Marknadsprofil 2011 USA

Marknadsprofil 2011 USA Foto: Erik Lindvall, Henrik Trygg & Nicho Södling/VisitSweden Källa: VisitSweden/Kairos Future. Varumärket Sverige - en netnografisk studie, 2011

Om Marknadsprofilen Kontinuerliga marknads-, målgrupps-, konkurrent- och medieanalyser ger oss en uppdaterad bild av vilka resenärer som har störst potential att öka sitt resande till Sverige. Dessa analyser ger oss möjlighet att välja rätt målgrupp, budskap och kommunikationskanaler när vi arbetar tillsammans med besöksnäringen. Marknadsprofilen är en kortare sammanställning av marknadsrapporten som har tagits fram för USA och ytterligare elva av VisitSwedens prioriterade utlandsmarkander. Marknadsprofilen ger dig inblick i: Generell landsprofil Land, Befolkning Ekonomisk bakgrundsinformation Helgdagar och semester - överblick Kulturella egenskaper Medieprofil - överblick Landets turistprofil Semesterresor inrikes & utomlands Profilen av utlandsresenären Resor till Sverige Tillgänglighet till Sverige Vill du veta mer? I våra marknadsrapporter 1, ca 60-70 sidor, får du svar på följande: Vem är den amerikanska globala resenären? Varför reser man? Var reser man och hur bor man? Vad gör man på semestern? När reser man och hur länge stannar man? Hur mycket spenderar man? Vilket transportsätt använder man och hur tar man sig till Skandinavien? Vilka informationskällor använder man och hur bokade man? Vad vet man om Sverige? Vilka associationer har man och vilka regioner och attraktioner känner man bäst till? Vad har amerikaner för Sverigebild? Hur stor är tillväxtpotentialen för målgruppen som planerar en resa till Sverige inom de tre närmaste åren? Vad kännetecknar Meetings & Incentivesresor från USA till Sverige? Hur ser den amerikanska Travel Trade-marknaden med fokus på privatresenären ut? Vilka globala trender/ trender inom turism och trender i USA är viktiga att ta hänsyn till? Här kan du se en mer detaljerad innehållsförteckning av rapporten. Beställ marknadsrapporten hos analys@visitsweden.com. Pris 2 marknader: 12 500 SEK (ex. moms) för besöksnäringen. Priset för samtliga 12 marknader: 50 000 SEK för besöksnäringen. Ord pris per marknad: 12 500 Sek, 12 marknader 75 000 SEK. I priset ingår en uppdatering 2012. Kontakt: VisitSweden, Sveav. 21, Box 3030, 103 61 Stockholm Tel + 46 8 789 10 00 Fax + 46 8 789 10 31, analys@visitsweden.com, http://partner.visitsweden.com 1 Marknadsrapporter finns för följande 12 länder: Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kina, Nederländerna, Norge, Ryssland, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA. 2

Generell erell landsprofil Land & Befolkning Figur: USA karta Källa: CIA World Factbook 2 Tabell: Land & Befolkning Yta 9 826 675 km2 (världsrank: 3) 33,9 3 invånare/km2 Folkmängd 313,2 milj (juli 2011 beräknat), världsrank: 3 tillväxttakt 2011: 0,96% (2011 beräknat) Städer Huvudstad: Washington, DC (befolkning 4,4 milj), New York-Newark 19,3 milj. Los Angeles-Long Beach-Santa Ana 12,7 milj, Chicago 9,1 milj, Miami 5,7 milj (2009) 82% av amerikanerna bor i städer (2010) Språk Engelska 82,1%, spanska 10,7%, övriga indoeuropeiska 3,8%, Asien och Stillahavs 2,7%, övriga 0,7% Åldersstruktur USA Sverige 0-14 år: 20,1% 15,4% 15-64 år: 66,8% 64,8% 65 år och över: 13,1% 19,7% Genomsnittsålder 36,9 år 42 år Källa: CIA World Factbook 4 USA:s befolkningsstruktur är något jämförbar med Sveriges. Det finns dock ca 5 procent fler barn åldrarna 0-14 år i USA. Detta bidrar till att genomsnittsåldern i USA är nästan 5 år lägre än i Sverige. När det gäller utveckling och prognosen av folkmängden skiljer sig länderna åt. Medan Sverige förutspås växa med ungefär 14 procent, kommer USA växa med 36,8 procent mellan åren 1990 och 2020. 2 CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-06-28). 3 Worldbank, befolkningstäthet, www.data.worldbank.org/indicator/en.pop.dnst (2011-06-28). 4 CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-07-19). 3

