INSYN I EU POLITIKEN Utvidgning Att föra ut europeiska värden och normer till fler länder EU:s utvidgningspolitik gör Europa säkrare och stabilare. Vi kan växa oss starkare, föra ut våra värden och ta på oss rollen som en global aktör på den internationella scenen. Štefan Füle, kommissionär med ansvar för utvidgning
INNEHÅLL Varför vill EU få fler medlemmar?... 3 Hur går utvidgningsprocessen till?.. 5 INSYN I EU POLITIKEN Den här broschyren ingår i serien Insyn i EU politiken, som beskriver vad EU gör på sina olika politikområden, varför politiken ser ut som den gör och vilka resultat EU har uppnått. Vad ger EU-utvidgningarna?...10 Framtiden...................... 12 Läs mer...12 Du kan läsa och ladda ner broschyrerna här: http://europa.eu/pol/index_sv.htm Hur fungerar europeiska unionen? Europa 2020 EU:s tillväxtstrategi EU:s grundare Bedrägeribekämpning Digitala agendan Ekonomiska och monetära unionen och euron Energi EU:s budget Fiske och havsfrågor Folkhälsa Forskning och innovation Gränser och säkerhet Handel Humanitärt bistånd och civilskydd Inre marknaden Jordbruk Klimatåtgärder Konkurrens Konsumentskydd Kultur, film och media Invandring och asyl Miljö Näringsliv Regionalpolitik Rättvisa, medborgarskap och grundläggande rättigheter Skatter Sysselsättning och socialpolitik Säkra livsmedel Transport Tullar Utbildning, ungdomsfrågor och idrott Utrikes- och säkerhetspolitik Utveckling och samarbete Utvidgning Insyn i EU politiken: Utvidgning Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för kommunikation Publikationer 1049 Bryssel BELGIEN Manuskriptet färdigställdes i augusti 2013 Omslag och foto på sidan 2: Digital Vision/Getty Images 12 s. 21 29,7 cm ISBN 978-92-79-24062-1 doi:10.2775/55196 Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2014 Europeiska unionen, 2014 Kopiering är tillåten. För användning eller kopiering av enskilda fotografier krävs tillstånd direkt från upphovsrättsinnehavarna.
U t v i d g n i n g 3 Varför vill EU få fler medlemmar? Sedan Europeiska unionen (EU) bildades på 1950-talet har målet varit att främja fred, välstånd och europeiska värden på vår kontinent. Det är lika relevant nu som då. EU är öppet för alla demokratiska länder i Europa som vill bli medlemmar. EU:s utvidgningspolitik ska bidra till den processen. Genom åren har EU vuxit från sex till 28 medlemsländer. EU sträcker sig nu från Atlanten till Svarta havet och är hemvist för drygt 500 miljoner invånare. Bra för alla Utvidgningen ligger i både de gamla och de blivande medlemsländernas intresse. Europa blir säkrare och får högre välstånd, framför allt på grund av den vikt som läggs vid demokrati och grundläggande rättigheter, rättsstaten och den inre marknaden. Den inre marknadens fördelar är många: ekonomisk tillväxt som ger högre levnadsstandard, säkrare varor för konsumenterna, lägre priser och större utbud inom till exempel telekombranschen, banksektorn och flyget. Allt fler människor får ta del av fördelarna när EU växer. Men EU är framför allt en fråga om gemensamma värderingar. Vi är en familj av demokratiska länder som vill arbeta tillsammans för fred, säkerhet, välstånd och social rättvisa. Vi försvarar dessa värden. Vi vill fördjupa solidariteten mellan folken i Europa, samtidigt som mångfalden respekteras och bevaras. Utvidgning ger tillväxt Handeln mellan de gamla EU länderna (EU-15) och de nya (de tolv länder som anslöt sig 2004 och 2007): 1999 175 miljarder euro 2007 500 miljarder euro Tillväxt i den handeln mellan de nya EU länderna: 1999 15 miljarder euro 2007 77 miljarder euro EU Kroatien blev EU:s 28:e medlemsland 2013 och är känt för sina gamla kuststäder som t.ex. Split.
