MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN F R A M T I D S P A R T I E T I G Ö T E B O R G

MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN F R A M T I D S P A R T I E T I G Ö T E B O R G 69

Innehåll DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN Motion 1: Tandvård...72 Motion 2: En tandvårdsreform för ålderspensionärer med låg inkomst...72 Motion 3: Processen kring val i partidistriktet...73 Motion 4: Valkomitténs arbete...74 Motion 5: Utvärdera Valkomitténs arbete...76 Motion 6: Valkomittén...76 Motion 7: Fyra listor till Göteborgs kommunfullmäktige...77 Motion 8: Inträttande av ett Integrationsutskott...78 Motion 9: Koldioxidskatt på flygbränsle...79 Motion 10: Strategrupp för ökad sysselsättning...81 Motion 11: Skärp kontrollen av muslimska friskolor...82 Motion 12: Lika rätt till utbildning och en bra start i livet för barn med dolda funktionsnedsättningar...83 Motion 13: Programmering i grundskolan...84 Motion 14: Frukost till allla i grundskolan...86 Motion 15: Hedens framtid...87 Motion 16: En mötesplats till Göran Johansson minne...88 Motion 17: Ändrade regler för energiskattebefrielse vid förnyelsebar energiproduktion för egen förbrukning...89 Motion 18: Satsa på att utveckla sammordningsförbunden - en väg till arbete...91 Motion 19: Inför maxtaxa...92 Motion 20: Eumedborgares rättigheter...93 Motion 21: Samordning av IT på nationell nivå...95 70

Motion 22: Stärk jounalistiken och Public service...96 Motion 23: Karenstid för ex-politker och Lobby register...98 Motion 24: Begränsa massavlyssnignen...100 71

Motion 1: Tandvård Motionär: Margit Hildebrand och Inga-Lill Alsterlind Motionen behandlad och antagen på Backa sdk, Backa sdf Styrelsens föredragande: Håkan Linnarsson bisittare Alma Handzar För många pensionärer är det en stor kostnad att gå till tandläkaren. Om ett operativt ingrepp måste göras borde det ingå i sjukvårdens högkostnadsskydd. Munnen är en del av kroppen. Vi vill: Att tandoperationer jämställs med vanlig sjukvård för pensionärer Utlåtande motion 1: Tandvård Förslag till beslut: Avslag Motionärerna tar upp en angelägen fråga hur förbättra tandvården för äldre. Att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa är ett prioriterat mål för socialdemokraterna, i detta har tandvården en betydelsefull roll. Den stora utmaningen med att jämställa tandvård med övrig sjukvård är att en sådan reform skulle bli oerhört kostsam. Om man skull ge fri tandvård för alla över 65 år talar vi sannolikt om kostnader på fler hundra miljoner årligen, bara i Västra Götaland. System som besegras på inkomstprövning har stora kostnader för administration, dessutom ger de ofta marginaleffekter. Sådana system upplevs ofta som orättvisa, eftersom man alltid behöver sätta en gräns någonstans. Styrelsen förespråkar system som istället fokuserar på behovet av tandvård, inte inkomstläge. Redan idag finns det flera system som gör att man när man får stöd till tandvård, ett av dessa är högkostnadsskyddet. Detta börjar gälla när en patient under en tolvmånadersperiod fått åtgärder utförda vars sammanlagda referenspris överstiger 3 000 kronor. Sedan får patienten ersättning för 50 procent av kostnader med ett referenspris mellan 3 000 och 15 000 kronor 85 procent av kostnader med ett referenspris som överstiger 15 000 kronor. I Västra Götaland har vi också något som heter särskilt tandvårdsstöd som riktar sig till de som har ett omfattande vård eller omsorgsbehov. Efter en individuell bedömning kan man få rätt till tandvård med samma regler som övrig sjukvård, vilket innebär patientavgift som besök i sjukvård och högkostnadsskydd på 1100:- per år. För att främja en jämlik hälsa är styrelsens bedömning att det finns andra insatser som är mer prioriterade. I ett långsiktigt perspektiv är det rimligt att tandvård inkluderas i övrig sjukvård. Men vägen dit är lång och kommer sannolikt gå genom förbättrad tandhälsa genom tidiga insatser. Än idag är det ungefär 4 gånger fler barn i Bergsjön än i Örgryte som har dålig tandstatus. Med anledning av det föreslår styrelsen att motionerna 1 och 2 avslås. Motion 2: En tandvårdsreform för ålderspensionärer med låg inkomst Motionär: Anette Bernhardsson och Karin Greenberg Motionen behandlad och antagen på Tynnereds sdf 72

Styrelsens föredragande: Håkan Linnarsson bisittare Alma Handzar Det finns en grupp pensionärer som endast har rätt till så kallad garantipension d.v.s. max 7881 kr per månad efter 65 år. Beloppet är brutto d.v.s. före skatt och förutsätter bosättning i Sverige under minst 40 år. Det finns därför många som har ännu lägre pension. Många av dessa pensionärer har arbetat deltid, tagit hand om barn, föräldrar eller varit sjuka. Många är också ensamstående. Idag finns ett högkostnadsskydd för tandvårdskostnader där patienten själv får betala för kostnader upp till 3000 kr. Därefter så får patienten ersättning för 50 procent av kostnader med ett referenspris (= pris/kostnad för tandvård fastställt av TLV, tandvårds- och läkemedelsverket) mellan 3 000 och 15 000 kronor och 85 procent av kostnader med ett referenspris som överstiger 15 000 kronor. Tänder behöver mer omsorg och behandling ju äldre vi blir. Åldrande i sig, sjukdom och medicinering och olika infektioner leder till en sämre tandhälsa och ett behov av regelbunden tandbehandling. Men för dessa pensionärer är en tandbehandling ofta en oöverstiglig kostnad och vi riskerar att framöver få allt fler pensionärer som återigen har löständer eller inga tänder alls. Tänder är än en gång på väg att bli en klassmarkör. Socialdemokraterna i Västra Götaland har erfarenhet av att förbättra tandvården. Under sin tid i ledningen fram till valet 2014 har vi genom budgeten förlängt den avgiftsfria tandvården för yngre. I Sverige är tandvården avgiftsfri tom det år ungdomar fyller 19. Inom Västra Götalandsregionen har socialdemokraterna förlängt den avgiftsfria tandvården för yngre tom det år ungdomar fyller 24 år. Vi kan därför på liknande sätt genomföra förbättringar riktat till ålderspensionärer. För att möta äldre pensionärers behov av regelbunden tandbehandling menar vi att det behövs en nationell tandvårdsreform. Det bör inte kosta mer att besöka tandläkare än vad det kostar att gå på läkarbesök. Det kostar mellan 100 300 kr för enstaka läkarbesök i Sverige. Högkostnadsskyddet innebär att patienten betalar högst 1100 kr per 12-månadersperiod för läkarbesök. Vi vill se en samordning med vad som gäller för läkarbesök och högkostnadsskydd även för tandvården. Med hänvisning till ovan vill vi att distriktskongressen beslutar att- Att Socialdemokraterna i regering och riksdag arbetar för en tandvårdsreform för äldre med garantipension så att dessa får sänkt kostnad för tandbehandling Att Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen i avvaktan på nationella reformer går före och prioriterar sänkt kostnad för tandvård för äldre med garantipension Utlåtande motion 2: En tandvårdsreform för ålderspensionärer med låg inkomst Förslag till beslut: Avslag Se utlåtande motion 1 Motion 3: Processen kring val i partidistriktet Motionär: Eric Insulan Motionen behandlad och antagen på Västra Lundby SDF 73