Skillnaderna blir ännu större vid betraktelse av vilka åldersgrupper som växer mest. 5 I USA kommer befolkningsandelen över 65 år att växa med ungefär 75 procent mellan åren 1990 och 2020, medan andelen barn i åldrarna 0-14 år växer med ca 26 procent under samma period, och mindre än landets genomsnitt. USA har därmed, likt många europeiska länder, en åldrande befolkning. Ekonomiska Indikatorer 6 USA har länge varit den största och mest kraftfulla ekonomin i världen. Dock har faktorer som stigande oljepriser mellan år 2005 och första hälften av 2008 lett till en ökad inflation och arbetslöshet i USA. Importerad olja står för ca 60 procent av den amerikanska konsumtionen. Till långsiktiga utmaningar hör otillräckliga investeringar i ekonomisk infrastruktur, snabbt stigande kostnader inom vård- och pensionssystemen för den åldrande befolkningen, betydande handels- och budgetunderskott samt stagnation av familjers inkomst, framförallt i de lägre socioekonomiska grupperna. Hushållens medianinkomst sjönk med 6,7 procent, mellan juni år 2009 till juni 2011. 7 Det ekonomiska läget har därmed blivit ytterligare försämrat bland många invånare. Beräknad BNP för USA år 2010 är ca 340 071 SEK per capita (jfr med Sverige 259 499 SEK). 8 Tabell ll: Ekonomiska Indikatorer Valuta US Dollar (1 USD = 100 cent) = ca 7,2 SEK 9 BNP (PPP) $ 14 660 miljarder, världsrank: 2 (1:a plats EU) BNP per capita (PPP) $ 47 200 = ca 340 071 SEK 10, världsrank: 11 BNP-tillväxt 2,8%, världsrank: 127 Andel av de ekonomiska Tjänstesektor 76,8%, industri 22,1% och jordbruk 1,1% sektorerna i BNP Inflation 1,6%, världsrank: 49 Arbetslöshet 9,6%, världsrank: 108 World Economic Forums Global Plats 4 av 139 länder, tappat 2 platser år 2010 jfr med 2009. Competitiveness Report 11 Gini-koefficient 12 0,38, vilket innebär en något mindre balanserad fördelning av inkomster, jämfört med genomsnittsvärdet på 0,31 bland OECD medlemsländerna. Human Development Index "Very High Human Development, plats 4 av 169 rankade länder i (HDI) 13 världen och med ett HDI värde på 0,902 (Sverige: 9:e plats, HDI värde: 0,885). Källa: CIA World Factbook. 14 Anmärkning: Alla siffror avser estimering för 2010, undantag valuta (* 2009). 5 Tourism Economics, 2011, www.tdm.prognoz.com (2011-07-19). 6 CIA World Factbook, USA, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-08-23). 7 Inflationsjusterad. SvD Näringsliv, Delat USA, www.svd.se (2011-11-06). 8 OECD Factbook 2010 (löpande priser och PPP, 2008 eller senast tillgängliga år); Riksbankens snittkurs 2010 (1 USD = 7,2049 SEK), www.riksbank.se/templates/page.aspx?id=15867 (2011-07-06). 9 Riksbankens snittkurs 2010 (1 EUR = 9,54 SEK) www.riksbank.se/templates/page.aspx?id=15867 (2011-07-06). 10 Riksbankens snittkurs 2010 (1 USD = 7,2049 SEK) www.riksbank.se/templates/page.aspx?id=15867 (2011-07-06). 11 Global Competitiveness Report 2010-11, www3.weforum.org/docs/wef_globalcompetitivenessreport_2010-11.pdf (2011-06-28). 12 Gini-koefficient, OECD Factbook 2010, www.oecd-ilibrary.org/economics/oecd-factbook-2010_factbook-2010-en (2011-07-05). 13 Human Development Index, www.hdr.undp.org/en/media/swedish%20hdr%202010%20summarypdf.pdf (2011-07-05). 14 CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-06-23). 4

