Utvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002

YTTRANDE Enheten för global handel Dnr 1193-2899-02 Kristina Olofsson Sändlista: Lars-Olof Lindgren, UD Anders Ahnlid, UD-IH Claes Hammar, UD-IH Kajsa B. Olofsgård, UD-IH Daniel Blockert, UD-IH Christer Wretborn, Jo-EUI Christina Lindström, Jo-EUI Olof Sköld, Jordbruksverket Håkan Loxbo, Jordbruksverket Utrikesdepartementet UD-IH 103 33 Stockholm Utvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002 Export av jordbruksvaror och livsmedel Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för ca 27 milja r- der kronor år 2002, vilket var en ökning med 7 %. Därmed var exportutvecklingen inom denna sektor starkare än för varuexporten totalt. Jordbruksvaror och livsmedel svarade för 3,4 % av den svenska varuexporten 2002. Exportvärdet ökade för bl.a. vodka, lax, fiskfiléer, havre, bakverk, rostat kaffe, livsmedelsberedningar, soppor, vissa typer av oljor samt beredda produkter av kyckling och nötkött. De största marknaderna för den svenska jordbruks- och livsmedelsexporten 2002 var USA, Finland, Danmark och Norge. De största exportprodukterna var vodka, bakverk, lax, choklad, beredda oljor, torkad torsk, margarin samt havre. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel 2002 bestod till drygt tre fjärdedelar av förädlade produkter. Ökningen för de förädlade produkterna (11 %) var något starkare än för exporten av jordbruksvaror och livsmedel totalt. Sverige är en liten aktör inom EU-kretsen när det gäller livsmedelsexport. Under 2002 svarade vår export för 1,3 % av värdet av EU:s export 1 av jordbruksvaror och livsmedel. Endast Grekland, Portugal, Finland och Luxemburg hade en mindre export än Sverige 2002. 1 Avser total export, dvs. både till andra EU-länder och till tredje land. BOX 6803, 113 86 STOCKHOLM BESÖKSADRESS: DROTTNINGGATAN 89 TELEFON 08-690 48 00, FAX 08-30 67 59 POSTGIRO 95 39 81-8 internet: http://www.kommers.se,

Yttrande Sida 2(28) Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel per kapita var ca 3000 kronor/svensk under 2002. Detta motsvarade 57 % av EU-genomsnittet. Våra siffror låg i nivå med motsvarande siffror för stora exportörer som Tyskland och Italien. Exporten per kapita beräknad på jordbruksbefolkningen var drygt 90.000 i Sverige, vilket motsvarade 70 % av EU-genomsnittet. Import av jordbruksvaror och livsmedel Importen av jordbruksvaror och livsmedel 2002 uppgick till 52 miljarder kronor. Detta motsvarade 8,1 % av den totala svenska varuimporten. Importvärdet för jordbruksvaror och livsmedel ökade under 2002 med 9 %, vilket bl.a. berodde på ökad import av vin, läsk, nötkött, griskött, lax, yoghurt, tomater, sockerkonfektyrer, choklad och cigaretter. De största importprodukterna 2002 var vin, lax, bananer, ost, cigaretter, choklad, griskött och bakverk. De viktigaste avsändningsländerna i importen av jordbruksvaror och livsmedel var Danmark, Nederländerna, Norge och Tyskland. Dessa fyra länder svarade för mer än hälften av det svenska importvärdet. Varje svensk importerade under 2002 jordbruksvaror och livsmedel för i genomsnitt ca 6000 kronor, varav drygt 1300 kronor gick till frukt och grönsaker och mer än 500 kronor till alkoholhaltiga drycker. Handelsnettot för jordbruksvaror och livsmedel Underskottet i Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel var 25 miljarder kronor 2002, vilket var 10 % högre än föregående år. De största underskotten hade Sverige i handeln med Nederländerna (6,7 miljarder kronor) och Danmark (6 miljarder kronor). Störst överskott hade vi i handeln med USA (3,7 miljarder kronor) och Finland (1,8 miljarder kronor). Överskottet ökade i handeln med både USA och Finland under 2002.

Yttrande Sida 3(28) Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Statistiska källor... 4 1.3 Statistikens kvalitet... 4 1.4 Kommentarer till tabellerna... 5 1.5 Rapportens upplägg... 6 2. Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2002 i stora drag... 8 2.1 Exportutvecklingen... 8 2.2 Importutvecklingen... 10 2.3 Handelsnettot... 12 3. Sveriges viktigaste handelspartners på jordbruks- och livsmedelsområdet 2002... 14 3.1 De viktigaste exportmarknaderna... 14 3.2 De viktigaste länderna i importen... 15 4. De största produkterna i Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2002... 18 4.1 Exportprodukterna... 18 4.2 Importprodukterna... 20 5. Sverige som livsmedelsexportör i förhållande till andra EU-länder under 2002... 22 5.1 Sveriges export jämfört med Danmarks och Finlands... 22 5.2 EU-ländernas export av jordbruksvaror och livsmedel... 24 6. Sveriges handel med förädlade livsmedel 2002... 27

Yttrande Sida 4(28) 1. Inledning 1.1 Uppdraget Utrikesdepartementet har gett Kommerskollegium i uppdrag att sammanställa en rapport om utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under år 2002. Rapporten ska innehålla en analysdel som presenterar den övergripande utvecklingen av denna handel i jämförelse med dels utvecklingen under föregående år, dels utvecklingen av EU:s handel med dessa produkter. Rapporten ska även innehålla en statistikdel som i tabellform redovisar import och export av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på enskilda länder respektive på specifika produkter. 1.2 Statistiska källor Uppgifterna om den svenska utrikeshandeln med jordbruksvaror och livsmedel kommer från Statistiska Centralbyrån (SCB). Handelsvärdena är genomgående redovisade i löpande priser. De uppgifter som redovisas för 2001 och 2002 är preliminära, vilket innebär att de kan komma att revideras något. Uppgifterna om EU:s och enskilda medlemsstaters ha n- del med jordbruksvaror och livsmedel är hämtade från Eurostat. Dessa uppgifter har inrapporterats av de myndigheter i respektive land som är ansvariga för utrikeshandelsstatistiken. 1.3 Statistikens kvalitet Utrikeshandelsstatistiken har sedan EU- inträdet vissa brister när det gäller kvaliteten. Dessa problem hänger samman med att uppgifter om Sveriges handel med andra EU-länder sedan 1995 samlas in genom en undersökning Intrastat istället för från tulldeklarationer 2. I korthet finns följande problem med statistiken: Det finns ingen heltäckande statistik över Sveriges handel med andra EU-länder på detaljerad varunivå. Att en viss del av handeln saknas beror dels på att Intrastat inte täcker alla företag som handlar med EU (täckningsfel), dels på att alla företag som omfattas av Intrastat inte rapporterar sin handel (svarsbortfall). Skattningar görs av undertäckning samt bortfall och de skattade handelsvärdena fördelas på aggregerade varugrupper (1- till 3-ställig SITC-nivå). Skattningarna fördelas dock inte på detaljerad produktnivå. Som exempel kan nämnas att värdet av importen/exporten av ost är justerat. Däremot är värdet av importen/exporten av specifika ostsorter (grönmögelost, riven ost osv.) inte justerat för undertäckning och bortfall. Justerade värden redovisas ner på 3-ställig SITC-nivå från 1998 och framåt. 2 En beskrivning av hur statistiken tas fram finns bl.a. under rubriken Fakta om statistiken i SCB:s statistiska meddelanden, www.scb.se.

