IP SIGILL BAS inkl. FRUKT & GRÖNT specialutgåva för trädgårdsprodukter Giltig från 2009-01-01 Arbetsmiljörisker Innehållsförteckning Lagkrav... 2 Checklistor i producentpärm för IP SIGILL bas-regler... 2 Arbetsmiljörisker... 2 Orsak till arbetsolyckor... 3 Arbete med maskiner... 4 Arbete med djur... 5 Fallolyckor... 7 Övriga olyckor... 7 Brand... 8 Projektet Säkert Bondförnuft... 8 Informationen är hämtad från:... 9 Sigill Kvalitetssystem AB 105 33 Stockholm
Lagkrav (se Miljöhusesyn 2009) Arbetsgivaren är enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete skyldig att utreda orsakerna till olyckor, sjukdomar och allvarliga tillbud i arbetet. Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01, ändrad AFS 2003:4) gäller för alla arbetsgivare, det vill säga alla som hyr in arbetskraft. Med arbetsgivare menas i föreskrifterna arbetsgivare i juridisk mening: en fysisk eller juridisk person som har en eller flera arbetstagare anställda. I ett AB med en person (ägaren), räknas han/hon också som anställd och arbetsmiljölagen gäller därför fullt ut. Den som anlitar inhyrd personal (inklusive praktikanter) är skyldig att i fråga om det arbete som inhyrningen gäller följa föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Det kan exempelvis gälla att undersöka arbetsförhållandena, bedöma risker, vidta åtgärder och ge instruktioner. Det finns en gråzon vad som gäller för familjemedlemmar, släktingar, entreprenörer etc. Samma oklarhet finns på byggen också. Kan man bevisa att man fått betalt i pengar eller varor eller andra tjänster så kan en eventuell olycka leda till en juridisk prövning. Grundläggande är att när någon gör ett jobb på ens gård ska man alltid tänka ansvar. Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas arbetsgivarens regelbundna arbete med att undersöka, planera, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och att en tillfredsställande arbetsmiljö uppstår. I praktiken innebär det att man minst en gång per år tillsammans med personalen ska gå igenom den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Vid genomgången identifieras enskilda riskmoment, farliga kemiska ämnen och förebyggande åtgärder. En del risker som kommer fram måste åtgärdas så snart som möjligt, andra kan man arbeta med i framtiden. Det är viktigt att notera de förbättringar som ska göras i en åtgärdsplan som man sedan regelbundet följer upp (se exempel nedan). En del dokument ska vara skriftliga och för företag med tio eller fler anställda ställs ytterligare krav på dokumentationen. Checklistor i producentpärm för IP SIGILL bas-regler Till din hjälp med det systematiska arbetsmiljöarbetet finns checklistor. Dessa är ett grundförslag och vad som behöver gås igenom beror givetvis på företagets verksamhet. Med i pärmen finns checklista och åtgärdsplan för riskbedömning av arbetsmiljörisker, checklista och åtgärdsplan för årlig riskbedömning av lastare, traktor och andra lantbruksfordon samt checklista för barn på gården som är en frivillig checklista och ej kontrolleras vid revision. Lantbruket är speciellt genom att vara en av våra farligaste arbetsmiljöer samtidigt som det är uppväxtmiljö för barn och ungdomar. Dessa barn är därför mer utsatta än andra barn för risker och råkar också oftare än andra barn ut för olycksfall och tillbud. Arbetsmiljörisker (Arbetsmiljöverkets 2009) Sigill Kvalitetssystem AB 105 33 Stockholm 2
Lantbruksmiljön innehåller många arbetsmiljörisker och enligt en undersökning vid arbetsmiljöverket är risken att drabbas av ett dödsfall i arbetet störst inom jord- och skogsbrukssektorn. Figur 1. Antal dödsolyckor i arbetet 2007 per 100 000 sysselsatta. Källa: Arbetsmiljöverket 2009 Orsak till arbetsolyckor Det är framförallt tre områden som är särskilt riskfyllda inom jordbruket: arbete med maskiner, arbete med djur och fallolyckor. Maskinolyckor orsakas oftast av motorsågar och traktorer. Exempel på farliga situationer när man arbetar med djur är vid drivning av djur (djurtransporter, drivningsgångar) och vid behandling av djur (fixeringsmöjligheter). Halt underlag och stegar är oftast orsaken till fallolyckor. Figur 2. Anmälda arbetsolyckor fördelat på orsak under perioden 2005 2007. Källa: Arbetsmiljöverket 2009. Sigill Kvalitetssystem AB 105 33 Stockholm 3