Växelkurs,, köpkraftsparitet och jämförande prisnivåindex Av följande figur framgår hur växelkursen SEK mot USD har utvecklats hittills under 2000-talet. Medan eurons värde gentemot den svenska kronan har legat någorlunda stabilt på senare år, har dollarns värde gentemot kronan fluktuerat kraftigt. Under krisåret 2009 ökade både dollarn och euron på kort tid jämfört med den svenska kronan, vilket innebar något av ett trendbrott för dollarn som under större delen av 2000-talet har sjunkit i värde. I maj år 2011 betalades i genomsnitt 6,24 svenska kronor för en dollar.många amerikaner känner dock inte till att Sverige ligger utanför EMU-samarbetet, vilket är till vår nackdel i de fall kronan är svagare än euron. 15 Medan Sveriges prisnivåindex hade i snitt 22,8 procent högre prisnivå än EU27 genomsnittet, hade USA jämförelsevis ett prisnivåindex som låg under EU27 genomsnittet samt en lägre tillväxttakt. Sveriges ökning 2010 beror på en förstärkning av kronan. Figur: Växelkurs, Dollar 12 11 10 9 8 7 6 5 4 Källa: Riksbanken, 2011. 16 Anmärkning: Värdena i figuren anger växelkursen SEK mot USD. Helgdagar och semester I USA finns i stort sett ingen lagstadgad semester, men generellt har amerikanen 14 dagars betald semester per år. Detta kan dock variera beroende på yrke och antal yrkesverksamma år, och många arbetsgivare erbjuder totalt tre veckors semester efter fem till tio års anställning. 17 Den korta semestern begränsar tiden till familj, fritidsaktiviteter och resor. Amerikanen har ofta semester i augusti och under första veckan i september, för att börja jobba igen efter Labor Day, som infaller den 3 september år 2012. Man har dessutom 13 nationella helgdagar som enligt tabellen på nästa sida infaller på en vardag. 18 Den största högtiden är Thanksgiving som oftast betraktas som viktigare än julen, vilken är en kristen högtid - och det finns många människor i USA som tillhör andra religioner. Därutöver finns det några specifika helgdagar för de olika delstaterna. 15 Riksbanken, 2011, www.riksbank.se/templates/stat.aspx?id=16748 (2011-07-06); För en dagligen uppdaterad växelkurs, se www.valutor.se/usd. 16 Riksbanken, 2011, www.riksbank.se/templates/stat.aspx?id=16748 (2011-07-06). 17 U.S. Bureau of Labor Statistics, www.data.bls.gov/search/query/results?cx=013738036195919377644:6ih0hfrgl50&cof=forid:10&filter=0&sa=search&q=paid +holidays#975 (2011-08-23). 18 Helgdagar i USA, 2012-2013, www.usafederalholidays.com/#us2012 (2011-08-23). 5

Tabell: Helgdagar, USA 2012 2013 Nyårsdagen 1/1 1/1 Martin Luther King dag 16/1 21/1 Presidentens dag 20/2 18/2 Memorial Day 28/5 27/5 Independence Day 4/7 4/7 Labor Day 3/9 2/9 Columbusdagen 8/10 14/10 Halloween 31/10 31/10 Krigsveteranernas dag 11/11 11/11 Thanksgiving Day 22/11 21/11 Juldagen 25/12 25/12 Annandag jul 26/12 26/12 Nyårsafton 31/12 31/12 Källa: USA Federal Holidays. 19 Kulturella egenskaper Anmärkning: Regionala helgdagar tillkommer. Hur vi människor tänker och agerar i olika situationer skiljer sig många gånger mellan olika länder. Oftast handlar det bara om små diffusa skillnader, ibland om mer påtagliga olikheter. Turism förutsätter kontakter med andra människor, kulturer och språk, men att veta hur vi alla tänker och agerar i olika sociala situationer är en konst som man knappast kan kräva av någon att behärska till fullo. En god bit på väg är dock den som är medveten om att skillnader finns, som är lyhörd, flexibel och inser att det finns många sätt som är rätt. Här presenterar vi några av de olikheter som förekommer mellan amerikansk och svensk kultur. Amerikaner är generellt sett mycket utåtriktade, vänliga och sociala. De uppskattar också ett vänligt bemötande tillbaka. Man startar gärna en konversation med människor medan man väntar på bussen, står i snabbköpskön eller är ute med hunden. I USA råder en stark artighetskultur där amerikanen gärna håller upp dörren, säger please, ber om ursäkt om han råkar stöta till någon och frågar hur andra mår när man träffas. Amerikaner, särskilt de på västkusten, är mycket öppna för nya idéer och snabba på att prova på nya upplevelser. De är generellt sett mer toleranta mot olikheter än vad man är i andra delar av landet. Det finns en social hierarki, men också en möjlighet att klättra på den sociala stegen. Frihet är ett nyckelord och kulturen sätter individen i centrum snarare än samhället. Samtidigt spelar traditioner, ursprung och familj en mycket stor roll. Det finns dock inte bara en amerikansk kultur; samhället är enormt diversifierat och präglat av århundraden av invandring av människor från hela världen. Det finns också skillnader beroende på vilken stat man bor i. I sociala sammanhang upplevs amerikaner ofta som informella. De bjuder gärna in nya bekantskaper (och gamla) till sitt hem, och utomhusfester som barbecues är mycket populära. Som gäst bör man alltid fråga om man skall ta med sig något och även om svaret är nej kan man ta med sig något litet. Efter en bjudning bör man som gäst skicka tackkort. Överhuvudtaget skickar amerikaner gärna kort i samband med högtider, bjudningar och andra speciella tillfällen. 19 USA Federal Holidays, www.usafederalholidays.com/#us2012 (2011-08-23). 6