Yttrande Sida 5(28) Det är inte längre möjligt att redovisa ursprungsland för all import. Detta beror på att företagen i undersökningen Intrastat endast är skyldiga att redovisa avsändningsland 3 för produkter som importeras från andra EUländer. Importstatistiken måste därmed användas med försiktighet eftersom den inte ger någon tillförlitlig bild av importens fördelning på olika länder. Importen från andra EU-länder överskattas i statistiken eftersom importsiffrorna innehåller produkter med ursprung utanför EU. Importen från länder utanför EU blir följaktligen i många fall underskattad när den redovisas efter avsändningsland 4. 1.4 Kommentarer till tabellerna I enlighet med uppdraget används samma definition av jordbruksvaror och livsmedel som tidigare har använts i Jordbruksverkets statistiska rapporter. För förädlade livsmedel har vi utgått från den definition av processed food and drink som används i CIAA 5 :s statistiska publikationer. Vi har dock gjort några marginella förenklingar av denna definition 6. I tabellerna för jordbruksvaror och livsmedel redovisas handeln fördelad på olika varuslag enligt FN:s varuklassificering SITC Rev 3 7. I något enstaka fall då SITC Rev 3 inte ger en tillräckligt detaljerad statistik har vi använt oss av en annan nomenklatur: HS (Harmonized System). I tabellerna över handeln med förädlade livsmedel används precis som i CIAA:s definition HS-nomenklaturen 8. För att kunna studera förändringar i handeln över en lite längre period har vi valt att redovisa handelsutvecklingen för de senaste fem åren, dvs. 1998-2002. När det gäller den övergripande handelsutvecklingen används även en tidsserie på 10 år. När det angivna varuslaget i en tabell har kompletterats med en förklaring inom parentes, t.ex. alkoholhaltiga drycker (vodka) betyder detta att en stor del av handeln utgörs av vodka. I de fall vodka anges som varuslag innebär detta att all handel består av vodka. Värden redovisas genomgående i tabellerna för jordbruksvaror och livsmedel samt för förädlade livsmedel. Anledningen till att kvantiteter inte anges är att statistiken i flertalet fall redovisas på en så aggregerad nivå 3 Avsändningsland anger från vilket land en produkt har skickats, vilket inte behöver vara detsamma som ursprungsland, dvs. det land där produkten har tillverkats. 4 Detta gäller med undantag för de fall då ett tredje land fungerar som transitland för andra länders export, vilket är fallet med t.ex. Hong Kong. 5 Confederation of the food and drink industries of the EU. 6 Dessa förenklingar innebär att vi 1) inte har räknat bort handeln med grodlår från övrigt kött samt att vi 2) inte har tagit med frysta blötdjur (ostron, musslor m.m.). Sveriges handel med dessa produkter är dock marginell. 7 Standard International Trade Classification. 8 Värdena i tabellerna för förädlade livsmedel är inte justerade för undertäckning och bortfall pga. att de är redovisade enligt HS-nomenklaturen. Detta innebär att handelsvärdena i några fall kan vara lägre än de värden som redovisas för jordbruksvaror och livs medel i bilaga 1 och 2.

Yttrande Sida 6(28) att kvantitetsuppgifter inte blir meningsfulla. När värdet i tabellen är 0 mkr innebär detta att värdet understiger 500 tkr, när det är 0 tkr är värdet mindre än 500 kronor. Markeringen - innebär att ingen handel har förekommit. Importen är genomgående redovisad enligt avsändningsland. Detta innebär, som nämnts ovan, att importsiffrorna fördelad på länder måste användas med försiktighet. Begreppen export och import används även för handeln med EUländerna, även om de korrekta termerna är utförsel och införsel. 1.5 Rapportens upplägg Rapportens analysdel inleds med avsnitt 2 som sammanfattar den övergripande utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under 2002. Därefter följer mer detaljerade genomgångar av dels vilka länder som är våra viktigaste handelspartners (avsnitt 3), dels vilka produkter som är störst i exporten och importen (avsnitt 4). I avsnitt 5 jämförs Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel med EU:s export av dessa produkter, särskilt Danmarks och Finlands. Rapporten avslutas med en kort beskrivning av vår handel med förädlade livsmedel (avsnitt 6). Statistikdelen i denna rapport återfinns i bilagorna: Bilaga 1: Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel 1998-2002 fördelad på produkter. Bilaga 2: Sveriges totala export av jordbruksvaror och livsmedel 1998-2002 fördelad på produkter. Bilaga 3: Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel 2001-2002 fördelad på de 30 viktigaste avsändningsländerna Bilaga 4: Sveriges totala export av jordbruksvaror och livsmedel 2001-2002 fördelad på de 30 viktigaste exportmarknaderna Bilaga 5-26: Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel med enskilda länder 1998-2002. Tabeller finns för följande länder: Danmark (5-6), Finland (7-8), Frankrike (9-10), Italien (11-12), Nederländerna (13-14), Norge (15-16), Ryssland (17-18), Spanien (19-20), Storbritannien (21-22), Tyskland (23-24) samt USA (25-26). Bilaga 27-30: Sveriges 10 största importprodukter 2002, import fördelad på avsändningsländer. Tabeller finns för följande produkter: bilaga 27 (nötkött, griskött, ost), bilaga 28 (lax, bakverk, bananer), bilaga 29 (sockerkonfektyrer, choklad, vin) samt bilaga 30 (cigaretter). Bilaga 31-34: Sveriges 10 största exportprodukter 2002, export fördelad på länder. Tabeller finns för följande produkter: bilaga 31 (vodka, ost, lax), bilaga 32 (torkad torsk, vete, havre), bilaga 33 (bakverk, choklad, margarin) samt bilaga 34 (beredda oljor och fetter).

Yttrande Sida 7(28) Bilaga 35-36: Danmarks handel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2002 med EU respektive tredje land. Statistik från Eurostat Bilaga 37-38: Finlands handel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2002 med EU respektive tredje land. Statistik från Eurostat Bilaga 39-40: Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2002 med EU respektive tredje land. Statistik från Eurostat Bilaga 41: EU-ländernas totala export och import av jordbruksvaror och livsmedel 2002. Statistik från Eurostat Bilaga 42: Sveriges import av förädlade livsmedel 1998-2002 fördelad på produkter. Importen redovisas totalt samt från EU respektive tredje land. Bilaga 43: Sveriges export av förädlade livsmedel 1998-2002 fördelad på produkter. Exporten redovisas totalt samt till EU respektive tredje land.