Styrelsens föredragande: Anna Johansson bisittare Mats Arnsmar Vid val till partidistriktets ledning är det av stor betydelse att valen sker genom en transparent och öppen process. Vi vill därför från Västra Lundby stadsdelsförening uppmana partidistriktet att ta fram kandidater till partiets interna organisation som har möjligheten, kunskapen, viljan och tiden att utveckla organisationens verksamhet. Det är av stor vikt att de kandidater föreslås inte har så många interna eller externa uppdrag att de som föreslås inte kan fullgöra sitt arbete inom partiets organisation. Med stöd av ovanstående yrkar vi därför på: Att Motionen skall anses beaktad av partidistriktets årskonferens och läggas till handlingarna. Att Motionen skall ligga till grund för valberedningens arbete. Att Motionen skall ligga till grund för valkommitténs arbete. Utlåtande motion 3: Processen kring val i partidistriktet Förslag till beslut: Att anse att-sats 1 och 2 besvarad Att avslå att-sats 3 Enligt stadgarna ska distriktsårskongressen som äger rum varje vår utse en valberedning som har till uppgift att bereda val till interna funktioner inom partidistriktet. Samma sak gäller för varje förening. Utifrån de nomineringar som kommer till valberedningen ska denna föreslå personer som uppfyller de krav som ställs för att vara förtroendevald inom socialdemokratin, som har brett förtroende inom organisationen och som totalt sett uppvisar en bredd avseende kön, ålder, bakgrund, erfarenheter etc. Valkommittén har till uppdrag att bereda val till externa, d.v.s. offentliga, uppdrag och har ingen roll i att fördela partiinterna uppdrag. Motion 4: Valkommitténs arbete Motionär: Peter Börjesson Motionen behandlad och antagen på Eriksberg-Lindholmen SDF Styrelsens föredragande: Anna Johansson bisittare Mats Arnsmar Under de senaste åren har valkommitténs arbete utvecklats positivt. Ändå kommer det nya motioner till varje kongress på förbättringar/förändringar. Det är naturligt och positivt att medlemmar och föreningar ständigt försöker utveckla den interna demokratin. Under 2014 samlade Valkommittén ordförandena för föreningarna vid ett par tillfällen för att redovisa sitt arbete med framtagning av Valsedlar inför Kommun-, Region- och Riksdagsval. Det var mycket positivt och Valkommittén fick en del konstruktiva förslag till förbättringar. Under hösten -14 kallades åter föreningarnas ordförande till möte med Valkommittén inför framtagning av kandidater till olika politiska uppdrag efter de just avslutade valen. Tyvärr fungerade det inte lika bra. Inte en enda (!) av Valkommitténs valda ledamöter var närvarande och kunde följa, och delta i, de diskussioner som även då fördes i konstruktiv anda. Därefter skedde 74

ingen återkoppling av Valkommitténs arbete. Föreningsstyrelserna har inte fått någon information om vilka av de man nominerat blivit föreslagna till uppdrag. Det är en brist som måste åtgärdas. Föreningarna har heller inte fått veta hur Valkommittén anammat de förslag, synpunkter mm som framfördes på träffen de inte deltog i. Det är också en brist som bör åtgärdas. Ibland verkar det dock som om en del kamrater överlastas med uppdrag. Det var en viktig synpunkt på höstens träff och även i ett par motioner vid senaste extra distriktskongressen. Sprids uppdragen på bästa sätt? En hjälp, för både Valkommittén och oss andra som skall förstå nomineringarna, är att på ett rimligt sätt tidsberäkna varje nämnd- och styrelseuppdrag, i ex.v. timmar/vecka i genomsnitt. Dessutom vore det bra ifall Valkommittén och PD:s styrelse återkom till höstkongressen med en uppfattning om hur mycket arbete som är rimligt att ge partikamrater, så att de fortfarande också kan leva ett någorlunda normalt liv vid sidan av politiken. Jag föreslår därför: Att det införs i Valkommitténs arbetsdokument att en återkoppling till föreningarna sker vid nominering till politiska uppdrag. Att Distriktsstyrelsen och Valkommittén tar fram ett förslag i enlighet med motionens sista stycke. Att distriktskongressen antar motionen och skickar den till Distriktsstyrelsen och till Valkommittén för handläggning. Att Eriksberg-Lindholmen sdf antar motionen som sin egen. Utlåtande motion 4: Valkommitténs arbete Förslag till beslut: Att anse motion 4, 5 och 6 besvarad Precis som motionärerna påpekar finns det alltid såväl synpunkter som förbättringspotential vad gäller den process som föregår utseende av förtroendevalda inom vårt parti, såväl till interna som till offentliga uppdrag. Flera motioner som berörde just valprocessen behandlades av den extra distriktsårskongressen i januari som beslutade att uppdra åt valkommittén att dels utvärdera resultatet av den nyligen avslutade processen samt att efter samråd med föreningarna i god tid före nästa mandatperiodsskifte återkomma med förslag på ytterligare utvecklade processer för att utse förtroendevalda. I den utvärdering som kommer att genomföras kommer föreningar och medlemmar ges goda möjligheter att komma med såväl kritik som förslag till förbättringar. Resultatet av utvärderingen liksom de förändringar av processen som den föreslås leda till kommer också att förankras brett inom partiorganisationen. Styrelsen gör bedömningen att någon särskild utvärderingsgrupp inte behöver tillsättas, utan att det arbete där föreningarna och medlemmarna kommer att medverka aktivt tillgodoser behovet av utifrånperspektiv. Styrelsen anser att de krav motionärerna framför är beaktade i och med det tidigare fattade beslutet. Med hänvisning till ovanstående föreslår styrelsen distriktsårskongressen att anse motionerna 4, 5 och 6 besvarade 75