Arbete med maskiner I fler än varannan dödsolycka är traktorer inblandade och i var tredje olycksfall som rapporteras finns ett direkt samband med maskiner eller reparation av maskiner. Eftersom olika typer av arbetsredskap och traktorer har utvecklats har också nya risker för arbetssjukdomar och olycksfall tillkommit. Muskel och ledbesvär har i många fall samband med långvarigt och intensivt traktorarbete, framför allt i kombination med vridna sittställningar. Vid till- och frånkoppling av redskap sker det många olyckor. Redskap måste kunna ställas upp på ett säkert sätt för att inte välta eller falla ned på någon. Tillkopplingen blir också ett svårt och farligt moment om inte redskapet kunnat ställas av på ett kontrollerat sätt. Se till att stödben är hela och att kopplingen görs på så plan mark som möjligt. Olyckor kring traktorn sker ofta vid traktorstegen, där det är lätt att halka eller ramla om inte stegen är hel och fri från jord mm. Andra orsaker till fall är att det ligget diverse föremål på hyttgolvet. Underhållsarbeten på maskiner brukar vara farliga på tre sätt: 1) man måste krypa inunder någon upplyft detalj, 2) man måste klättra upp och stå osäkert och 3) man lockas till att ha maskinen igång medan man undersöker/åtgärdar. Nästan varje år sker tragiska olyckor med barn som ramlar ur traktorn. Det är viktigt att barnen är fastspända i ett bälte samt att de inte når några reglage. Förebyggande åtgärder Planera jobbet med rätt kapacitet minskar störningar och stressen. Förebyggande service minskar krångel när du kommer ut i fält. Rätt inställda och justerade maskiner är effektivare och minskar risken för stopp. Stäng alltid av maskinen innan du justerar eller ska rensa bort ett stopp. Skydden är till för att skydda. Efter justeringar och reparationer sätt tillbaka skydden. Spärra alltid upplyfta redskap. Ha för vana att alltid använda säkerhetsspärrarna när redskapen är i uppfällt läge. Detta gäller alla redskap harvar, sprutor, rundbanspressar mm. En tilljämnad grusad gårdsplan eller maskinhall har många fördelar, avställda maskiner står säkrare och både är lättare att koppla på och av om dom står horisontalt. Lita aldrig på en hydraulslang. Kontrollera slangarna så dom är hela skadade eller fnasiga slangar skall man byta genast. Se till att inga vassa detaljer skaver på slangarna och att dom inte ligger i kläm. På potatisupptagare mm skall alltid nödstopp finnas. Vet den som jobbar med maskin hur den fungerar och var nödstoppen sitter? Sigill Kvalitetssystem AB 105 33 Stockholm 4
Finns det medhjälpare på upptagaren måste de kunna meddela sig till den som sitter på traktorn. Nu finns moderna hörselskydd med kommunikationsradio som fungerar utmärkt. Kolla traktordraget regelbundet. Bultar vibrerar loss och hitchkrokar och öglor slits. En ny hitchkrok skall ha tvärsnittsmåttet 47 mm. När kroken slitits ned till 44 mm skall den bytas. Glappet mellan hitchkroken och det sk överfallet får vara max 10 mm. En korrekt dragögla skall ha ett 50 mm hål. Det finns också måttkrav på öglans godstjocklek i ISO 20019. Skall du ut på vägen. Se till så backspeglar, blinkers och belysning fungerar och att LGF-skylten är väl synlig. Kolla handbromsen på traktorn regelbundet. Använd säkerhetsbälte.traktorer som körs mycket på väg och 40- traktorer bör definitivt vara utrustade med bälte. Tänk också på passagerarstolen. Handhållna maskiner ska underhållas regelbundet (kablar, kapskivor, dödmansgrepp etc) Lyftanordningar, tryckkärl m fl ska besiktigas med jämna intervall. CE-märkningen är en försäkran om att konstruktionen uppfyller de föreskrifter som är tillämpliga Det är tillverkaren som står för försäkran och är därmed ansvarig. Arbete med djur Att hantera djur är alltid förenat med risker. Man kan inte vara säker på hur ett djur ska reagera, de är