Yttrande Sida 8(28) 2. Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2002 i stora drag 2.1 Exportutvecklingen Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för nästan 27 miljarder kronor under 2002. Detta motsvarade 3,4 % av den totala varuexporten under samma period. Storleksmässigt låg exporten av jordbruksvaror och livsmedel ungefär i nivå med exporten inom varuområden som metallarbeten (24 miljarder kronor), trävaror (23 miljarder kronor) samt instrument och optiska varor (23 miljarder kronor). Exportutvecklingen 2002 var relativt god med en värdeökning på 7 %. Därmed utvecklades livsmedelsexporten avsevärt bättre än varuexporten totalt, som i stort sett var oförändrad värdemässigt. Detta positiva resultat uppnåddes trots rejäla exportminskningar för betydande varugrupper som spannmål och varor därav (- 12 %) samt för mejeriprodukter (- 16 %). Främst var det exporten av vete, korn, mjölkpulver och smör som minskade. För alla dessa produkter kan dock exporten variera kraftigt mellan åren. Spannmålsexporten varierar till följd av skördarnas storlek och kvalitet, såväl i Sverige som i andra länder. Exporten av mjölkpulver och smör påverkas av om det finns ett under- eller överskott av mjölkråvara. I övrigt minskade även exporten av margarin kraftigt (-31 %) under 2002. De varugrupper som ökade mest procentuellt sett under 2002 var oljor och fetter (42 %), diverse livsmedel (32 %) samt frukt och grönsaker (28 %). Den stora exportökningen för frukt och grönsaker förklaras i huvudsak av att Sverige fått en allt större re-export av bananer (totalt 341 miljoner kronor 2002). Inom gruppen diverse livsmedel ökade exporten av andra livsmedelsberedningar med ca 1 miljard kronor. Statistiken är dock inte tillräckligt detaljerad för att det ska vara möjligt att urskilja vilken eller vilka produkter som svarade för denna kraftiga ökning. Bland oljorna och fetterna ökade bl.a. exporten av hydrerade vegetabiliska oljor och fetter med ca 400 miljoner kronor. Därutöver ökade exporten på produktnivå för bl.a. beredda produkter av kyckling respektive nötkött, glass, lax, färska och frysta fiskfiléer, havre, malt, bakverk, vitt socker, rostat kaffe, soppor, pastaprodukter, cider, vodka och palmolja. De största varugrupperna i den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel år 2002 var fisk, kräftdjur m.m. (19 %), drycker (18 %), spannmål och varor därav (14%) samt diverse livsmedel (13 %), se diagrammet nedan. Fiskens stora betydelse beror på att vi till stor del fungerar som transitland för norsk fisk till den europeiska marknaden. I de andra stora varugrupperna återfinns flera av våra främsta exportprodukter, bl.a. vodka, vete, havre, bakverk, livsmedelsberedningar samt margarin (se vidare avsnitt 4.1).

Yttrande Sida 9(28) Diagram 1: Sveriges export 2002 fördelad på varugrupper Frukter och grönsaker 6% Övriga 10% Fisk, kräftdjur m.m. 19% Oljor och fetter 6% Mejeriprodukter 6% Drycker 18% Kaffe, te, kakao 8% Diverse livsmedel 13% Spannmål och varor därav 14% Källa: SCB Sett över en tioårsperiod har jordbruksvaror och livsmedel fått en allt större betydelse i den svenska exporten. Dessa varors andel av varuexporten har ökat från 2,0 % (1993) till 3,4 % (2002). Detta är ett resultat av att exportutvecklingen inom jordbruks- och livsmedelssektorn har varit betydligt starkare (+ 247 %) än för varuexporten totalt (+ 103 %), se indexet nedan. Det fria tillträdet till den europeiska marknaden är givetvis en starkt bidragande orsak till denna utveckling. Andra viktiga förklaringar är den stora exportframgången för den svenska vodkan i USA samt den ökande re-exporten av fisk till EU-marknaden.

Yttrande Sida 10(28) Diagram 2: Index över den totala varuexporten samt exporten och importen av jordbruksvaror och livsmedel 1993-2002 400 350 300 250 1993 = 100 200 150 100 50 0 Total varuexport Export av jordbruksvaror och livsmedel Import av jordbruksvaror och livsmedel 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Källa: SCB 2.2 Importutvecklingen Importvärdet för jordbruksvaror och livsmedel var 52 miljarder kronor under 2002, dvs. nästan dubbelt så stort som exportvärdet. Detta motsvarade 8,1 % av den totala varuimporten. Livsmedelsimporten hade därmed ungefär samma andel av den svenska varuimporten som energivaror (råolja, oljeprodukter) och mineralvaror (järn, stål, metaller, malmer). Importen ökade 2002 med 9 % jämfört med föregående år, dvs. i något högre takt än exportvärdet. De största procentuella ökningarna gällde för varugrupperna tobak och tobaksvaror (91 %), mejeriprodukter och ägg (24 %) samt oljor och fetter (22 %). På tobaksområdet ökade cigarettimporten med ca 900 miljoner kronor. Bland mejerivarorna ökade importvärdet för mjölkpulver, yoghurt, glass och ost. Mest markant var ökningen för yoghurt (+101 %) som främst kom från Danmark men även i viss mån från Finland. När det gäller oljor och fetter kan det ökade importvärdet till viss del förklaras av högre priser. Importvärdet ökade dessutom för en lång rad andra produkter, bl.a. nö t- kött, griskött, beredda kycklingprodukter, lax, färska och frysta fiskfiléer, vete, bakverk, tomater, bananer, frysta potatisprodukter, apelsinsaft/juice, råsocker, sockerkonfektyrer, kakao, chokladprodukter, hund- och kattfoder, såser, läsk, vin samt sprit. För vissa produkter t.ex. lax och bananer handlar ökningarna om vad som kan kallas för transithandel, dvs. samma produkter exporteras vidare igen. För ett ganska begränsat antal produkter minskade importvärdet under 2002, bl.a. beredda produkter av griskött, torkad torsk, frysta räkor, vindruvor, orostat kaffe, oljekakor av sojabönor samt oljeväxtfrön. Det

Yttrande Sida 11(28) minskade importvärdet för kaffe hänger samman med låga kaffepriser. Minskat importbehov förklarar minskningen för såväl oljeväxtfrön som oljekakor. För oljeväxtfrön var orsaken till det minskade importbehovet bättre inhemska rapsskördar och för oljekakor var skälet minskad produktion av griskött och därmed minskad efterfrågan på proteinfoder. Som kuriosa kan nämnas att varje svensk i genomsnitt importerade livsmedel för knappt 6000 kronor under det gångna året. Av detta belopp spenderade vi drygt 1300 kronor på frukt och grönt av olika slag, knappt 600 kronor på olika typer av kött, drygt 500 kronor på alkoholhaltiga drycker samt nästan 350 kronor på sockerkonfektyrer och choklad. De största varugrupperna i importen 2002 var frukt och grönsaker (23 %), fisk, kräftdjur m.m. (15 %), drycker (10 %) samt kött och köttvaror (10 %). I dessa varugrupper finns några av de största svenska importprodukterna, t.ex. bananer, citrusfrukter, lax, frysta fiskfiléer, vin, sprit samt gris- och nötkött (se vidare avsnitt 4.2). Diagram 3: Sveriges import 2002 fördelad på varugrupper Övriga 16% Frukt och grönsaker 22% Mejeriprodukter 6% Spannmål och varor därav 6% Diverse livsmedel 7% Fisk, kräftdjur m.m. 15% Kaffe, te, kakao 8% Kött och köttvaror 10% Drycker 10% Källa: SCB Importen av jordbruksvaror och livsmedel har inte utvecklats i samma takt som exporten om man studerar en tioårsperiod. Importvärdet har ungefär fördubblats (+ 104 %) mellan 1993 och 2002 medan exportvä r- det alltså har ökat med 247 %. Importen av jordbruksvaror och livsmedel har ökat ungefär lika mycket procentuellt som den totala varuimporten under perioden 1993-2002. Dessa produkters andel av varuimporten ligger därmed på i stort sett samma nivå idag som för tio år sedan.

