Hur mår Jönköping? Gröna nyckeltal 214 1
Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Vår livsmiljö... 6 Boende och stadsutveckling... 9 Energi och transporter... 12 Produktion och konsumtion... 16 Jönköpings kommun Stadskontoret 551 89 Jönköping www.jonkoping.se/hallbarometern Sammanställning: Annelie Wiklund Foto: Johan Lundell, Lena Gustafsson Tryck: Tabergs Tryckeri AB, november 214 2
Inledning Hur mår Jönköping? är en redovisning av nyckeltal som valts ut för att beskriva hur miljön mår i Jönköpings kommun. Dokumentet är indelat i samma områden som kommunens Program för hållbar utveckling miljö, där det samlade miljömålsarbetet redovisas varje år. Områdena är: Vår livsmiljö Boende och stadsutveckling Energi och transporter Produktion och konsumtion Dokumentet inleds med en översikt över nyckeltalen. Där redovisas trenden, prognos för mål som är kopplade till nyckeltalen, samt kommentarer. De olika nyckeltalen kommenteras utförligare i respektive kapitel. Fler nyckeltal redovisas i Hållbarometern ett webbverktyg som finns på www.jonkoping.se. Hållbarometern mäter trycket i Jönköpings hållbara utveckling. Där kan du få svar på frågor om visioner, mål, åtgärder, nyckeltal m.m. 3
Sammanfattning 54 % av nyckeltalen bedöms ha en positiv utveckling. 42 % står i princip stilla och 4 % har en negativ utveckling. Områden med en positiv trend och goda möjligheter att nå uppsatta mål: Utsläpp av växthusgaser i kommunen Utsläpp av koldioxid i kommunal verksamhet Miljöcertifiering av förskolor och skolor. Kommunens mål är att utsläppen av växthusgaser ska minska i kommunen som geografiskt område med minst 4 % från 199 till 22. För perioden 199 212 var målet minst 15 % minskning, och utfallet blev 18 %. Transportsektorn, som dominerar utsläppsbilden, har ökat sina utsläpp med 3 % 199-212 men sedan 27 har utsläppen minskat med 11 %. Målet för 22 bedöms möjligt att nå. Koldioxidutsläppen från kommunal verksamhet har haft en god utveckling på fastighetssidan. Utsläppen från transporter har inte nått en lika tydlig minskning. Från 215 kommer ursprungsmärkt förnybar el att köpas in, vilket bidrar till att målet bedöms kunna överträffas. Miljöcertifiering av skolor och förskolor har haft en positiv utveckling under de senaste åren, bl.a. tack vare genomförda utbildningsinsatser. Områden med en positiv trend, men alltför svag utveckling för att nå uppsatta mål: Lokalt producerad el Luftkvalitet Ekologiska livsmedel. Lokalt producerad förnybar el har haft en positiv utveckling. Prognosen har tidigare varit god, utifrån planerade vindkraftsparker. Men i maj 214 tog kommunfullmäktige beslut om ett kommunalt veto mot planerad vindkraftspark i Örserum. Därför bedöms det nu vara svårt att nå målet. För luftkvaliteten i centrala Jönköping kan någon tydlig trend inte identifieras, men utvecklingen för partikelhalter är nedåtgående. Variationerna bedöms i huvudsak vara kopplade till variationer i väderleken, men den förkortade dubbdäcksperioden bedöms ha påverkat resultaten positivt. Det återstår en del arbete innan målen uppfylls. Inköpta ekologiska livsmedel har haft en positiv utveckling under de senaste åren, men målet (25 % för 214) bedöms vara svårt att nå. Områden med en stillastående eller negativ trend, där beslutade mål inte bedöms kunna nås: Kollektivtrafikresor Förtätning. För kollektivtrafikresor fanns en positiv trend under 25 28. Därefter minskade resandet istället. Den svaga utvecklingen under de senaste åren gör att målet bedöms vara svårt att nå till 22, om inte omfattande åtgärder vidtas. Förtätning är det enda nyckeltal som haft en negativ utveckling under de senaste åren, även om en återhämtning skett under 212 213. Planerad utbyggnad inom ramen för stadsbyggnadsvisionen och utbyggnadsstrategin bedöms dock bidra till en positiv utveckling av nyckeltalet i framtiden. Alla nyckeltal kommenteras under respektive område i texten. Symboler för tolkning av sammanställning Trenden för varje nyckeltal klassas med hjälp av följande symboler. = positiv trend = stillastående trend = negativ trend Trendbedömningen omfattar i huvudsak de senaste fem åren. Där det finns mål för ett nyckeltal redovisas även en prognos för möjligheten att nå målet: = positiv prognos = osäker prognos = negativ prognos 4
[antagen vid årsmötet 29] [antagen vid årsmötet 29] [antagen vid årsmötet 29] [antagen vid årsmötet 29] [antagen vid årsmötet 29] [antagen vid årsmötet 29] Vår livsmiljö Utsläpp av växthusgaser kommunen Utsläpp av växthusgaser - kommunen, per invånare Koldioxidutsläpp kommunal verksamhet Luftkvalitet Försurning VERKSAMHETSPLAN 29 Exempel på åtgärder för att nå målen / Kommentarer En omfattande övergång till förnybara bränslen i transportsektorn, effektivare fordon och minskad användning av personbilar samt utfasning av olja för uppvärmning. Se ovan Fortsatt energieffektivisering i våra fastigheter, en omfattande övergång till förnybara bränslen för framför allt tunga fordon samt att ursprungsmärkt förnybar el köps in. Minskad dubbdäcksanvändning och minskad användning av bilar med förbränningsmotorer, i centrala stadsdelar. Mindre sur nederbörd från andra länder, minskade lokala utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid samt fortsatt kalkning av försurningskänsliga vattendrag. Övergödning Boende och