Din hjälp i vardagsarbetet för en rationell antibiotikaförskrivning

Strama verktygslåda Din hjälp i vardagsarbetet för en rationell antibiotikaförskrivning Förskriva, avvakta eller avstå antibiotika? Strama verktygslåda är avsedd att hjälpa dig i din kliniska vardag när det gäller frågor som rör infektioner, antibiotika och hygienrutiner. Verktygslådan innehåller främst material för att underlätta din kommunikation med patient och anhöriga. Det finns även underlag för att ta ställning till vilken infektionsbehandling som är bäst ur patientens, samhällets och miljöns synvinkel. Förhoppningen är att Strama verktygslåda ska bli ett naturligt hjälpmedel i ditt vardagsarbete för en rationell antibiotikaförskrivning. Innehåll i Strama verktygslåda Patientinformation om: Hosta Ont i halsen Ont i bihålorna Förkyld Ont i örat Svinkoppor/impetigo Bakterier i urinen/uvi Behandlingsrekommendationer Kortversion med sammanfattning av rekommendationer för sju vanliga diagnosgrupper i öppenvård (Strama och Läkemedelsverket) Terapirekommendationer för infektioner (Läkemedelskommittén och Strama Halland) Fritt återbesök Blankett till patient som berättigar till fritt återbesök inom fem dagar om antibiotika inte har skrivits ut (gäller vid infektion i övre luftvägar) Broschyr och affischer: Förkyld? Tips och råd vid snuva, hosta och halsont Ingen ska behöva få antibiotika i onödan, Rena händer räddar liv Kom-i-håg om hygienrutiner och klädregler Strama-BVC föräldrautbildning Barn, infektioner och antibiotika. Ett utbildningsmaterial att använda inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Du hittar allt material för nedladdning på www.regionhalland.se/strama (under fliken strama verktygslåda) Region Halland september 2013

Akut mediaotit AOM Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor/asymtomatisk bakteriuri Impetigo/Erysipelas/Sårinfektioner/Infekterade bensår Infekterade katt- och hundbett/erythema migrans Uppdaterad version kommer inom kort! Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

till dig som har hosta Hosta Luftrörskatarr är en sorts virusförkylning som sitter i luftrören, från näsan till lungorna. Slemhinnorna i luftrören svullnar och blir irriterade. Hosta är det vanligaste symtomet. Du kan även ha feber, halsont och snuva. Förkylningen läker av sig själv men läkningen tar i genomsnitt tre veckor. Den friska slemhinnan i luftrören skyddas av flimmerhår och kroppens naturliga slem. Här fångas damm och andra partiklar upp från inandningsluften och transporteras uppåt. Vid en virusinfektion skadas flimmerhåren och den oskyddade slemhinnan irriteras, vilket gör att vi måste hosta luftrören rena. Hostan är besvärlig, men är kroppens sätt att skydda lungorna. Eftersom lungorna är ett så utsatt organ tar de också tid att läka. Antibiotikabehandling Luftrörskatarr orsakas i allmänhet av virus. Antibiotika är då verkningslösa. Ibland kompliceras en luftrörskatarr av en bakterieinfektion. I så fall kan det bli aktuellt med penicillin. Risken för en sådan infektion ökar betydligt om du är rökare eller har annan samtidig lungsjukdom. Då kan odlingsprov behövas för att läkaren ska veta att du får rätt behandling. Goda råd Rökning förvärrar symtomen och ökar risken att du får återkommande besvär. Hostan påverkas oftast väldigt lite av hostmediciner. Drick ofta av valfri, gärna ljummen, dryck. Gurgla eller skölj runt i svalget med vatten och hosta rent innan du lägger dig. Smärtstillande läkemedel, som paracetamol eller ibuprofen, kan lindra feber och bröstsmärtor. Att vara uppmärksam på Ofta tar det tre veckor innan du blir helt bra. Om du mår bra frånsett hostan behöver du inte oroa dig. Om du får nya eller förvärrade symtom, känner dig andfådd, får feber eller om du hostar upp blod ska du kontakta din läkare. Om hostan inte går över på fyra till fem veckor, eller om du ofta, flera gånger om året, får långvarig hosta bör du kontakta din läkare för lungundersökning. Att tänka på med antibiotika Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna du bär på slås ut. Behandlingen kan ge biverkningar som diarré och utslag. Dessutom bidrar all antibiotikabehandling till att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens) så att behandlingen inte fungerar när den verkligen behövs.