Kulturella dimensioner Den amerikanska kulturen uppvisar högre grad av hårda värden än den svenska I detta avsnitt jämförs USA och Sverige utifrån fyra kulturella dimensioner som den holländske kulturforskaren Geert Hofstede har introducerat. De undersökningar som ligger till grund för värdena i figuren nedan genomfördes mellan 1967 och 1973, med vissa kompletteringar och uppdateringar under 2001. Men de används fortfarande och refereras ofta till i olika sammanhang, och därför anser vi att de fyller sin funktion även här. Dimensionerna är som följer: -Liten resp. stor maktdistans som visar på hur individer uppfattar skillnader i samt accepterar ojämlik fördelning av makt. Generellt gäller att länder med lägre maktdistans är mer demokratiska. -Individualism resp. kollektivism som visar på i vilken utsträckning individen interagerar i grupper, såsom familj och släkt. Västerländska samhällen tenderar att vara mer individualistiska. -Hårda resp. mjuka värden, eller som Hofstede kallar dimensionen: maskulinitet-femininitet, som refererar till graden av traditionella skillnader mellan könsrollerna, men även vilken vikt man lägger vid prestation och konkurrens i motsats till relation. -Osäkerhetsundvikande som anger i vilken utsträckning man försöker undvika osäkra situationer, exempelvis genom att vara tydlig med vad man tycker och tänker vilket kan leda till lägre grad av konflikträdsla. Dessutom har Hofstede definierat en femte dimension: Lång mot kort tidsorientering. Denna dimension beskriver ett samhälles tidshorisont och den betydelse som läggs vid framtiden i jämförelse med nutiden och det förflutna. I samhällen med lång tidsorientering är det historiska perspektivet viktigt och gamla oförätter glöms inte bort. Det ger ett samhälle där man inte gärna tar risker eftersom det kan skada det personliga anseendet för mycket lång tid. På grund av att värdena delvis saknas för denna dimension är den inte med i jämförelsen nedan. Figur: Kulturella dimensioner, USA USA Sverige 91 71 62 40 31 46 29 5 Maktdistans Individualism Hårda värden Osäkerhetsundvikande Källa: Geert Hofstede Cultural Dimensions 20 20 Geert Hofstede Cultural Dimensions, 1967-73 med uppdatering 2001, www.geert-hofstede.com/hofstede_dimensions.php (2011-07-06). 7