stadsutveckling Förtätning - nybyggnation Förtätning - tätorter Kollektivtrafik attraktivitet Kollektivtrafik mängd Utspädningsgrad - avloppsreningsverk Olyckor med miljöpåverkan Energi och transporter Kollektivtrafikresor Cykelresor i centrum VERKSAMHETSPLAN 29 Minskat näringsläckage från jordbruk samt förbättrad rening i enskilda och kommunala avloppsanläggningar. En ökad förtätning av staden. Utvecklingen går åt olika håll i de olika tätorterna. I framför allt Jönköping/ Huskvarna går utvecklingen åt rätt håll. Ökad turtäthet på fler linjer där många människor bor. Ökad turtäthet på fler linjer. Nyckeltalet beskriver ett långsiktigt arbete. Nederbördsvariationer ger kortsiktiga variationer. Förebyggande arbete. Kraftigt ökad arbetspendling med kollektivtrafik istället för bil. Fortsatta satsningar på cykelvägnätet. Information om hållbart resande. Bilresor Ökad arbetspendling med kollektivtrafik eller cykel istället för bil. Lokalt producerad el Det bedöms bli svårt att nå målet eftersom kommunfullmäktige i maj 214 röstade igenom ett kommunalt veto för en planerad vindkraftspark i Örserum. Energianvändning - kommunen Energianvändning - kommunal verksamhet Produktion och konsumtion Miljödiplomerade verksamheter Miljöcertifierade skolor och förskolor VERKSAMHETSPLAN 29 Ekologisk åkermark Effektivisering inom transportsektorn, samt i nya och befintliga fastigheter. Fortsatt effektivisering i fastigheterna, genom tekniska åtgärder och beteendeförändringar hos dem som använder fastigheterna. Ökad information till berörda målgrupper. Målet för 216 har redan uppnåtts. Större efterfrågan på ekologiska råvaror i kommunala kök. Ekologiska livsmedel Anpassning av matsedlar, samt ökade avrop av ekologiska råvaror. Avfallsmängd VERKSAMHETSPLAN 29 Minskad konsumtion samt ökad återanvändning/återvinning. VERKSAMHETSPLAN 29 Materialåtervinning Förbättrad källsortering m.m. Sveriges Ekokommuners nyckeltal, läs mer på www.sekom.se Jönköpings kommun är medlem i Sveriges Ekokommuner sedan 29. VERKSAMHETSPLAN 29 5
Vår livsmiljö Bakgrundsfakta klimat Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Utan den skulle medeltemperaturen vid jordytan vara ungefär -18 C, det vill säga ca 35 grader kallare än idag. Enkelt uttryckt innebär växthuseffekten att solinstrålningen värmer upp jordytan och växthusgaserna i atmosfären håller kvar den utgående värmestrålningen genom att reflektera värmen tillbaka mot jordytan. Naturliga växthusgaser i atmosfären är framförallt vattenånga och koldioxid. Mänskliga aktiviteter förstärker växthuseffekten, främst genom förbränning av kol, olja och naturgas som ökar halterna av koldioxid i atmosfären. För att kunna jämföra effekten av olika växthusgaser som till exempel koldioxid, metan och lustgas räknas bidraget från varje enskild gas om till motsvarande mängd koldioxid, så kallade koldioxidekvivalenter (CO₂ekv.). Exempel på utsläppsreducerande åtgärder är att minska energianvändningen och övergå till förnybara energikällor. Utsläpp av växthusgaser kommunen Jönköpings kommun har som mål att utsläppen av växthusgaser ska minska i kommunen som geografiskt område med minst 4 % från 199 till 22 och minst 15 % från 199 till 212. Utfallet 212 var en minskning med 18 %, se figur 1. Målet för 212 har alltså uppnåtts. Transportsektorn, som dominerar utsläppsbilden, har ökat sina utsläpp med 3 % 199-212 men sedan 27 har utsläppen minskat med 11 %. Vi behöver fortsätta arbetet att begränsa och effektivisera transporterna samt öka andelen förnybar energi i transportsektorn. Av transportsektorns utsläpp står personbilarna för mer än hälften (53 % 212) och tunga lastbilar och bussar stod för 36 % 212. Utsläppen av växthusgaser per invånare har procentuellt minskat ännu mer än den totala utsläppsmängden. Mellan 199 och 212 har utsläppen per invånare minskat med 29 %, se figur 2. Det bör poängteras att den statistik som finns tillgänglig enbart tar hänsyn till utsläpp som sker inom kommunen. Utsläpp som sker utanför kommunens och landets gränser till följd av import av varor och tjänster ingår inte. Se även kapitlet Produktion och Konsumtion på s.16. Koldioxidutsläpp kommunal verksamhet Huvuddelen av CO₂-utsläppen från kommunal verksamhet orsakas av fastighetsdrift, se figur 3. Utsläpp av koldioxid från kommunal verksamhet till följd av uppvärmning, elanvändning samt transporter ska minska med minst 4 % till 22 (med 27 som basår). Anledningen till att utsläppen ökade mellan 27 och 28 är att kommunen då började köpa ursprungsmärkt el från Torsviks kraftvärmeverk. Eftersom det eldas med avfall medför den elen högre CO₂-utsläpp jämfört med Nordisk elmix som användes innan. Det bedöms dock finnas goda förutsättningar att överträffa målet då kommunen bl.a. planerar att köpa ursprungsmärkt förnybar el från och med 215. I årets förslag till Program för hållbar utveckling miljö föreslås därför att målet skärps från 4 % till 7 % reduktion. Nyckeltalet inkluderar inte allmännyttig verksamhet som utförs av privata aktörer, till exempel friskolor, privat hemtjänst m.m. 6
