller utfästelsen går utöver kommunkoncernens finanspolicy. Förvaltning av andra organisationers medel ska godkännas av kommunstyrelsen. 2 FINANSIERING 2.1 KOMMUNKONCERNENS & KOMMUNENS FINANSIERING Kommunens internbank är kommunkoncernens gemensamma finansfunktion som arbetar ur ett koncernperspektiv. All extern lånefinansiering och placering inklusive derivattransaktioner ska göras av Internbanken, i kommunens namn. Undantaget är finansiella elderivat vilka hanteras av Karlstads Energi AB inom ramen för bolagets elhandel. Målet med finansverksamheten är att minimera upplåningskostnaden med hänsyn till de ramar och limiter som beslutas av kommunstyrelsen i "Bilaga A", samt att trygga finansieringen för kommunkoncernen på lång sikt. Upplåning får göras för långfristig finansiering eller för att trygga kommunkoncernens kortfristiga betalningsförmåga. Vid upplåning och skuldförvaltning ska kravet på låg risk beaktas och lägsta möjliga finansieringskostnader eftersträvas vid den valda risknivån. Detta innebär att skuldstrukturen ska anpassas efter finansieringsbehov, behov av stabilitet i ränteutgifter m.m. Valet av räntebindning och liknande ska inte kortsiktigt styras aven tro på den framtida ränteutvecklingen. Upplåning som uteslutande syftar till att skaffa medel för placering med ränteförtjänst (arbitrageaffär) är inte tillåtet. Detta får dock inte förhindra att upplåning sker vid en tidpunkt som bedöms vara lämplig för senare finansiering. Nya former av upplåning prövas av kommunstyrelsen före användning.

Kommunkoncernen 5 För att uppnå låga finansieringskostnader måste konkurrensen i upplåningen upprätthållas. Kommunkoncernen får inte sluta långfristiga kreditavtal som undanröjer konkurrensen mellan olika långivare. 2.2 FÖRETAGENS FINANSIERING För de bolag som omfattas av denna finanspolicy ska en ram för kontokredit årligen läggas upp. Ramen kan under året uppdateras. Ramen läggs upp utan kostnad på respektive konto inom koncernkontosystemet. Räntan belastas på den del av ramen som är utnyttjad. Finansiering sker normalt genom uttag på kontot. Om synnerliga skäl finns vid finansiering av större investeringar kan dessa i undantagsfall läggas upp som enskilda lån (reverser). Principer för räntesättning och eventuella avgifter fastställs av kommunstyrelsen i "Bilaga A". För utlåning till övriga låntagare sker denna i huvudsak som enskilda lån (reverser). Fordringar som uppstått till följd av infriade borgensåtaganden avvecklas så snart det är ekonomiskt försvarbart. Räntesättningen ska så långt det är möjligt återspegla risken i tillgången. 2.3 LEASING Finansiell leasing jämställs med upplåning och omfattas av reglerna i denna policy. 3 PLACERING Överskotts likviditet som uppstår i kommunkoncernen ska i möjligast mån användas för att minska låneskulden. Målet är att minimera koncernens övers kotts likviditet. 3.1 KOMMUNKONCERNENS & KOMMUNENS PLACERINGAR Om externt kortfristigt placeringsbehov uppstår får likviditeten placeras i räntebärande instrument, depositplaceringar (utlåning till bank) samt på bankkonto, enligt de begränsningar som anges i "Bilaga A". Om behov uppkommer av långfristiga placeringar eller placeringar avseende särskilda ändamål ska särskilda riktlinjer för dessa fastställas av kommunstyrelsen. 3.2 FÖRETAGENS PLACERINGAR Positiva kassaflöden kvittas med automatik mot bolagets eventuella låneskuld på respektive bolags konto i koncernkontosystemet. På detta sätt minimeras alltid bolagets eventuella låneskuld. För de bolag som helt saknar låneskuld innebär detta placeringar på räntebärande konto inom koncernkontosystemet.