Yttrande Sida 12(28) 2.3 Handelsnettot Sverige har ett betydande underskott i handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Under år 2002 uppgick detta till 25 miljarder kronor, vilket var en ökning med 10 % i förhållande till föregående år. Under de senaste tio åren har underskottet ökat under åtta år. Ökningstakten har varierat mellan 1 % och 21 %. Även om underskottet i absoluta tal har stigit de senaste tio åren har det i relativa termer blivit mindre. Under 1993 var importvärdet för jordbruksvaror och livsmedel mer än tre gånger så stort som exportvärdet. Detta kan jämföras med att importvärdet var knappt dubbelt så stort som exportvärdet 2002. Som framgår av diagrammet nedan hade vi ett underskott i handeln med flertalet EU-länder under 2002. De största underskotten gällde handeln med Nederländerna (6,7 miljarder kronor) och Danmark (6 miljarder kronor). I handeln med Nederländerna var underskottet stort för frukt och grönsaker samt tobaksvaror och med Danmark var underskottet betydande för bl.a. kött, mejeriprodukter, sockerkonfektyrer, fodermedel och livsmedelsberedningar. Med några viktigare handelspartners hade vi ett positivt handelsnetto, bl.a. USA och Finland. I handeln med USA var överskottet 3,7 miljarder kronor 2002, vilket var en ökning med 41 % jämfört med föregående år. Överskottet i handeln med Finland var 1,8 miljarder kronor, en ökning med 23 %. 10 000 Diagram 4: Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2002 med enskilda länder 9 000 8 000 7 000 Import Export miljoner kronor 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 - Danmark Norge Tyskland Italien Spanien Frankrike Storbritannien Finland USA Ryssland Källa: SCB

Yttrande Sida 13(28) Sverige har ett underskott i handeln med merparten av de olika varugrupperna på jordbruks- och livsmedelsområdet. För två varugrupper var dock handelsnettot positivt under 2002: spannmål och varor därav (371 miljoner kronor) samt oljor och fetter (180 miljoner kronor). På produktnivå hade vi ett överskott i handeln med bl.a. följande varor: smör, silloch strömmingskonserver, vete, havre, malt, rostat kaffe, margarin, bakverk, sprit, hydrerade oljor, fettsyror och sura oljor.

Yttrande Sida 14(28) 3. Sveriges viktigaste handelspartners på jordbruks- och livsmedelsområdet 2002 I detta avsnitt redovisas de tio viktigaste länderna i den svenska exporten och importen av jordbruksvaror och livsmedel. Handeln med några av dessa länder kommenteras lite mer utförligt. 3.1 De viktigaste exportmarknaderna Vår i särklass viktigaste exportmarknad för livsmedel är USA, se tabellen nedan. Exportvärdet till USA var 4,7 miljarder kronor 2002, vilket mo t- svarade nästan 18 % av det totala exportvärdet för jordbruksvaror och livsmedel. Under 2002 ökade exportvärdet med 23 %, vilket berodde på ökad export av vodka, livsmedelsberedningar 9, havre och rostat kaffe. Även för den totala varuexporten är USA den viktigaste marknaden för svensk del. Andelen av varuexporten som går till USA (11,5 %) är dock lägre än vad som är fallet för jordbruks- och livsmedelsexporten. Tabell 1: De tio största marknaderna för Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2002 Bestämmelseland 2001 (mkr) 2002 (mkr) Förändring 2002/01 Andel av exporten 1 USA 3 804 4 664 23 % 17,5 % 2 Finland 2 731 3 369 23 % 12,6 % 3 Danmark 2 894 2 852-1 % 10,7 % 4 Norge 2 463 2 634 7 % 9,9 % 5 Tyskland 2 028 2 158 6 % 8,1 % 6 Frankrike 1 160 1 400 21 % 5,3 % 7 Storbritannien 987 1 270 29 % 4,8 % 8 Italien 1 186 1 257 6 % 4,7 % 9 Nederländerna 658 649-1 % 2,4 % 10 Spanien 809 646-20 % 2,4 % Källa: SCB Totalt 24 924 26 649 7 % 100 % Efter USA är Finland, Danmark och Norge våra viktigaste marknader på livsmedelsområdet. Tillsammans tar de tre länder emot en tredjedel av exporten. Därmed är dessa marknader viktigare på livsmedelsområdet än de är för varuexporten totalt. Ungefär en femtedel av den svenska varuexporten går till dessa länder. Närheten tycks således vara en viktigare faktor när det gäller livsmedel än för varor generellt sett. Det kan vara 9 Statistiken är inte tillräckligt detaljerad för att det ska vara möjligt att urskilja vilken eller vilka produkter som har exporterats.

Yttrande Sida 15(28) intressant att notera att exportvärdet ökat i högre takt till Norge (+53 %) än till Finland (38 %) och Danmark (25 %) under perioden 1998-2002. Finland tog emot jordbruksvaror och livsmedel för 3,4 miljarder kronor under 2002, vilket motsvarade 13 % av den totala svenska exporten av dessa produkter. Exporten ökade med 23 % år 2002, vilket berodde på ökningar för bl.a. beredda köttprodukter, ost, fisk, bananer, socker, margarin, cider samt oljor och fetter. Den stora ökningen av sockerexporten (ca 100 miljoner kronor) hänger samman med att produktionskapaciteten i Finland tillfälligt reducerats pga. en brand. Stora exportprodukter till Finland var bananer, margarin, choklad, ost och beredda köttprodukter. Utvecklingen till Danmark var betydligt sämre under 2002. Exportvärdet till den danska marknaden var 2,9 miljarder, vilket innebar en minskning med 1 %. Främst berodde den negativa utvecklingen på exportminskningar för mejeriprodukter, fisk och margarin. De största produkterna i exporten till Danmark var obearbetad fisk, choklad, socker, ost, oljor och fetter samt alkoholfria drycker. Exporten till Norge uppgick till 2,6 miljarder år 2002. Detta var en ökning med 7 % jämfört med året innan. Utvecklingen var positiv för bl.a. bakverk, frukter, livsmedelsberedningar och drycker. Samtidigt minskade exporten något för kött och köttvaror, sockerkonfektyrer samt oljor och fetter. De största exportprodukterna till Norge 2002 var bakverk och choklad som svarade för ungefär en tredjedel av exportvärdet. Vid sidan av USA och Norge är Ryssland den viktigaste exportmarknaden för livsmedel utanför EU. Utvecklingen har dock varit dålig under de senaste fem åren. Efter en kraftig nedgång under 1999 (främst till följd av minskad margarinexport) har exportvärdet sakta börjat närma sig samma nivå som 1998. Utvecklingen under 2002 var dock svagt negativ (-2 %). Trots margarinexportens kräftgång hörde margarin till de tre viktigaste produkterna till den ryska marknaden, tillsammans med malt och hydrerade vegetabiliska fetter. Till vissa länder är den svenska exporten varierad och består av många olika typer av jordbruksvaror och livsmedel. Detta gäller främst till de viktiga närliggande marknaderna Finland, Danmark, Norge och Tyskland. Till andra marknader är någon eller några få produkter mycket dominerande. För 2002 gällde det sistnämnda för exporten till t.ex. USA (vodka 69 %), Italien (fisk 64 %) och Frankrike (fisk 63 %). 3.2 De viktigaste länderna i importen De i särklass viktigaste länderna i den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel under 2002 var Danmark, Nederländerna, Norge och Tyskland, se tabellen nedan. Dessa länder stod för mer än hälften av den svenska importen.