till dig som har ont i halsen Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva på någon vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. En virusorsakad halsinfektion kännetecknas av samtidig snuva, heshet, hosta och ibland feber. En sådan infektion läker av sig själv och läkaren behöver inte ta ett svalgprov. Antibiotika biter inte på virus. Du känner dig oftast helt frisk först efter ett par veckor. Om du enbart har halsont och feber utan snuva, halsfluss, kan infektionen vara orsakad av bakterier, framförallt streptokocker. Vid lindrig halsfluss har man inte någon nytta av antibiotika. Vid svårarare halsfluss orsakad av streptokocker rekommenderas penicillin. Då kan behandling förkorta sjukdomstiden med två till tre dagar och efter två till tre dagars behandling är man i regel smittfri. När tar läkaren ett svalgprov? Vid svårare halsfluss kan läkaren ta ett snabbtest i halsen för att avgöra om infektionen orsakats av streptokocker. Svårare halsfluss kännetecknas av halsont, feber mer än 38,5 grader, svullna lymfkörtlar på halsen eller vita beläggningar på halsmandlarna. I ungefär hälften av fallen hittar man streptokocker. Blodprover har läkaren mycket sällan någon hjälp av i detta sammanhang. Det är vanligt att barn, framför allt i förskoleåldern, är bärare av streptokocker i halsen utan att vara sjuka. Läkaren tar därför inte snabbtest på barn som inte har tydliga tecken på halsfluss. Streptokockorsakad halsfluss kunde förr i tiden ge allvarliga följdsjukdomar, men i dagens Sverige är detta oerhört sällsynt. Därför behöver man inte behandla bärare som har lindriga eller helt saknar symtom. Goda råd Dryck och halstabletter kan vara lindrande. Smärtstillande läkemedel, som paracetamol eller ibuprofen, kan tas vid behov. Tvätta händerna ofta för att undvika smitta Att vara uppmärksam på Kontakta läkare på nytt om du försämras eller inte blivit bättre inom tre till fyra dagar. Ta även kontakt om du får svårt att gapa eller svälja. Du kan till exempel ha fått en halsböld det vill säga en varbildning vid halsmandlarna. Att tänka på med antibiotika Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna du bär på slås ut. Behandlingen kan ge biverkningar som diarré och utslag. Dessutom bidrar all antibiotikabehandling till att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens) så att behandlingen inte fungerar när den verkligen behövs.

till dig som är förkyld Tips och råd vid snuva, hosta och halsont Under ett helt liv får de flesta ett hundratal förkylningar. Även om förkylning är ofarligt, kan det vara nog så besvärligt. Här kommer åtta vanliga frågor och svar om förkylning. Vad är förkylning? Förkylning är vår vanligaste infektion och orsakas av virus. Vanliga symtom är snuva, hosta, halsont och feber. Det brukar ta 7 10 dagar att bli frisk. Vissa symtom som hosta kan sitta i upp till några veckor. Hur vanliga är förkylningar? Barn får fler förkylningar än vuxna, ofta 6 10 stycken om året. Vuxna har ofta 2 3 förkylningar om året eller fler vid nära kontakt med barn. Vad finns det för botemedel? Det finns ingen medicin som kan bota en förkylning. Däremot är det ibland möjligt att lindra symtomen. Om du har snuva och nästäppa kan avsvällande nässprayer lindra besvären. Hostmediciner kan prövas men har oftast tveksam effekt. Febernedsättande och smärtstillande medel kan prövas vid behov. Varför hjälper inte antibiotika vid förkylning? Det är meningslöst att ta antibiotika, exempelvis penicillin, om du är förkyld. Det beror på att antibiotika bara bekämpar bakterier och inte har någon effekt på förkylningsvirus. Förkylningar, luftrörskatarr och även flera andra luftvägsinfektioner klarar kroppen av att läka på egen hand. Är det skadligt med antibiotika? Det är inte bra att ta antibiotika i onödan. De nyttiga bakterierna du bär på slås ut och kan ge plats åt sjukdomsframkallande bakterier. Antibiotika kan ge biverkningar som diarré och hudutslag. Dessutom kan bakterierna lättare bli resistenta, det vill säga de lär sig att stå emot antibiotika om det används för mycket. När behövs antibiotika? Kroppens egna immunförsvar är effektivt också mot många vanliga bakterieinfektioner till exempel öroninflammation, bihåleinflammation och halsfluss. Vid de flesta av dessa infektioner bidrar antibiotika blygsamt eller inte alls till en snabbare läkning. Vid lunginflammation däremot har antibiotika avgörande effekter och kan ibland vara livräddande. När behöver du kontakta sjukvården? Snuva: Vid en bihåleinflammation har vuxna oftast varig snuva i mer än 10 dagar och samtidig påtaglig smärta över kinder och tänder. Först då kan antibiotika göra nytta. Barn kan ha varig snuva under lång tid utan att det behöver vara bihåleinflammation. Hosta: Vid samtidig hög feber, påtaglig sjukdomskänsla, andningsbesvär, snabb andning eller ont vid inandning. Kan det vara en lunginflammation som i så fall nästan alltid behandlas med antibiotika eftersom infektionen kan bli allvarlig.

