SMART SUMMIT 2014. URBACT III - EUs program för hållbar stadsutveckling Bakgrund nuläge möjligheter 2014-2020



Relevanta dokument
Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Människan i staden - hur fungerar vi?

Europeiska socialfonden

Regionalfonden Västsverige & Urbact

Socialfondsprogrammet

LET S ACT FOR BETTER CITIES. Driving change for better cities

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

EU-finansiering hur går det till och vad finns?

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

146 miljoner till projekt i Östra Mellansverige!

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm

229 miljoner kronor till projekt i Östra Mellansverige!

internationell strategi 1

CASE SOFIELUND. BID ett verktyg i stadsutveckling. Från problemområde till innovationsområde. Uppskalningen. FASTIGHETSÄGARE SOFIELUND - i samverkan

Extremism och lägesbilder

Europeiska och regionala prioriteringar

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige

VERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

Utveckling Nordost

Sammanhållningspolitiken idag och i morgon

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge Sara Persson, Region Skåne

Klimatsynk. Nationellt samarbete för energi och klimat

Kennet Johansson. ESI-fonderna Europeiska struktur- och investeringsfonderna

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

1 av :54

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

20 Bilagor kort om programmen

version Vision 2030 och strategi

Och hur ska det gå till då?

Plattform för Strategi 2020

VG 2020 och EU:s strukturfondsprogram

Regionalfondsprogram i Sverige

Europeiska socialfonden

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Klimatsynk. Nationellt samarbete för energi och klimat

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Handlingsplan för EU-och internationellt arbete i Kristinehamns kommun

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Levande lokala centrum

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

EU-program

Regionalfonden Västsverige Möte med strukturfondspartnerskapet 6 december 2017

Medborgarbudget. Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner att genomföra en medborgarbudget under 2016/2017 som ett pilotprojekt.

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

Förslag regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige samt förslag nationellt Socialfondprogram

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Programperioden

2 Internationell policy

Sammanhållningspolitiken

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

K O RT V E R S I O N

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva

Europeiska socialfonden

Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar?

16 oktober Den politiska styrgruppen för Urban II sammanträder. 16 oktober Informationsmöte för nya projektägare

Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar

Verksamhetsplan

Social hållbarhet i ledning och styrning

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet?

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden. Svenska ESF-rådet

Tillväxtverket och sociala företag Tylösand 22 maj 2018 Helena Nyberg Brehnfors och Eva Carlsson

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019

PRIMES [4] Strategisk implementering av grön offentlig upphandling. Energikontor Sydost

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

LINDÄNGEN CENTRUM. Åse Andreasson Stadsbyggnadskontoret Malmö stad

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

STRUKTURFONDER VAD ÄR DET?

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

FINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT. Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

En ny strukturfondsperiod. Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2018

FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Malmös väg mot en hållbar framtid

Lokalt jämlikhetsarbete i praktiken

VERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

Regionalfonden Västsverige Möte med strukturfondspartnerskapet 3 juni 2016

Transkript:

SMART SUMMIT 2014 URBACT III - EUs program för hållbar stadsutveckling Bakgrund nuläge möjligheter 2014-2020 Bertil Nilsson, EU-projekt Skåne URBACT nationell kontakt på uppdrag av Miljöförvaltningen Malmö Stad

Över 15 år av stadsutvecklingsarbete Från URBAN Malmö och URBACT I till Ekostaden Augustenborg och regionalfondsprojektet SydÖstra Malmö(SÖM) Fosie i samverkan med URBACT II till Lindängen mot framtiden och Områdesprogram.

URBAN MALMÖ URBAN MALMÖ genomfördes i ett område från Möllevången i Södra Innerstaden till Nydala i Fosie med ca 22000 invånare En kedja av utvecklingsmöjligheter möjliggjordes genom ett åtgärdsprogram bestående av fyra intresseområden Mer än 60 projekt genomfördes. Från 7000 kr till 7 miljoner kr - möjlighet att låna ut upp till 500000 kr. KS-beslut. Det medförde att även idéella föreningar med lägre likviditet kunde ta del av programmet.