I N S Y N I E U - P O L I T I K E N 4 Flera utvidgningsomgångar 1952 1973 1981 1986 1995 2004 2007 2013 Kandidatländer och potentiella kandidater. Europeiska ekonomiska gemenskapen, som numera kallas EU, grundades på 1950-talet och hade ursprungligen sex medlemmar: Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland. Danmark, Irland och Storbritannien blev medlemmar 1973. Grekland gick med 1981, och därefter följde Spanien och Portugal 1986. Österrike, Finland och Sverige blev medlemmar 1995. EU:s största utvidgning hittills var 2004, då Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern anslöt sig. Tre år senare, år 2007, blev Bulgarien och Rumänien medlemmar. Kroatien gick med den 1 juli 2013, vilket innebar att EU nu har 28 medlemsländer.
U t v i d g n i n g 5 Hur går utvidgningsprocessen till? På 1950-talet startade ledarna för sex länder som ännu höll på att återhämta sig efter andra världskrigen det som vi i dag kallar för EU. Det var något helt nytt som krävde stort mod och stora visioner: länder som varit fiender i århundraden enades om att arbeta tillsammans för en gemensam framtid. De beslutade också att överföra en del av sin makt till en ny organisation, det som i dag helt enkelt kallas för EU. EU är en historisk framgång. Europas invånare har fått uppleva den längsta perioden av fred någonsin och har fått det betydligt bättre ekonomiskt. Det som började som en klubb med sex medlemmar omfattar nu 28 länder med en sammanlagd befolkning på drygt 500 miljoner. Redan när EU grundades var tanken att nya medlemmar skulle komma med. Grundarna hade en vision om ett integrerat Europa som lämnade dörren öppen för andra demokratiska länder. Att hjälpa de länder som vill bli medlemmar har varit en ständigt pågående uppgift för EU de senaste 50 åren man har främjat ekonomisk tillväxt och solidaritet och stöttat de demokratiska krafterna i de länder som vill bryta med diktatoriska regimer. Vilka länder kan gå med? Enligt artikel 49 i EU fördraget kan alla europeiska länder ansöka om medlemskap om de respekterar EU:s demokratiska värderingar och förbinder sig att främja dem. Ett land kan inte bli medlem förrän det uppfyller alla de anslutningsvillkor som EU ledarna enades om på sitt toppmöte i Köpenhamn 1993 och i flera EU beslut därefter. De så kallade Köpenhamnskriterierna gäller följande: 2. Ekonomi: En fungerande marknadsekonomi och förmåga att hantera konkurrensen och marknadskrafterna i EU. 3. Förmåga att kunna ta på sig de skyldigheter som ett medlemskap medför och leva upp till målen för den politiska, ekonomiska och monetära unionen. Dessutom måste EU kunna integrera nya medlemmar. Därför förbehåller sig EU rätten att avgöra när man är redo för ett nytt land. För länderna på västra Balkan finns fler villkor som i första hand gäller regionalt samarbete och goda grannkontakter (den så kallade stabiliserings- och associeringsprocessens villkorlighet). Artikel 2 i EU fördraget: Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna Artikel 49 i EU fördraget: Varje europeisk stat som respekterar de värden som avses i artikel 2 och som förbinder sig att främja dem får ansöka om att bli medlem av unionen. 1. Politik: Stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter.