Yttrande Sida 16(28) Vår import från Danmark 2002 uppgick till 8,9 miljarder kronor. Detta var en ökning med 14 %. Importen utvecklades positivt för bl.a. griskött, yoghurt, frukt, sockerkonfektyrer, hund- och kattfoder, vin samt tobaksvaror. De stora importprodukterna från Danmark 2002 var griskött, kyckling, beredda köttprodukter, yoghurt, sockerkonfektyrer, livsmedelsberedningar och tobaksvaror. Tabell 2: De tio största avsändningsländerna i Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2002 Avsändningsland 2001 (mkr) 2002 (mkr) Förändring 2002/01 Andel av importen 1 Danmark 7 785 8 895 14 % 17,2 % 2 Nederländerna 6 685 7 331 10 % 14,1 % 3 Norge 6 016 6 456 7 % 12,5 % 4 Tyskland 4 793 5 101 6 % 9,8 % 5 Italien 2 235 2 469 10 % 4,8 % 6 Spanien 2 072 2 279 10 % 4,4 % 7 Frankrike 2 173 2 196 1 % 4,2 % 8 Storbritannien 1 716 1 800 5 % 3,5 % 9 Belgien 1 458 1 690 16 % 3,3 % 10 Finland 1 305 1 611 23 % 3,1 % Källa: SCB Totalt 47 741 51 822 9 % 100 % Importvärdet från Nederländerna var 7,3 miljarder kronor. Frukt och grönsaker svarade för 43 % av denna import och cigaretter för 14 %. Importvärdet ökade med 10 %, något som till stor del berodde på en kraftig ökning av cigarettimporten (ca 0,5 miljarder kronor). Ökningar skedde även för andra produkter, t.ex. ost, färska tomater, frukt, apelsinsaft och kakao. Samtidigt nästan halverades importvärdet för oljekakor av sojabönor. Från Norge importerade Sverige jordbruksvaror och livsmedel för 6,5 miljarder kronor under 2002. Till 81 % var detta fisk och skaldjur. Importvärdet ökade med 7 %. Detta berodde på ökad import av fisk och drycker (både läsk och alkoholhaltiga drycker). Förutom olika typer av fisk var de största produkterna i importen från Norge choklad, oljekakor, läsk och alkoholhaltiga drycker. Importen från Tyskland är betydligt mer varierad än importen från Norge. Under 2002 importerade vi jordbruksvaror och livsmedel från Tyskland för 5,1 miljarder kronor. Denna import bestod främst av gris- och nötkött, frukt och grönsaker samt drycker. Värdeökningen under det gångna året var 6 %, vilket förklaras av bl.a. ökad import av griskött, fisk, bananer, choklad, alkoholfria drycker, vin samt oljor.

Yttrande Sida 17(28) Från vissa länder är importen starkt koncentrerad på ett begränsat antal produkter eller varugrupper. Detta gäller t.ex. från Spanien (frukt och grönsaker 64 % samt vin 26 %) och från Frankrike (frukt och grönsaker 24 % samt vin 26 %).

Yttrande Sida 18(28) 4. De största produkterna i Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2002 Här diskuteras vilka produkter som är störst i den svenska exporten respektive importen av jordbruksvaror och livsmedel samt hur handeln med dessa produkter har utvecklats. 4.1 Exportprodukterna Storsäljarna i den svenska exporten är såväl förädlade produkter (godis, kakor, såser, rostat kaffe) som råvaror (lax, vete, havre), se tabellen nedan. Medan exporten av spannmål liksom exporten av mejeriprodukter kan variera kraftigt mellan olika år är utvecklingen för de förädlade produkterna mer stabil och följer i många fall en uppåtgående trend. Tabell 3: De största produkterna i Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel år 2002 10 Produkt SITC Rev.3 2001 (mkr) 2002 (mkr) Förändring Vodka (HS 2208.60) 3 814 4 208 10 % Bakverk 048.4 1 592 1 750 10 % Laxfisk (färsk eller kyld) 034.12 1 441 1 577 9 % Choklad och chokladvaror* 073 1 373 1 409 3 % Beredda veg. och animaliska oljor* 43 678 1 124 66 % Torkad torsk 035.11 826 758-8 % Margarin och annat matfett* 091 903 625-31 % Havre 045.2 299 483 61 % Vete* 041 1 085 479-56 % Ost* 024 541 493-9 % Socker (ej råsocker) 061.2 412 454 10 % Såser 098.4 393 399 2 % Konserverade eller beredda köttprod.* 017 308 393 28 % Smör* 023 477 362-24 % Rostat kaffe 071.2 305 359 18 % *V ärdet är justerat för svarsbortfall och undertäckning i Intrastat. Källa: SCB Den i särklass största svenska exportprodukter på jordbruks- och livsmedelsområdet är vodka. Under år 2002 exporterades vodka för 4,2 miljarder kronor, vilket motsvarade 16 % av den totala svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel. Den amerikanska marknaden tog emot 10 Tabellen ger en indikation om de mest betydande produkterna i exporten. Det som redovisas som produkter kan dock vara av mycket olika omfattning. I vissa fall är produkterna specifika, t.ex. vodka, och i andra fall mycket omfattande, t.ex. choklad.