Urban Malmö Åtgärd 1 Utvecklingscentrum Facklan En gammal industribyggnad renoverades 67 nya företag startade med hjälp av Facklans nyföretagarcentrum

Garaget den sista delen av Facklan utvecklades till en kreativ mötesplats med gemensamt bibliotek. Garaget en gemensam resurs. Fem förvaltningar i samverkan skapade Garaget. Arbetsplatsträff på Garaget Drygt 6000 besökare/månad efter 2 år

URBAN - Åtgärd 3 70 000 kvm byggdes om parker, lekplatser, skolgårdar Nydalaparken, Musikens trädgård Augustenborg Cirkuslekplatsen Nydala Starten av Ekostaden Augustenborg Ekostaden Augustenborg är en omfattande satsning för att göra Augustenborg till ett mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart bostadsområde. B e r

URBAN Malmö Åtgärd 4 Sociala fonden Skateboardanläggningen Bryggeriet

Presskonferens på Baris hörna, Augustenborg Ekostaden Augustenborg Steg 1 URBAN-projekt Steg 2 Statliga LIP - medel Steg 3 Stöd från LIFE Steg 4 Samverkan med Storstadssatsningen Steg 5 Regionalfondsprojekt SÖM Fosie Följeforskning URBACT Steg 6 Stadsutveckling Fosiestråket Steg 7 Områdesprogram Steg 8 Lindängen mot framtiden Anna Lind Dåvarande miljöminister Ilmar Reepalu Kommunstyrelsens ordförande Christer Brandt Ordförande Fosie Stadsdelsnämnd

URBAN MALMÖ 97 99 (01) Angreppssättet Partnerskapets betydelse. Vikten av att tidigt involvera olika aktörer i processen. där t.ex. fastighetsägarna är en viktig grupp Hur man arbetar från projekt till process. En helhetssyn är nödvändig Det är viktigt att projektet är en integrerad del av utvecklingen i området Det är viktigt att det tydliggörs hur samarbete/samverkan sker med t.ex. stadsdelsförvaltningen och andra delar av Malmö stad såväl som andra aktörer. Det är också viktigt att använda tidigare erfarenheter/utvärderingar i arbetet. Nödvändigt med stark samverkan med forskare. Demokrati och delaktighet Ex. Mötesplatserna, boendes delaktighet vid ombyggnaden av Facklan

URBAN I-program fanns i Sverige bara i Malmö av 118 URBAN I program i Europa URBAN II - program fanns i Sverige bara i Göteborg av ca 70 URBAN II-program i Europa Hur skulle erfarenheterna tas tillvara? URBACT programmet lanserades 2003 Utgående från olika teman fanns möjligheten att genomföra ett URBACT program. Vid första utlysningen inbjöds bara städer som genomfört ett URBAN-program. Det gällde 200 städer i Europa men bara Malmö och Göteborg i Sverige.

Nätverksmöte i Gijón, Spanien Ungdomar från utanförskap till innanförskap Det första URBACT-nätverket med svenskt deltagande 2003 2006. Malmö Lead Partner och Göteborg partner. 12 städer i 10 länder deltog

Ungdomar från utanförskap till innanförskap Ett projekt inom URBACT - programmet RESULTAT Forskarrapport Riktlinjer för handling 12 olika språk Case-study rapport Fem framgångskriterier Subjektivering (Empowerment) Stärka sociala relationer Strukturella förändringar av skolan Samverkan med lokalsamhället Förnyelse av kunskapssynen En tematisk URBACT expert var kopplad till projektet. Mikael Stigendal, professor, Malmö Högskola

SÖM:Fosie 2008 2010 SydÖstra Malmö Fosie 13,7 miljoner beviljades från den Europeiska regionala utvecklingsfonden. SÖM:Fosie bygger på tidigare erfarenheter, stärker och utvecklar dem vidare Avsikten med projektet SÖM: Fosie var att genom ett tvärsektoriellt arbete främja ökad förvärvsfrekvens och minskat försörjningsstöd Skapa en attraktiv och trygg stadsdel Öka tillväxt, demokrati och delaktighet Skapa en hållbar utveckling av stadsdelen ur socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.