individer och även ett djur som i vanliga fall är lätthanterligt kan bli skrämt eller av annan anledning reagera annorlunda än normalt. Arbetsolyckor vid djurskötsel utgör ca en fjärdedel av de totala antalet olyckor inom lantbruket. De vanligaste olyckorna är sparkar, trampskador och fallolyckor. Stångningsolyckor är inte så vanliga men konsekvenserna blir desto värre. De flesta olyckor med djur sker vid lastning, uppbindning eller förflyttning. Mjölkning och behandling av olika slag är också tillfällen där olyckor inträffar. De vanligaste skadorna är skelettskador, kross- och klämskador samt tandskador. Huvud och ansikte är de vanligaste skadade delarna, följt av ben och handskador. Arbete med djur innebär också vanligtvis att man utsätter sig för buller, damm och ensidiga arbetsställningar vilket på sikt kan ge bestående besvär. Sigill Kvalitetssystem AB 105 33 Stockholm 5
Figur 3. Anmälda djurolyckor fördelat på djur. Källa Arbetsmiljöverket 2009 Med rätt teknik och genom att använda de kunskaper som finns om djurs beteende och instinkter kan arbetet bli säkrare. Ha alltid en reträttväg och skydd mot anfall. Befinner sig djuren i en lösdrift, i en ligghall eller går på bete måste man försäkra sig om att det finns en reträttväg eller något att ta skydd bakom, om kon eller något annat djur i flocken plötsligt skulle gå till anfall. Ute i en betesfålla är det klokt att ta med sig traktorn som då blir ett bra skydd. Planera utlastning till slakt innan det är dags. Drivningsgångarna ska vara rätt dimensionerade så inte djuren kan vända. Det måste också finnas lösa grindar för att vid behov krympa drivningsgången eller spärra av så djuren går åt rätt håll. Det är också viktigt att gångarna är rena från bråte och väggarna är tillräckligt höga och framförallt täta. Sanda gångarna - hala gångar kan göra djuren skräckslagna. Ett djur rör sig alltid mot ljuset så öppna vid utlastningen eller tänd en lampa där så går det ofta smidigare. Lär dig hantera djuren på ett rätt och säkert sätt. Det tar tid att lära sig hantera djur och alla har inte djuröga så ta till vara på den kunskap som finns bland äldre kollegor. Vänj djuren tidigt vid kontakt med människor. Lösdrift innebär stora risker. Se till att du snabbt kan komma undan om ett djur plötsligt ilsknar till. Se upp med utfodringsvagnarna. Automatiska utfodringsvagnar, datafodervagnar eller dyl. skall vara utrustade med nödstopp. En säkerhetslina skall finnas över rälsen mellan hjulbygel och vagnsbygel. Detta är krav vid alla nyinstallationer. Rätt utrustning kan vara livsviktigt. Det är viktigt att ha bra verktyg lättillgängliga i stallet. Bultsax, en vass kniv och brandsläckningsutrustning skall alltid finnas. Det skall vara en självklarhet att alltid använda stövlar (skor) med stålhätta vid djurskötsel. En ledig arbetsoverall, handskar (i förekommande fall) dammskydd och hörselsydd vid kvarnar och krossar skall alltid användas. Sigill Kvalitetssystem AB 105 33 Stockholm 6
Kommunikationen är viktig. Du måste kunna meddela dig med andra om något händer. Ha alltid mobiltelefonen på dig, och inte i traktorn eller i mjölkrummet. Nu finns det modeller som tål både fukt och oaktsamhet på ett bra sätt. Fallolyckor Halt underlag och stegar är den vanligaste orsaken till fallolyckor. Det är inte förbjudet med lösa stegar men självklart är en trappa både säkrare och bekvämare i längden. En stabil ledstång är inte så dumt heller. Som djurägare lägger man ned många timmar i stallet, då är varje förbättring av arbetsmiljön en klar vinst för hälsan. På skullen eller loftet skall det finnas fallskydd vid fodernedtag och räcken vid avsatser och där nedstörtning kan ske. En bra belysning förhindrar också många olyckor. Övriga olyckor (Länsförsäkringar 2008 och LRF 2009) Silo Skall du in i silon, bli inte kvar där! Gaser är förrädiska. Vädra ordentligt, öppna luckorna, både över men viktigast av allt under dig. Den farliga gasen är nämligen tung och ligger ovanpå grönmassan. Elbrytaren skall var låst när du är uppe i tornet, ta med dig nyckeln