Studentekonomi på Högskolan Kristianstad

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad - En rapport från Kristianstad Studentkår Amanda Lindborg Sofie Forss 1

Innehållsförteckning Introduktion... 3 Underlag... 3 Resultat och Analys... 4 Huvudsaklig inkomst... 4 Resekostnader... 5 Kurslitteratur... 6 Sommaren... 7 Utgifter studenter inte har råd med... 8 CSN-Barntillägg... 8 Slutsatser... 10 Kristianstad Studentkårs förslag på återgärder för en hållbar studentekonomi... 11 2

Introduktion Kristianstad Studentkår har som uppgift att företräda studenterna vid Högskolan Kristianstad och har i vårt uppdrag att arbeta för en hög utbildningskvalitet och bra förrutsättningar för studier. Som en del i detta arbete arbetar vi löpande med att förbättra förutsättningarna efter studenternas behov. Som ett led i detta granskar vi studenternas behov och ramar för att kunna motsvara den hetrogentitet som finns bland studenter. I denna rapport redovisar Studentkåren sin granskning av studenters ekonomiska situation vid Högskolan Kristianstad. Ekonomi är en av de mest grundläggande förutsättningarna för studier och vi har granskat vilken huvudskalig inkomstkälla studenter har, samt vissa utvalda faktorer som ansetts viktiga för en hållbar studentekonomi. Underlag Som grund för analysen har studentkåren 2014-02-19 genomfört ett åsiktstorg kring studentekonomi. Studenter har haft möjlighet att svara på en enkät kring studentekonomi dels på campus men också digitalt. Information om den digitala enkäten har spridits i studentkårens informationskanaler. Som jämförelsematerial på de uppgifter enkätundersökningen har resulterat i, har studentkåren använt den av SFS utgivna Studentbudgeten. SFS studentbudget baseras sig på Konsumentprisindex, samt Konsumentverkets rapport Koll på pengarna, 2014 1. 1 Sveriges Förenade Studentkårer, 2014, http://sfs.se/sites/default/files/sfs_studentbudget_2014.pdf 3

Resultat och Analys Totalt inkom 92 individuella enkätsvar. Dessa har påvisat en trend av att studenter upplever sin ekonomiska situation som ansträngd och att det får negativa konsekvenser för studenters hälsa. Huvudsaklig inkomst Av dessa hade 27 studiebidraget som huvudsaklig inkomst. 52st hade fullt studiemedel (bidrag + lån) och 5st angav arbete som huvudsaklig inkomst. 8st svarade annat som sin huvudsakliga inkomst. Under detta specificerades 4 som föräldrapenning, 2 som att föräldrarna finansierade deras uppehälle, samt 2 som ej angav något. Figur 1, huvudsaklig inkomst Arbete: 5% Annat: 9% CSN Bidrag: 29% CSN Fullt: 57% Detta påvisar att majoriteten har fullt studiemedel som huvudskalig inkomst, men också att 43 % har en annan huvudsaklig inkomst än fullt studiemedel. Med detta resultat går det att se att den generella antagningen att studenters ekonomiska tillgångar är baserat på fullt studiemedel ej går att se om en generell sanning. Anledningar till att studenter väljer att inte ta fullt CSN kan grunda sig i en ovilja att skuldsätta sig då ens utbildning leder till arbete med låg löneutveckling där stora CSN skulder skulle få stora konsekvenser på den ekonomiska situationen efter examen. Ett exempel på detta är till exempel för en student inom lärarutbildningen äldre barn och ungdomar (4,5år). I Kristianstad kommun har de en referenslön 4

på 25 500kr 2. Referenslön är den uppskattade lönen 1 år efter anställning. Medellönen för en lärare med den utbildningen i Skåne efter 9år som yrkesverksam är 27 000kr 3. En stor skuldsättning kan därför vara något många studenter önskar undvika då detta får stora effekter på disponibel inkomst efter examen. Liknande exempel går att ge på fler utbildningar vid HKR, som tex, Sjuksköterske- och tandhygienistutbildningen mf. Resekostnader Av de som svarade angav 62st att de inte hade några resekostnader till och från Högskolan. Dessa är troligen boende i Kristianstad. Resterande svar är fördelat enligt figur 2. Figur 2, Studenters resekostnader över 1500 10% 1000-1500 7% 500-800 23% 800-900kr 60% SFS studentbudget beräknar att studenter har en kollektivtrafikskostnad på 510kr/månad. Vårt resultat visar att 60% av pendlande studenter vid HKR som deltagit i undersökningen har en pendlingskostnad som överstiger det med runt 300kr. För 7% är kostnaden runt det dubbla och för 10% är kostnaden över det tredubbla. Vid en granskning av resekostnader inom Skåne och Blekinge går det att se att kostnaden för månadspendling från många orter är stor och går klart över den av konsumentverket uppskattade summan. 2 Kristianstad Kommun, barn och utbildningsförvaltningen, 2013, http://www.lararforbundet.se/web/lokhem/kristianstad.nsf/files/a79e506f6a101f2ac125 7BBE00427331/$FILE/refer20130401.docx 3 http://www.lonestatistik.se/loner.asp/yrke/gymnasielarare-1199 5

