Förstudie systemanalys av avloppsreningsverk och ledningsnät på Ornö

Sid 1 (11) Uppsala 3 december 2012 PM Förstudie systemanalys av avloppsreningsverk och ledningsnät på Ornö Kyrkviken, Ornö. 1. Allmänt Skärgårdsstiftelsen medverkar i projektet Green Islands som under tre år jobbar med information om avfall, avlopp, energi och ekosystemtjänster på öar. Projektet vill visa på ekologiskt hållbara system för boende på öar och i kustnära områden. I projektet medverkar sex öar i Stockholms skärgård. Parallellt pågår arbete med partners i Finland och Estland. I Kyrkviken på Ornö, som är en av projektets öar, ligger ett mindre reningsverk som tar emot avloppsvatten ifrån en mindre skola, en restaurang och ett bostadshus. Reningsverket (en trekammarbrunn med infiltration modell större) är i behov av upprustning. Intresse finns bland boende i området att koppla på sig på ett eventuellt, större verk. Många fastighetsägare i området har nyligen blivit ålagda att förbättra sina enskilda avlopp, och nu har man en unik möjlighet att hitta en fördelaktig gemensam lösning. Projektet Green Islands ämnar hjälpa till med att hitta ett passande system, det första steget är denna systemutredning, där förutsättningarna och systemstorleken skall utredas. 2. Syfte Uppdragets syfte är att göra en analys av vilka fastigheter det är fördelaktigt att ansluta och ge förslag på vem som kan äga och driva verket. Haninge kommun har visat intresse men ekonomin och finansieringen behöver utredas. Uppdraget innebär inte en fullskalig projektering utan resultatet av förstudien skall användas för att definiera en eventuell projektering. Analysen ska innehålla följande: WRS Uppsala AB Östra Ågatan 53 753 22 Uppsala Certifierade enligt ISO 9001 & 14001 Tel 018-17 45 40 Fax 018-17 45 49 www.wrs.se info@wrs.se

Sid 2 (11) - Val av systemstorlek i samråd med fastighetsägare och kommun. - Projektet Green Islands kommer att hjälpa till med inventeringen av fastighetsägares intressen och förmedla kontaktpersoner i Haninge kommun. - Förslag på storlek och typ av reningsverk. - Utredning av möjliga ägandeformer i samråd med kommun och fastighetsägare. Analysen redovisas som ett enkelt PM med slutpresentationen som bilaga. 3. Genomförande Uppdraget har genomförts av Ebba af Petersens, uppdragsledare, och Maja Granath, handläggare, WRS Uppsala AB, på uppdrag av Skärgårdsstiftelsen. Marika Palmér Rivera och Peter Ridderstolpe, WRS, har också bidragit till genomförandet av uppdraget. Jonathan Alm har varit kontaktperson på Skärgårdsstiftelsen. Ett startmöte genomfördes på Ornö den 3 september 2012, där boende, markägare, Södertörns Miljö och Hälsoskyddsförbud (SMOHF), Tornberget Fastighetsförvaltnings AB (som sköter befintlig anläggning), Skärgårdsstiftelsen m fl fanns representerade. I samband med mötet besöktes även den befintliga anläggningen. Slutpresentation hölls den 12 november, och presentationen återfinns i bilaga 1. För att kunna jämföra olika alternativa avloppslösningar på ett systematiskt sätt används planeringsmetoden Öppen VA-planering. Metoden innebär att tänkbara alternativ arbetas fram efter en uppsatt kriterielista (kravspecifikation) som definierar önskad prestanda, såväl miljömässig som praktisk och ekonomisk, hos den framtida avloppslösningen. De mest intressanta alternativen tydliggörs med avseende på anläggningsteknik lokalisering och kostnader samt kravuppfyllelse för övriga kriterier (t ex miljöskydd, smittskydd, resurshushållning mm). 4. Planeringsförutsättningar 4.1 Markförhållanden och topografi Ornö ligger i Haninge kommun och Kyrkviken där utredningsområdet är beläget ligger på öns östra sida. Den närmast utanförliggande fjärden är Fjärdlångfjärden.