Motion 5: Utvärdera valkommitténs arbete Motionär: Christina Holmquist m.fl. Motionen behandlad och antagen på partidistriktets seniorutskott Styrelsens föredragande: Anna Johansson bisittare Mats Arnsmar 2014 var ett supervalår och därtill har vi ett extra val i mars nästa år. Valkommittén har haft en mycket tuff arbetssituation sedan de valdes på distriktsårskonferensen. Partiet i Göteborg har under de två senaste valen tappat cirka 30 procent av väljarstödet, vilket bland annat medfört att partiet fått färre uppdrag att fördela bland medlemmarna samtidigt som det finns behov av förändring och förnyelse. Genom att tidigare årskonferens ändrat en del i valkommitténs uppdrag har många valprocesser lett till ökad delaktighet jämfört med tidigare valkommittéer. Vi har dock mött medlemmar som vill öka delaktigheten ytterligare. Många funderar också på hur valkommittén bör vara sammansatt framöver eller på hur många adjungerande ledamöter det skall finnas i valkommittén. Varför består inte valkommittén enbart av dom som är direktvalda av på årsmötet, undrar t ex några. Andra har synpunkter på hur och när de blivit kontaktade av valkommittén. Vidare behövs en genomarbetad analys om hur äldres erfarenhet tas tillvara vid tillsättningar. För att få reda på vad som fungerat bra eller dåligt vad gäller valkommitténs uppdrag, samt för att få fram förslag som utvecklar partiets valprocess ytterligare behöver partiet göra en allsidig utvärdering. Det uppdrag som valkommittén har är relativt nytt jämfört med den tidigare kommittén, så det finns all anledning att nu utvärdera. Vi utgår från att valkommittén för egen del kommer att göra en del reflektioner, men vi vill att partiet som helhet också lämnar synpunkter. Distriktsårskonferensen föreslås besluta: Att partidistriktet genomför en utvärdering av valkommitténs arbete och uppdrag och ger förslag på eventuella förändringar Utlåtande motion 5: Utvärdera valkommitténs arbete Förslag till beslut: Se utlåtande motion 4 Motion 6: Valkommittén Motionär: Lars Skoglund Motionen behandlad och antagen på Askims sdf Styrelsens föredragande: Anna Johansson bisittare Mats Arnsmar Vi har nu haft valkommitté i arbete efter ett val. Uppdraget löstes så att det fanns kandidater till de platser som skulle besättas. Så långt är allt gott. Dock finns en hel del övrigt att önska kring arbetet, där framförallt kommuniceringen brustit. Det finns vidare ett antal otydligheter kring uppdraget som borde klarläggas inför nästa tillfälle då det blir aktuellt att hantera en större mängd kandidater. Ett område som bör förtydligas är betydelsen av samråd med ordförande under beredningstiden, vad betyder det, vad kan det innebära. En annan del som bör vara tydligare är kravet på aktivitet 76

från kandidaterna. Valkommittén måste också ges tidsmässiga möjligheter att arbeta, här kan förändringar av nomineringssätt och tid vara en möjlighet. Andra frågor att reflektera över är beslutsgång, utseende av regionala kandidater och valbarhet. Det finns behov av: Att dels följa upp valkommitténs arbete, dels att utveckla och förtydligande kring uppdraget inför kommande valkommittéarbete. Att detta uppdrag bör ges till några betrodda kamrater utanför de som varit involverad i nuvarande valkommitté. Utlåtande motion 6: Valkommittén Förslag till beslut: Se utlåtande motion 4 Motion 7: Fyra listor till Göteborgs kommunfullmäktige Motionär: Eric Insulan Motionen behandlad och antagen på Västra Lundby SDF Styrelsens föredragande: Anna Johansson bisittare Mats Arnsmar Göteborg är en stad med många olika nationaliteter, erfarenheter, kunskaper, åldrar och grad av engagemang. Det är av vikt att vi som socialdemokrater speglar så stor del av vår stad som möjligt. Många väljare röstade på oss i det socialdemokratiska arbetarepartiet i alla stadens delar. På förslaget till en lista speglades inte det valutafallet som väljarna gav ute i våra stadsdelar. Vi måste se till så att allas våra kandidater ute i kretsarna runt om i vår stad lyfts fram och en bred förankring runt om i partidistriktet vidhålls. Med stöd av ovanstående yrkas därför på Att Göteborgs partidistrikt ger i uppdrag till valkommittén att ta fram förslag på fyra olika listor till Göteborgs stads fullmäktige. Att Valkommittén får uppdraget nu, samt att tillsvidare även arbeta efter detta uppdrag. Detta gäller även efter nästa valrörelse Att endast beslut av ordinarie årskonferens kan fatta ett beslut i annan riktning Att de fyra listornas geografiska område motsvarar det samma som de gjorde inför valet 2014. Att den som står på respektive lista för varje geografiskt område skall i huvudsak komma från den valkretsen, samt bör vara förankrad i organisationen lokalt. Att bred representation skall finnas från föreningar som är knuten till arbetsplatser och systerorganisationer som inte alltid är geografiskt betingar. Utlåtande motion 7: Fyra listor till Göteborgs kommunfullmäktige Förslag till beslut: Att avslå att-satserna 1, 2, 4 och 5 samt att anse att-sats 3 och 6 besvarade Styrelsen har förståelse för de argument som finns för att socialdemokraterna i Göteborg ska gå till val med fyra olika listor till kommunfullmäktige. Dock anser styrelsen att det är valkommittén som har uppdraget att förelägga distriktsårskon- 77