Figuren på förgående sida tydliggör att amerikanen uppvisar högre värden än svensken för samtliga dimensioner, men enligt Hofstede är skillnaden störst inom de hårda värdena. Det kan tolkas som att det finns en högre grad av skillnad mellan könsrollerna, samt att man i USA lägger större vikt vid konkurrens och prestation. Medieprofil Utöver kännedom om konsumenternas värderingar, som gör det lättare att rikta och kommunicera ett erbjudande som den potentiella besökaren tilltalas av, är det viktigt att även använda sig av rätt kanal dvs. ha kunskap om vilka kanaler det finns och vilka segmenten använder sig av. Kortfattat kännetecknas USA:s medielandskap av följande: Online Internettillgång och internetpenetration ökar; andelen av befolkningen över 18 år som aldrig har använt sig av internet minskade till 21 procent år 2010 (jfr. med 27 procent år 2008). Utbildningsgraden spelar stor roll för internetpenetrationen, vilken uppgick till 96 procent för personer med hög utbildning, mot 52 procent för individer med låg utbildning. Mest används internet som kommunikationsmedium; 21 94 procent av alla personer över 18 år som surfade på nätet år 2010 använde internet för att kommunicera eller skicka e-post. Figur: : Internetpenetration i USA utifrån ålder, utbildning och inkomst, i procent årlig inkomst $75,000 eller högre 95 högre utbildning 96 över 65 år 42 50-64 år 78 30-49 år 87 18-29 år 95 Källa: US Census Bureau 22 Bland de ledande resesidorna tillhör: 23 expedia.com, tripadvisor.com, priceline.com samt travelocity.com och orbitz.com. Bland de ledande sociala medierna tillhör: 24 facebook.com, linkedin.com samt tagged.com. 21 US Census Bureau, www.census.gov/compendia/statab/cats/information_ communications/internet_publishing_and_broadcasting_and_internet_usage.html (2011-08-24). 22 Ibid. 23 Google Double click adplanner (Internetaktivitet/sökord: travel ) juli 2011, www.google.com/adplanner (2011-08-24). 24 Google Double click adplanner (Internetaktivitet/sökord: Social Networks ), juli 2011, www.google.com/adplanner (2011-08-24). 8

Offline: klassiska medier och konsumtion USA:s medielandskap kan beskrivas som det största i världen och är jämfört med många länder i Europa är det relativt decentraliserat och marknadsorienterat, exempelvis har USA ingen nationell TV-station. Vidare präglas dagens amerikanska medieklimat av lönsamhetsproblem för traditionella medier. Enligt Harris Poll undersökning 25 medger över hälften av alla vuxna internetaktiva att de traditionella medier som existerar idag inte kommer att överleva den närmaste framtiden. Således kämpar tidningar med cirkulationen, exempelvis Newsweek som säljs för en dollar. Trots detta föredrar två tredjedelar av alla amerikaner (67 procent) att få sina nyheter via TV och/eller tryckta tidningar. Även om hälften angav att de tenderar att få nästan alla sina nyheter på nätet. En fjärdedel av de internetaktiva amerikanska respondenterna svarade också att de har minskat sitt läsande av tryckta medier med ca 25 procent under det senaste året. Å andra sidan angav tre av tio internetaktiva vuxna (28 procent) att tiden de har tillbringat på online nyhets- och informationskällor har ökat under det senaste året. 26 Offentlig radio fortsätter dock att växa stadigt. 27 De största marksända nationella radiosändarna CBS Radio, Citadel Broadcasting, Clear Channel Communications och Cumulus Media. Amerikanska dagstidningsupplagor minskade med nästan 5 procent under april och september år 2010 jfr med 2009. 28 De största nationella samt regionala dagstidningar efter respektive upplaga är: 29 Wall Street Journal, USA Today, New York Times, Los Angeles Times, San Jose Mercury News och Daily News. När det gäller tidningar och magasin med fokus på turism och resor är följande fem publikationer störst i USA: Endless Vacation, Interval World, Preferred Lifestyles, Departures Magazine och Travel + Leisure (varav den sistnämnda även erbjuder reseguider och hotellöversikter på sin hemsida). De fem största reserelaterade facktidningarna är Adjourn, T & E, Travel Agent Magazine, Recommend, Cruise Trade Magazine. 25 Harris Poll, Media Consumption, www.harrisinteractive.com/newsroom/harrispolls/tabid/447/mid/1508/articleid/604/ctl/read Custom%20Default/Default.aspx (2011-08-24). Harris Polls undersökning tillfrågade 2095 amerikanska vuxna på nätet mellan oktober 8 och 12, 2010 genom Harris Interactive. 26 Ibid. 27 Arbitron 2011, www.arbitron.com/downloads/publicradiotoday_2011.pdf (2011-08-24). 28 Audit Bureau of Circulations (ABC), www.accessabc.com (2011-08-24). 29 Wikipedia, Lista av tidningar i USA, www.en.wikipedia.org/wiki/list_of_newspapers_in_the_united_states_by_circulation (2011-08-24). Anmärkning: detta är inte nödvändigtvis de officiella källorna men ska ge en riktlinje om tidningarnas storlek. 9