Sid 3 (11) Figur 1. Lokalisering av utredningsområdet vid Kyrkviken på Ornö. Området är relativt kuperat och har generellt ett mycket tunt jordlager med mycket berg i dagen och viss förekomst av lera och svallsediment, se figur 2. Figur 2. Jordartskarta för utredningsområde vid Kyrkviken på Ornö. Berg är dominerande, men det finns också inslag av lera, morän och grus. 4.2 Bebyggelse och befintlig VA-försörjning I början av 1900-talet fanns ca 500 bofasta på Ornö och sedan dess har det minskat och idag (1999) är det ca 180 personer som är bofasta på hela ön. Inom utredningsområdet är det knappt 100 personer som är bofasta. Det finns ca 100 fastigheter inom utredningsområdet, uppskattningsvis är ca 50 % permanentboende och resterande fritidsboende.

Sid 4 (11) Dricksvattenförsörjningen varierar inom området. Ett flertal fastigheter i norra delen är anslutna till ytvattentäkten i den nedlagda gruvan. I de södra delarna har de flesta fastigheter egen brunn och några få fastigheter är anslutna till ett avsaltningsverk. De flesta permanentboende har vattentoalett inkopplad vilket även gäller för bland andra skolan och bygdegården. Bygdegården och skolan har en gemensam avloppsanläggning i form av slamavskiljare och efterföljande markbädd. Anläggningen klarar inte längre kraven på rening (0,5 mgp/l och 15 mgp/l) 1 och behöver åtgärdas, samma sak gäller för anläggningen som polisverksamheten i området är ansluten till. Avloppslösningar för privatbostäder varierar, majoriteten av fritidsboende antas ha någon form av torr toalett 2. WC till sluten tank har under en längre tid inte tillåtits i skärgården p.g.a. svårighet med tömning. Ca 80% av de de enskilda avloppsanläggningarna i Kyrkviken har vid en inventering fått påpekande från SMOHF och måste åtgärdas. SMOHF har gått med på att lämna uppskov ett år till att börja med, om en gemensam lösning för avloppsförsörjning är på gång i området. 4.3 Recipienten Utanför Kyrkviken ligger Fjärdlångfjärden som idag har måttlig ekologisk status och uppnår god kemisk status enligt vattenmyndighetens normsystem. Fjärden kan antas ha en stor vattenomsättning efter som den ligger relativt långt ut i skärgården. 1 SMOHF (2011) Bekräftelse av miljörapport för 2010 avloppsanläggningarna. 2 Fördjupad Översiktsplan för Ornö, antagen 1999.

Sid 5 (11) 4.4 Krav på den framtida avloppshanteringen Följande kriterier för den framtida avloppshanteringen för Kyrkviken, Ornö, har arbetats fram i dialog med beställaren med utgångspunkt i vad som diskuterades på startmötet: Hälsa och miljö Ekonomiskt och praktiskt Smittskydd Utg. vatten ska uppfylla badvattenkvalitet. Hantering av restprodukter (t.ex. slam) ska ske på ett hygieniskt acceptabelt sätt. Förslag på hur smittspridning undviks vid lagring och spridning ska finnas. Recipientskydd BOD 7 : minst 90 % reduktion Totalfosfor: minst 90 % reduktion Totalkväve: minst 50 % reduktion Recirkulation Minst 50 % av fosfor eller 25 % av samtliga näringsämnen ska kunna återföras till odlad mark. Ekonomi Investeringskostnaderna per hushåll bör inte vara högre än 150 000-200 000 kr, vilket motsvarar ett enskilt avlopp på Ornö.! Driftkostnad bör vara i samma storleksordning som den kommunala VAtaxan (end. avlopp 2000 kr /år) Energi- och resursanvändning! Systemet ska hushålla med naturresurser.! Vattensnåla armaturer ska väljas i första hand. Brukaraspekter! Systemet ska vara användarvänligt. Organisation! Anläggningen kan ägas av en samfällighet eller av extern part! Drift och skötsel samt kontroll ska skötas av extern part. Teknik! Systemet skall vara robust och fungera året runt.! Systemet ska fungera för såväl fritidsboende som för permanentboende.! Det ska vara enkelt att kontrollera anläggningens funktion.! Gemensamma tekniska system för flera fastigheter ska utformas så att driften kan skötas av extern part. Övrigt! Systemet skall visa på ett gott exempel för skärgårdsmiljö och gärna ha något innovativt inslag.