gressen förslag till valsedlar och att det inte finns några skäl till att begränsa uppdraget så som motionären föreslår. Förändringar i vår omvärld liksom i vår interna organisation kan komma att påverka medlemmarnas syn på hur många listor som är lämpligt vid ett visst tillfälle och styrelsen anser att det är bra med så stor öppenhet för olika lösningar som möjligt, så att den lösning som flest medlemmar förordar också kan bli verklighet. Det finns ingen annan instans än distriktsårskongressen som kan fastställa listor till kommunoch regionfullmäktige samt riksdag och därmed anser styrelsen att en god förankring är säkerställd inför varje ny mandatperiod, samt att det som anförs i att-sats 3 redan är tillgodosett. Motion 8: Inrättande av ett Integrationsutskott Motionär: Bo Sundström Motionen behandlad och antagen på Eriksberg-Lindholmen sdf Styrelsens föredragande: Jahja Zeqiraj bisittare Mats Arnsmar Det krävs nu en ökad insikt om att flyktings-, segregations- och integrationsfrågorna måste prioriteras inom Socialdemokraterna och inte minst i ett storstadsområde som Göteborg. Detta för att kraftfullt kunna motverka angreppen från de allt hårdföra attackerna från framför allt Sverigedemokraterna kring invandringspolitiken. Detta motstånd måste han sin grund i aktiviteter och ställningstaganden på gräsrotsnivå inom (S). Man måste därför gå längst ner i partiets kommunala organisationer för att säkerställa att dessa frågor ständigt kan uppmärksammas. På föreningsnivå inom partiet borde det t ex vara naturligt att nu kraftfullt försöka öka antalet medlemmar med invandrarbakgrund. De finns av naturliga skäl i förorternas föreningar, men de måste också få plats i de mer centrumnära föreningarna. Därmed kunde frågor om invandring och integration synliggöras på ett konkret plan. Att bilda ett integrationsutskott av typ seniorutskottet inom partidistriktet kunde vara en lösning. I ett sådant utskott kunde erfarenhet insamlas kring hur dessa frågor kan hanteras och idéer spridas till föreningarna. I utskottet bör förstås ingå en majoritet av personer med invandrarbakgrund. En självklar inriktning bör därmed vara att medvetet utöka antalet medlemmar med invandrarbakgrund i just föreningarna. Fler medlemmar med invandrarbakgrund, och därmed ökad insikt inom s-föreningarna om dessa frågor, kunde få till effekt en mer handfast påverkan av invandrargrupperna att delta i kommande val. Att komma i direktkontakt med människor i invandrartäta områden underlättas om t ex dörrknackarna har stöd av människor av olika ursprung och med olika språk. Det är ju framför allt i dessa områden som röstdeltagandet framöver måste höjas. Och det kan det, med rätt argument och direkta samtal. Jag yrkar därför: Att det inrättas ett integrationsutskott inom partidistriktet. Att Eriksberg-Lindholmen sdf antar motionen som sin egen. Att Distriktskongressen antar motionen. Utlåtande motion 8: Inrättande av ett Integrationsutskott Förslag till beslut: Avslag Motionären belyser på ett förtjänstfullt sätt samhällets alltmer ökande polarisering. Distriktsstyrelsen tror inte att modellen som motionären föreslår är rätt väg att gå för att komma tillrätta 78

med angreppen från vissa fascistiska partier. År 1994 besluta partikongressen om varannan damernas på samtliga socialdemokratiska valsedlar till riksdags-, landstings- och kommunalval samt att samtliga grupper som tillsätts av socialdemokrater ska bestå av hälften kvinnor och hälften män, detta var en milstolpe i partiets historia. På samma sätt beslutade partidistriktets valkommitté inför valet 2010 att andelen politiskt förtroendevalda med annan etnisk bakgrund än svensk ska spegla göteborgssamhällets sammansättning. Jämställdhets-och mångfaldshandlingsplanen samt jämställdhetsgruppen som är antagen och tillsatt av distriktsstyrelsen skall säkerställa att partiorganisationen i planering och genomförande av sitt arbete beaktar jämställdhets- och mångfaldsaspekterna. Syftet med Jämställdhets-och mångfaldshandlingsplanen samt jämställdhetsgruppen är att motverka diskriminering och ge alla samma möjligheter och rättigheter att engagera sig politiskt som att erbjudas ett politiskt förtroendeuppdrag. Det gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, klass, funktionshinder eller ålder. Mycket vatten har hunnit rinna under broarna sedan 1994,sedan dess har partiets syn på integrationspolitiken förändrats. Sedan valet 2010 saknar partiet en särskild integrationspolitisk talesperson. På partiets senaste kongress krävde flera motioner att vi borde avskaffa integrationsministerposten vid en valseger, så är också gjort. Partistyrelsen poängterade i sitt svar till motionärerna att det visserligen är statsministerns sak att utse ministrar, men att man höll med i sak. Integration är ett problematiskt begrepp som partistyrelsen helst inte vill använda, skrev man vidare i svaret. Vi socialdemokrater har och bör fortsatt öka insikten om att det som ofta lyfts fram som integrationsproblem i själva verket har med klasskillnader att göra. En nyligen framtagen rapport från Sociala resursnämnden visar att samtidigt som många har fått det bättre i Göteborg ökar också klyftorna mellan grupper och delar av staden. Enligt vad alla bör inse är det viktigt att bredda medlemskåren i enlighet med motionärens brödtext men än viktigare är det att ett omfattande arbete påbörjas i alla delar av samhället för att bekämpa klasskillnader och ojämlikhet var den än uppstår. Mångfalden tror distriktsstyrelsen stärker partiet, att bryta utanförskapet och de växande klyftorna är den viktigaste utmaningen för politiken under innevarande decennium. Arbete och egen försörjning är grunden för ökad gemenskap och delaktighet, med detta sagt innebär det inte att vi måste bli bättre på att tillvarata den mångfald av kunskaper, kompetens och olika bakgrund som människor i vårt parti och land har. Motion 9: Koldioxidskatt på flygbränsle Motionär: Klara Goliger Motionen behandlad och antagen på SSU Centrum Styrelsens föredragande: Abbas Zarrinpour bisittare Cecilia Dalman Eek Flyget är en av de snabbast växande utsläppskällorna för koldioxid. Särskilt här i Sverige flyger vi allt mer: Från 2001 till 2011 ökande antalet svenska flygpassagerare med 24 %. Enligt forskare kan flygtrafiken till och med komma att gå om biltrafiken vad gäller koldioxidutsläpp inom en snar framtid. Ska vi driva en trovärdig politik krävs det att vi tänker på just framtiden och lyssnar på vad forskare och experter säger vi kan inte fortsätta släppa den mängd koldioxid vi gör idag, och vi kan framförallt inte öka våra utsläpp ännu mer. I klimatfrågan krävs det att vi tar 79