I N S Y N I E U - P O L I T I K E N 6 Vem bestämmer? EU länderna fattar enhälligt beslut om att godkänna en ny medlem. När ett land ansöker om att få ansluta sig till EU, beslutar rådet, där alla EU länder är representerade, först om huruvida man ska godkänna ansökan eller inte. Därefter bestämmer EU länderna på grundval av ett yttrande från EU kommissionen om ansökarlandet ska få status som kandidatland och om anslutningsförhandlingar ska inledas. Det är också medlemsländerna som bestämmer när och på vilka villkor som förhandlingarna ska inledas och avslutas med kandidatlandet på olika politikområden, med kommissionens rekommendation som underlag. När anslutningsförhandlingarna är i hamn utarbetas ett anslutningsfördrag. Det ska undertecknas av både medlemsländerna och kandidatlandet. Europaparlamentet, vars medlemmar väljs i direkta val av EU medborgarna, ska också samtycka. Därefter måste fördraget ratificeras av alla medlemsländer och anslutningslandet, i enlighet med respektive lands grundlag. Var står vi i dag? På EU:s utvidgningsagenda finns just nu länderna på västra Balkan, Turkiet och Island. Länderna befinner sig i olika skeden i anslutningsprocessen. Island, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Serbien och Turkiet är kandidatländer. Anslutningsförhandlingar pågår med Montenegro, Serbien och Turkiet. Kommissionen har också 1 rekommenderat att förhandlingar ska inledas med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Anslutningsförhandlingarna med Island är sedan 2013 uppskjutna på landets egen begäran. Albanien, Bosnien och Hercegovina och Kosovo är potentiella kandidater. Kommissionen har rekommenderat rådet att på vissa villkor ge Albanien kandidatstatus. 1. Island 2. Bosnien och Hercegovina 3. Serbien 4. Kosovo 5. Montenegro 6. Albanien 7. f.d. jugoslaviska republiken Makedonien 8. Turkiet 2 3 5 4 6 7 8
U t v i d g n i n g 7 För att utvidgningen ska leda till största möjliga fördelar för både EU och landet som vill ansluta sig, måste anslutningsprocessen hanteras omsorgsfullt. Kandidaterna måste visa att de kan fungera som medlemmar. Det kräver att landet har sina medborgares stöd och att de kan följa EU:s standarder och normer politiskt och praktiskt. Under processen ökar EU successivt kraven på länderna så att de kan utvecklas etappvis. istockphoto.com/santirf Anslutningsförhandlingar Anslutningsförhandlingarna gäller kandidatlandets förmåga att fullgöra de skyldigheter som medlemskapet innebär. De är inriktade på villkor och tidtabeller då kandidatlandet ska ha antagit, infört och börjat tillämpa EU:s gällande lagar och regler som motsvarar cirka 100 000 sidor text. Regelverket i sig är inte förhandlingsbart. Förhandlingarna handlar i grunden om att enas om när och hur kandidatlandet ska anta och effektivt tillämpa EU:s regler och förfaranden. Det är EU länderna och kandidatlandet som förhandlar. Förhandlingstakten beror på hur snabbt kandidatlandet kan uppfylla kraven. Det är en sporre för kandidatlandet Länderna i siffror Den berömda bron i Mostar i Bosnien och Hercegovina förstördes 1993 under de jugoslaviska krigen, men har nu byggts upp igen. att snabbt och effektivt genomföra nödvändiga reformer. En del reformer kräver stora och ibland svåra förändringar i ett lands ekonomi och politiska liv. Det är därför viktigt att regeringen på ett tydligt och övertygande sätt motiverar skälen till reformerna för sina invånare. Det är också nödvändigt att det civila samhället stöder reformprocessen. På grundval av rekommendationer från kommissionen beslutar Europeiska rådet att anslutningsförhandlingar kan inledas, när kandidatlandet i tillräcklig utsträckning uppfyller de politiska Köpenhamnskriterierna och eventuella andra krav. Kandidatländer och potentiella kandidater Areal (1 000 km) Folkmängd (miljoner) BNP per capita (PPS ( 1 )) Albanien 27 3,2 7 300 ( 2 ) Bosnien och 51 3,8 7 300 ( 2 ) Hercegovina f.d. jugoslaviska 25 2,1 9 200 republiken Makedonien Island 100 0,3 29 500 Kosovo (*) 11 2,2 Montenegro 13 0,6 10 500 ( 2 ) Serbien 77 7,3 8 400 ( 2 ) Turkiet 770 73,7 13 600 De 28 EU länderna tillsammans 4 290 508 25 700 Siffror för 2012. Källa: Eurostat. ( * ) Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1/244 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring. ( 1 ) BNP, bruttonationalprodukten, är värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. BNP används ofta som ett mått på välstånd. PPS, eller köpkraftsstandard, är en enhet som motsvarar en identisk volym varor och tjänster i ett land, oavsett prisnivåer. ( 2 ) År 2011. Granskning För att underlätta förhandlingarna är EU rätten indelad i kapitel, där varje kapitel motsvarar ett politikområde. Den första etappen i förhandlingarna består av en granskning. Syftet är att förklara EU:s regelverk för kandidatlandet och kartlägga på vilka områden som landets lagstiftning, institutioner och praxis måste anpassas till EU:s. Som underlag för förhandlingsprocessen utarbetar kommissionen en granskningsrapport för varje kapitel. Rapporterna överlämnas till rådet. Kommissionen rekommenderar att förhandlingar kan inledas om ett visst kapitel eller att vissa krav först måste vara uppfyllda. När EU länderna med utgångspunkt i kommissionens bedömning har beslutat att kraven är uppfyllda lägger kandidatlandet fram en förhandlingsposition. Rådet antar sedan EU:s gemensamma ståndpunkt, också denna gång på grundval av kommissionens förslag, om att inleda förhandlingarna om det kapitlet. EU:s gemensamma ståndpunkt innehåller dessutom kraven för att avsluta förhandlingarna om kapitlet.