Sid 6 (11) 5. Studerade alternativ Fyra alternativ till avloppslösning har studerats i utredningen. Det första alternativet med klosettvattensortering har endast beräknats för det lilla området. Alternativ nr 2 med ett lokalt reningsverk har beräknats för både det lilla och det stora området, medan de två övriga beräknats för det stora området. De studerade alternativen är följande: - Klosettvattensortering med gemensam BDT - Lokalt reningsverk med efterpolering - Kemfällning och öppen markbädd - Sommar/vintersystem med bevattning Nedan beskrivs dimensionering och ledningsdragning samt diskuteras lokalisering. För detaljer kring alternativen, se bilaga 1. 4.5 Systemstorlek och dimensioneringsgrunder För att kunna välja vilken systemstorlek som är intressant för Kyrkviken har två områden valts ut och studerats. Det mindre omfattar, förutom byggnaderna som är kopplade till nuvarande system, även polisens call center, eventuellt tillkommande lägenheter och uthyrningsstugor samt några permanenthus (figur 3). Det större området innefattar större delen av Kyrkviken, även några grupper av hus på andra sidan viken. Dimensioneringen har därför beräknats utifrån två systemstorlekar. Det mindre området omfattar ca 110 personekvivalenter (pe) med ett beräknat dygnsmedelflöde på ca 19 m 3. Det större området omfattar ca 330 pe med ett beräknat dygnsmedelflöde på 57 m 3. I beräkningarna antogs följande belastning; 3 pe per hushåll, 30 pe på skolan, 15 pe på polisen och 18 pe på bygdegården (se även bilaga 1).

Sid 7 (11) Figur 3. Två systemstorlekar har studerats, där det lilla omfattar skolan, bygdegården, polisen, eventuellt framtida bostadskooperativ samt några privatbostäder. Det stora området omfattar en större del av bebyggelsen i Kyrkviken. 4.6 Lokalisering av gemensamt reningsverk Nuvarande lokalisering av den gemensamma behandlingsanläggningen är inte helt lämplig för placering av en större gemensam anläggning för hela byn, med avseende på ökade slamtransporter, risk för lukt osv. För mer ytkrävande lösningar och ev lokal slambehandling behövs dessutom en större yta än vad som finns på nuvarande plats. Vid lokalisering av en reningsanläggning behövs hänsyn tas till omgivande miljö och säkerställande av smitt- och recipientskydd. För utredningsområdet är markägarfrågan viktig att lösa för att veta vilka alternativ som faktiskt finns. Inledande kontakter har tagits med markägare till jordbruksmark på andra sidan stora vägen. 4.7 Ledningsnät Med anledning av den stora andelen berg och tunna jordlager har ett system med LTA-ledningar (lättrycksavlopp) studerats. Ett sådant system innebär att avloppsvattnet samlas upp från huset i en självfallsledning och leds ut till en nedgrävd LTA-pumpstation på tomten. Härifrån pumpas vattnet ut till det gemensamma ledningsnätet för området och vidare till den lokala reningsanläggningen.