Yttrande Sida 19(28) drygt tre fjärdedelar av vodkaexporten. Exportvärdet ökade med 10 % under 2002, vilket främst men inte enbart berodde på en fortsatt ökning till USA. Under de senaste fem åren har ökningstakten i exporten varit något lägre till USA (123 %) än till övriga marknader (153 %), bl.a. Spanien, Tyskland och Storbritannien. Bakverk har blivit vår näst största exportprodukt med ett exportvärde på 1,8 miljarder kronor under 2002. Detta var en ökning med 10 % jämfört med året innan. Bakom varuslaget bakverk döljer sig en mängd olika typer av produkter såsom knäckebröd, skorpor, pepparkakor, kex, tårtor m.m. Den i särklass största marknaden var Norge som tog emot svenska bakverk för nästan en halv miljard kronor. Därefter följde Tyskland och Finland. Den enda marknaden av betydelse utanför Europa var USA som tog emot svenska produkter för 48 miljoner kronor under 2002. Vår tredje största exportprodukt färsk lax är huvudsakligen av norskt ursprung. Exporten går nästan uteslutande till andra EU-länder och Frankrike tar emot ungefär en tredjedel av exporten. Även exporten av en annan stor (reexport)produkt torkad torsk går uteslutande till EUmarknaden (Italien och Portugal). Sveriges export av choklad och chokladvaror uppgick till 1,4 miljarder kronor under 2002. Detta placerade chokladexporten på en fjärdeplats på topplistan. Exporten ökade med endast 3 % under det gångna året. Den största relativa ökningen skedde på den italienska marknaden där exporten ökade från 1 miljon kronor 2001 till 26 miljoner kronor 2002. Den främsta marknaden för svensk choklad var Norge som emot en fjärdedel av exporten. Den viktigaste utomeuropeiska marknaden var USA (40 miljoner kronor). När det gäller spannmålsexporten mer än halverades exportvärdet för vete under 2002. En förklaring till den svaga exporten var att de stora skördarna i Ryssland och Ukraina ökade konkurrensen på de svenska exportmarknaderna, bl.a. i Nordafrika. Samtidigt ökade exporten av havre under det gångna året med nästan 200 miljoner kronor. Till någon del kan ökningen bero på att skörden för år 2002 gick iväg ovanligt tidigt. Det var dock ett bra år för havreexporten till följd av bl.a. bättre kvalitet än året innan. USA tog emot 90 % av denna export, vilket beror på att den svenska havren är eftertraktad som foder till travhästar samt att havre används i produktionen av frukostflingor. När det gäller olika typer av fetter så utvecklades exporten negativt för både margarin (- 31%) och smör (-24 %) under 2002. Margarinexporten minskade kraftigt till Ryssland, Polen och Danmark medan en liten ökning skedde till Finland. Den finska marknaden tog emot mer än en tredjedel av margarinexporten år 2002. Den minskade smörexporten berodde på att marknadssituationen för mejeriprodukter var dålig under 2002, vilket medförde pressade priser och ökad intervention. För vissa typer av beredda oljor och fetter (SITC 43) ökade exportvärdet kraftigt (66 %). Särskilt ökade exporten av hydrerade fetter och fettsyror. Detta berodde

Yttrande Sida 20(28) till viss del på generellt högre priser på oljor och fetter. Ytterligare förklaringar är dels utökad kapacitet i Sverige för vidareförädling av fettsyror och sura oljor, dels ändrade recept för att kunna utnyttja tullfrihet för hydrerade fetter i Östeuropa. 4.2 Importprodukterna Den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel består till relativt stor del av fisk och varor som vi inte producerar själva (vin, vissa typer av frukter och grönsaker, kaffe, kakao, tobak m.m.). Vi importerar dock även en mängd olika förädlade produkter som godis, choklad, bakverk och såser, se tabellen nedan. Tabell 4: De största produkterna i Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel år 2002 11 Produkt SITC Rev.3 2001 (mkr) 2002 (mkr) Förändring Vin 112.1 2 869 3 087 8 % Laxfisk (färsk eller kyld) 034.12 1 833 1 942 6 % Bananer 057.3 1 420 1 737 22 % Ost* 024 1 579 1 709 8 % Cigaretter 122.2 708 1 617 128 % Choklad och chokladvaror* 073 1 343 1 523 13 % Griskött 012.2 1 277 1 419 11 % Bakverk 048.4 1 294 1 400 8 % Sockerkonfektyrer* 062 1 206 1 370 14 % Nötkött* 011 999 1 261 26 % Orostat kaffe 071.1 1 282 1 137-11 % Frysta fiskfiléer 034.4 991 1 079 9 % Konserverade eller beredda köttprod.* 017 982 1 108 13 % Torkad fisk 035.1 1 097 1 020-7 % Sprit 112.4 844 978 16 % *V ärdet är justerat för svarsbortfall och undertäckning i Intrastat. Källa: SCB Vin var den allra största importprodukten 2002 liksom tidigare år. Importvärdet var 3,1 miljarder, vilket innebar att varje svensk i genomsnitt importerade vin för 350 kronor under föregående år. Värdemässigt ökade importen med 8 %, vilket främst berodde på ökad import från Italien och Australien. Italien, Spanien och Frankrike var de största länderna i den svenska vinimporten under 2002. Spanien förlorade därmed tätpositionen i den 11 Tabellen ger en indikation om de mest betydande produkterna i importen. Det som redovisas som produkter kan dock vara av mycket olika omfattning. I vissa fall är produkterna specifika, t.ex. bananer, och i andra fall mycket omfattande, t.ex. vin.

Yttrande Sida 21(28) svenska importen, vilket var ett resultat av en långsiktig minskning av importen från Spanien i kombination med en relativt kraftig ökning av importen från Italien och Frankrike under perioden 1998-2002. Även importen från nya vinländer som Chile och Australien ökade starkt under de aktuella fem åren. Precis som tidigare år fanns ett antal fiskprodukter med på listan över de största importprodukterna. Under 2002 var följande produkter bland de största i den svenska importen: lax (1,9 miljarder kronor), frysta fiskfiléer (1,1 miljarder kronor) samt torkad fisk (1 miljard kronor). Importen av dessa produkter kom främst från Norge. Den tredje största importprodukten under 2002 var bananer (1,7 miljarder kronor). Den stora importen förklaras huvudsakligen av att vi har en hög konsumtion av bananer i Sverige men också till viss del av att vi exporterar bananer vidare till Finland. Importvärdet ökade med 22 % under 2002. Mer än hälften av denna ökning motsvaras av ökad re-export. Två viktiga avsändningsländer för bananer var Panama och Costa Rica 12. Den i särklass största mejeriprodukten i vår import är ost. Importvärdet uppgick till 1,7 miljarder kronor år 2002, vilket var en ökning med 8 %. I synnerhet ökade importen från Nederländerna (18 %) och Italien (40 %). Mer än hälften av importen kom från Danmark och Nederländerna. Ostlandet Frankrike svarade endast för 10 % av vår import. Griskött som nötkött är båda mycket stora importprodukter. Tillsammans svarade dessa produkter för ca 10 % av importen av jordbruksvaror och livsmedel under 2002. Importvärdet ökade för såväl griskött (11 %) som nötkött (26 %) 2002. Den ökade importen av griskött kom främst från Danmark och Tyskland. Danmark dominerade för övrigt vår import av griskött med en andel på 65 %. För nötkött var det främst importen från Irland som ökade under förra året. Om man istället tittar på importutvecklingen över de senaste fem åren skedde den mest anmärkningsvärda ökningen för nötkött från Brasilien. Från en nivå på i stort sett noll 1998 har importen från Brasilien ökat till 102 miljoner kronor 2002. Ett skäl till denna ökning är det relativt låga priset på det brasilianska köttet. Slutligen kan man konstatera att vi har en stor import av onyttigheter som choklad, bakverk och sockerkonfektyrer. Importen ökade för alla dessa produkter under 2002. Mellan 1998 och 2002 ökade importen av de tre produkterna tillsammans med totalt 1,5 miljarder. Importen kommer nästan uteslutande från europeiska länder: chokladen från Finland och Tyskland, bakverken från Danmark och Tyskland och sockerkonfektyrerna från Danmark. 12 Statistiken över bananimporten illustrerar på ett bra sätt problemet med att den totala importen endast kan redovisas fördelad på avsändningsländer. Enligt statistiken importerar vi bananer för 354 miljoner från Tyskland och för 149 miljoner från Finland.