Luft Partiklar Partiklar (PM1 = partiklar som är mindre än en tusendels mm) bildas vid slitage av vägbanan, främst då dubbdäck används, men också vid förbränningsprocesser. Partiklar är den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem i svenska tätorter. Studier visar att höga partikelhalter i luften leder till en ökad sjuklighet/dödlighet i lungsjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Som framgår av figur 4 finns en positiv trend men det är en bit kvar innan gällande miljömål uppfylls. Kvävedioxid Kvävedioxid bildas vid olika förbränningsprocesser. Den främsta källan till kvävedioxid i luften i centrala Jönköping är trafiken. Kväveoxider kan orsaka allergiska reaktioner, besvär i luftvägarna och minska motståndskraften mot till exempel infektionssjukdomar. Kvävedioxid kan också leda till att astmatiska besvär förvärras. Som framgår av figur 4 är det en bit kvar innan gällande miljömål nås. Vatten och våtmarker Försurning Försurning av sjöar och vattendrag utgör ett problem i de västra delarna av Jönköpings kommun där berggrunden har en naturligt liten motståndskraft mot surt nedfall. Främsta orsaken till försurningen är utsläpp från trafik och energianläggningar (kväveoxider och svaveldioxid). Under senare år har även läckage av sura ämnen från skogsbruket ökat. Detta beror bl.a. på att skogsbruket har blivit intensivare (vid slutavverkningen tas t.ex. både grenar, toppar och rötter bort), vilket ytterligare minskar markens motstånd mot försurning. När ph-värdet sänks i sjöar och vattendrag slås försurningskänsliga arter ut, t.ex. flodkräfta, öring och mört. Kalkning är, förutom utsläppsreducerande åtgärder, den vanligaste åtgärden för att mildra effekten av försurande utsläpp. Tack vare ett optimerat kalkningsprogram har försurningspåverkan på fisk och bottenfauna minskat. Nederbördsvariationer bidrar till en naturlig varia- Växthusgaser kommunen ton Figur 1 Utsläpp av växthusgaser i Jönköpings kommun som geografiskområde (ton CO₂-ekv/ år). Källa: Sveriges MiljöEmissionsDatabas. Utsläpp av växthusgaser kommunen, per invånare ton CO2-ekv/invånare 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 199 2 25 26 27 28 29 21 211 212 Figur 2 Utsläpp av växthusgaser i Jönköpings kommun som geografiskt område (kg CO₂-ekv/ invånare och år). Källa: Sveriges MiljöEmissionsDatabas. Koldioxidutsläpp kommunal verksamhet ton/år 7 6 5 4 3 2 1 35 3 25 2 15 1 5 Mål 212: 577 Mål 22: 47 199 2 25 26 27 28 29 21 211 212 Övrigt Fastigheter Transporter Mål 22 (-4 %): 13 7 Övrigt Transporter 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Figur 3 Koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet, exklusive kommunala bolag (ton/år). Källa: Jönköpings kommun. 7
tion i nyckeltalet men även tidpunkt för provtagning påverkar resultatet. Trenden visar att det har blivit bättre men Nissan har trots det ett fortsatt kalkningsbehov. Övergödning Övergödande utsläpp av fosfor och kväve påverkar växt- och djurlivet i våra vatten negativt. Övergödande utsläpp drabbar främst sjöar och vattendrag som finns i de östra delarna i kommunen samt nära tätorter och i jordbruksbygder. Förutom t.ex. nedfall och användning av gödsel utgör nederbördsförhållanden en faktor som påverkar resultaten. Ökad nederbörd medför ökad utlakning av näring. Kommunen arbetar för en minskad näringstransport via kontroller av jordbruk och krav på bättre avloppsanläggningar (enskilda och kommunala avlopp). Som framgår av figur 6 har det över tid varit en huvudsaklig positiv utveckling beträffande både fosfor och kväveförekomsten i våra vattendrag. Under de senaste åren har dock förbättringen avstannat. Den målsättning som följer av vattendirektivet om att alla sjöar och vattendrag ska kunna uppnå god ekologisk status till år 215 bedöms inte kunna uppnås. Partiklar och kvävedioxid μg/m 3 35 3 25 2 15 1 Kungsgatan, kvävedioxid, årsmedelvärde Barnarpsgatan, partiklar (PM1) årsmedelvärde Miljömål - kvävedioxid Miljömål - partiklar 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Figur 4 Uppmätta årsmedelvärden (μg/m³) av kvävedioxid (Kungsgatan) och partiklar (PM1, Barnarpsgatan) samt jämförelse med gällande miljömål. Försurning Andel vattenprov (%) 28 24 2 16 12 8 4 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Figur 5 Andel vattenprover (%) från Nissans vattensystem som visar på mycket svag motståndskraft mot försurning. Källa: Jönköpings kommun. Övergödning 5 45 Andel vattenprov (%) 4 35 3 25 2 15 1 Kväve (N) Fosfor (P) 5 1995 1998 21 24 27 21 213 Figur 6 Andel vattenprover (%) i recipientkontroll *där halterna av fosfor och kväve visar mycket näringsrikt tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län. * Recipientkontroll innebär övervakning av miljöförhållandena i ett påverkat område. 8