Sid 8 (11) Fördelen med att använda LTA-teknik jämfört med självfallsteknik när topografin är växlande och berget är ytligt är att djup schaktning och sprängning undviks, samt att det ger en större flexibilitet och möjlighet till lokal inpassning till landskapet vid ledningsdragning. Dessa faktorer gör med största sannolikhet alternativet billigare än ett självfallssystem i området. För en preliminär kostnadsuppskattning av ledningssystem med LTA, se bilaga 1. Kommunala LTA-system organiseras normalt så att den pump som finns på varje fastighet ägs och underhålls av kommunen (VA-kollektivet) trots att den ligger inom fastigheten. Om en samfällighet bildas, är det däremot vanligast att LTA-pumpen på varje fastighet ägs av den enskilde fastighetsägaren. Ledningsnätet utanför varje fastighet ingår i samfälligheten liksom reningsanläggningen. 6. Jämförelse mellan alternativen I tabellen nedan jämförs för- och nackdelar för de två studerade storleksskalorna för ett gemensamt avloppssystem. Tabell 1. För- och nackdelar för de två studerade storleksskalorna. Fördelar Nackdelar Lilla området + få abonnenter, lättare att organisera + befintligt ledningsnät finns för delar av området +liten driftskostnad per hushåll - övriga byn måste bygga och ansvara för egna anläggningar Stora området + bybor slipper bygga egna anläggningar + en utsläppspunkt +liten driftskostnad per hushåll - tillräckligt många måste ansluta sig - svårt att organisera - stora investeringskostnader - många fritidshus ger varierande belastning över året I tabellen nedan jämförs de studerade alternativen med avseende på hur de uppfyller den uppsatta kravspecifikationen (avsnitt 4.4), där +++ är bäst och + är sämst. Beskrivning och detaljer kring de studerade alternativen återfinns i bilaga 1.

Sid 9 (11) Tabell 2. Jämförelse av hur de studerade alternativen uppfyller kraven som ställts i kravspecifikationen. Parameter KL-system ARV Öppen markbädd Bevattning Hälsoskydd +++ ++ +++ ++ Ekonomi* ++ +++/++ ++ ++ Recipientskydd +++ ++ (+) ++ +++/++ Kretslopp ++(+) + + +++/+ Energi- och ++ ++ ++ +++ resurshushåll ning Brukaraspekter ++ +++ +++ +++ Organisation +++ ++ ++ ++ Teknik ++ ++ +++ ++ Övrigt ++ ++ +++ +++ *lägst beräknad investeringskostnad hade alternativet gemensamt reningsverk med efterbehandling för det lilla området. Kostnaderna för avloppslösningarna är dock svåra att beräkna i detta skede, och beräkningarna skall endast ses som överslagsberäkningar. Innan slutligt beslut tas om teknik bör offerter tas in från leverantörer och entreprenörer. I den sista tabellen sammanfattas för- och nackdelar med de olika studerade alternativen. Tabell 3. Sammanfattning av för- och nackdelar med de studerade alternativen. Fördelar Nackdelar KL-system ARV Öppen markbädd +Mindre vattenförbrukning +Kretslopp +Litet skötselbehov -Dubbla system -Ökade slam(kl)transport er -Omdragning av ledningar i befintliga hus +Kräver liten yta +Kan köpas nyckelfärdigt -Känslig teknik -Kräver skötsel -Producerar mycket slam +Robust teknik +Tål belastningsvariati oner +Litet skötselbehov -Tar stor plats (annan lokalisering) -Producerar slam Bevattning +Robust teknik +Litet skötselbehov +Kretslopp +Produktion av flis/ved -Tar stor yta i anspråk (annan lokalisering) -Kräver intresserad markägare/drifts person 7. Organisation De alternativ som finns för ägande och drift av en gemensam avloppsreningsanläggning i Kyrkviken är huvudsakligen följande: Anläggning ägd av en stor abonnent, t ex skolan eller bygdegården.