I N S Y N I E U - P O L I T I K E N 8 När avslutningskraven är uppfyllda antar medlemsländerna en ny gemensam ståndpunkt (alltid på förslag från kommissionen) där man drar slutsatsen att förhandlingarna om kapitlet kan avslutas men endast provisoriskt. EU:s anslutningsförhandlingar bygger på principen att inget är bestämt förrän allting är bestämt, så kapitlen avslutas aldrig helt förrän hela förhandlingsprocessen är avklarad. Övervakning och rapportering I årliga strategidokument och landsvisa lägesrapporter informerar kommissionen Europaparlamentet och rådet om vilka framsteg de tilltänkta nya medlemmarna gör. Dessutom övervakar kommissionen hur kandidatländerna fullgör de åtaganden de gjort i förhandlingarna. Övervakningen pågår under hela anslutningsprocessen. Man kan då ge ytterligare råd till länderna om hur de ska kunna hantera det ansvar medlemskapet medför. Övervakningen är också en garant för de nuvarande EU länderna att de nya länderna uppfyller anslutningskraven. Anslutningsfördrag När förhandlingarna om samtliga kapitel är avslutade och båda parter är nöjda, sammanställs resultaten i ett förslag till anslutningsfördrag. Kommissionen konsulteras och Europaparlamentet måste ge sitt samtycke till förslaget. Därefter undertecknas fördraget och ratificeras av kandidatlandet och alla medlemsländer. Från anslutningsfördrag till anslutning När anslutningsfördraget har undertecknats har det anslutande landet rätt till vissa tillfälliga förmåner. Det får status som aktiv observatör i de flesta EU organ och har rätt att yttra sig men inte att rösta. Landet får ha synpunkter på förslag till EU lagar, meddelanden, rekommendationer och initiativ. När ratificeringen är avslutad träder anslutningsfördraget i kraft på utsatt datum och det anslutande landet blir EU medlem. Hjälp till länderna att förbereda sitt medlemskap föranslutningsstrategin Ett lands väg mot medlemskap beror på hur väl det genomför de reformer som krävs för att uppfylla anslutningskriterierna. EU stöder länderna i deras förberedelser inför EU anslutningen. För att hjälpa de blivande medlemmarna har EU en föranslutningsstrategi. Viktiga inslag i strategin är associeringsavtal (stabiliserings- och associeringsavtal för länderna på västra Balkan), ekonomiskt stöd och deltagande i EU program. Förbindelserna med EU inför ett medlemskap regleras i ett associeringsavtal. Turkiets formella förbindelser med EU regleras i ett associeringsavtal från 1963 (Ankaraavtalet) och de båda parterna har sedan 1995 en tullunion. För länderna på västra Balkan finns en särskild process stabiliserings- och associeringsprocessen från 1999. Processen med tillhörande avtal ska stabilisera regionen efter en konfliktfylld tid, stödja övergången till demokrati och marknadsekonomi och gradvis integrera länderna i EU inför en eventuell anslutning. De ska också främja regionalt samarbete och goda grannrelationer. istockphoto.com/valery Shanin Montenegro betyder det svarta berget.