till dig som har ont i bihålorna Ont i bihålorna Bihåleinflammation är en inflammation i ett eller flera av ansiktets hålrum, bihålorna. Bihålorna är normaltluftfyllda men vid en förkylning, då slemhinnorna svullnar, kan vätska och partiklar ansamlas och ge upphov till inflammation. Detta sker i så fall efter cirka tio dagar med förkylningssymtom. Vanligtvis orsakas bihåleinflammation av virus eller bakterier men kan också bero på allergi eller överkänslighet. De flesta virus eller bakterieorsakade bihåleinflammationer läker ut av sig själva. Ibland kan det bli aktuellt med antibiotika. Antibiotika hjälper inte mot virus, så det är normalt att ha restsymtom som snuva och nästäppa i ett par veckor efter en förkylning, oavsett om du fått antibiotika eller inte. Vuxna Vuxna som varit förkylda i mer än tio dagar med färgad snuva och svår värk i kinder/tänder, kan ha utvecklat bihåleinflammation. Misstanken stärks om läkaren vid undersökningen också finner tjock varig snuva i näshålan och om besvären sitter på ena sidan. Vid måttlig bihåleinflammation har antibiotika i regel ingen effekt. Vid svår bihåleinflammation, som bekräftats med röntgenundersökning eller ultraljud, kan antibiotika förkorta läkningstiden med fyra till fem dagar. Barn Infektioner i barndomen är ett viktigt led i uppbyggnaden av immunförsvaret. Barn har därför mellan sex och åtta förkylningar per år och kan ha färgad snuva under lång tid. Antibiotikabehandling gör ingen nytta vid dessa tillstånd. Ensidig långvarig snuva hos små barn kan även bero på att något litet föremål, till exempel en pärla, fastnat i näsan. Goda råd Nässköljningar med ljummet vatten eller koksaltlösning kan lindra besvären. Avsvällande nässprayer kan användas i högst tio dagar vid besvärlig nästäppa. Smärtstillande läkemedel, till exempel paracetamol eller ibuprofen, kan tas vid behov. Nässpray med kortison kan ha effekt hos vuxna, särskilt vid allergi eller annan överkänslighet. Att vara uppmärksam på Barn: Vid tecken på allvarlig infektion, såsom hög feber, slöhet och svullnad/rodnad över en bihåla eller i ögonvrån bör barnet bedömas akut av läkare. Vuxna: Allvarliga komplikationer är ytterst sällsynta. Vid svår värk, svullnad i ansiktet och/eller hög feber bör läkarundersökning göras akut. Att tänka på med antibiotika Om antibiotika behövs, används i första hand penicillin. Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna du bär på slås ut. Behandlingen kan ge biverkningar som diarré och utslag. Dessutom bidrar all antibiotikabehandling till att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens) så att behandlingen inte fungerar när den verkligen behövs.