Kommunkoncernen 6 4 RISKHANTERING All form av ekonomisk verksamhet innebär alltid ett visst mått av finansiellt risktagande. Nedan beskrivs de huvudsakliga finansiella risker som kan uppkomma i kommunkoncernen. Kommunstyrelsen ska i "Bilaga A" bland annat besluta om limiter och olika typer av riskmått för att söka begränsa de finansiella riskerna. 4.1 RÄNTERISK & RÄNTEOMSÄTTNINGSRISK Ränterisk är risken att värdet på tillgångar och skulder förändras på ett ofördelaktigt vis då räntenivåer ändras. Ränteomsättningsrisk är risken att kommunkoncernens skuld omsätts till ofördelaktiga räntor. Dessa typer av risker hanteras genom begränsningar i tillåtna instrument och räntebindningstider. I "Bilaga A" ska fastställas ett riktmärke (normalvärde) avseende ränterisken för kommunkoncernens externa skuld. Därutöver ska ett intervall fastställas, inom vilket avvikelse från riktmärket är tillåten. Samtliga sedvanliga, på de svenska och internationella finansmarknaderna förekommande avtal, får ingås i syfte att hantera risker och för att styra portföljens räntebindning. Tillåtna instrument ska anges i "Bilaga A". 4.2 REFINANSIERINGSRISK & LIKVIDITETSRISK Refinansieringsrisk är risken att kommunkoncernen inte lyckas låna för att täcka förfallande lån, alternativt betalar mycket höga räntor för att kunna låna överhuvudtaget. Likviditetsrisk är risken att det inte finns väl fungerande marknader som gör det möjligt att dels få likvida medel i utbyte mot värdepapper, dels förändra risken genom att ingå derivattransaktioner. Kommunkoncernens externa skuldportfölj ska vara strukturerad på ett sådant sätt kapitalförfallen får en tillfredsställande spridning över tiden. I "Bilaga A" ska anges en begränsning för hur stor del av den totala skulden som maximalt får förfalla inom vissa tidsintervall. Fluktuationer i det löpande likviditetsbehovet hanteras med hjälp av ett konto med tillhörande checkräkningskredit. I "Bilaga A" fastställs hur stor kommunkoncernens tillgängliga likvida medel minst måste vara. 4.3 KREDITRISK Kreditrisken är risken att motparten i en transaktion inte fullgör sina förpliktelser. Avvecklingsrisk, kapitalrisk, motpartsrisk, landrisk, koncentrationsrisk och systemrisk ingår i kreditrisker. Kreditrisken hanteras genom att i "Bilaga A" sätta beloppsgränser gentemot olika motparter. 4.4 VALUTARISK Valutarisk är risken att värdet på tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknat till svenska kronor, förändras på ett ofördelaktigt vis då växelkurser ändras. Eventuell upplåning i utländsk valuta ska säkras mot svenska kronor. Vid långfristiga placeringar eller placeringar för särskilda ändamål är det tillåtet med valutarisker vid investeringar i utländska tillgångar (exempelvis aktier). I "Bilaga A" ska vid behov anges ytterligare riktlinjer avseende valutarisk.

Kommunkoncernen 7 4.5 AKTIERISK Aktierisk är risken för kursnedgång i en aktie. I "Bilaga A" ska vid behov anges begränsningar avseende aktierisk. 4.6 OPERATIV RISK Operativ risk är risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. För att minska den operativa risken ska processer och rutiner vara dokumenterade i tillräcklig omfattning. Arbetsfördelning och kontrollfunktioner mellan internbanken och backoffice ska vara dokumenterade. I "Bilaga A" ska vid behov anges mer detaljerade riktlinjer avseende operativa risker. 5 RApPORTERING 5.1 LIKVIDITETSPROGNOSER För en effektiv skuldförvaltning behövs information över kommunkoncernens betalningsflöden. Bolag och förvaltningar ska lämna de prognoser över förväntade betalningsflöden och annan väsentlig finansiell information som internbanken anser nödvändig. 5.2 RApPORTERING TILL BOLAG Internbanken ska regelbundet informera bolag om hur kommunkoncernens skuldportfölj är sammansatt, ränte- och kapitalbindningstider, prissättning av kontokrediter samt prognoser för utvecklingen av räntekostnaden. 5.3 RApPORTERING TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE OCH KOMMUNSTYRELSEN Ändamålsenlig finansiell information ska rapporteras till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunledningsutskottet med den periodicitet som efterfrågas. 6 BORGEN OCH GARANTIER Kommunal borgen och garantier lämnas endast till de företag som omfattas av denna finans policy. Gamla borgensåtaganden i strid mot denna policy ska om möjligt avvecklas. Principer för borgensavgifter fastställs av kommunstyrelsen i "Bilaga A". Avkrävs kommunen eller något bolag garantier eller annan form av säkerhet ska samråd ske med internbanken. 7 ÖVERGANGSREGLER Kommunfullmäktiges tidigare utfåstelser rörande borgensåtagande, upplåning, utlåning eller motsvarande och som genom avtal gäller i förhållande till annan part, förändras inte så länge det tidigare åtagandet kvarstår.