Yttrande Sida 22(28) 5. Sverige som livsmedelsexportör i förhållande till andra EU-länder under 2002 I detta avsnitt jämförs Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel med exporten från Danmark och Finland. Dessutom diskuteras EUländernas totala export av dessa produkter samt exporten per kapita. 5.1 Sveriges export jämfört med Danmarks och Finlands Den danska totalexporten av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till 12 miljarder euro under 2002. Därmed låg Danmark på 8:e plats bland EUländerna när det gäller livsmedelsexporten. Med detta som jämförelseobjekt är den svenska exporten blygsam. Exportvärdet för jordbruksvaror och livsmedel från Sverige motsvarade mindre än en fjärdedel av det danska exportvärdet under 2002. Utvecklingen har varit starkare för den svenska exporten än den danska, såväl under det senaste året som under femårsperioden 1998-2002. Under 2002 minskade det danska exportvärdet med 1 % jämfört med föregående år, främst pga. en reducerad köttexport. Samtidigt ökade det svenska exportvärdet med 9 % enligt Eurostats statistik 13.Under perioden 1998-2002 ökade Sveriges export med 45 % och Danmarks med 22 %. Diagram 5: Danmarks, Sveriges och Finlands export av jordbruksvaror och livsmedel 2002 14 000 12 000 10 000 miljoner euro 8 000 6 000 Export till tredje land Utförsel till EU 4 000 2 000 - Danmark Sverige Finland Källa: Eurostat 13 Ökningen var 7 % enligt SCB:s data.

Yttrande Sida 23(28) I jämförelse med Finland så har Sverige en betydligt större total export av jordbruksvaror och livsmedel. Under 2002 var det svenska exportvä r- det för produkterna nästan tre gånger så stort som Finlands exportvärde (0,9 miljarder euro). Även i förhållande till den finska exporten så har den svenska livsmedelsexporten utvecklats betydligt bättre under såväl 2002 som under åren 1998-2002. Den finska exporten ökade värdemässigt med 1,5 % under 2002 och med 3 % under perioden 1998-2002. En tydlig skillnad mellan de tre länderna är att Danmarks export huvudsakligen är inriktad på EU-marknaden (69 %) medan den finska exporten till övervägande delen går till tredje land (58 %). Den svenska exporten går främst till EU-länderna (57 %). Vår export är alltså mer inriktad på tredje land än Danmarks men mindre än Finlands export. Exportens sammansättning varierar mellan länderna. För exporten till andra EU-länder var de tre viktigaste varugrupperna följande under 2002: Danmark: fisk, kräftdjur m.m. (29 %), kött och köttvaror (28 %) samt mejeriprodukter och ägg (11 %). Sverige: fisk, kräftdjur m.m. (32 %), spannmål och varor därav (12 %) samt diverse livsmedel (11 %). Finland: mejeriprodukter och ägg (31 %), socker och sockervaror (15 %) samt kaffe, te, kakao m.m. (10 %). Både Danmark och Sverige har en stor export av fisk till EU-marknaden. Samtidigt har båda länderna en omfattande import av fisk från tredje land, vilket tyder på att det i båda fallen främst rör sig om transithandel. Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade till EUmarknaden med nästan 9 % år 2002. Detta kan jämföras med Danmarks exportökning på 0,2 % och Finlands på knappa 3 %. Danmark hade under 2002 ett betydande överskott i handeln med jordbruksvaror livsmedel med andra EU-länder (4,3 miljarder euro) medan både Finland (-1,2 miljarder euro) och Sverige (-2,1 miljarder euro) hade relativt stora underskott. Sverige hade endast överskott i handeln med en varugrupp (fisk, kräftdjur m.m.) och Finland hade ett marginellt överskott för mejeriprodukter och ägg. Danskarna däremot hade ett positivt handelsnetto i förhållande till EU på flera områden, bl.a. kött, fisk, mejeriprodukter, diverse livsmedel samt tobak och tobaksvaror Den allra viktigaste varugruppen i Danmarks export till tredje land 2002 var kött och köttvaror som svarade för 40 % av exportvärdet. I Sveriges fall var den största varugruppen föga överraskande drycker (36 %) följd av spannmål och varor därav (16 %). Finlands export till tredje land dominerades av mejeriprodukter och ägg (29 %) samt spannmål och varor därav (20 %). Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel till tredje land ökade med 10 % under 2002. I Danmarks fall minskade exportvärdet till tredje land med 2 % och den finska exporten ökade med endast 0,5 %.

Yttrande Sida 24(28) Både Danmark (1 miljard euro) och Finland (0,1 miljarder euro) hade ett överskott i handeln med tredje land 2002. Sverige hade även i detta fall ett underskott (0,5 miljarder euro) men det var betydligt lägre än i handeln med övriga EU-länder. 5.2 EU-ländernas export 14 av jordbruksvaror och livsmedel EU exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 208 miljarder euro under 2002. Den svenska livsmedelsexporten på 2,8 miljarder euro framstår i detta perspektiv som relativt blygsam. Vår andel av EU:s exportvärde var endast 1,3 %. Störst export av jordbruksvaror och livsmedel år 2002 hade Nederländerna (39 miljarder euro 15 ), Frankrike (37 miljarder euro) och Tyskland (27 miljarder euro), se diagrammet nedan. Dessa tre länder svarade tillsammans för hälften av den totala EU-exporten inom området. Endast Grekland, Portugal, Finland och Luxemburg hade en mindre export av jordbruksvaror och livsmedel än Sverige under 2002. Diagram 6: EU-ländernas totala export* av jordbruksvaror och livsmedel 2002 45,0 40,0 35,0 miljarder euro 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Frankrike Tyskland Belgien Spanien Italien Storbritannien Danmark Irland Sverige Grekland Portugal Finland Luxemburg * Avser både export till andra EU-länder och till tredje land. Källa: Eurostat Under samma period importerade EU jordbruksvaror och livsmedel för 213 miljarder euro. EU hade alltså totalt sett ett underskott i handeln med 14 Med export avses här både export till andra EU-länder och till tredje land. 15 En del av denna export består högst sannolikt av re-export av produkter (t.ex. frukt) som har tulldeklarerats i Nederländerna på väg till den slutliga destinationen.