föräldraråd när barnet har ont i örat sid. 1 När barnet har ont i örat Ont i örat hos barn kan ha många andra orsaker än öroninflammation, till exempel öronkatarr ( örsprång ), hörselgångsinflammation, förkylning med feber, svalgkatarr, halsfluss eller komma från tänderna. Öroninflammation hos barn är en mycket vanlig och i de flesta fall ofarlig infektion som oftast orsakas av bakterier. Infektionen läker hos flertalet barn utan antibiotikabehandling. I de fall antibiotikabehandling krävs används vanligtvis penicillin. Ett barn med kvarvarande smärta ska undersökas av läkare inom ett dygn. Behandling Antibiotika rekommenderas inte till barn mellan ett och tolv år som har en okomplicerad akut öroninflammation. Om ditt barn är under ett år eller över tolv år och har en säkerställd öroninflammation ordinerar läkaren penicillin. Dubbelsidig öroninflammation hos barn under två år behandlas också med penicillin liksom alla öroninflammationer där trumhinnan brustit. Ibland kan läkaren skriva ut ett recept som kan hämtas ut om barnet inte blivit bättre inom två dagar. Oavsett om barnet behandlas med antibiotika eller inte är det viktigt att vara uppmärksam på tecken till försämring eller problem med läkningen. Att tänka på med antibiotika Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna i kroppen slås ut. Behandlingen kan ge biverkningar som diarré och utslag. Dessutom bidrar all antibiotikabehandling till att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens) så att behandlingen inte fungerar när den verkligen behövs. Ta ny kontakt Om det finns svullnad eller rodnad bakom örat eller om örat lyfts utåt. Vid försämring med hög feber, ökad värk eller påverkat allmäntillstånd. Vid flytning ur örat eller kvarstående öronvärk eller feber efter två till tre dygn. Om läkaren redan vid första besöket skrivit ut ett recept att använda vid utebliven förbättring kan det hämtas ut i denna situation. Smärtstillande läkemedel, till exempel paracetamol, kan ges vid behov. Om barnet är över sex månader kan även ibuprofen ges. Barnet ska vara besvärsfritt och feberfritt minst ett dygn innan det återgår till förskolan. Uppföljning Om ditt barn haft öroninflammation bara på det ena örat behövs ingen efterkontroll, oavsett om barnet fått antibiotika eller inte. Barn yngre än fyra år bör kontrolleras efter tre månader om de har: Dubbelsidig öroninflammation, eller Öroninflammation i ena örat och vätska bakom trumhinnan i det andra örat. Äldre barn och vuxna med dubbelsidiga besvär rekommenderas kontroll efter tre månader bara om hörseln då fortfarande är försämrad. Det är vanligt med nedsatt hörsel ett par veckor efter en öroninflammation. Ta alltid ny kontakt för undersökning vid andra symtom såsom kraftig lock- eller tryckkänsla eller balanspåverkan.

forts. föräldraråd när barnet har ont i örat sid. 2 Barnets namn: Barnets personnummer: Fyll i på mottagningen och kryssa för de alternativ som gäller: I dag har barnet öroninflammation i: Vänster öra Höger öra Andra örat friskt Vätska i det andra örat Kontroll behövs inte om allt är bra Kontroll rekommenderas om tre (3) månader Övrig upplysning: Barnet har varit hos doktor: Datum: Kontakta/beställ tid hos: Tel:

föräldraråd vid svinkoppor/impetigo Svinkoppor/impetigo Impetigo, svinkoppor, är en ytlig och mycket smittsam hudinfektion som oftast drabbar förskolebarn, Inkubationstid på 2-3 dagar. Den vanligaste formen av svinkoppor ger gulaktiga skorpor på rodnad hud och orsakas av bakterierna stafylokocker och/eller streptokocker. Svinkoppor sitter ofta i ansiktet men kan förekomma på nästan hela kroppen. Det börjar som små varfyllda blåsor, som blir större och spricker. Förändringarna täcks ofta av gula fjäll och skorpor. Bakterierna kan lättare få fäste i fuktig och irriterad hud. Barn med eksem får lättare svinkoppor, det är därför viktigt att dessa barn använder mjukgörande krämer och eventuellt kortisonkräm. Små hudförändringar går ofta över av sig självt med hjälp av rengöring med tvål och vatten. Behandling Vid små hudförändringar: Blöt upp och tvätta utslaget noggrant både morgon och kväll med flytande tvål och vatten tills skorporna försvinner. Kompletterande behandling med antibakteriell klorhexidinlösning på de såriga förändringarna kan ha effekt. Klorhexidinlösning kan köpas receptfritt på apotek. Detta kan prövas i en vecka. Om såren inte har läkt under denna tid eller fortsätter att sprida sig bör man kontakta sjukvården. Det kan då vara aktuellt med antibiotikasalva som stryks på två gånger dagligen i fem dagar. Vid större hudförändringar: Om ditt barn har mycket utbredda hudförändringar och/eller svinkoppor som förvärrats snabbt bör ni söka läkare. Denne bedömer då om behandling med antibiotika i tablett- eller flytande form behövs. Förhindra smittspridning Med svinkoppor i familjen bör alla familjemedlemmar tvätta händerna ofta, använd även handsprit. Undvik direktkontakt med utslagen. Engångshanddukar är bra. Klipp naglarna på barnet och försök få det att undvika att riva och klia i såren. Byt kläder och örngott ofta. Byt gärna ut barnets tandborste och nappar. Tvätta leksaker och annat som barnet tar i, till exempel dörrhandtag. Hemma? Ja! Barn i förskoleåldern bör stanna hemma tills såren ser helt torra ut. Äldre barn, som förstår att vara noggrann med handhygienen, kan vara i skolan. Att tänka på med antibiotika Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna i kroppen slås ut. Behandlingen kan ge biverkningar som diarré och utslag. Dessutom bidrar all antibiotikabehandling till att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens) så att behandlingen inte fungerar när den verkligen behövs. 10-10-regeln för handtvätt Ett stöd för minnet när man tvättar händerna. Skölj med vatten och tvåla sen in händerna. Gnid in tvållöddret i händerna så lång tid som det tar att räkna till tio. Se till att hela händerna tvålas in, även fingertoppar och mellan fingrar. Skölj av händerna under rinnande vatten så lång tid det tar att räkna till tio. Torka händerna torra på ren handduk eller pappershandduk

råd till äldre och anhöriga vid bakterier i urinen Vanligt med bakterier i urinen hos äldre Upp till hälften av de som bor på äldreboende har bakterier i urinen utan att vara sjuka. Det kallas asymtomatisk bakteriuri (ABU) och ska inte behandlas med antibiotika. Nytillkomna besvär behöver inte bero på en urinvägsinfektion Av tradition har symtom som trötthet, oro och förvirring ofta ansetts vara orsakade av urinvägsinfektion. Nyare forskning visar att dessa besvär oftast inte beror på en urinvägsinfektion. Symtom som trötthet, oro och förvirring beror mestadels på andra orsaker, exempelvis andra sjukdomar, biverkningar av läkemedel, eller att förändringar nyligen skett i personens omgivning. Helhetsbedömning är viktigt När en äldre människa blir trött, orolig eller förvirrad bör det göras en helhetsbedömning av hälsotillståndet. Det är viktigt att inte förbise andra orsaker till besvären eller att misstolka dem som urinvägsinfektion. Äldre människor har ofta bakterier i urinen utan att de orsakar besvär eller urinvägsinfektion. Antibiotika kan behövas Vid nytillkomna/plötsliga besvär som sveda vid vattenkastning och täta urinträngningar, med eller utan feber, kan orsaken vara en urinvägsinfektion och då är antibiotika ofta till hjälp. Urinprov ska bara tas vid misstanke om urinvägsinfektion. Antibiotika ska inte användas i onödan Som patient är det viktigt att inte få antibiotika i onödan. Antibiotika slår även ut bakterier som har en skyddande effekt, både i urinvägarna och i tarmen. Mer sjukdomsalstrande bakterier kan då ta plats. Antibiotika kan också utlösa biverkningar som diarré, vilket kan vara mycket påfrestande för äldre personer. Dessutom riskerar man att sålla fram bakterier motståndskraftiga mot antibiotika. Dessa bakterier kan sedan orsaka svårbehandlade infektioner. Som patient och anhörig är det bra att känna till att äldre ofta har bakterier i urinen som inte behöver behandlas med antibiotika.

Personnr: Namn: Adress: Tel: Denna blankett berättigar dig till ett avgiftsfritt återbesök inom de kommande fem (5) dagarna Du är nu undersökt för en luftvägsinfektion och läkaren har bedömt att en antibiotikabehandling inte är nödvändig i dag. Om du inte blir bättre bör du kontakta läkare igen. Genom denna blankett erbjuds du ett avgiftsfritt återbesök, för ny bedömning, inom de kommande fem dagarna. Det är en fördel om samma läkare kan anlitas vid återbesöket. Det hittas allt fler bakterier som visar motståndskraft (resistens) mot penicillin eller andra antibiotika. Sådana bakterier sprider sig lättare och blir svårare att behandla om vi använder mycket antibiotika. Därför är det viktigt att ingen får antibiotika om det inte är helt nödvändigt. Behandlande läkare Mottagning Stämpel eller namnförtydligande Ort och datum