U t v i d g n i n g 9 EU De blivande medlemmarna får delta i EU program om exempelvis folkhälsa, forskning och utbildning. De lär sig därmed att sköta sådan finansiering som de kan få efter anslutningen och bekantar sig med EU:s politik och instrument. EU stöd EU hjälper till med brottsbekämpningen i länderna på Balkan. Blivande EU länder måste genomföra långtgående reformer för att se till att EU reglerna både antas och tillämpas korrekt. De måste kanske starta nya organ, till exempel självständiga konkurrens- och livsmedelsmyndigheter. Det kan också bli aktuellt att omorganisera institutioner: avmilitarisera polisen, bygga ut miljömyndigheter eller göra åklagarna självständigare för att kunna bekämpa korruptionen. Reformerna innebär stora investeringar i både kunnande och infrastruktur. EU bidrar på flera olika sätt med ekonomiskt och tekniskt bistånd för att stödja reformarbetet. Reformerna kan vara betungande för invånarna i de berörda länderna och därför vill EU öka förståelsen för anslutningsprocessen. Det görs exempelvis i dialoger med civilsamhällets organisationer som fackföreningar, konsumentorganisationer och andra icke statliga organisationer. En viktig aspekt av EU stödet är att stärka den institutionella kapaciteten. Det innebär i praktiken att myndigheterna i de blivande medlemsländerna ska kunna arbeta med EU frågor och vara effektiva och demokratiska i allmänhet. EU hjälper till med organisatoriska frågor och utbildning av personal som ska tillämpa EU reglerna. Råd om tillämpningen av EU rätten tar sig ofta formen av partnerskapsprojekt där experter skickas från EU länderna. Det kan också anordnas korta workshoppar. En annan del av förberedelserna är att hjälpa länderna att förbättra infrastrukturen, till exempel genom nya avfallsanläggningar eller utbyggda transportnät. För de här ändamålen kan länderna få både EU bidrag och lån från internationella finansinstitut. Med ekonomiskt stöd från EU kan länderna i regionen bygga upp sin kapacitet enligt EU:s standard. Mellan 1991 och 2011 fick länderna på västra Balkan över 16 miljarder euro i EU stöd. Det var bland de högsta stöden per person i världen. Sedan 2007 får kandidatländerna och de potentiella kandidaterna EU finansiering och stöd från instrumentet för stöd inför anslutningen. Projekt som får stöd genom instrumentet ska stärka de demokratiska institutionerna och rättsstaten, reformera den offentliga förvaltningen, stödja ekonomiska reformer och främja de mänskliga rättigheterna, minoriteternas rättigheter och jämställdhet. Projekten ska också stödja det civila samhället och regionalt samarbete, hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. Pengarna går alltså till att anpassa landet till medlemskapskriterierna. Det totala föranslutningsstödet beräknas uppgå till cirka 12 miljarder euro för perioden 2014 2020, med exakta anslag för varje år. EU stöd inför anslutningen 2013 (miljoner euro) Albanien 95,3 Bosnien och Hercegovina 108,8 Kroatien 93,5 f.d. jugoslaviska republiken Makedonien 113,2 Island 5,8 Kosovo 71,4 Montenegro 34,5 Serbien 208,3 Turkiet 902,9 Allmänt program 177,2
I N S Y N I E U - P O L I T I K E N 10 Vad ger EU utvidgningarna? EU medför stora ekonomiska och sociala fördelar för både gamla och nya medlemmar. År 1999 uppgick handeln mellan de då 15 EU länderna och de tolv kandidatländerna till 175 miljarder euro. År 2007, tre år efter EU:s största utvidgning någonsin, hade den siffran ökat till 500 miljarder euro. För de länder som blev medlemmar 2004 tog tillväxten fart. År 1999 hade de en BNP per capita som var 40 procent av genomsnittet för länderna i EU-15 och år 2008 hade den stigit till 52 procent. Enligt beräkningar ska anslutningsprocessen ha bidragit till den ekonomiska tillväxten i de nya medlemsländerna med cirka 1,75 procentenheter årligen. Tillväxten ökade från i genomsnitt 3,5 procent mellan 1999 och 2003 till 5,5 procent mellan 2004 och 2008. Förutom ökat välstånd ger utvidgningen också stabilitet, säkerhet