Yttrande Sida 25(28) dessa produkter på 5,5 miljarder euro under 2002. Som underskottsland hade Sverige sällskap av åtta andra medlemsstater. De största underskotten hade Storbritannien (14,8 miljarder euro) och Tyskland (10,7 miljarder euro). De största överskotten i handeln med jordbruksvaror och livsmedel hade de tunga exportländerna Nederländerna (13,7 miljarder euro) och Frankrike (8,8 miljarder euro) samt Danmark (5,4 miljarder euro). Det är inte helt rättvisande att jämföra storleken på t.ex. den franska livsmedelsexporten med den svenska med tanke på skillnaderna i ländernas storlek och befolkning. För att ge en annan bild av exporten har vi därför beräknat hur stor exporten är per kapita, såväl när det gäller totalbefolkningen som jordbruksbefolkningen. Som framgår av tabellen nedan ger detta en annorlunda rangordning av EU-länderna än om hänsyn enbart tas till exportvärdet. Detta gäller i synnerhet länder som Danmark och Frankrike. Tabell 5: EU-ländernas totala export 16 av jordbruksvaror och livsmedel per kapita 2002 Land Totalbefolkning 2001 (1000-tal) Jordbruksbefolkning 2001 (1000-tal) Export 2002 (miljoner euro) Export per kapita i totalbefolknin gen 2002 (euro) Export per kapita i jordbruksbefolkningen 2002 (euro) Belgien 10 264 181 19 779 1 927 109 276 Danmark 5 333 194 11 977 2 246 61 737 Finland 5 178 295 937 181 3 176 Frankrike 59 453 1 896 36 679 617 19 345 Grekland 10 623 1 381 2 634* 248 1 907 Irland 3 841 377 6 704 1 745 17 782 Italien 57 503 2 911 17 824 310 6 123 Luxemburg 442 9 667 1 509 74 111 Nederländerna 15 930 521 39 328 2 469 75 486 Portugal 10 033 1 390 2 009 200 1 445 Spanien 39 921 2 780 18 713 469 6 731 Storbritannien 59 762 1 054 16 022 268 15 201 Sverige 8 833 302 2 795 316 9 255 Tyskland 82 007 1 969 27 437 335 13 934 Österrike 8 075 397 4 376 542 11 023 EU-totalt 377 198 15 657 207 880 551 13 277 Källor: Befolkningsstatistik från FAOSTAT, exportstatistik från Eurostat. * I avsaknad av helårssiffra för 2002 har exporten jan-nov 2002 summerats med exporten december 2001. Exporten per kapita fördelad på totalbefolkningen var 551 euro för EU som helhet under 2002. Störst var exporten per kapita i Nederländerna, 16 Total export avser både export till andra EU-länder och export till tredje land.

Yttrande Sida 26(28) Danmark, Belgien, Irland och Luxemburg. Nederländerna hade därmed både den största exporten och den högsta exporten per kapita. Frankrike däremot hade en mer undanskymd position (nr 6 ) i detta fall. Varje dansk exporterade jordbruksvaror och livsmedel för i genomsnitt ca 2.200 euro år 2002 medan fransmännen i genomsnitt exporterade samma produkter för betydligt mer modesta ca 600 euro per invånare. Den svenska exporten per kapita i totalbefolkningen (ca 300 euro) låg en bra bit under EU-snittet. I detta fall var det dock inte bara små exportörer som Grekland, Portugal och Finland som låg efter Sverige. Även Italien och Storbritannien hade en lägre export per kapita. Den tyska per kapitaexporten var endast marginellt större än den svenska. När exporten sätts i relation till befolkningens storlek kan således den svenska exporten mäta sig med exporten från t.ex. Italien och Tyskland. Om man istället tittar på exporten per kapita fördelad på jordbruksbefolkningen under 2002 är det Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Danmark som ligger i topp. Sverige befinner sig i den undre halvan även i detta fall. Vår export per kapita i jordbruksbefolkning låg på ca 9.300 euro, vilket motsvarade 70 % av EU-genomsnittet. Fem länder - Spanien, Italien, Finland, Grekland och Portugal - hade lägre värden än Sverige. En jämförelse med våra grannländer visar att danskarna hade en export per kapita i jordbruksbefolkningen på nästan 62.000 euro medan Finlands siffra låg på mycket låga ca 3.200 euro.

Yttrande Sida 27(28) 6. Sveriges handel med förädlade livsmedel 2002 Förädlade livsmedel svarade för drygt tre fjärdedelar av exportvärdet på jordbruks- och livsmedelsområdet 17. Under 2002 exporterade Sverige förädlade produkter (enligt CIAA:s definition) för drygt 21 miljarder kronor. Detta var en värdeökning med 11 % jämfört med föregående år. Lite drygt hälften av exporten gick till övriga EU- länder. De relativa ökningarna var i stort sett lika stora på EU-marknaden (11 %) som på tredje landsmarknaden (12 %). De största förädlade exportprodukterna under 2002 var vodka, bakverk, livsmedelsberedningar, choklad, torkad fisk, beredda fiskprodukter, margarin, fiskfiléer samt hydrerade vegetabiliska fetter. Exporten ökade för alla dessa produkter utom torkad fisk och margarin. När det gäller fiskprodukterna rör det sig till stor del om reexport av ursprungligen norska produkter. Den positiva utvecklingen för de förädlade produkterna är dock inte helt beroende av reexporten av fisk- och skaldjursprodukter. Detta illustreras av att exportvärdet för förädlade livsmedel exklusive fisk och skaldjur (nästan 19 miljarder kronor 2002) ökade med 12 % under det gångna året. Exportutvecklingen var även positiv för ett stort antal produkter utöver de som har nämnts ovan, t.ex. fårkött, ägg, frysta grönsaker, rostat kaffe, malt, beredda köttprodukter, pastaprodukter, frysta grönsaksprodukter, såser, soppor och cider. Uppräkningen av produkter visar att exporten av halvfabrikat och färdiglagat är växande. För några förädlade produkter var tredje land den i särklass viktigaste marknaden under 2002. Detta gällde bl.a. för mjölkpulver, rostat kaffe, malt, hydrerade vegetabiliska fetter, livsmedelsberedningar och vodka. För flertalet produkter var dock EU den viktigaste marknaden. Särskilt tydligt var detta när det gäller nötkött, fisk och fiskprodukter, ost, frysta grönsaker och grönsaksprodukter, beredda köttprodukter, choklad, pastaprodukter, bakverk, glassvaror och cider. Importen av förädlade livsmedel uppgick till knappt 37 miljarder kronor 2002. Detta var en ökning med 8 % jämfört med föregående år. Enligt statistiken avsändes nästan tre fjärdedelar av denna import från andra EU-länder. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger något om produkternas ursprung. De största förädlade produkterna under 2002 var vin, djurfoder, nöt- och griskött, fiskfiléer, torkad fisk, ost, choklad, godis, bakverk samt livsmedelsberedningar. 17 Definitionen av förädlade produkter utgör inte helt och hållet en delmängd av jordbruksvaror och livsmedel. Några varor som CIAA klassar som förädlade produkter (t.ex. salt, sorbitol, modifierad stärkelse) ingår inte i de varugrupper som i denna rapport betraktats som jordbruksvaror och livsmedel.