ansvar genom tydliga beslut. Politiken har en skyldighet att gå före och hjälpa oss alla att förändra livsstil och därmed bygga ett hållbart samhälle. Flygbränslet vi använder idag kommer nämligen till 99,9 % från fossila bränslen. Förbränningen av bränslet leder i sin tur till koldioxidutsläpp som står för 2 % av de globala utsläppen totalt. Flyg är på många sätt en bra sak, eftersom det knyter samman människor över hela världen, och det är viktigt att fortsätta forska och utveckla tekniska lösningar som gör det möjligt att flyga miljövänligt. Men vi är inte där än, och måste därför inse att flygtrafiken inte kan fortsätta släppa ut så mycket koldioxid som den gör i nuläget. Att flyga tur och retur till Thailand, som så många svenskar gör, släpper ut ungefär lika mycket som en genomsnittlig svensk bilförare släpper ut under ett helt år. Men, bilföraren får - till skillnad från Thailandsresenären - betala rikligt med skatt för sina utsläpp. Om Thailandsresenären skulle betala lika mycket skatt per kilo utsläpp som bilföraren gör, skulle Thailandsresan bli 2300 kronor dyrare. Och blir det dyrare att flyga, flyger färre. Att beskatta flygbränsle skulle inte bara leda till minskad flygtrafik det skulle också öka trycket på att utveckla mer bränslesnåla flygmotorer. För om varje kilo utsläppt koldioxid skulle beskattas såsom det gör inom bilindustrin, skulle klimathotet inte längre vara det enda som pressade fram bättre flygmotorer. Eftersom det skulle bli billigare att flyga med mindre utsläpp, skulle det även finnas ekonomiska incitament för att forska fram klimatsmartare flygplan. Kanske skulle vi se en utveckling liknande den vi ser i bilindustrin (då syftar jag på utvecklingen utav bränslesnåla bilar, elbilar etcetera) även inom flygindustrin. Anledningen till att flygresor inte beskattas är att det finns internationell lagstiftning, Chicagokonventionen från 1944, som förbjuder lagar som innebär hinder för internationella flyglinjer (dit räknas skatter). Alla Sveriges riksdagspartier utom M, SD och KD är dock överens om att Sverige bör verka för en ny internationell överenskommelse som möjliggör beskattning av flygbränsle. I EU har frågan om en koldioxidskatt på flygbränsle diskuterats till och från under en lång tid. Viljan finns där, men det har ännu inte hänt. Chicagokonventionen står i vägen. Ska man införa en koldioxidskatt på flygbränsle på EU-nivå behöver man reformera Chicagokonventionen, vilket är både rimligt och nödvändigt, eftersom den skrevs för 70 år sedan, på en tid då man inte hade lika stor kunskap om hur vi påverkar klimatet. Trots det anser många att det skulle vara en alltför krånglig process. Jag anser att det är en process som man måste igenom för att nå ett hållbart samhälle. Därför vill jag att svenska EU-politiker ska mer än bara tycka att Chicagokonventionen bör reformeras. Jag vill att de ska utreda hur man rent konkret kan genomföra saken. Här i Sverige har vi redan en skatt på flygbränsle. Den ligger på knappt 6 kronor/litern. Ändå är flyget ett jämförelsevis billigt transportmedel. En höjd skatt på flygbränsle skulle ge mer statliga inkomster, som till exempel skulle kunna läggas på subventioner av tågtrafik - inrikesflygets miljövänliga alternativ. Det är inte rimligt att en tågbiljett Göteborg-Stockholm tur och retur kostar 300 kronor mer än vad det kostar att flyga samma sträcka. När det gäller miljöfrågor är det viktigt att Sverige kliver fram som ett föregångsland. Med bakgrund av ovanstående yrkar jag på: Att Socialdemokraterna i Göteborg ska verka för att den nationella koldioxidskatten på flygbränsle höjs. Att Socialdemokraterna i Göteborg antar motionen som sin egen. Att Socialdemokraterna i Göteborg ska verka för att Socialdemokraterna i Europaparlamen- 80

tet utreder samt är drivande i frågan om att införa koldioxidskatt på flygbränsle inom EU. Utlåtande motion 9: Koldioxidskatt på flygbränsle Förslag till beslut: Att motionen bifalls samt att motionen inklusive styrelsens svar skickas till riksdags grupp samt till socialdemokraterna i Europaparlamentet för beaktande. Motionärerna tar upp en mycket viktig och aktuell fråga i sin motion. Flygresor har ökat de senaste decennierna ganska stark och fortsätter att öka. Nedan är statistik sammanställt av trafikverket. En genomsnittlig dag förflyttar sig Sveriges befolkning 390 miljoner kilometer inrikes. 77 procent av alla dessa kilometer åker vi i bil (som förare eller passagerare), 8 procent med tåg, 8 procent med buss, spårvagn eller tunnelbana, 4 procent med cykel, moped eller till fots, 2 procent med flyg och 1 procent med motorcykel eller färja. År 2012 reste 11,8 miljoner passagerare från svenska flygplatser till en destination utanför Sverige 2012, och 7,1 miljoner reste med flyg inom landet. För varje timme man flyger förbränner man 50 liter fotogen/passagerare, innehållande 480 kwh energi. Av din fotogen blir det 4 000 m3 avgaser i 10 km långa kondensstrimmor. Då flygets utsläpp till största delen sker på hög höjd i atmosfären bidrar även andra ämnen (förutom koldioxid och vattenånga) till att flygets totala påverkan på klimatet är omkring dubbelt så stor som enbart flygets utsläpp av koldioxid. Grafen nedan visar att redan år 2017-2018 kommer flygets utsläpp bli större en bilars i Sverige. Det är bara ca 10 % av befolkningen som står för 90 % av all flygresor. Denna grupp tillhör dessutom till dem som har högsta inkomsterna. En höjning av den nationella flygbränsleskatten skulle på inget sätt påverka deras ekonomi. Vi från styrelsen delar motionärens uppfattning och förordar att utreda möjligheten för miljöskatter på flyget som kan påverka flyg branschen. Motion 10: Strategigrupp för ökad sysselsättning Motionär: Anders Westerberg Motionen behandlad och antagen på Bjurslätt sdf Styrelsens föredragande: Mikael Hansson bisittare Cecilia Dalman Eek Det råder från tid till annan brist på folk inom ett antal yrkesområden. På senare tid har det exempelvis handlat om läkare, programmerare och plåtslagare. Genom att ständigt analysera hur arbetsmarknaden ter sig några år framåt och utifrån detta säkerställa rätt antal utbildningsplatser inom rätt yrkesområde kan vi minska arbetslösheten över tid. Yrkande: Att Göteborgs partidistrikts årsmöte 2015 beslutar verkar för inrättandet av en nationell 81

strategigrupp med uppdrag att analysera och lägga förslag på behovsanpassade utbildningsinsatser. Utlåtande motion 10: Strategigrupp för ökad sysselsättning Förslag till beslut: Bifall Det stämmer att vi redan idag har brist på arbetskraft inom en rad yrkesområden och att detta kommer att gälla även i framtiden. Genom att strategiskt och långsiktigt analysera arbetsmarknadens behov och utifrån det fatta beslut utbildningsplatser skulle vi stå bättre rustade inför både arbetslöshet och bemanningsbrist. Motion 11: Skärp kontrollen av muslimska friskolor Motionär: Susan Taki Motionen behandlad och antagen på Alma sdk Styrelsens föredragande: Linus Glanzelius bisittare Cecilia Dalman Eek Välfärdssystemet i Sverige, och rätten till friskolor, skall inte utnyttjas för att skapa och förbereda barn och ungdomar till sekterism, extremism och i förlängningen terrorism. Den nuvarande situationen hotar vårt lands säkerhet och demokrati. Regeringen och skolinspektionen måste ta denna utveckling på allvar. Den svenska skolan skall vila på sekulär värdegrund. Detta skall även gälla muslimska friskolor. Men flertalet av de senare följer inte den svenska skolplanen utan undervisningen grundas i stort sett på islam och Koranen. Detta missförhållande på konfessionella friskolor har avlöst varandra under åren. Nu, efter det ökande inflytandet från islamistiska rörelser i många muslimska länder och efter den allvarliga utvecklingen som IS (Islamiska staten) förorsakat, finns det en grogrund för terrorism. Jihad, i betydelsen expansion och heligt krig, har alltid varit en central aspekt för muslimskt liv. Den islamistiska expansionen, spridningen av islam som ett alternativ till regeringar och regimen för den styrande diktaturen i majoriteten av muslimska länder, gör att ungdomar i svenska muslimska friskolor kan påverkas att ansluta sig till terrororganisationer. Det räcker inte med att imamer i muslimska församlingar och skolrektorer uttalar sig offentligt att de tar avstånd från dessa inriktningar. När dessa barn växer upp är hatet och våldet normalt, precis som det mångkulturella osäkra Sverige blir norm när våra ungdomar växer upp. Vi vill därför att kongressen fattar beslut om att verka för: Att styrdokument och lagstiftning efterlevs i praktiken Att skolinspektionen utökar sitt tillsynsansvar till en trovärdig nivå Att de skolor som inte lever upp till ställda krav stängs Att motionen i sin helhet skickas till den socialdemokratiska riksdagsgruppen för beaktande 82

