Marknadsprofil 2011 Nederländerna

Transkript

1 Marknadsprofil 2011 Nederländerna Foto: Erik Lindvall, Henrik Trygg & Nicho Södling/VisitSweden Källa: VisitSweden/Kairos Future. Varumärket Sverige - en netnografisk studie, 2011

2 Om Marknadsprofilen Kontinuerliga marknads-, målgrupps-, konkurrent- och medieanalyser ger oss en uppdaterad bild av vilka resenärer som har störst potential att öka sitt resande till Sverige. Dessa analyser ger oss möjlighet att välja rätt målgrupp, budskap och kommunikationskanaler när vi arbetar tillsammans med besöksnäringen. Marknadsprofilen är en kortare sammanställning av marknadsrapporten som har tagits fram för Nederländerna och ytterligare elva av VisitSwedens prioriterade utlandsmarkander. Marknadsprofilen ger dig inblick i: Generell landsprofil Land, Befolkning Ekonomisk bakgrundsinformation Helgdagar och semester - överblick Kulturella egenskaper Medieprofil - överblick Landets turistprofil Semesterresor inrikes & utomlands Profilen av utlandsresenären Resor till Sverige Tillgänglighet till Sverige Vill du veta mer? I våra marknadsrapporter 1, ca sidor, får du svar på följande: Vem är den nederländska globala resenären? Varför reser man? Var reser man och hur bor man? Vad gör man på semestern? När reser man och hur länge stannar man? Hur mycket spenderar man? Vilket transportsätt använder man och hur tar man sig till Skandinavien? Vilka informationskällor använder man och hur bokade man? Vad vet man om Sverige? Vilka associationer har man och vilka regioner och attraktioner känner man bäst till? Vad har nederländare för Sverigebild? Hur stor är tillväxtpotentialen för målgruppen som planerar en resa till Sverige inom de tre närmaste åren? Vad kännetecknar Meetings & Incentivesresor från Nederländerna till Sverige? Hur ser den nederländska Travel Trade-marknaden med fokus på privatresenären ut? Vilka globala trender/ trender inom turism och trender i Nederländerna är viktiga att ta hänsyn till? Här kan du se en mer detaljerad innehållsförteckning av rapporten. Beställ marknadsrapporten hos analys@visitsweden.com. Pris 2 marknader: SEK (ex. moms) för besöksnäringen. Priset för samtliga 12 marknader: SEK för besöksnäringen. Ord pris per marknad: Sek, 12 marknader SEK. I priset ingår en uppdatering Kontakt: VisitSweden, Sveav. 21, Box 3030, Stockholm Tel Fax , analys@visitsweden.com, 1 Marknadsrapporter finns för följande 12 länder: Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kina, Nederländerna, Norge, Ryssland, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA. 2

3 Generell landsprofil Land & Befolkning Figur: Karta Nederländerna Tabell: Land & Befolkning 2 Yta km2 (världsrank: 135) 489,7 3 invånare/km2 Folkmängd 16,8 milj (juli 2011 beräknat), världsrank: 60 tillväxttakt 2011: 0,37% (2011 beräknat) Städer Huvudstad Amsterdam (befolkning 1 milj) Rotterdam 1 milj, Den Haag (2009) 83% av nederländarna bor i städer (2010) Mer än halva befolkningen bor i städer med fler än invånare. Språk Nederländska och frisiska Källa: CIA World Factbook 4 Åldersstruktur Nederländerna Sverige 0-14 år: 17% 15,4% år: 67,4% 64,8% 65 år och över: 15,6% 19,7% Genomsnittsålder 41,1 år 42 år Källa: CIA World Factbook. 1 Anmärkning: 2011 beräknat. Nederländernas befolkningsstruktur är jämförbar med Sveriges. Enligt tabellen ovan är genomsnittsåldern med 41,1 år i Nederländerna respektive 42 år i Sverige nästan likvärdig. När det gäller utveckling och prognosen av folkmängden finns det också gemensamheter. Mellan åren 1990 och 2020 kommer båda länder att växa med ungefär 14 procent. 5 Dock finns det skillnader vid betraktelse av vilka åldersgrupper som växer/minskar mest. I Nederländerna kommer befolkningsandelen över 65 år att växa starkare jämfört med Sverige, medan befolkningen i åldrarna 0-14 år minskar i Nederländerna. Landet har därmed en åldrande befolkning, år 2030 kommer ca 25 procent av befolkningen att vara över 65 år, jämfört med nuvarande procentsats på ca 16 procent. 2 CIA World Factbook, ( ). 3 Worldbank, befolknings täthet, ( ). 4 CIA World Factbook, ( ). 5 Tourism Economics, 2011, Utveckling & Prognos folkmängd Nederländerna jämfört med Sverige i 1000-tal, ( ). 3