Sid 10 (11) Gemensamhetsanläggning ägd av samfällighet Allmän VA-anläggning ägd av Haninge kommun Om t ex skolan eller bygdegården skulle äga anläggningen så har man på detta sätt rådighet över anläggningen och kan bl a välja vilken teknik som ska användas. Avtal skrivs med respektive fastighetsägare som ansluter sig. Varken Tornberget som har hand om skolan eller bygdegårdsföreningen har dock något intresse av att ta ansvar för att bygga och driva en stor gemensam avloppsanläggning i Kyrkviken. En gemensamhetsanläggning bildas genom lantmäteriförrättning. Det är fastigheterna som är anslutna till den och inte ägarna personligen. För att anläggningen ska drivas på ett så bra sätt som möjligt bildas en samfällighetsförening i samband med skapandet av gemensamhetsanläggningen. Samfällighetsföreningen är en juridisk person och medlemmarna utgörs av ägarna till deltagande fastigheter. Samfällighetsföreningen kan t ex ta lån om det skulle finnas behov av det. Om fastigheten säljs blir den nya ägaren medlem i samfällighetsföreningen. Inom föreningen kan en majoritet bland delägarna besluta om förvaltningen. Med en gemensamhetsanläggning behöver inte avtal upprättas med respektive fastighetsägare vilket gör det till en mer stabil organisatorisk form än om en större abonnent äger anläggningen. Det som är problemet med samfällighetsföreningar är ofta driften. Ett sätt att lösa detta är att samfällighetsföreningen anlitar någon lokal entreprenör för anläggningens drift. Enligt 6 i lagen om allmänna vattentjänster ska kommunen inrätta en allmän VA-anläggning om det av hälso- eller miljöskäl finns behov av att lösa VA i ett större sammanhang. Det betyder alltså att det både ska vara ett större sammanhang och att det ska finnas hälso- och/eller miljöproblem idag, alternativt risk för problem i framtiden. Den här bedömningen är svår, och ger utrymme för tolkningar från VA-huvudmännens sida. VA-avdelningen i Haninge kommun anser inte att skäl finns för att lösa VA i ett större sammanhang i Kyrkviken, och har i förarbetet till den kommande översiktsplanen sagt att VA-försörjningen på Ornö i första hand ska ske enskilt och samfällt med kretsloppsanpassade lokala lösningar. Vid redovisningen av uppdraget framkom att intresset från de boende i Kyrkviken för en gemensam samfälld anläggning förefaller mycket lågt. Vad de närvarande på mötet efterfrågade var en kommunal lösning, där ansvar för anläggande, drift och skötsel ligger hos kommunen och inte hos en samfällighet. 8. Slutsatser och rekommendationer - Innan teknikval görs behöver man bestämma vilka fastigheter som är aktuella att ansluta, dvs vilken storlek den framtida anläggningen ska ha. - En gemensam avloppförsörjning som drivs av en samfällighetsförening för det lilla området, bestående av bygdegården, skolan, polisens call center mm, bedöms som mer genomförbar än en

Sid 11 (11) gemensamhetsanläggning för hela byn (stora området), framförallt med tanke på organisation. - Det finns ett antal möjliga tekniker för behandling av avlopp som kan vara lämpliga för Kyrkviken. - Ledningsdragning utgör merparten av investeringskostnaden för en gemensam anläggning i Kyrkviken, både för det lilla och för det stora området. - Investeringskostnaden för de olika beskrivna teknikerna ligger ungefär i samma storleksordning. Dessa utgör en mindre del av totalkostnaden, i relation till kostnaden för gemensamma ledningar. Följande rekommendationer ges för det fortsatta arbetet med att ordna en gemensam avloppsförsörjning för Kyrkviken: - Arbetsgrupp. För att driva frågan vidare behövs en arbetsgrupp som bl a kan hålla i kontakter med SMOHF och Haninge kommun. Intresset bland de boende i Kyrkviken för en gemensam lösning för avlopp (och ev vatten), kopplat till olika kostnadsförslag, bör också undersökas t ex genom en enkät. - Dricksvattenfrågan. Vid högre standard på avloppsförsörjningen ökar ofta vattenförbrukningen. Vissa av fritidshusen i Kyrkviken har idag begränsad vattentillgång. Möjligheten till gemensam vattenförsörjning bör undersökas i samband med att en gemensam avloppsförsörjning planeras. - Lokalisering. Alternativa lokaliseringar av en avloppsreningsanläggning och eventuell lokal slambehandling behöver undersökas vidare i samråd med markägare. 9. Bilagor Bilaga 1. Presentation av resultat från utvärdering av olika alternativ till avloppslösning för Kyrkviken, Ornö. Ebba af Petersens och Maja Granath WRS Uppsala AB