Utlåtande motion 11: Skärp kontrollen av muslimska friskolor Förslag till beslut: Avslag En av skolans främsta uppgifter är att hjälpa dagens barn växa till att bli morgondagens samhällsmedborgare med ett självständigt tänkande. Oavsett vilken religiös bakgrund eleverna tillhör är det viktigt att man tidigt lär sig att interagera och förstå elever från alla olika bakgrunder. Kort och gott ska alla skolor bedriva aktivt värdegrundsarbete. Det gäller såväl kommunala skolor som friskolor. Skolinspektionen skulle säkerligen kunna arbeta mer fokuserat kring värdegrundsarbete överlag. Men distriktsstyrelsen finner brödtexten problematisk - framförallt formuleringar som att muslimska friskolor skulle bygga sin verksamhet på Koranen snarare än skolplanen. Med bakgrund i det yrkar distriktsstyrelsen avslag på motionen. Motion 12: Lika rätt till utbildning och en bra start i livet för barn med dolda funktionsnedsättningar Motionär: Cecilia Fyrevik m fl. Motionen behandlad och antagen på Röda rosor sdk, HBT(S), S i centrum S i Södra skärgården, Västra Gbg stadsdelskrets Styrelsens föredragande: Anna Skarsjö bisittare Cecilia Dalman Eek Alla barn har rätt till skolgång. Skollagen, barnkonventionen och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är centrala för en inkluderande utbildning. Hur kan vi idag samverka för de mest utsatta barnen? Hur gör man i praktiken när ett barn inte längre går till skolan? Enligt skollagen är det skolplikt i Sverige tom årskurs 9 men ändå finns det barn som är hemmasittare. En del hemmasittare är barn som skolkar, en del har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och trots att en del är inskrivna i LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) så saknas fullgott stöd på flera skolor. Många föräldrar bedriver en tung och svår kamp för att hitta en lösning i vardagen. En sådan besvärlig situation påverkar inte bara föräldrarnas möjlighet att arbeta utan även hur syskonen i familjen mår. För denna barngrupp med NPF, är svår att hantera för en rektor såväl praktiskt som ekonomiskt i en stadsdel. Ansvaret måste därför vara kommunalt samlat i Göteborg. Det behövs en central funktion dit föräldrar till barnen och anställda i verksamheter kan vända sig. En sådan funktion kan medverka till att tidigt identifiera barn som kan behöva extra stöd och utveckla en kvalitetssäkrad hemundervisning/ distansundervisning. En central funktion där det finns kunskap, helhetssyn och spetskompetens. Med hänvisning till ovan vill vi att distriktskongressen beslutar att Att socialdemokraterna arbetar för att en central funktion för barn med dolda funktionshinder inrättas i Göteborgs kommun dit föräldrar och anställda kan vända sig för att få råd och stöd 83

Utlåtande motion 12: Lika rätt till utbildning och en bra start i livet för barn med dolda funktionsnedsättningar Förslag till beslut: Att avslå motionen samt skicka den, med motionssvar, till samtliga förtroendevalda s-politiker i stadsdelarna för vidare hantering. Motionärerna lyfter fram problem som vi måste söka lösning på. Alla barn ska få det stöd de behöver för att klara sin skolgång och skolnärvaron ska vara något som hela tiden är i fokus. Motionärerna anser inte att stödet för barn med särskilda behov fungerar i stadsdelarna, och tycker att det istället ska tillsättas en central funktion för att hantera frågorna. Det ser Distriktstyrelsen som ett problem, då en sådan funktion behöver vara förankrad i stadsdelarna för att verkligen ha barnets bästa för ögonen och veta de enskilda förutsättningarna. Ju längre bort från barnets vardag desto svårare blir det att hitta annat än generella lösningar. Förskola och skola ligger idag som stadsdelarnas ansvar och så länge de gör det bör stödfunktioner också göra det, annars har de ingen möjlighet att peka med hela handen angående de insatser som kan behövas. I stadsdelarna idag kan vi dock konstatera att arbetet och stödet ser olika ut. I fyra stadsdelar, bla Angered, jobbar man extra med samordnade individuella planer för barn med behov av stöd. Det går ut på att tidigt samordna insatser och verksamheter och att såväl familj som verksamheter känner till vilka insatser som pågår och planeras runt barnet. Dessa planer (sip) ska säkerställa att barnets och familjens behov av stöd blir tillgodosett. I Askim-Frölunda-Högsbo har man speciellt anställda skolsocionomer(socialsekreterare anställda av utbildningssektorn) som har till uppgift att tidigt identifiera barn med särskilda behov. De har ett ansvar att samordna insatserna (specialpedagog, bup, socialtjänst, rektor mm) runt barnet och i det nätverket (barnteam) ska föräldrar och personal få råd och stöd för det enskilda barnets bästa. Flera stadsdelar jobbar med olika metoder för att öka skolnärvaron. Stadsdelarna behöver hjälpas åt att sprida de goda exempel som finns runt om i staden. Det är också viktigt att stadsdelarna vågar söka sig utanför för att inhämta kunskap, tex från SKL som under flera år bedrivit projektverksamhet i ett stort antal kommuner vad det gäller just dessa problem, under namnet Psynk-projektet. Motionärerna nämner i sin brödtext kvalitetssäkring av hemundervisning/distansundervisning som en lösning. Distriktstyrelsen anser att hemundervisning ska vara ett mycket speciellt undantag och ske under så kort period som möjligt. Vi ser en fara i att lägga fokus på hemundervisning då det kan komma att bli ett enkelt val istället för att hitta det rätta stödet för det enskilda barnet, så skolgången kan fungera. Distriktstyrelsen håller med motionärerna om att stödet för barn med särskilda behov på många ställen behöver förbättras, om än inte genom att införa en central funktion, och föreslår därför distriktskongressen att Motion 13: Programmering i grundskolan Motionär: Adrian Bergström Motionen behandlad och antagen på GSHF Styrelsens föredragande: Linus Glanzelius bisittare Cecilia Dalman Eek 84