upp. Allt för många exempel finns på att det osannolika sker, att uttagaren plötsligt startar när någon befinner sig i tornet. Det blir en mardröm som kan bli svår att komma över. Är du osäker på hur du ska gå tillväga vid arbeten i silo eller andra slutna utrymmen kontakta arbetsmiljöverket eller räddningstjänsten. Syror, baser & kemikalier När du jobbar med syror, kemikalier och bekämpningsmedel är det viktigt att du har skyddsutrustning såsom handskar och ögonskydd. Läs alltid och följ varningsetiketten. Skulle du känna dig yr eller må illa måste du genast avbryta arbetet och få frisk luft. Syrahantering innebär alltid en risk. Se till så att det finns vatten i närheten. Får du syra på dig eller på kläderna, ta av dig plaggen genast och tvätta dig med rikligt med vatten. Fortsätter du att jobba med myrsyra på kläderna så kan du få många sömnlösa nätter. Syran är bedräglig och letar sig in mot huden, där den om den får vara kvar, skapar djupa brännskador- det känns ordentligt. Slutligen en förlorad syn är förlorad! Förvara alltid syror, baser, kemikalier och bekämpningsmedel i originalförpackningen samt i ett låsbart utrymme. El Dåliga elinstallationer är den vanligaste orsaken till brand. Tänk också på att felaktiga elinstallationer kan vara direkt livsfarliga för människor och djur. Utför därför aldrig elarbeten själv som kräver behörig elinstallatör. Högtryckstvätta heller aldrig elektronisk utrustning. Sigill Kvalitetssystem AB 105 33 Stockholm 7
Vid olycka se till att bryta strömmen, få bort det strömförande föremålet från den skadade, vid behov ge konstgjord andning annars lägg personen i framstupa sidoläge och kontakta läkare. Damm och mögel Vid arbete med utfodring, tröskning, harvning med mera omges man av mycket damm. I stora mängder är damm hälsoskadligt och man bör därför alltid sträva efter att dammningen är så liten som möjligt samt använda andningsskydd när det behövs. Brand (Brandskyddsföreningen 2009) Brandskador inom lantbruket utgör ca 10 % av samhällets totala brandskador såväl till kostnad som till antal. Årligen registrerar försäkringsbolagen ca 3000 brandskador till en kostnad av ca 200 miljoner kronor. I Lagen om skydd mot olyckor (LSO) står det att den som äger en byggnad och den som bedriver verksamhet där har det yttersta ansvaret för sitt brandskydd. Det innebär en skyldighet att i skälig omfattning hålla utrustning för livräddning vid brand och att i örigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Skäligt brandskydd innebär att man bör bedriva ett systematiskt brandskyddarbete. Projektet Säkert Bondförnuft (LRF 2009) För att motverka de många arbetsolyckor som sker inom lantbruket avsatte regering, våren 2008, 10 miljoner kronor till projektet Säkert Bondförnuft. Säkert Bondförnuft drivs av LRF tillsammans med SLU och JTI. I projektet pågår nu arbetet med att ta fram ett koncept för att säkerhetstänkandet ska hamna på agendan i det dagliga arbetet på gården. Satsningen inleds med utbildning av handledare som ska driva det gårdsnära arbetet. Med start hösten 2009 kommer följande aktiviteter erbjudas: Kursen Tre steg till Säkert Bondförnuft. Tre träffar som leder till en säkrare arbetsmiljö för alla på gården. Syftet är att klara lagens krav och det systematiska arbetsmiljöarbetet. En klok investering för framtidens företagare. Individuella gårdsbesök som hjälp för att komma i gång med arbetsmiljöarbetet på gården. Gårdsvandringar tillsammans med Länsförsäkringar för en ökad person- och brandsäkerhet. Kampanjen Säkert Bondförnuft beräknas pågå till och med år 2013. För mer information: Projektledare: Anders Danielson, JTI /LRF, anders.danielson@lrf.se, 070-622 20 87 Sigill Kvalitetssystem AB 105 33 Stockholm 8
Utbildningsansvarig: Catharina Alwall, SLU, catharina.alwall@ltj.slu.se, 070-54 15 405 Informationen är hämtad från: Arbetsmiljöverket 2009, www.av.se Brandskyddsföreningen 2009, www.svbf.se LRF 2009, www.lrf.se och Miljöhusesyn Länsförsäkringar 2008, Broschyr: Din gårds säkerhet Sigill Kvalitetssystem AB 105 33 Stockholm 9