Boende och stadsutveckling Bakgrundsfakta stadsutveckling En hållbar utveckling av våra städer med dess infrastruktur är en viktig förutsättning för att minska vår totala miljöpåverkan. Det är t.ex. angeläget att tillväxten av våra tätorter så lite som möjligt sker på jord- och skogsbruksmark, grönområden eller annan typ av värdefull mark. Under många år har utbyggnaden av tätorterna i kommunen främst skett genom ytkrävande villaområden på tidigare oexploaterad mark i tätorternas ytterkanter. Numera finns istället en ambition att i större utsträckning förtäta staden. Detta görs av flera skäl, t.ex. att minska den yta som tas i anspråk, att förbättra underlag för en attraktiv kollektivtrafik samt att bygga en blandstad med både bostäder, verksamheter och handel. Det senare ökar förutsättningarna för att i större utsträckning förflytta sig gående eller med cykel. Men att förtäta staden innebär även risker från miljöoch hälsosynpunkt som måste hanteras. Det är t.ex. angeläget att skapa en väl fungerande grönstruktur och, så långt det är möjligt, åstadkomma en tillfredsställande miljö med tanke på buller och luftkvalitet. Buller och utsläpp till luft orsakas huvudsakligen av trafiken. Därför är det angeläget att minska den genom att skapa goda förutsättningar för gående och cyklister men även en attraktiv kollektivtrafik. Kommunens utbyggnadsstrategi beskriver hur vi ska växa till 15 invånare. Utbyggnadsstrategins utgångspunkt är att vi i första hand ska förtäta och omvandla inom stadens gränser. Vi har dock inte utrymme att placera alla nya bostäder inom dagens tätortsgräns utan behöver även ta ny mark i anspråk. Om vi bygger ut i stråk kring en kollektivtrafiklinje har vi möjlighet att skapa en levande och blandad stadsdel med hållbara kommunikationer. Tätorterna utanför den centrala tätorten omfattas också av utbyggnadsstrategin och där bör man också eftersträva en högre exploateringsgrad än vad som har varit vanligt under de senaste decennierna. Förtätning I Program för hållbar utveckling miljö finns ett mål som innebär att av alla nya bostäder i kommunen ska minst 7 % finnas i förtätnings- och omvandlingsområden. Som framgår av figur 7 har utvecklingen tyvärr varit negativ under flera år även om en viss återhämtning skett under de två senaste femårsperioderna. I figur 8 visas utvecklingen i kommunens tätorter under 199-21. Som framgår av diagrammet går utvecklingen åt rätt håll i Jönköping/ Huskvarna, Taberg/Norrahammar och Tenhult medan tätorterna Bankeryd, Bottnaryd och Lekeryd blir mer utspridda. Genomsnittet i kommunen går dock åt rätt håll. Kollektivtrafik För att minska miljöpåverkan från transportsektorn är det angeläget att våra tätorter erbjuder en attraktiv och väl fungerande kollektivtrafik samt att det finns väl utbyggda gång- och cykelvägar. 212 fastställdes en kommunikationsstrategi som tar ett samlat grepp på hela transportsystemet i den centrala delen av Jönköping. I denna strategi utgör kollektivtrafik samt gång- och cykel norm. Till kommunikationsstrategin hör bl.a. ett hand- 9
lingsprogram för kollektivtrafiken som visar nödvändig utveckling av kollektivtrafiken i kommunen för att nå målet om en fördubblad kollektivtrafikanvändning (se avsnittet Energi och transporter). I handlingsprogrammet beskrivs en preliminär utveckling i tre etapper enligt följande kortfattade beskrivning. Beslut om finansiering och definitivt genomförande har dock ännu inte fattats. Förtätning nybyggnation Andel (%) 8 7 6 5 4 3 2 Mål Etapp 1. Perioden 21 215 Framkomlighetsåtgärder genomförs för att tätare turer på Citybusslinjerna 1 3 och flertalet andra tätorts- och förortslinjer ska kunna införas. Åtgärder för att höja standarden på busshållplatser genomförs. Etapp 2. Perioden 215 22 En tätortslinje omvandlas till Citybusslinje 4 och i samband med detta genomförs framkomlighetsåtgärder. En ny tågstation för Jönköpingsbanan byggs vid A6. Etapp 3. Perioden 22 23 Citybusslinje 5 införs på sträckan Kortebo Bymarken G:a Flygfältet Ryhov A6. Citybusslinje 1 görs om till spårväg på sträckan Råslätt Huskvarna i samband med att staden får en höghastighetsstation. Cirka 6 % av invånarna i Jönköpings kommun bor närmare än 4 meter fågelvägen till en hållplats med mycket god kollektivtrafik (kategori A), se figur 9. Attraktiviteten hos kollektivtrafiken har tydligt ökat genom att kategori A ökat och kategori B och C har minskat. Totalt har ca 88 % av invånarna närmare än 4 m fågelvägen till någon form av kollektivtrafik. Även sträckan som körs med buss och tåg har ökat, se figur 1. I avsnittet Transporter på s 12 redovisas flera nyckeltal, kopplade till användning av olika transportslag. Vatten och avlopp En viktig del av stadens infrastruktur utgörs av våra vatten-, avlopps- och dagvattensystem. Dessa system försörjer oss med dricksvatten och tar hand om avloppsvatten och dagvatten. Figur 7 Andel bostäder i förtätnings-/omvandlingsområden i förhållande till totala antalet nya bostäder, rullande femårsmedelvärden. Källa: Jönköpings kommun. Förtätning tätorter Befolkningstäthet (invånare/ha) 2, 15, 1, 5,, Jönköping/ Huskvarna Bankeryd Taberg/ Norrrahammar Figur 8 Antal invånare per hektar i tätort. Källa: SCB. Kollektivtrafik attraktivitet Andel (%) 1 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2-24 21-25 22-26 23-27 24-28 25-29 26-21 27-211 28-212 29-213 199 1995 2 25 21 Figur 9 Andel personer (%) som bor på attraktivt avstånd (< 4 m fågelväg) från hållplats med kollektivtrafik av kategori A-D. Källa: Länstrafiken, Jönköpings kommun. Bottnaryd 23 27 29 211 213 A B C D E Gränna A = >3 turer/h i en riktn. B = 1-3 turer/h i en riktn. Tenhult Lekeryd C = <1 tur/h, >7 turer/dygn i en riktn. D = < 7 turer/dygn i en riktn. E = Totalt A - D Genomsnitt tätorter 1