En viktig uppgift för skolan är att förbereda inför yrkeslivet. Många av dagens och troligen i ännu större grad framtidens jobb ligger inom det digitala området, i detta område är ett av de viktigaste arbetsverktygen programmering I dagens skola kommer man ofta i kontakt med programmering först i gymnasiet och då bara i ett begränsat antal linjer. För att fler ska komma i kontakt med och intressera sig för programmering så är det en god idé att införa programmering i undervisningen på grundskolenivå. Detta skulle kunna göras inom befintliga ämnen som matematik eller teknik. Det finns även goda möjligheter att använda programmering i undervisningen i fler ämnen. Man skulle även kunna ha programmering som fristående ämne. Det är dags att skolan kommer ikapp den tekniska utvecklingen och därför yrkar vi på: Att programmering införs i utbildningen i grundskolan. Utlåtande motion 13: Programmering i grundskolan Förslag till beslut: Bifall Idag är hela det svenska samhället uppbyggt med datorstöd. De flesta varor och tjänster som säljs innehåller, eller är skapade med hjälp av datorer och datorprogram. IT och telekom har stått för, och står alltjämt för, en stor del av svensk tillväxt. Traditionellt har IT och telekom varit starka också i Europa men den globala konkurrensen hårdnar. EU har insett vikten av att stärka kompetensen inom den digitala utvecklingen och har tagit flera initiativ, bland annat Grand Coalition for Digital Jobs. Inom ramen för detta EU-omfattande partnerskap i hela Europa arbetar industrin, utbildningsorgan och myndigheter med att väcka ungas intresse för IT. Syftet är att skapa tillväxt och fler jobb, inte bara inom IT-industrin. EU-kommissionen har identifierat digital kompetens som en av åtta framtida nyckelkompetenser. Inom ramen för EU-programmet för flera digitala jobb görs också satsningar för att barn tidigt ska få pröva på och lära sig programmering. I en internationell jämförelse är svenska skolor mycket bra på att tillhandahålla datorer och andra digitala verktyg, men dessvärre har åtta år av borgerlig skolpolitik inneburit att skolorna stått utan strategiskt stöd för utveckling av digital pedagogik. Att stärka skolorna i digitaliseringen är ett nödvändigt arbete för den nationella skolpolitiken. Programmering är en del av digitaliseringen som bör komma fler elever tidigt till del. Att prova på programmering är ett sätt att skapa en naturlig kontakt med innehållet i de produkter och tjänster som skapas i ett växande segment av näringslivet. Att tidigt lära sig att till exempel programmera ett spel kan vara ett sätt att utveckla ett intresse till ett yrkesval. Det ger också en förståelse för villkoren och innehållet i de datorstödda produkter och tjänster vi dagligen använder både i vardagen, i yrkeslivet och som medborgare. Det gör dagens elever i större utsträckning till medvetna producenter av innehåll, istället för att nöja sig med rollen som konsument. Idag är det enstaka skolor och framför allt enstaka lärare som arbetar målmedvetet att ge utrymme för programmering inom de olika ämnen där det kan passa. Motionären vill att grundskoleelever ska få lära sig programmera. Att ge fler elever möljighet att lära sig programmering är ett sätt att stärka elevernas digitala kompetens och därigenom stärka 85

Sveriges näringsliv och att skapa fler jobb. Det finns starka skäl som talar för att ta vara på ungas intresse för digitala verktyg redan tidigt. Därför föreslår distriktsstyrelsen att motionen bifalles. Motion 14: Frukost till alla i grundskolan Motionär: Ali Karimi Motionen behandlad och antagen på SSU Väst Styrelsens föredragande: Linus Glanzelius bisittare Cecilia Dalman Eek Många barn äter för lite frukost eller ingen frukost alls innan de går till skolan, särskilt om de ansvarar för frukosten de själva. Forskning bevisar att frukosten är ett av den viktigaste måltiden innan skolan eftersom en stor del av dagens energi kommer av den. Forskning bevisar även att de barn som inte äter frukost har svårare att koncentrera sig och att dem får sämre betyg. Svensk Mjölk är en av de organisationer som valt att forska om denna fråga och dem har bevisat att frukost ökar koncentrationsförmågan och inlärningsfrågan samt att barnen blir lugnare och orkar mer under dagen. De flesta barn får sin frukost i förskolan där man märkt att dem är fulla av energi under dagen. Men när dem börjar skolan brukar oftast barnen själva att få ta ansvaret om att äta frukost. Det betyder att många barn inte orkar vakna tidigt så dem väljer bort frukosten för lite extra sömn tid. Andra barn har inte tid att äta frukost för att dem bor långt i från skolan och andra har ingen möjlighet att äta frukost för att det inte finns något i kylskåpet. Detta leder till att allt fler ungdomar har det svårare att koncentrera sig, lära sig och orka vara vaken under dagen, som oftast leder till sämre betyg. Bra och regelbundna matvanor innebär en optimal mental prestations förmåga. Att införa frukost i skolan innebär att göra en hälsoinvestering på både kort och lång tid. Jag kräver därför: Att alla grundskolor erbjuder gratis frukost. Att denna motion skickas till Socialdemokraternas riksdagsgrupp. Att denna motion skickas till Socialdemokraterna i Göteborg. Utlåtande motion 14: Frukost till alla i grundskolan Förslag till beslut: Avslag En god och nyttig skolmat är viktig för att kunna prestera i skolan. Om du inte äter ordentligt blir det svårt att hålla uppe koncentrationen under lektionerna. Samtidigt skippar många unga frukost innan dom går till skolan. Dels för att mamma eller pappa kanske inte är hemma, men ibland också för att det inte finns tillräckligt med mat i kylskåpet. Samtidigt är detta ett problem som framförallt gäller i skolor med många elever som har en socialt utsatt bakgrund. I vissa skolor är brist på frukost inte alls ett stort problem. Därför menar distriktsstyrelsen att frukost bör erbjudas med fri tillgång i de skolor där det finns uppenbara behov - men inte i alla. Vissa har behov av specialpedagoger, vissa behöver fler andraspråkslärare och i vissa skolor finns behov av att erbjuda frukost i skolan, Eftersom utmaningarna ser olika ut i Göteborgs olika skolor yrkar distriktsstyrelsen avslag. 86