2012-04-04 BILAGA A Fastställd av kommunstyrelsen

Kommunkoncernen 2 1 Inledning Denna bilaga beslutat av kommunstyrelsen är ett tillägg till den av kommunfullmäktige fastställda finanspolicyn. Detta dokument syftar till att mer i detalj klargöra de ramar och limiter som finansverksamheten ska förhålla sig inom samt hur finansiella risker ska hanteras inom kommunkoncernen. Om förutsättningar i kommunkoncernen eller omvärlden förändras på ett sätt som motiverar ändringar i riktlinjerna ska internbanken föreslå en uppdatering av dokumentet. 2 FINANSIERING 2.1 Kommunkoncernens & kommunens finansiering 2.2 Företagens finansiering Varje företag har ett eget unikt räntepåslagjämfört med kommunkoncernens upplåningskostnad i syfte att skapa en marknadsmässig finansieringskostnad för respektive företag. Räntepåslagen uppdateras löpande av Internbanken utifrån en modell framtagen av SKL, SABO och Kommuninvest. 2.3 Leasing 3 PLACERING Överskotts likviditet som uppstår i kommunkoncernen ska i möjligast mån användas för att minska låneskulden. Målet är att minimera koncernens överskotts likviditet. 3.1 Kommunkoncernens & kommunens placeringar Om externt kortfristigt placeringsbehov uppstår får likviditeten placeras i räntebärande instrument, depositplaceringar (utlåning till bank) samt på bankkonto, enligt de begränsningar som anges i avsnitt 4.3 Kreditrisker..2 Företagens placeringar 4 RISKHANTERING Kommunstyrelsen syftar i det följande att sätta gränser hur stora olika typer av finansiella risker högst bör vara. 4.1 Ränterisk & Ränteomsättningsrisk Kommunkoncernens externa skuld ska ha en genomsnittlig räntebindningstid mellan 0,5 år och 2,5 år, normalt cirka 1,5 år.

Kommunkoncernen 3 Följande instrument är tillåtna vid hantering av ränterisk: ränteterminer ränteswappar ränteoptioner eller kombination av ovanstående instrument (s.k. strukturerade produkter) En förutsättning är dock att internbankens kompetens och system på ett tillfredställande sätt kan hantera det aktuella instrumentets komplexitet. 4.2 Refinansieringsrisk & Likviditetsrisk Av kommunkoncernens externa skuldportfölj får maximalt 40 % förfalla inom de närmaste sex månaderna. Av dessa får maximalt 250 miljoner kr förfalla (netto) inom de närmaste sju dagarna. Tillgängliga likvida medel ska uppgå till minst 250 miljoner kr. Som dessa räknas: Bankinlåning Finansiella tillgångar (likvida) Avtalade inte utnyttjade kreditlöften (ex. checkräkningskredit) 4.3 Kreditrisk Kreditrisker hanteras genom att begränsa beloppen gentemot mot olika motparter. Se nedanstående tabell. Beloppen avser marknadsvärderade motpartsrisker vid derivathandel och särskilda kortfristiga placeringar. Begränsningen gäller inte kommunens koncernkonto. Motpart (Mkr) Max belopp per kategori Max belopp per motpart A. Svenska staten, kommuner Obegränsat Obegränsat och landsting eller av dessa garanterade värdepapper. B. Nordiska systemkritiska 500 250 storbanker och deras helägda bolåneinstitut. * C. Statliga bolag 500 250 D. Övriga banker i Sverige 200 100 E. MotparterNärdepapper 200 100 med rating lägst AA eller Kl Not: B. Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske bank. Dessa begränsningar gäller inte heller för eventuella långfristiga placeringar eller placeringar för särskilda ändamål som hanteras i egna riktlinjer. Utlåning och borgensåtaganden hanteras i bilaga B. 4.4 Valutarisk Valutarisken hanteras genom att All eventuell upplåning i annan valuta ska säkras mot svenska kronor. Stora framtida in- och betalningar i utländsk valuta ska säkras. Vid förvaltning av placeringar för särskilda ändamål är det tillåtet med valutarisker vid globala aktieplaceringar.

Kommunkoncernen 4 Följande instrument, eller kombinationer av dessa, är tillåtna för att hantera valutarisk. valutaterminer valutaswappar valutaoptioner eller kombinationer av ovanstående instrument. En förutsättning är dock att internbankens kompetens och system på ett tillfredställande sätt kan hantera det aktuella instrumentets komplexitet. 4.5 Aktierisk 4.6 Operativa risk Behöriga personer att utföra affärer och underteckna finansiella avtal ska framgå av delegeringsordning och/eller särskilda beslut. Vid finansiella affärer ska Internbanken upprätta ett beslutsunderlag som omgående skickas till backoffice-funktionen. Detta beslutsunderlag stäms av gentemot avräkningsnotor, reverser och liknande. Backoffice ska ansvara för kontroll och upprättande av redovisningsunderlag. Löpande ska avstämning ske mellan redovisningen och finans systemet. Rutiner för backoffice-funktionen ska vara dokumenterade i tillräcklig omfattning. 5 RApPORTERING Kommunstyrelsen syftar i det följande att, om behov finns, fastställa ytterligare mer detaljerade riktlinjer avseende prognoser och rapportering. 5.1 Likviditetsprognoser 5.2 Rapportering till bolag 5.3 Rapportering till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Rapportering avseende kommunkoncernens skuldsättning och kommunens utlåning ska kvartalsvis ske till Kommunledningsutskottet. 6 BORGEN OCH GARANTIER Avgifter för kommunal borgen uppdateras löpande av Internbanken utifrån en av kommunstyrelsen fastställd modell. Syftet med modellen är att skapa en marknadsmässig finansieringskostnad för respektive företag. Modellen är överensstämmande med räntesättningen av utlåning till företag. Vid borgen eller utlåning till inte helägda företag ska borgen eller annan säkerhet lämnas från övriga delägare.

2012-04-04 BILAGA B Fastställd av kommunstyrelsen