Figur 3, Kostnader för månadskort, med studentrabatt, mellan Kristianstad och större orter i Skåne och Blekinge. 4 Malmö Lund Helsingborg Karlshamn Karlskrona Hässleholm Ystad Kristianstad 840 840 840 1230 1340 560 840 Skånetrafiken införde 2008 en studentrabatt 5 efter ett långt arbete från de skånska studentkårerna. Detta till trots fortsätter pendlingskostnaden att vara en stor kostnad för de pendlande studenterna. En bidragande orsak är också att det saknas en länsöverskridande studentrabatt då många studenter pendlar till Högskolan Kristianstad från Blekinge. Kurslitteratur Självstudier är en stor del av högre utbildning och här fyller kurslitteraturen en vital funktion där studenterna från en gemensam utgångspunkt kan vidarutveckla sina kunskaper i ämnet. Kurslitteratur kan dock vara kostsam och med anledning av detta ställde vi frågan kring hur mycket studenterna lägger på kurslitteratur varje termin. Figur 4, kostnader för kurslitteratur 4000-9% 2000-4000 38% 0-500 17% 4 https://www.skanetrafiken.se/templates/informationpage.aspx?id=34372&epslanguage=sv 5 http://www.skanskan.se/article/20080912/nyheter/865597676/-/skanetrafiken-inforstudentrabatt 6 1000-2000 27% 500-1000 9% SFS har i sin studentbudget räknat utifrån konsumentprisindex 2013 att kostnaden för kurslitteratur uppgår till 811kr/månad, mostavarande 3200kr för en termin. Studentkårens undersökning har visat att 53% av studenterna som

besvarat enkäten ej kommer upp till den summan. Samtidigt är det 9% som överstiger 4000kr i kostnader för kurslitteratur på en termin. 16% av studenterna har därutöver angett att de anser att de inte har råd med kurslitteraturen. Sommaren Under sommaren sker inte ordinarie undervisning för studenter på program. För de 91% studenter som angett CSN som huvudsaklig inkomstkälla innebär detta i praktiken att de står helt utan inkomst under 3 månader. Figur 5, studenters känslor inför sommaren ej svarat 4% negativ 55% positiv 41% Figur 5 visar en sammanställning av studenters svar på hur de känner inför sommaren. En majoritet, 55%, har angett att de har negativa känslor inför sommaren och beskriver sommaruppehållet som något som skapar ångest och oros känslor hos dem. I år ges 10 sommarkurser vid HKR 6 och dessa är begränsade till ett fåtal utbildningsområden vilket gör att relevanta sommarkurser saknas för många som de som skulle vilja läsa för deras utbildning relevanta sommarkurser. Studenter får därför konkurrera med arbetslösa ungdomar, samt elever på gymnasieskolan kring sommarjobb. Detta skapar stor oro för studenterna redan innan sommaren och riskerar att ha negativa effekter på studenternas studieresultat. Vilket dessutom kan påverka studentens möjlighet att få studiemedel under höstterminen och därav ha effekt på genomströmningen. 6 www.antagning.se 7

Utgifter studenter inte har råd med 50 studenter valda dessutom att svara på enkätfrågan kring om de hade utgifter de kände att de inte hade råd med som student. Figur 6, utgifter studenter anser sig ej ha råd med 12 10 8 6 Serie1 4 2 0 fritid nöje kurslit bra mat vård träning lyx Resultatet från enkäten visar att fritidsaktiviteter och lyxkonsumtion är de största kategorierna som studenter inte har råd med. Därefter är nöje och kurslitteratur de som studenter har angett sig ej ha råd med. Bra mat, vård och träning är de tre utgifter som minst studenter nämnt vara ett problem att ha råd med. Dock kan det ses som oroande då dessa är viktiga för välbefinnandet. Det är dock positivt att dessa tre utgifter inte är de utgifter som flest studenter har nämnt sig ej ha råd med. Att en så stor andel studenter angett sig ej ha råd med fritidsaktiviteter är oroande då en aktiv fritid är viktig för att hålla uppe studiemotivationen och bibehålla en hög genomströmning på utbildningarna. CSN-Barntillägg Csn har ett tillägg på studiemedel för studenter som har barn. Tillägget består i 584kr per månad för ett barn och stegrar med antal barn enligt figur 7. 8