4 Ekonomiska Indikatorer Nederländernas ekonomi är stark, främst tack vare att landet är en framgångsrik handelsnation, en av de tio största exportörerna i världen och tredje största exportör av jordbruksprodukter i världen. Nederländerna betraktas dessutom som Europas transportnav. Landets bytesbalans är positiv vilket innebär att man exporterar något mer än vad man importerar, främst jordbruksprodukter. 6 Under en lång tid har landets ekonomi stått för stabila industriella relationer samt en måttlig arbetslöshet och inflation. Industrin bidrar till 24,9 procent av BNP och servicesektorn till 72,4 procent. Beräknad BNP för Nederländerna år 2010 är ca SEK per capita (jfr med Sverige SEK). 7 Tabell ll: Ekonomiska Indikatorer Plats 8 av 139 länder, flyttat upp 2 platser år 2010 jfr med Valuta Euro (1 Euro = 100 cent) = ca 9,54 SEK 8 BNP (PPP) $ 676,9 milj., världsrank: 22 BNP per capita (PPP) $ = ca SEK 9, världsrank: 20 BNP-tillväxt 1,7%, världsrank: 157 Andel av de ekonomiska Tjänstesektor 72,4%, industri 24,9% och jordbruk 2,6% sektorerna i BNP Inflation 1,1%, världsrank: 23 Arbetslöshet 5,5%, världsrank: 54 World Economic Forums Global Competitiveness Report 10 Gini-koefficient 11 0,27, vilket innebär en något mer balanserad fördelning av inkomster, jämfört med genomsnittsvärdet på 0,31 bland OECD Human Development Index (HDI) 12 medlemsländerna. "Very High Human Development, plats 7 av 169 rankade länder i världen och med ett HDI värde på 0,890 (Sverige: 9:e plats, HDI värde: 0,885). Källa: CIA World Factbook. 13 Anmärkning: Alla siffror avser estimering för 2010, undantag valuta (* 2009). Växelkurs, köpkraftsparitet och jämförande prisnivåindex Av figuren på följande sida framgår hur växelkursen SEK mot EUR har utvecklats hittills under talet. Förhållandet mellan de båda valutorna har varit stabilt under en längre period, men under andra hälften av 2008 sjönk kronans värde gentemot euron påtagligt, för att nå en topp på 11,17 SEK i mars Kronan har nu återhämtat sig en del sedan kursraset vintern 2008/2009, i maj 2011 handlades den svenska kronan till 8,956 kronor gentemot euron. 14 Kronans instabilitet gör att Sverige skiftar från att vara ett prisvänligare land (2009) till att vara ett dyrare land för euroländer att semestra i (2011). 15 Medan nederländska restauranger och hotell hade i snitt 4,6 procent högre prisnivå än EU27 genomsnittet, hade svenska restauranger och hotell jämförelsevis ett prisnivåindex som var 38,1 procent högre än EU27 genomsnittet. Sveriges ökning 2010 beror på en förstärkning av kronan UD, Sveriges förbindelser med Nederländerna, ( ). 7 OECD Factbook 2010 (löpande priser och PPP, 2008 eller senast tillgängliga år); Riksbankens snittkurs 2010 (1 USD = 7,2049 SEK), ( ). 8 Riksbankens snittkurs 2010 (1 EUR = 9,54 SEK) ( ). 9 Riksbankens snittkurs 2010 (1 USD = 7,2049 SEK), ( ). 10 Global Competitiveness Report , Nederländerna, www3.weforum.org/docs/wef_globalcompetitivenessreport_ pdf ( ). 11 Gini-koefficient, OECD Factbook 2010, ( ). 12 Human Development Index, ( ). 13 CIA World Factbook, ( ) Riksbanken, 2011, ( ). För en dagligen uppdaterad växelkurs, se Eurostat Databas 2011, Köpkraftsparitet (PPP) och prisnivåindex, ( ). 4