Motion 15: Hedens framtid Motionär: Gunnar Larsson och Lennart Alverå Motionen behandlad och antagen på Socialdemokratiska sdf Styrelsens föredragande: Mats Arnsmar bisittare Jahja Zeqiraj Under lång tid har man diskuterat Hedens framtid. Heden har en historia som en ytterst viktig del av Göteborg. En öppen plats i staden ända sedan 1700-talet. Genom åren har det kommit många förslag om att på olika sätt bebygga Heden, men kloka politiker har genom åren hållit fast vid den öppna ytan. För oss som följt den debatt som varit om Hedens framtid känner vi stor oro för att man nu vill exploatera Heden på ett helt felaktigt sätt. Med risk för att hälften eller större del av Heden skall bebyggas. När det gäller byggnation för bostäder så finns det stora ytor på andra platser och som väntar på byggnation. Översiktsplanen för Göteborg talar om 25 000-30.000 lägenheter fram till 2022. Efter år 2022 talar prognosen om en dubblering av den siffran. Att i den situationen säga att det är nödvändigt att bebygga Heden känns helt fel. Heden skall vara kvar som den öppna ytan den är idag, och det som är fult och nedgånget rustas upp. Gothia Cup startade 1975, under blygsamma förhållanden, men tack vare att man kunde spela på plats i centrala staden, så har Gothia växt och är idag världens största ungdomsturnering, alla kategorier. Partille Cup är också, efter flytt till Heden, världens största i sin idrott, handbollen. Gothia Cup och Partille Cup har tillsammans 550 000 turistnätter, och ger årligen Göteborg 600 miljoner i s.k. turistiska effekter. Skulle man ta beslut om att bebygga en stor del av Heden så är det omöjligt för arrangörerna att fortsätta den verksamhet som varit så viktig för vår stad och gjort Göteborg så känt i världen. Det är bra om Heden utvecklas på andra sätt. Kan vara med skridskobana, lekplatser, utställningar (typ Hedens lustgård) boule, minigolf. Listan kan göras mycket lång om man ser till att Heden behåller sin öppna yta och inte bebyggs. Med ledning av ovanstående yrkar vi att distriktårskongressen uttalar sig för att utveckla och förtydliga att Heden i huvudsak ska vara en idrotts- och kulturaktivitetsplats. Utlåtande motion 15: Hedens framtid Förslag till beslut: Bifall En stad av Göteborgs storlek behöver en yta för både vardag som för fest. Tyvärr är Heden inte helt klart definierad. Den används till allt möjligt som staden har behov av. T.ex. används en stor del till markparkering, detta borde vi gemensamt lösa på ett bättre sätt. Det finns också behov att rama in platsen så att den är klar i sin form och inte flyter ut åt alla håll. Styrelsen gör också bedömningen att en mindre del av Heden kan bebyggas. Styrelsen konstaterar att betydelsen av Heden är stor och bidrar till Göteborgs egenart och dess karaktär. Heden är unikt med dess rika kulturhistoria och har ett starkt kulturhistoriskt värde. Dagen Heden är en stor och öppen plats på ca 12 hektar och är ursprungligen en plats där militären använt ytan för exercisövningar och kallas därför för exercisheden. Här finns idag mycket positivt som genomförs. Otaliga är de ungdomar som tillbringat en tid i Göteborg för att uppleva t.ex. Gothia Cup eller Partille cup. Dessa världsledande ungdomsturneringar är viktiga för 87

staden. Heden är också skådeplats för många andra evenemang och nämnas kan t.ex. blomsterutställningar eller Bouleturneringar. De senaste åren är också Heden en plats där många lärt sig att åka skridskor. Många minns också med glädje när Göteborg stod som värd för världsmästerskapen i friidrott då Heden blev en tillfällig bostadsort för idrottsutövarna, som senare blev ett nytt populärt bostadsområde på Hisingen. Idrott och föreningsförvaltningen pekar också på att platsen används i stor utsträckning i dess verksamhet, och dessutom är Heden är ett av våra mest frekventerade områden för spontanidrott. Ett framtida Heden Det finns ett behov att definierad en yta i Göteborg där man kan genomföra evenemang av typen Gothia Cup och Partille cup. Styrelsen vill dock peka på att det är minst lika viktigt att det finns en plats där det går att genomföra andra typer av evenemang som t.ex. MTV-gala, cirkus eller varför inte en eldfest. Det finns behov av att tajta till ytan och att rama in platsen bättre. Styrelsen konstaterar också att det är viktigt för staden att stora evenemang kan genomföras, då detta är ett adelsmärke för staden. Att bygga bostäder är en prioriterad fråga för Göteborg. Här har Göteborg gjort ett bra arbete med utbyggnadsplaneringen och det som återstår nu är att klargöra om man skall öppna något nytt bebyggelseområde i närtid. Trots detta finns det också behov av att förtäta staden lite mer centralt. Det som styrelsen ser framför sig, är att man utefter Parkgatan kan genomföra viss bebyggelse. Där kan den verksamhet som idag finns utspridda på Heden med fördel flyttas in. Markparkeringen kan anordnas i garage och ge stadsbilden ett lyft. I detta sammanhang är det viktigt att styrelsen redan nu ger besked om att man vill bevara exercishuset som då bör inkluderas i en eventuell framtida bebyggelse. Om detta genomförs får man en väl definierad plats med en inramning av platsen med byggnader. Styrelsen drar därmed slutsatsen att man både kan bebygga en mindre del av Heden, men samtidigt behålla det som är mycket positivt för Göteborg. Motionärerna utrycker, och som styrelsen delar att, Heden har en stor plats i den s.k. Göteborgssjälen. Då attsatsen pekar på att vi skall utveckla och förtydliga förutsättningarna för Heden samt att motionen inte förhindrar att bebygga en mindre del av ytan, vill Styrelsen bifalla motionen. Motion 16: En mötesplats till Göran Johanssons minne Motionär: Peter Börjesson Motionen behandlad och antagen på Eriksberg-Lindholmen sdf Styrelsens föredragande: Ann-Sofie Hermansson bisittare Jahja Zeqiraj Förra året avled vår förre politiske ledare i Göteborg, Göran Johansson, och i samband med det och begravningen kunde vi läsa och höra hur många Göteborgare det var som upplevde en, mer eller mindre, personlig relation till Göran. Det är få förunnat att sätta ett så stort avtryck i så många människors minne som Göran gjort. Göran Johanssons betydelse för Göteborgs utveckling är stor och väl omvittnad. Därför tycker jag att det är rimligt att vi också ger Görans minne en egen plats i staden. En gatstump är för litet och felaktigt för en man som prioriterade mötet med människor och därför menar jag att ett torg, eller annan mötesplats är lämpligt. Naturligt vore att uppkalla torget i Kortedala, eller en plats nära SKF i Gamlestaden efter honom men det kan vara svårt att döpa om en plats och 88