Figur 7, CSN barntillägg. 7 I enkätundersökningen har studenter med barn kunnat ange ifall de anser att CSN-barntillägg är tillräckligt för att täcka de extra kostnaderna som tillkommer med barnen. Figur 8, är CSN-barntillägg tillräckligt? ja 7% nej 93% Enkätundersökningen har visat att en överhängande majoritet av studenter anser att CSN-barntillägg inte är tillräckligt. Detta kan få negativa konsekvenser för den breddade rekryteringen och ha en negativ påverkan på personer med barn väljer att börja studera. Det finns också risker att personer med barn 7 http://www.csn.se/hogskola/hur-mycket-kan-du-fa/barn-1.2569 9

väljer bort studier med inriktning på kompetensutveckling och fortbildning vilket hämmar det livslånga lärandet. Slutsatser Utifrån resultatet från enkätundersökningen kan studentkåren dra följande slutsatser. En stor del studenter väljer att finansiera sina studier med studiebidraget som huvudsaklig inkomst, troligen för att undvika stor skuldsättning på utbildningar med låg löneutveckling. Ett starkt studiebidrag är därför viktigt för att säkra rekryteringen även till dessa yrken. Pendlingskostnaderna inom Skåne och Blekinge är en stor utgift för studenter som övergår den av SFS beräknade kostnaden utifrån konsumentverket. Högskolan Kristianstad är i stort en pendlar högskola och kollektivtrafiken är väsentlig för att möjliggöra studier för många studenter. En kollektivtrafik där studenter har råd att studera är inte bara viktigt för studenten, utan för hela regionen och dess kompentensförsörjning. En minoritet av studenterna har höga kostnader för kurslitteratur och en del studenter anser sig inte ha råd med kurslitteraturen. Bra tillgång till kurslitteratur är viktigt för att ge studenten bra förrutsättningar för att klara sina studier. Sommaruppehållet är något som skapar stor oro hos studenter då deras ekonomiska situation drastiskt förvärras. Detta riskerar att få negativa konsekvenser för studenternas studieresultat då oron och stressen inför sommaren hämmar inlärningsförmågan och tar fokus från studierna. En stor andel studenter anser sig ej ha råd med meningsfulla fritidsaktiviteter. Detta är viktigt för att studenten ska orka med sina studier och att utbildningen ska ha en god genomströmning. Som student behövs aktiviteter utanför studierna för att bibehålla motivationen och säkerställa en god levnadsstandard. CSNs barntillägg anses vara för lågt för att täcka extra utgifter barn medför. Detta hämmar breddad rekrytering och det livslånga lärandet vilket kan få negativa konsekvenser för regionens kompetensförsörjning. 10

Kristianstad Studentkårs förslag på återgärder för en hållbar studentekonomi Nationellt: Studiebidraget bör höjas för att säkra rekrytering till utbildningar med låg löneutveckling och för att undvika att studieskulden påverkar utbildningsval. Att CSNs barntillägg på studiemedlet höjs för att täcka de extra kostnader som barn tillför. Regionalt: Att Skånetrafikens studentrabatt höjs för att säkerställa att studenter har möjlighet att ta sig till Högskolan Kristianstad. Att Skånetrafiken och Blekingetrafiken inför en gemensam studentrabatt över länsgränsen för att minska kostnaden för studenter som pendlar från Blekinge. Högskolan Att Högskolan Kristianstad inför ett maxbelopp för kurslitteratur per termin för att säkerställa att alla studenter har råd att köpa in litteraturen och därmed tillgodogöra sig utbildningen på bästa sätt. Att Högskolan Kristianstad inför ett frivilligt treterminssystem för att de studenter som önskar ska kunna studera på sin utbildning över sommaren och på det sättet ha en stabil inkomst hela året. Näringsliv Fler studentrabatter på fritidsaktiviteter skapas för att säkerställa att studenter har råd med en meningsfull fritid. 11