5 Figur: Växelkurs, Euro 11, ,5 10 9,5 9 8,5 8 Källa: Riksbanken, Anmärkning: Värdena i figuren anger växelkursen SEK mot EUR. Helgdagar och semester Heltidsanställda i Nederländerna har rätt till 20 dagars semester per år, men de allra flesta kan ta ut åtminstone fem veckor. Högsäsongen infaller i allmänhet mellan vecka 27-35, beroende på var i landet man bor (se tabell1.9). Enligt Eurofound har nederländarna en genomsnittlig arbetsvecka på 37,5 timmar, 18 och relativt få helgdagar jämfört med andra europeiska länder. Tabellen nedan visar de vanligaste. Tabell: : Helgdagar, Nederländerna Nyårsdagen 1/1 1/1 Långfredagen 6/4 29/3 Påskdagen 8/4 31/3 Annandag påsk 9/4 1/4 Drottningens dag 30/4 30/4 Kristi 17/5 9/5 Himmelsfärdsdag Pingstdagen 27/5 19/5 Annandag pingst 28/5 20/5 Juldagen 25/12 25/12 Annandag jul 26/12 26/12 Källa: Feiertage Riksbanken, 2011, ( ). 18 Eurofound, Working time developments 2009, ( ). 19 Feiertage, ( ). 5

6 Kulturella egenskaper Hur vi människor tänker och agerar i olika situationer skiljer sig många gånger mellan olika länder. Oftast handlar det bara om små diffusa skillnader, ibland om mer påtagliga olikheter. Turism förutsätter kontakter med andra människor, kulturer och språk, men att veta hur vi alla tänker och agerar i olika sociala situationer är en konst som man knappast kan kräva av någon att behärska till fullo. En god bit på väg är dock den som är medveten om att skillnader finns, som är lyhörd, flexibel och inser att det finns många sätt som är rätt. Här presenterar vi några av de olikheter som förekommer mellan nederländsk och svensk kultur. Nederländerna är ett av Europas mest tätbefolkade länder, och människorna kan därför sägas vara vana vid att behöva hävda sig för att göra sig hörda och inte försvinna i mängden. Däremot är landet litet och nederländare, liksom svenskar, förväntar sig inte att folk från andra länder har någon större kunskap om deras land och språk. Holländare gillar att åka på semester med hela familjen (ofta mer än en familj) Ordet "gemenskap" beskriver allra bäst den nederländska mentaliteten, för så snart det spelas EM i fotboll ser holländare en chans att klä sig orangefärgat och ha roligt tillsammans. Umgås i grupp, både när man reser och ses inför en fotbollmatch är mycket populärt och dessutom Gezellig, ett favoritord som motsvarar trevligt. Kulturella dimensioner Nederländarens mentalitet är ganska lik svenskens I detta avsnitt jämförs Nederländerna och Sverige utifrån fyra kulturella dimensioner som den nederländske kulturforskaren Geert Hofstede har introducerat. De undersökningar som ligger till grund för värdena i figuren nedan genomfördes mellan 1967 och 1973, med vissa kompletteringar och uppdateringar under Men de används fortfarande och refereras ofta till i olika sammanhang, och därför anser vi att de fyller sin funktion även här. Dimensionerna enligt Hofstede är som följer: -Liten resp. stor maktdistans som visar på hur individer uppfattar skillnader i samt accepterar ojämlik fördelning av makt. Generellt gäller att länder med lägre maktdistans är mer demokratiska. -Individualism resp. kollektivism som visar på i vilken utsträckning individen interagerar i grupper, såsom familj och släkt. Västerländska samhällen tenderar att vara mer individualistiska. -Hårda resp. mjuka värden, eller som Hofstede kallar dimensionen: maskulinitet-femininitet, som refererar till graden av traditionella skillnader mellan könsrollerna, men även vilken vikt man lägger vid prestation och konkurrens i motsats till relation. -Osäkerhetsundvikande som anger i vilken utsträckning man försöker undvika osäkra situationer, exempelvis genom att vara tydlig med vad man tycker och tänker vilket kan leda till lägre grad av konflikträdsla. Dessutom har Hofstede definierat en femte dimension: Lång mot kort tidsorientering. Denna dimension beskriver ett samhälles tidshorisont och den betydelse som läggs vid framtiden i jämförelse med nutiden och det förflutna. I samhällen med lång tidsorientering är det historiska perspektivet viktigt och gamla oförrätter glöms inte bort. De ger ett samhälle där man inte gärna tar risker eftersom det kan skada det personliga anseendet för mycket lång tid. På grund av att värdena delvis saknas för denna dimension är den inte med i jämförelsen på nästa sida. 6