och en starkare rättsstat för de länder som blir EU medlemmar. Utvidgningspolitiken spelade en mycket viktig roll när de tidigare kommunistländer som blev medlemmar 2004 omvandlades till länder med fungerande marknadsekonomier och demokratiska politiska institutioner. Utvidgningen innebar att EU uppfyllde sitt löfte från kalla krigets slut till de tidigare kommunistländerna i Central- och Östeuropa att de skulle få hjälp att reformera sina politiska och ekonomiska system för att bana väg för EU medlemskap. De råd som EU kommissionen och de andra institutionerna gav och den institutionella och juridiska kunskap som EU länderna erbjöd hjälpte de nya medlemmarna att genomgå en av historiens snabbaste moderniseringsprocesser. Ett land som vill gå med i EU måste ha fria och oberoende medier. EU Utlandsstudier kan förändra ditt liv Piroska Beke från Ungern är 24 år. Hon undervisar i tyska på en grundskola i Ungern. I ett år studerade hon i Österrike genom Edtwin programmet, som inrättades och finansieras av EU. Programmet drivs av fyra länder: Slovakien, Tjeckien, Ungern och Österrike. Under studietiden fick hon en annan syn på sitt yrkesval, och det ungerska EU medlemskapet underlättade hennes vistelse. Det ingick praktik i studierna i Österrike. Det var ett bra komplement till Piroskas teoretiska bakgrund och förbättrade hennes pedagogiska kunskaper. Att undervisa och studera i en främmande miljö var nyttigt på många sätt, både yrkesmässigt och personligt. Jag lärde mig mer om Österrike och kulturen där, och jag fick vänner med samma intressen som jag litar på. Det var väldigt viktigt. För Piroskas karriär var det betydelsefullt att Ungern är ett EU land. Hon fick då tillgång till fler kurser och program så att hon kunde vidareutbilda sig. Om Ungern inte hade varit med i EU så tror jag inte att jag hade kunnat studera i Österrike och då hade det tagit mig flera år att lära mig vad jag lärde mig där. Jag hade varit en annan person då, säger hon. Rörlighet i arbetslivet är bra för karriären och drömmarna Petar, 37 år, är från Bulgarien, men bor på Cypern. Han flyttade dit 2008 för karriärens skull för att arbeta på ett av landets ledande kommunikationsföretag. När den ekonomiska krisen slog till 2008 blev det allt svårare för Petar att ge sin familj en dräglig levnadsstandard i den bulgariska hemstaden Sliven. Han gick in på Eures, EU:s jobbportal, där arbetssökande kan leta efter lediga platser som arbetsförmedlingar i hela EU har lagt in. När Petar får en fråga om livet i Bulgarien före EU medlemskapet rynkar han pannan: Vi kunde resa runt nästan fritt i Europa, men det var mycket svårare på jobbfronten. Bulgarer som vill arbeta utomlands erbjöds säsongsarbeten eller svartjobb, men det var helt otänkbart för mig. När Petar varit
U t v i d g n i n g 11 registrerad i Eures några månader blev han kallad till en intervju i Nicosia hos en större reklambyrå och blev så småningom erbjuden jobb där. Nu har han varit några år på företaget och med arbetskamraternas hjälp lärt sig språket och kommit in i jobbet. Han känner sig som en i gänget och inte längre som en utlänning. Från småbonde till webbföretagare med EU stöd När Polen blev EU medlem 2004 var många rädda för att små familjejordbruk skulle gå under i den internationella konkurrensen. Men de finns kvar och är kanske starkare än någonsin. Tomasz Obszański har en gård på 21 hektar i Tarnogród, nära gränsen till Ukraina. Tomasz berättar om sin resa sedan Polen gick med i EU: Jag visste inte om det skulle påverka min vardag eller inte. Men efter några månader insåg jag att Polens medlemskap var något positivt för mig: jag kunde få stöd för att utveckla min gård. Tomasz fattade några kloka investeringsbeslut och förvandlade sin gård till ett blomstrande företag. Hans produktion och inkomster har ökat tack vare två stora förändringar på gården. Tomasz deltog i ett EU program 2010 som innebar att han kunde starta ett nytt företag för odling av ekologisk spannmål och framställning