Landets turistprofil Semesterresor inrikes & utrikes Under år 2010 reste ca 28,5 miljoner amerikaner overseas 30, varav 39 procent till Europa. 31 Enligt en undersökning från 2009 dominerar semesterresor för resor overseas med ca 85 procent av samtliga resor, medan affärsresor svarar för ca 15 procent av samtliga resor overseas. 32 Mellan åren 2000 och 2010 ökade resorna till Europa med 1,7 procent. 33 Mellan åren 2008-2010 minskade dock resandet till Europa, vilket delvis kan förklaras med den svaga dollarn gentemot kronan. Resor till Europa minskade under år 2010 med 7,3 procent jämfört med 2009. 34 Även under år 2011 väntas en fortsatt minskning, bland annat pga. flygindustrins avmattning. Dock mellan januari och maj ökade antalet resor till alla europeiska destinationer (exklusive Spanien och Montenegro). 35 Profilen av den amerikanska utlandsresenären Tabellen nedan visar fördelningen mellan olika åldersgrupper bland den amerikanska populationen enligt ETC-UNWTO:s USA studie United States Outbound Travel Market to Europe. Åldersgrupperna 31-44 år samt 45-65 år reser mest per person och de sistnämnda utgör en särskilt viktig grupp; som gör 35 procent av alla resorna. Tabell: Fördelningen mellan olika åldersgrupper ldersgrupper, USA USA profil till Europa Andel 18-30 år 22% 31-44 år 30% 45-65 år 35% 66 år och äldre 10% Källa: ETC-UNWTO 36 Resor till Sverige År 2010 gjordes ca 11,9 milj. semester- och affärsresor till Europa. 37 När det gäller övernattningsstatistiken från Tillväxtverket/SCB ökade antalet övernattningar från USA med 14,5 procent år 2010. Bara hotellövernattningar ökade med 16,1 procent under år 2010, jämfört med 2009. 38 30 Anmärkning: I de fall vi använder siffror och statistik från OTTI avser majoriteten resor "overseas", dvs. utlandsresor som inte går till närmarknader som Mexiko och Kanada. För att betona och förtydliga detta, använder vi genomgående begreppet "overseas. 31 US Department of Commerce, ITA; Office of Travel and Tourism Industries; www.tinet.ita.doc.gov/outreachpages/outbound.general_information.outbound_overview.html (2011-10-10). 32 Ibid. 33 ETC-UNWTO USA Study on the United States Outbound Travel Market to Europe, Tom Buncle (Warsaw 2011-08-04), www.extranet.visiteurope.com/library/reports_studies_statistics.aspx (2011-10-10). 34 US Department of Commerce, ITA; Office of Travel and Tourism Industries; Outbound, 2010, www.tinet.ita.doc.gov/outreachpages/outbound.general_information.outbound_overview.html (2011-10-10). 35 ETC-UNWTO USA Study on the United States Outbound Travel Market to Europe, Tom Buncle (Warsaw 2011-08-04), www.extranet.visiteurope.com/library/reports_studies_statistics.aspx (2011-10-10). 36 Ibid. 37 US Department of Commerce, ITA; Office of Travel and Tourism Industries; Outbound, 2010, www.tinet.ita.doc.gov/outreachpages/outbound.general_information.outbound_overview.html (2011-10-10). 38 Tillväxtverket/SCB, 2011. www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/omturism/boendeochinkvarteringsstatistik. 4.21099e4211fdba8c87b800017302.html (2011-08-12). 10