Utsläppen av avloppsvatten och dagvatten medför ofta påverkan på närliggande vattendrag. Avloppsvatten eller spillvatten kallas det vatten som kommer från våra bostäder och andra verksamheter och som leds till kommunala avloppsreningsverk eller enskilda reningsanläggningar. Dagvatten kallas det regn-, smält och drä-neringsvatten som rinner från byggnader, gator, parkeringsplatser och liknande hårdgjorda ytor via diken eller ledningar direkt till vattendrag och sjöar eller via reningsverk. För att så mycket som möjligt begränsa miljöpåverkan från vårt spillvattensystem är det viktigt att minimera bräddningar (utsläpp av orenat avloppsvatten) och att minska mängden dagvatten och inläckande grundvatten till avloppsreningsverken. För närvarande finns ingen statistik som kan användas för att beskriva denna helhet, men som en indikator på helheten används nyckeltalet utspädningsgrad för avloppsreningsverk (behandlad mängd avloppsvatten/mängd avloppsvatten som debiteras). I Program för hållbar utveckling miljö finns målet att förnyelsetakten för kommunens VA-ledningsnät ska vara minst,5 % från och med 215. Målet gäller för hela ledningsnätet (spillvatten-, dagvatten- och vattenledningar) men i figur 11 redovisas den genomsnittliga förnyelsetakten för enbart spillvatten- och dagvattenledningar vilket kan sägas vara ett långsiktigt verktyg för att påverka nyckeltalet utspädningsgrad. 213 var ett torrt år vilket ger utslag på nyckeltalet utspädningsgrad. Risker och sårbarhet Det är angeläget att vi i Jönköpings kommun har en trygg och säker miljö. Inom ramen för detta arbete redovisas antalet olyckor med miljöpåverkan. Som framgår av figur 12 har antalet olyckor med miljöpåverkan legat relativt stilla de senaste åren, med undantag för 213 då ovanligt många olyckor inträffade. Kollektivtrafik mängd Sträcka (1 mil) Figur 1 Sträcka som körs med buss och tåg i kollektivtrafik i Jönköpings kommun (1 mil/år). Källa: Jönköpings länstrafik. Avloppsreningsverk utspädningsgrad % - förnyelsetakt,5,45,4,35,3,25,2,15,1,5, Mål 215 Förnyelsetakt Page 1 Figur 11 Utspädningsgrad (behandlad mängd avloppsvatten/mängd avloppsvatten som debiteras) 13d Förnyelsetakt dagvattenoch spillvattenledningar Utspädningsgrad 26 27 28 29 21 211 212 213 samt genomsnittlig förnyelsetakt (renoverad eller ny ledningssträcka/total ledningssträcka) för dagoch spillvattennät. Den höjda förnyelsetakt som inletts 213 i kommunen förväntas på lång sikt ge en låg utspädningsgrad. Källa: Jönköpings kommun. Olyckor med miljöpåverkan Antal (st) 12 1 8 6 4 2 24 2 16 12 8 tåg buss 23 25 27 28 29 21 211 212 213 3 25 2 15 1 5 % - utspädningsgrad 4 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Figur 12 Antal olyckor med miljöpåverkan (farligt ämne, släckvatten eller rök). Källa: Räddningstjänsten. 11
Energi och transporter Bakgrundsfakta transporter Jönköpings kommun är en transportintensiv kommun med mycket genomfartstrafik, en betydande lokal trafik och en stor speditionsverksamhet. Huvuddelen av utsläpp av växthusgaser från transportsektorn i Jönköping kommer från personbilar (53 % under 212). 36 % av utsläppen härrör från tunga lastbilar och bussar. I centrala Jönköping skapar det geografiska förhållandet med smala landpartier mellan de centralt belägna sjöarna också trängsel. Biltrafiken är numera den främsta orsaken till luftföroreningar, koldioxidutsläpp och buller. För att lyckas minska miljöpåverkan från transporter behöver åtgärder vidtas som effektiviserar de fordon som används och att de drivs på förnybara bränslen. Transportbehovet behöver också minskas. En resvaneundersökning har genomförts 29 och 214. Resultatet från båda visar att Jönköpingsborna gör ungefär lika många resor som boende i liknande kommuner, men andelen bilresor är högre än i många jämförbara kommuner och även högre än riksgenomsnittet. Bilandelen har tyvärr ökat med ett par procentenheter sedan 29 (66/68 %) men kollektivtrafikandelen har också ökat (9/1 %), framför allt på bekostnad av andelen resor till fots. Å andra sidan har andelen personer som inte har någon vilja/ möjlighet att minska sin bilanvändning minskat och de som funderar på att minska sin bilanvändning har ökat vilket kan indikera att det trots allt finns en förbättringspotential. En annan indikation på stor förbättringspotential är att en fjärdedel av alla resor som görs är bilresor som är kortare än 5 km. Sex av tio tycker dessutom att såväl kollektivtrafiken som gång- och cykeltrafiken ska prioriteras framför biltrafiken i de fall konflikter mellan trafikslagen uppstår i trafikplaneringen. Resvaneundersökningen indikerar således att det finns ett stöd bland Jönköpingsborna för den strategi, där kollektivtrafik, gång och cykel är norm i stadsutvecklingen, som tillämpas sedan några år tillbaka. Något som inte främjar en minskad bilanvändning är att 7 % av de förvärvsarbetande har tillgång till fri parkering på sin arbetsplats. Kollektivtrafikresor Antalet kollektivtrafikresor per invånare har varit relativt konstant, se figur 13. För att kunna minska miljöpåverkan från transportsektorn är det angeläget att biltrafiken minskar till förmån för en ökad kollektiv-trafik. Kommunen har som mål att fördubbla antalet kollektivtrafikresor per invånare till 22 (jämfört med 27). För att öka antalet resor med kollektivtrafik har satsningar gjorts för att förbättra kollektivtrafiken inom kommunen (se figur 9 och 1) men målet är trots detta långt ifrån att nås. Cykelresor i centrum Utredningar som gjorts visar att 6 % av dem som bor i Jönköping har sin arbetsplats inom cykelavstånd (högst 5 km och med en topografi som möjliggör cykling) och är därmed potentiella cykelpendlare. Åtgärder som syftar till förbättrade gång- och cykelvägar har därför prioriterats under de senaste åren. Nyckeltalet visar genomsnittligt antal cyklister per mätpunkt under cykelsäsongen april oktober (baserat på 7 st fasta centrumnära mätpunkter som mäter året om). Som framgår av diagrammet kan inte någon tydlig trend utläsas vilket delvis beror på att det finns större osäkerheter i mätvär- 12