Samordningskontor samlokaliserat med AIC (Arbets-och Integrationscentrum) Kontor / Basen för hela projektet etablerat Projektledare, assistent, områdesutvecklare Två personer arbetar med områdesarbete/företagsnätverk Starkare samarbete med arbetsgivare och näringsidkare. Två personer samarbetar med arbetsgivare för att nå de som står långt från arbetsmarknaden. Detta skedde i samarbete med Fosie AIC och andra aktörer. Följeforskning professor Mikael Stigendal/Malmö Högskola ledamot i Malmös kommission för ett socialt hållbart Malmö tillika tematisk expert URBACT Samverkan med Serviceförvaltningen/Stadsfastigheter, Stadsbyggnadskontoret, MKB, Stenafastigheter, Gatukontoret, Miljöförvaltningen m.fl.

SÖM:Fosie 2008-2010 SydÖstra Malmö Stärka befintliga mötesplatser och utveckla nya Mer information i boken En fråga om tillit Öka attraktiviteten i området. En spontanidrottsplats invigs 2011.

Fosiestråket SÖM Fosie en av aktörerna då Dialog pm Fosiestråket genomfördes i stark samverkan mellan Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Fosie Stadsdel och många andra aktörer Dialog pm Fosiestråket en del i arbetet med Översiktsplanen för Malmö

URBACT Conet Lead Partner Berlin 11 städer från 11 länder deltog

Kommunikation och information Kommunikationspolicyn. Intern/externt. Bra tydlig information/dialog på olika sätt från början och sedan löpande under projektets gång. Det är också viktigt med olika konferenser för att utbyta erfarenheter lokalt såväl som nationellt och på europanivå. En fråga om tillit Dialog-pm Fosiestråket

LINDÄNGEN MOT FRAMTIDEN stärkande kitt till genomförandet av Områdesprogram Lindängen Lindängen mot framtiden Malmö Stad/Fosie Stadsdel har av Tillväxtverket beviljats 14,2 miljoner från Europeiska regionala utvecklingsfonden för ansökan Projektet genomförs 1/1 2012-31/12-2014 I motiveringen för beslutet bedöms projektet: - Främja mångfald, sammanhållning och integration i samhället - Stärka delaktighet i arbetsliv och samhälle för män och kvinnor i utsatta områden i storstaden - Bidra till hållbara tillväxtförutsättningar för storstaden och storstadsregionen Avsikten med projektet Lindängen mot framtiden är att genom ett tvärsektoriellt arbete medverka till att skapa ett hållbart socialt, ekologiskt och ekonomiskt samhälle med långsiktigt perspektiv. Genomförandet av projektet sker i direkt samverkan med genomförandet av områdesprogrammet för Lindängen. Därigenom stärks genomförandekraften och möjligheten till bestående resultat. Se malmo.se stadsområde Söder för mer information.

Hur har städer, kommuner och regioner i Sverige hittills använt URBACT? 13 kommuner, städer och regioner har deltagit eller deltar i 25 olika nätverk inom URBACT-programmet Botkyrka Utveckla metoder för social hållbarhet genom nära samarbete mellan myndigheter, medborgare och privata aktörer Gävle Metoder/implementering av lokala arbetsplaner. Stärka och positionera mellanstora europeiska städer när det gäller ekonomisk tillväxt. Göteborg Hållbar mat och upplevelse. Främja den positiva potentialen hos städernas unga generation. Befrämja hållbar integrerad förnyelse av kritiska och missgynnade stadsområden. Främja införandet av en integrerad hållbar stadsutveckling enligt Leipzig-stadgan.