av ekologisk olja. Med stödpengarna kunde jag köpa en press för framställning av ekologisk olja som uppfyllde EU:s standard för ekologiskt jordbruk, berättar han. Min verksamhet blev starkare och redo att klara av en öppen ekonomi. Försäljningen ökar stadigt och han har börjat sälja sina varor i lokala butiker för ekologiska varor och på marknader och apotek. Han har till och med börjat sälja på internet. Nu kan jag ge min familj en god levnadsstandard, säger han. Jag skulle vilja ha ett riktigt familjeföretag som mina barn vill ta över. Jag hoppas att gården kan fortsätta att utvecklas och att vi kan utnyttja nya idéer och ny teknik. Samarbete om brottsbekämpning: organiserad brottslighet och korruption Den organiserade brottsligheten är ett internationellt problem och brottsbekämpningen kräver ett starkt internationellt samarbete. På västra Balkan måste länderna bygga upp rätt struktur och skaffa sig erfarenheter av att utreda komplexa kriminella grupper och åtala dem i ett internationellt sammanhang. Därför hjälper EU länderna på västra Balkan att bekämpa brottsligheten genom gemensamma utredningar. Projektet Kampen mot organiserad brottslighet och korruption: ett starkare nätverk för åklagare bidrar till att stärka samarbetet mellan åklagare på västra Balkan. Åklagare från EU länderna skickas till regionen för att ge råd och bistå sina kollegor på plats. Internationella kriminella gäng har effektiva, välorganiserade och anpassningsbara organisationer med förgreningar över gränserna och kan skicka information mycket snabbt. Som regel ligger vi alltid ett steg efter, men med välfungerande och starka nätverk kan vi knappa in på dem, säger en företrädare för Österrikes kriminalpolis. Projektet fick återverkningar på hela västra Balkan i april 2013 när specialstyrkor från polisen i Bosnien och Hercegovina, Kroatien och Serbien genomförde operation Šetač ( vandraren ). Operationen slog hårt mot narkotikamaffian som var verksam i länderna. Dussintals misstänkta anhölls och man beslagtog stora mängder vapen och sprängmedel. Projektet är bra inte bara för åklagarna i regionen i slutändan skyddar det också vanliga människor som drabbats av den organiserade brottsligheten. Med tanke på hur den organiserade brottsligheten ser ut i dag gynnar projektet också grannländerna och andra länder som drabbas av brottsligheten. European Union Lär känna människorna i broschyren se filmen: The EU What would it mean for me?
I N S Y N I E U - P O L I T I K E N Framtiden 12 NA-70-12-019-SV-C De olika utvidgningsomgångarna har varit viktiga för demokratin och stabiliteten i Europa. EU:s insatser på de här områdena var också ett av skälen till att EU fick Nobels fredspris 2012. Utvidgningspolitiken fortsätter att spela en stabiliserande roll för länderna på västra Balkan och är en drivkraft för demokratireformer i Turkiet. De politiska förändringarna leder också till konkreta förbättringar. Kroatiens anslutning är det bästa exemplet. För 20 år sedan var landet mitt uppe i en uppslitande konflikt, men är nu en stabil demokrati som kan ta på sig de skyldigheter som ett EU medlemskap innebär och leva upp till EU:s standard. EU En EU anslutning är naturligtvis ingen självklarhet: processen grundar sig på stränga krav där varje steg bygger på reella framsteg som alla inblandande har enats om. De reformer som krävs för ett EUmedlemskap gäller inte bara anpassning av landets lagar till EU:s. Respekt för rättsstaten, demokratiska principer och mänskliga rättigheter är alltid huvudpunkterna i utvidgningsprocessen. EU bidrar ekonomiskt till att bygga upp ekonomin i de länder som vill bli EU-medlemmar. Läs mer XX EU kommissionens webbplats om utvidgningen: http://ec.europa.eu/enlargement XX Vad EU medlemskapet innebär för människors vardag: http://ec.europa.eu/enlargement/pdf/publication/the_eu_what_would_it_mean_for me.pdf XX Frågor om EU? Ring Europa direkt: 00 800 6 7 8 9 10 11 http://europedirect.europa.eu ISBN 978-92-79-24062-1 doi:10.2775/55196