dena för de tre första åren jämfört med 212 213. I Program för hållbar utveckling miljö finns ett mål att cyklingen till och från centrum ska öka med 3 % 21 215. Uppföljningen av det målet sker dock på annat sätt och kan därför inte direkt jämföras med detta nyckeltal. Bilresor I Program för hållbar utveckling miljö finns målet att trafikökningen i Jönköpings kommun ska ske med de hållbara färdmedlen gång-, cykeloch kollektivtrafik. Dessa är norm i stads- och trafikplanering och ska ges förutsättningar att utvecklas för att biltrafiken inte ska öka i takt med befolkningstillväxten. Motorfordonstrafiken till och från centrum ska inte öka jämfört med 212. Som framgår av figur 15 har målet uppnåtts 213. Förutom att använda sig av andra transportsätt än bil kan transportsektorns klimatpåverkan minskas genom att välja klimatsmarta bilar när vi måste köpa ny bil. Om alla bilköpare konsekvent valde en bränslesnålare bil skulle utsläppen av koldioxid minska markant. Koldioxidutsläppen från nya bilar under 213 uppgick i Jönköping till 135,2 g/km. Jönköping låg 213 på plats 8 av 29 kommuner, se www. jonkoping.se/hallbarometern. Kommuninvånarna behöver alltså förbättra sig ytterligare för att Jönköping ska kunna räknas till de mest klimatsmarta kommunerna när det gäller inköp av nya personbilar. Kollektivtrafikresor Antal resor/invånare Figur 13 Antal kollektivtrafikresor/invånare (antal påstigande exklusive skolresor). Källa: Länstrafiken. Cykelresor i centrum mv antal/mätpunkt, dygn 18 15 12 9 6 3 8 7 6 5 4 3 2 1 Figur 14 Genomsnittlig dygnsmedeltrafik under cykelsäsong (april-oktober) i 7 centrumnära fasta mätpunkter (antal cyklister/mätpunkt och dygn). Källa: Jönköpings kommun. Bilresor Mål 22: 17 23 25 27 28 29 21 211 212 213 29 21 211 212 213 16 antal fordon per vardagsmedeldygn 14 12 1 8 6 4 2 Figur 15 Antalet bilar som passerar gränsen till centrala Jönköping under vardagsmedeldygn. Källa: Jönköpings kommun 13
Bakgrundsfakta energi Den förmodligen viktigaste åtgärden inom området energianvändning är effektivisering. När man ska välja vilken typ av energikälla/energibärare som är viktigast att effektivisera kan man beakta dels klimatpåverkan och dels primärenergianvändning. Begreppet primärenergianvändning beskriver hur stor energianvändning som sker från den ursprungliga energikällan via distribution till den slutliga energianvändningen. Om hänsyn tas både till klimatpåverkan och primärenergianvändning bör prioriteringen nedan tillämpas. Lokalt producerad el Lokalt producerad el (%) 6 5 4 3 2 1 Lokalt producerad el (%) Total elanvändning (MWh) Mål lokalt producerad el 22: 5 % 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 1 4 1 2 1 8 6 4 2 Figur 16 Andel lokalt producerad el samt total elanvändning. Källa: Jönköpings kommun, SCB:s kommunala energibalans (total energianvändning). Total elanvändning (MWh) Effektivisera rätt 1. El och fossila bränslen 2. Biobränslen 3. Fjärrvärme 4. Fjärrkyla Energianvändning kommunen 35 3 25 Övrigt Transporter Mål 212: 31 3 Mål 22: 28 5 Lokalt producerad el I ett småhus används i genomsnitt 4 5 kwh (kilowattimmar) hushållsel per år och i en lägenhet motsvarande 25 3 kwh/år. Av detta används 22 % till kyl/frys, 26 % till tvätt, disk och matlagning, 26 % till hemelektronik och 26 % till belysning. Utöver det värms också en del bostäder med el (värmepump/direktverkande el). Jönköpings kommun har målsättningen att 5 % av den el som används ska produceras inom kommunen som geografiskt område senast 22. Det bedöms bli svårt att nå det målet eftersom kommunfullmäktige i maj 214 röstade igenom ett kommunalt veto beträffande planerad vindkraftpark i Örserum, se figur 16. Lokal el producerades 213 genom vindkraft (42 %), vattenkraft (2 %), kraftvärmeverk (36 %), solceller på kommunala anläggningar (,5 %) och en elgenerator som drivs med biogas på Huskvarna avloppsreningsverk (,2 %). För nyckeltalsberäkningen används även total mängd använd el från SCB. Den statistiken släpar dock vilket innebär att senaste värde för nyckeltalet är för 212. kwh/invånare 2 15 1 5 199 1995 2 22 24 26 28 29 21 211 212 Figur 17 Energianvändning per invånare. Källa: SCBs kommunala energibalans. Energianvändning kommunal verksamhet MWh 25 2 15 1 5 Övrigt Transporter Fastigheter Mål 214: 198 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Figur 18 Energianvändning i kommunal verksamhet, exklusive kommunala bolag (kwh/årsarbetare). Källa: Jönköpings kommun. 14