7 Kulturella dimensioner, Nederländerna Nederländerna Sverige Källa: Geert Hofstede Cultural Dimensions 20 Den nederländska kulturen uppvisar något högre värden än Sverige inom samtliga dimensioner, men här framgår inga större skillnader. Störst är diskrepansen - om vi får tro Hofstede - vid aspekten osäkerhetsundvikande, vilket kan tolkas som att nederländare är bättre på att stå för vad de tycker och tänker och inte är lika konflikträdda som svenskar. Nederländare kan ibland kanske uppfattas som burdusa, men för nederländaren handlar det snarare om att vara uppriktig och tydlig. Värt att uppmärksamma är att de flesta av VisitSwedens utlandsmarknader uppvisar högre värden inom just den här aspekten. Medieprofil Utöver kännedom om konsumenternas värderingar, som gör det lättare att rikta och kommunicera ett erbjudande som den potentiella besökaren tilltalas av, är det viktigt att även använda sig av rätt kanal dvs. ha kunskap om vilka kanaler det finns och vilka segmenten använder sig av. Kortfattat kännetecknas Nederländernas medielandskap av följande: Online 21 Maktdistans Individualism Hårda värden Osäkerhetsundvikande Internettillgång och internetpenetration ökar, och ligger på en hög nivå i jämförelse med andra europeiska länder (se figur på nästa sida). Andelen av hela befolkningen som aldrig har använt sig av internet är endast 8 procent år 2010 (2008: 11 procent). Sociala mediers ökande roll: 96 procent av den nederländska online populationen använder sociala medier, vilket motsvarar 11,5 miljoner människor. Andelen som e-handlar resor och semesterboende har ökat stadigt med 11 till 38 procent mellan åren Geert Hofstede Cultural Dimensions, med uppdatering 2001, ( ). 21 Eurostat Databas 2011, ( ). 7

8 Figur: : Internettillgång , 2010, i procent, Nederländerna jämfört med Sverige Nederländerna Sverige Källa: Eurostat Databas Bland de ledande resesidorna tillhör: 23 vrijuit.nl, vakantieveilingen.nl, kras.nl, actievandedag.nl, sunweb.nl och inpakkenenwegwezen.nl. Av dessa utgör vakantieveilingen.nl, activandedag.nl och inpakkenenwegwezen.nl auktionssiter som ökar starkt på marknaden. Bland de ledande sociala medierna tillhör: 24 facebook.com, hyves.nl, linkedin.com och netlog.com. Offline: klassiska medier och konsumtion Nederländernas medielandskap har en stor mångfald med över olika magasin, vilket kan kopplas till att landet är ett av världens mest tätbefolkade. Trots den höga internetpenetrationen har de klassiska medierna en fortsatt genomslagskraft hos den nederländska befolkningen, vilket märks av att tidningar och magasin står för mer än 50 procent av de totala reklamutgifterna. 25 Ändå tappar tryckta medier såväl läsare som annonsinkomster, vilket troligen beror på just internets utveckling som skiftar nederländares mediekonsumtion från off- till online. Radio är det största mediet i Nederländerna, med en andel på ca 40 procent, följt av TV med en konstant andel på 33 procent. 26 Antalet dagliga printtitlar har sedan år 2003 uppgått till ca 40 stycken, störst är De Telegraaf. Andra stora rikstäckande och regionala tidningar efter respektive upplaga är: 27 Metro, Algemeen Dagblad, Sp!ts, De Gelderlander, Dagblad van het Noorden och Dagblad De Limburger. Det finns även ett flertal tidningar och magasin med fokus på turism och resor. Magasinet med störst räckvidd är Kampioen med en räckvidd på 35 procent av befolkningen (från 13 år och uppåt). Vidare viktiga titlar är Kampeer & Caravan (camping tidning) med 3,4 procent räckvidd, Reiz&Magazine med 1,5 procent och Toeractief (cykeltidning) med 1,3 procent. En viktig facktidskrift inom resebranschen är Reisrevue, som sprids hos alla researrangörer och resebyråer. 22 Eurostat Databas 2011, ( ). 23 Google Double click adplanner (kategori: travel / vacation offers ) Juni ( ). 24 Google Double click adplanner, Social Networks, Maj ( ). 25 Dutch Media Authority, Mediamonitor 2010, ( ). 26 Dutch Media Authority, Mediamonitor 2010, ( ). Anmärkning: Observera att detta är för den totala befolkningen 13 år eller äldre. Stir Internet Yearbook 2011, Mediekonsumtion, ( ). 27 Ibid. 8