information till dig som arbetar inom vården hygien- och klädregler För att förhindra smittspridning och minska vårdrelaterade infektioner En trygg och säker vård En av de grundläggande förutsättningarna för säker vård är att vi följer våra hygienrutiner och är klädda så att vi minimerar risken för att sprida bakterier. Basala hygienrutiner och klädregler måste följas av ALL personal i patientnära vård, utan undantag. God handhygien är den enskilt viktigaste åtgärden för att förebygga uppkomsten av vårdrelaterade infektioner och för att förhindra smittspridning inom vård och omsorg. Du medverkar till en säkrare vård för dina patienter genom: Att desinfektera dina händer före patientkontakt Handhygien ska utföras omedelbart före kontakt med patienten. Syftet är att förhindra överföring av smittämnen via händer till patienten. Att desinfektera dina händer mellan olika vårdmoment Att använda arbetskläder med kort ärm All personal ska använda kortärmade arbetsdräkt i patientnära vårdarbete som tillhandahålls av arbetsgivaren. Genom att bära kortärmade arbetskläder minskar risken för smittspridning och det blir lättare att desinfektera händer och underarmar. Byt arbetskläder varje dag och när de har blivit våta eller synligt smutsiga. Att skydda arbetsdräkten med plastförkläde Engångs plastförkläde eller skyddsrock ska användas vid direktkontakt med patienten eller patientens säng när det finns risk för stänk eller kontakt med kroppsvätskor, samt vid hantering av förorenade föremål såsom vid bäddning, personlig omvårdnad, invasiva undersökningar och behandlingar. Att ha håret uppsatt eller kortklippt Hår som är längre än axellångt ska vara uppsatt för att inte hänga ned och vara i vägen. Att desinfektera dina händer efter patientkontakt Att alltid använda handskar vid kontakt med kroppsvätskor Att inte använda ringar, klockor och armband på händer och underarmar Ringar, klockor och armband ska inte användas, eftersom huden under dessa är mer koloniserad av bakterier än andra områden på händer och underarmar. Att inte ha långa och/eller konstgjorda naglar Under naglarna finns en stor mängd bakterier. Detta gäller särskilt om naglarna är långa, målade eller konstgjorda. Kom-i-håg för säker vård Desinfektera dina händer, före och efter patientkontakt och mellan olika vårdmoment Använd handskar vid kontakt med vätskor Använd inte ringar, klockor och armband Ha inte långa och/eller konstgjorda naglar Ha arbetskläder med kort ärm Använd skyddsförkläde när det krävs Ha axellångt hår uppsatt Läs mer om våra basala hygienrutiner och klädregler på www.regionhalland.se/vardhygien Region Halland september 2013

strama bvc barn, infektioner och antibiotika En föräldarutbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Föräldrautbildning Föräldrautbildning på Barnavårdscentralerna (BVC) är en väl inarbetad verksamhet och leds av en BVCsjuksköterska. Utbildningarna är av olika teman för att inspirera, ge kunskap och stöttning då föräldraskapet är en av livets viktigaste och ibland svåraste uppgift. Strama BVC:s utbildning ingår som ett tema. Strama-BVC Gemensamt för många småbarnsföräldrar är att barnen i ettårsåldern närmar sig förskolestart. Det är en tid då många upplever att barnen blir mer sjuka, som regel i olika infektioner. Strama-BVC:s utbildning syftar till att ge kunskap och förståelse kring vardagliga infektioner hos barn. Den avser också att skapa insikt och trygghet i varför antibiotika inte alltid är ett självklart val. Min pappa säger att jag måste ha pencillin när jag har ont i örat. Måste jag det? Mina mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? Materialets tre hörnstenar 1. Ett bildspel i PowerPoint 2. En handledarmanual 3. En broschyr att lämna ut till föräldrarna efter utbildningen Hmmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Mina ögon är alldeles geggiga. Vad gör man då? Får jag gå till dagis? Men nu finns Strama-BVC så nu blir mina föräldrar lite klokare... Hela Strama-BVC:s utbildningspaket finns tillgängligt på: www.regionhalland.se/strama Region Halland september 2013