Energianvändning kommunen Energianvändningen per invånare har varierat under de senaste åren och det är svårt att se någon tydlig trend, se figur 17. En förklaring till variationerna är att det finns vissa osäkerheter i den SCB-statistik som ligger till grund för nyckeltalet. Värdena för 29 212 är inte helt jämförbara med tidigare års värden eftersom undersökningsmetodiken har förbättrats fr.o.m. 29. Energianvändningen i transportsektorn har ökat under hela mätperioden även om det var en viss nedgång 211. Att energianvändningen var hög 21 förklaras av att 21 var ett extremt kallt år. I Program för hållbar utveckling miljö finns mål om att reducera energianvändningen med 1 % mellan 199 och 212. Utfallet 199 212 blev en minskning med ca 3 % och målet för 212 uppnåddes därmed. Även målet för 22 bedöms vara möjligt att nå. I figur 19 visas 211 års energibalans för kommunen som geografiskt område. De rödmarkerade procenttalen utgör förändring jämfört med energibalansen för 27. Energianvändning kommunal verksamhet Huvuddelen av energin i kommunal verksamhet används i våra fastigheter och energianvändningen där har kunnat reduceras framförallt genom att energieffektiviserande investeringar har genomförts sedan 25. Dessa investeringar har förutom minskad miljöpåverkan även medfört minskade nettokostnader på ca 4 miljoner kr/ år. I Program för hållbar utveckling miljö finns mål om att den totala energianvändningen (uppvärmning, el, transporter) ska minska med minst 1 % 29 214. Utfallet 213 var -7,1 %. Målet bedöms inte kunna nås. Kommunala verksamheter som utförs i privat regi ingår varken i nyckeltalet eller i målet (t.ex. friskolor och privat hemtjänst). El 124 GWh (-7 %) 29 % Vattenkraft 83 GWh (+4 %) 2, % Distributionsförluster 28 GWh (+3 %) Hushåll 941 GWh (+5 %) 24 % Total energitillförsel: 4 2 GWh (-,1%) Vindkraft 79 GWh 1,9 % Träbränsle 547 GWh (+15 %) 13 % Avfall 528 GWh (-1 %) 13 % Gasol 33 GWh (-25 %),8 % Biogas 23 GWh,5 % Biodrivmedel 87 GWh 2,1 % Övriga tjänster 651 GWh (+1%) 17 % Offentlig verksamhet 271 GWh (-6 %) 7 % Jord, skog, fiske 35 GWh (-24 %),9 % Industri 5 GWh (-11 %) 13 % Oljeprodukter 1617 GWh (-4 %) 38 % Transporter 1486 GWh (+6%) 38 % Figur 19 Energibalans för Jönköpings kommun (geografiskt område). De rödmarkerade procenttalen utgör förändring jämfört med energibalansen för 27. Källa: Länsstyrelsen i Jönköping. 15
Produktion och konsumtion Bakgrundsfakta produktion och konsumtion Varor och tjänster ger upphov till olika typer av miljöpåverkan genom sin livscykel: från råvaruutvinning och produktion till användning och slutligt omhändertagande, inklusive transporter i alla led. Jönköpings kommun arbetar framför allt med att begränsa miljöpåverkan inom kommunen men det är även angeläget att minska den påverkan vår konsumtion medför i andra delar av landet och världen. Studier (Naturvårdsverkets rapport, SNV 6483) visar att andelen av de konsumtionsbaserade utsläppen som sker utomlands ökat för alla typer av utsläpp som undersöktes (växthusgaser, kväveoxider, svaveldioxid och ammoniak) mellan 2 och 28. De totala utsläppen av växthusgaser har exempelvis ökat med 9 % trots att de nationella utsläppen har minskat med 13 %. Av denna utsläppsökning antas befolkningstillväxten stå för ungefär hälften medan den andra hälften beror på faktiskt ökad konsumtion. Det är angeläget att det är nettoutsläppen (import och export inräknad) som följs upp för att jämförelse ska kunna ske länder emellan. Någon sådan statistik tas dock för närvarande inte fram regelbundet. En senare studie som gjorts av forskningscentrumet Mistra Urban Futures bekräftar denna bild. Denna studie visade att med det geografiska perspektivet har Sveriges utsläpp av växthusgaser minskat med 2 % mellan 1993 och 21. Men med konsumtionsperspektivet har utsläppen i stället ökat med ca 15 % under samma period. En ökad konsumtion medför dock inte ett ökat välbefinnande. En studie som genomförts i Västra Götaland (WISE Well-being in sustainable cities, Mistra Urban Futures) visade att människors upplevda välbefinnande är i princip lika stort oberoende av koldioxidutsläppens storlek. På motsvarande sätt som avfallstrappan (se rubrik Avfall) kan checklistan för konsumtion från Miljöförbundet Jordens Vänner tillämpas, se s.19. Miljödiplomerade verksamheter I Jönköpings kommun finns många företag. För att aktivt arbeta med miljöfrågorna i ett företag utgör miljöledning ett viktigt instrument. Miljödiplomering är ett miljöledningssystem som Jönköpings kommun erbjuder och som lämpar sig för mindre företag, tjänsteföretag och offentliga verksamheter. Antalet miljödiplomerade verksamheter har ökat stadigt sedan det infördes. Förklaringen till att det ser ut som det endast har skett en liten ökning de senaste åren beror bl.a. på att några verksamheter har slagits samman och bestämt sig för att ha ett gemensamt diplom i stället för flera. 21 togs inaktiva verksamheter bort ur statistiken. Skolor och förskolor Stiftelsen Håll Sverige Rent erbjuder ett system som kallas Grön Flagg. Det är ett verktyg för alla pedagogiska verksamheter som vill arbeta med hållbar utveckling i såväl undervisning som daglig drift. Antalet skolor med Grön Flagg har ökat kraftigt, se figur 21. De skolor som är certifierade redovisas på www.hsr.se/gf. Skola för hållbar utveckling är en annan nationell utmärkelse för förskolor och skolor. 16