9 Landets turistprofil Semesterresor inrikes & utrikes 28 Nederländares semesterresande ökar varje år. Under 2009 gjordes ca 30 miljoner semesterresor, varav drygt hälften gick till utländska destinationer. Av de utländska semesterresorna utgör de långa resorna (fyra eller fler nätter) hela 80 procent. Eftersom siffrorna för kvartal 4 år 2010 saknas, jämförs i följande tabell utvecklingen av nederländares resande under kvartal 1 till 3, åren Statistiken bekräftar att resandet har ökat: korta semesterresor ökade med ca 4 procent både inrikes och utrikes mellan åren 2008 och 2010, totalt ökade semesterresandet i kvartal 1-3 med 1 procent 2010 jämfört med Tabell: : Alla semesterresor inrikes & utrikes, kvartal 1 3,, Nederländerna Kvartal 1-3 Antal 2008 Andel Antal 2009 Andel Antal 2010 Andel Alla semesterresor utomlands % % % Långa semesterresor utomlands % % % Korta semesterresor utomlands % % % Alla semesterresor inrikes % % % Långa semesterresor inrikes % % % Korta semesterresor inrikes % % % Alla semesterresor % % % Källa: Eurostat Databas Anmärkning: Långa resor är resor med fyra eller fler övernattningar. Siffror i tusental. Profilen av den nederländska utlandsresenären Tabellen över resefrekvens nedan visar hur semesterresandet utomlands fördelar sig mellan olika åldersgrupper i den nederländska populationen. Åldersgrupperna år samt år reser mest per person, och de sistnämnda är en särskilt viktig grupp; de utgör 41 procent av alla resor. Siffrorna avser resor med minst fyra övernattningar. Tabell: : Resefrekvens för f r långa l utlandssemesterresor, Nederländerna Resefrekvens Förändr Andel jfr år % 14% år % 29% år % 41% 65 år och äldre % 15% Total % 100% Källa: Eurostat Databas Anmärkning: Långa resor är resor med fyra eller fler övernattningar. Siffror i tusental. 28 Eurostat Databas 2011, ( ). 29 Ibid. 30 Ibid. 9

10 Resor till Sverige Av 12,8 miljoner nederländska semesterresor utomlands år 2010 gick resor till Sverige. 31 När det gäller inkvarteringsstatistiken från Tillväxtverket/SCB ökade antalet övernattningar från Nederländerna med 0,5 procent år Tabell: Övernattningar i Sverige Nederländska Utländska Andel ,5% ,4% Förändring ,5% 3,8% -0,2% Källa: Tillväxtverket/SCB, Anmärkning: Avser övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och SoL (privata förmedlade stugor och lägenheter). Med inkvarteringsstatistiken från Tillväxtverket/SCB kan man belysa hur de nederländska övernattningarna fördelar sig i landet. Som nämnt gjorde nederländarna drygt övernattningar under år 2010, en ökning med en halv procent mot 2009, enligt ovan. I tabellen på nästa sida visas att Stockholms län har högsta antalet nederländska övernattningar, följt av Västra Götaland. Värmland och Gävleborg har tappat flest nederlänska övernattningar under När det gäller procentuella tal visar Uppsala starkast tillväxt med 70,4 procent, medan Gävleborg har tappat procentuellt flest nederländska övernattningar med 64,3 procent. 31 Eurostat Databas 2011, Alla semesterresor från Nederländerna till Sverige med minst en övernattning ( ). 32 Tillväxtverket/SCB, e4211fdba8c87b html ( ). 33 Ibid. 10