Hur har städer, kommuner och regioner i Sverige hittills använt URBACT? Herrljunga Sociala företag som drivkraft i hållbar stadsutveckling Karlskrona Förverkliga potentialen i övergivna militära installationer som en viktig del av förnyande hållbar stadsutveckling. Lidingö Hälsans betydelse och att en frisk befolkning också är en förutsättning för ekonomisk produktivitet och rikedom. Linköping Förbättra samverkan städer/universitet Malmö Ungdomar/utanförskap Integrerade strategier/stärka social sammanhållning Finansieringsmodeller

Hur har städer, kommuner och regioner i Sverige hittills använt URBACT? Region Örebro Medelstora städer som motorer för integrerad hållbar stadsutveckling/utveckla planeringsverktyg Solna Universitetets roll när det gäller urbana poler. Stockholm Metoder för att involvera föräldrar/hindra avbruten skolgång Utveckling av integrerade, hållbara strategier och dynamiskt ledarskap för att främja användningen av elfordon i städerna Södertälje Hälsosam/miljövänlig mat i offentliga miljöer, ge höghusen nytt liv/främja effektiv förnyelse av stadsdelarna, Umeå Jämställdhet mellan könen - ett huvudtema i EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning.

URBACT III Focus och omfattning Tematiska prioriteringar Förbättrad kapacitet att utveckla integrerade strategier för hållbar stadsutveckling Städers behov av integrerade strategier och handlingsplaner Stöd för implementering av strategier och handlingsplaner Dela kunskap om hållbar stadsutveckling mellan praktiker, beslutsfattare i städer, nationella, regionala och EU. Tematiska mål Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Att skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet Att främja social integration och bekämpa fattigdom.

Vilka möjligheter finns det för städer, kommuner och regioner inom det nya URBACT III-programmet? Vilka redskap finns? Stöd för att utveckla lokala arbetsplaner Lokala stödgrupper Tematiska experter separat budget Verktygslåda för lokala stödgrupper URBACT tribune URBACT sommaruniversitet Nyhetsbrev URBACTs hemsida urbact.eu URBACT nationell kontaktpunkt Sverige malmo.se/urbact Nationell Informationsdag 18/11 gällande URBACT III i Stockholm Se också artikel i tidskriften Offentliga affärer Nr 4 2014

Urbact II:s verktygslåda för lokala stödgrupper Urbact II:s verktygslåda för lokala stödgrupper finns att ladda ned på malmo.se/urbact men finns också upptryckt. Verktygslådan består av En introduktion till URBACT-programmet En beskrivning av lokala stödgrupper och arbetssätt Användbara verktyg och referenser

URBACT NDP - Nationella kontaktpunkter finns i de olika europeiska länderna urbact.se länkas till malmo.se/urbact Malmö Stad ansvarar sedan 2009 för den svenska nationella URBACT kontaktpunkten i samverkan med Sveriges kommuner och landsting och Tillväxtverket/Malmö m.fl I nuläget är Miljöförvaltningen Malmö Stad ansvarig för URBACT NDP Sverige Hållbar stadsutveckling i Malmö Malmö stad arbetar på olika sätt för en hållbar stadsmiljö. Det handlar både om att planera stadens nybyggnation, och att ta tillvara på den befintliga bebyggelsen och samtidigt sträva efter att minska miljöbelastningen. Miljöförvaltningen har en aktiv roll i denna utveckling. Se mer information om Ekostaden Augustenborg och andra utvecklingsprojekt under malmo.se skriv: hållbar stadsutveckling i sökfunktionen.

För mer information om URBACT Kontakta URBACT NDP Sverige malmo.se/urbact På uppdrag av Malmö Stad/Miljöförvaltningen Bertil Nilsson EU-projekt Skåne Bertil Nilsson Kolonivägen 8 274 51 Skivarp 070-653 20 39