Kommunen har som mål att 3 % av skolorna i kommunen ska ha någon form av miljöcertifiering senast 216 vilket redan har uppnåtts. Det finns även mål om att andelen övriga kommunanställda (förutom skolor och förskolor) som omfattas av miljödiplom ska fördubblas mellan 27 och 215. Ekologisk åkermark Ekologisk produktion strävar efter att använda naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Den ekologiska produktionen utmärker sig framför allt beträffande hur man hanterar skadegörare och ogräs samt hur man ger grödorna tillräckligt med näring. Mot skadegörare och ogräs använder odlare med ekologisk produktion i första hand olika förebyggande metoder, som att variera växtföljden och använda motståndskraftiga sorter. Kemiska bekämpningsmedel används inte. När det gäller växtnäring används stallgödsel, kvävefixerande baljväxter, restprodukter från livsmedelsförädling och annat organiskt material. Det är bara tillåtet att använda mineralgödsel om det har naturligt ursprung. Att hushålla med växtnäringen och att bygga upp jordens bördighet är viktiga principer. Som framgår av figur 23 har Jönköping länge legat över genomsnittet för Sverige men under 213 minskade andelen tyvärr och ligger nu under genomsnittet för Sverige. Ekologiska livsmedel Att välja ekologiska livsmedel bidrar bl.a. till en minskad användning av konstgödsel och bekämpningsmedel, se även rubrik ekologisk åkermark. Målet är att andelen ekologiska varor i kommunala kök ska vara minst 25 % senast 214. Utfallet 213 var 16 %, se figur 23. Avfall Produktion och konsumtion av varor och tjänster genererar avfall. Den totala avfallsmängden kan således utgöra en indikation på omfattningen av vår konsumtion och därmed ett grovt mått på vår resurshushållning. Avfall behöver tas tillvara för att så långt som Miljödiplomerade verksamheter Antal (st) 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Figur 2 Antal miljödiplomerade företag/organisationer samt antal verksamheter som arbetar för att bli miljödiplomerade. Källa: Jönköpings kommun. Miljöcertifierade skolor och förskolor Andel (%) 2 15 1 5 Figur 21 Andel miljöcertifierade kommunala och privata skolor och förskolor (miljödiplom, Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling). Källa: Jönköpings kommun. Ekologisk åkermark Andel (%) 35 3 25 2 15 1 5 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Verksamheter som arbetar för att bli miljödiplomerade Verksamheter som är miljödiplomerade Skola för hållbar utveckling Miljödiplom Grön Flagg Mål 216: 3 25 27 29 211 213 Jönköpings kommun Sverige 28 29 21 211 212 213 Figur 22 Andel ekologisk åkermark (enligt Rådets förordning (EG) nr 834/27 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter). Källa: Jordbruksverket 17
möjligt begränsa användningen av ändliga resurser och hushålla med förnybara resurser. Avfallet ska hanteras enligt följande prioritering (den så kallade avfallstrappan): Ekologiska livsmedel 25 2 25 Mål 214 1. Minska avfallsmängden och dess farlighet 2. Återanvändning 3. Materialåtervinning 4. Energiutvinning 5. Deponering Andel (%) 15 1 5 Den totala avfallsmängden och hur den omhändertas i Jönköpings kommun redovisas i figur 24. Avfallsmängderna har ökat kraftigt under 2-talet även om mängderna sjunkit något på senare år jämfört med toppnoteringen 27. Stora avfallsmängder indikerar bristande resurshushållning och hög konsumtion. Energiutvinningen har de senaste åren sjunkit något till förmån för materialåtervinningen som haft en uppåtgående trend vilket är positivt, se figur 25. Det är i enlighet med avfallstrappan i första hand önskvärt att den totala avfallsmängden minskar och i andra hand att andelen materialåtervinning ökar ytterligare. I Program för hållbar utveckling miljö finns mål om att mängden avfall per invånare senast 215 ska minska till samma nivå som 24. Det bedöms vara svårt att nå det målet. 27 28 29 21 211 212 213 Figur 23 Andel inköpta ekologiska livsmedel (kr) i kommunal verksamhet. Källa: Jönköpings kommun. Page 1 Avfall total mängd 7 Deponering Materialåtervinning Energiutvinning 6 5 Mål 215 kg/invånare 4 3 2 1 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Figur 24 Total avfallsmängd (kg/invånare) och omhändertagandesätt. Källa: Jönköpings kommun. Avfall - materialåtervinning 3 25 kg/invåmare 2 15 1 5 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Figur 25 Materialåtervinning (kg/invånare). Källa: Jönköpings kommun. 18
Checklista för minskad konsumtion 1. Har jag verkligen tid med det här? Att konsumera är tidskrävande och kan vara ett riktigt slitgöra. Ofta finns det något roligare du skulle kunna göra. 2. Behöver jag verkligen detta? Ofta tänker vi att vi absolut behöver saker som vi egentligen klarar oss utan. Räkna sakta till tio när du får första shoppingimpulsen. Tänk sen efter en gång till om du verkligen behöver saken. 3. Går det att laga, låna eller hyra? Kanske går saken att låna eller hyra. Böcker, musik och spel går utmärkt att låna eller byta i stället för att köpa. Försök engagera dig i kooperativ, lokala bytesmarknader och liknande. 4. Går det att hitta/köpa begagnat? Försök hitta det du vill ha på begagnatmarknaden i butik eller nätet. På webbplatser som till exempel Tradera, Blocket och Bokbörsen finns utmärkta sökfunktioner. 5. Finns det ett ekologiskt alternativ? Om du måste handla köp rättvisemärkta, ekologiska och/eller energisnåla varor. Köper man bra kvalitet och tar hand om det man skaffat så håller det i många år. Källa: Miljöförbundet Jordens Vänner 19
JÖNKÖPINGS KOMMUN, NOVEMBER 214 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 36-1 5 (vxl) Postadress 551 89 Jönköping www.jonkoping.se 2