Tabell: Övernattningar i Sverige Amerikanska Utländska Andel 2009 357 957 12 329 657 2,9% 2010 409 781 12 802 832 3,2% Förändring 2009-2010 14,5% 3,8% 0,3% Källa: Tillväxtverket/SCB, 2011. 39 Anmärkning: Avser övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och SoL (privata förmedlade stugor och lägenheter). Med inkvarteringsstatistiken från Tillväxtverket/SCB kan man belysa hur de amerikanska övernattningarna fördelar sig i landet. Som nämnt gjorde amerikanarna 409 781 övernattningar under år 2010, en ökning med 14,5 procent mot 2009, enligt ovan. I tabellen nedan visas att Stockholms län har högsta antalet amerikanska övernattningar i absoluta tal. Skåne har tappat flest amerikanska övernattningar under 2010. När det gäller procentuella tal visar Dalarna starkast tillväxt med 77,7 procent, medan Jämtland har tappat procentuellt flest amerikanska övernattningar med 39,8 procent. Tabell: Övernattningar från USA,, år 2010; Figur: Andel amerikanska övernattningar vernattningar,, år 2010 Region/Län Övernattn. Förändr 2010/2009 2010 Nom. i % Stor-Stockholm 248 565 40 708 19,6% Stor-Göteborg 54 924 4 826 9,6% Stor-Malmö 23 269-909 -3,8% Stockholm 248 691 40 757 19,6% Västra Götaland 61 219 5 261 9,4% Skåne 29 970-2 202-6,8% Uppsala 10 518 2 598 32,8% Östergötland 6 602 1 347 25,6% Dalarna 6 089 2 653 77,2% Norrbotten 4 954-1 980-28,6% Jönköping 4 620 555 13,7% Värmland 4 460 89 2,0% Västerbotten 3 991 856 27,3% Halland 3 944-262 -6,2% Södermanland 3 841 1 091 39,7% Kronoberg 3 814 821 27,4% Kalmar 3 488-146 -4,0% Västmanland 2 872-88 -3,0% Gävleborg 2 498 775 45,0% Gotland 2 100 573 37,5% Örebro 1 628-376 -18,8% Västernorrland 1 517-18 -1,2% Blekinge 1 516 477 45,9% Jämtland 1 449-957 -39,8% Hela riket 409 781 51 824 14,5% Källa: Tillväxtverket/SCB. Anmärkning: Övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping & SoL i Sverige från USA, länsvis 2010. 39 Ibid. 11

När det gäller övernattningar efter boendeform i Sverige från USA så har hotell ökat mest med 16,1 procent, medan camping tappade procentuellt mest med 64,9 procent. Tabell: Övernattningar efter boendeform i Sverige från USA,, åren 2008-2010 Övernattningar USA 2008 2009 2010 Förändr 2010/2009 Hotell 370 081 334 037 387 794 16,1% Stugbyar 1 013 2 094 2 259 7,9% Vandrarhem 22 059 18 587 17 916-3,6% Camping 804 2 353 825-64,9% SoL* 1 259 886 987 11,4% Totalt 395 216 357 957 409 781 14,5% Källa: Tillväxtverket/SCB. Anmärkning * SoL =förmedlade privata stugor och lägenheter. Tillgänglighet till Europa och Sverige Europa är relativt lättillgängligt för amerikanen eftersom de flesta större europeiska flygbolag flyger direkt mellan USA och ett flertal europeiska destinationer. Dessutom utökar de amerikanska flygbolagen sina långdistansrutter. Under högsäsong är det ofta brist på flygstolar till Europa, medan tillgängligheten är bättre under höst, vinter och vår. Till Sverige kan man flyga så gott som dagligen från New York och Chicago till Stockholm. Det finns också ett flertal möjligheter att flyga via Köpenhamn, Frankfurt eller München. Sedan sommaren 2011 kan amerikanen även flyga Iceland Air mellan New York och Göteborg (via Island) flera gånger i veckan. Även Delta Air Lines börjar flyga mellan New York och Arlanda Stockholm i juni år 2012. Följande tabell visar en överblick över direkta flygförbindelser till Sverige. Viktigt att notera är dock att flygförbindelser inte längre är lika beständiga som de var för några år sedan, vilket i undantagsfall kan innebära att några nu har lagt ner, trots att de var aktuella när den här rapporten skrevs. 40 Tabell: Direktförbindelser till Sverige Från USA till Sverige Continental Airlines, SAS, United Airlines SAS, United Airlines New York - Stockholm Arlanda Chicago - Stockholm Arlanda Källa: VisitSweden. 41 Anmärkning: Vi reserverar oss för ändringar som sker kontinuerligt efter uppdateringen 2011-09-23. 40 För samtliga flygförbindelser: www.dohop.com. 41 VisitSweden, Direktförbindelser till Sverige, www.visitsweden.com/sweden/travel-guide/getting-to-sweden/ (2011-09-23). 12

Foto: Jakob Fridholm/VisitSweden Foto: Jakob Fridholm/VisitSweden Foto: Miriam Preis/VisitSweden Marknadsprofil USA 2011 Copyright V.S. VisitSweden AB Stockholm i januari 2012 Layout: VisitSweden Beställning och frågor: analys@visitsweden.com 13