11 Tabell: Övernattningar från Nederländerna 2010 Figur: Andel nederländska övernattningar 2010 Region/Län Övernattn. Förändr 2010/ Nom. i % Stor-Stockholm ,5% Stor-Göteborg ,5% Stor-Malmö ,2% Stockholm ,7% Dalarna ,4% V Götaland ,9% Skåne ,6% Värmland ,1% Jönköping ,5% Kalmar ,6% Örebro ,8% Kronoberg ,8% Östergötland ,8% Jämtland ,9% Norrbotten ,1% Halland ,0% Södermanland ,5% Blekinge ,8% Uppsala ,2% Västerbotten ,7% Västmanland ,9% Gävleborg ,3% Västernorrland ,6% Gotland ,3% Hela riket ,5% Källa: Tillväxtverket/SCB Anmärkning: Övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping & SoL i Sverige från Nederländerna, länsvis 2010 När det gäller övernattningar efter boendeform i Sverige från Nederländerna utgör hotellövernattningar den största ökningen med 5,7 procent, samtidigt har stugbyar tappat mest med -7,4 procent: Tabell: Övernattningar efter boendeform i Sverige från Nederländerna, åren Övernattningar Nederländerna Förändr 2010/2009 i % Hotell ,7 Stugbyar ,4 Vandrarhem ,4 Camping ,3 SoL* Totalt ,5 Källa ÅrsSM, Tillväxtverket/SCB Anmärkning * SoL =förmedlade privata stugor och lägenheter 11

12 Tillgänglighet till Sverige Många vägar leder till Sverige med bl a flyg, färja eller tåg. Eftersom många nederländska resenärer åker bil till Sverige använder de även ofta färja. Därmed är de en viktig målgrupp för rederier som Stenaline, TT-line och Scandlines. Öresundsbron är förstås ett bra alternativ, som även kan användas i kombination med färja mellan Tyskland och Danmark (Rødby - Puttgarden). Kiel - Göteborg är ytterligare en möjlighet. Under de senaste åren har tillgängligheten med flyg från Nederländerna till Sverige förbättrats. Tabellen nedan visar en överblick över de vägar man ha att ta sig till Sverige. Tabell: Resmöjligheter till Sverige Från Nederländerna till Sverige KLM Amsterdam Stockholm Arlanda, Göteborg, Linköping och Köpenhamn/Malmö Ryanair Eindhoven Stockholm Skavsta Med Flyg till Sverige via Danmark - urval Cimber Sterling Amsterdam Köpenhamn, Stockholm/Arlanda (sommartid). SAS/Lufthansa Amsterdam Köpenhamn Stockholm, Göteborg Med Flyg till Sverige via Belgien/Tyskland Brussels Airlines Bryssel Stockholm/Bromma, Göteborg och Köpenhamn Malmö Aviation Bryssel Stockholm/Bromma, Göteborg och Umeå Ryanair Düsseldorf/Weeze Stockholm Skavsta, Växjö och Göteborg Ryanair Bryssel Charleroi Stockholm Skavsta, Göteborg City Med tåg ICE Minst 3 gånger dagligen går ICE eller EC-tågen från Amsterdam till Köpenhamn och Öresundsbron som tar 35 minuter till Malmö. Från Malmö finns det anslutningar till Göteborg och Stockholm. Med buss till Sverige Eurolines Via Tyskland Eurolines är den ledande operatören av reguljär buss till Europa, däribland 27 destinationer i Sverige. Avgångar Scandlines Sassnitz Trelleborg flera ggr dagligen Scandlines och TT-Line Rostock Trelleborg flera ggr dagligen Finnlines Travemünde Malmö flera ggr dagligen Stena Line Kiel Göteborg dagligen Via Tyskland & Danmark Scandlines Puttgarden Rødby ELLER Rostock - Gedser OCH Köpenhamn Malmö (Öresundsbron) ELLER flera ggr dagligen Helsingør Helsingborg ELLER Frederikshavn Grenå till Varberg Via Tyskland & Norge Color Line Kiel Oslo dagligen Källa: VisitSweden 34 Anmärkning: Vi reserverar oss för ändringar som sker kontinuerligt efter uppdateringen Resan till Sverige, ( ). 12

13 Foto: Jakob Fridholm/VisitSweden Foto: Jakob Fridholm/VisitSweden Foto: Miriam Preis/VisitSweden Marknadsprofil Nederländerna 2011 Copyright V.S. VisitSweden AB Stockholm i januari 2012 Layout: VisitSweden Beställning och frågor: analys@visitsweden.com 13