2 UTRÄVNNS- OCH FYNDPLATSER JÖNKÖPNS LÄN
3 1. Hur många utgrävnings-/fyndplatser ligger högst 10 km från länsgränsen? A 3 7 C 11 D 15 E 19 2. Hur stor area har Vetlanda kommun enligt kartan? A 100 km 2 200 km 2 C 1 000 km 2 D 1 600 km 2 E 2 400 km 2 FORTSÄTT PÅ NÄSTA SDA
4 ARETSLÖSHET PÅ 80-TALET OCH PÅ 90-TALET Män Män Förvärvsarbetande 1985 Arbetslösa 1985 Förvärvsarbetande 1985 Arbetslösa 1985 Totalt Totalt Forskarutb Forskarutb Eftergymn =3 år Eftergymn 3 år ymn 3 år Eftergymn =3 år Eftergymn 3 år ymn 3 år ymn 2 år ymn 2 år Förgymn Förgymn 25 15 5 5 15 25 % 45 35 25 15 5 5 15 25 35 45 Kvinnor Förvärvsarbetande 1985 Arbetslösa 1985 Förvärvsarbetande 1985 Arbetslösa 1985 Totalt Forskarutb Eftergymn =3 år Eftergymn 3 år ymn 3 år ymn 2 år Förgymn 45 35 25 15 5 5 15 25 35 45 % % Kvinnor Totalt Forskarutb Eftergymn =3 år Eftergymn 3 år ymn 3 år ymn 2 år Förgymn 25 15 5 5 15 25 % Andelen arbetslösa 1990 bland män och kvinnor som förvärvsarbetade respektive var arbetslösa 1985, totalt och med uppdelning efter högsta avslutade utbildning. Procent. Andelen arbetslösa 1993 bland män och kvinnor som förvärvsarbetade respektive var arbetslösa 1985, totalt och med uppdelning efter högsta avslutade utbildning. Procent.
3. de allra flesta grupper hade andelen arbetslösa ökat om man jämför 1993 med 1990. vilken av nedanstående grupper hade utvecklingen däremot gått åt motsatt håll? A Kvinnor med minst 3-årig eftergymnasial utbildning som förvärvsarbetade 1985 Kvinnor med förgymnasial utbildning som förvärvsarbetade 1985 C Kvinnor med forskarutbildning som var arbetslösa 1985 D Kvinnor med mindre än 3-årig eftergymnasial utbildning som var arbetslösa 1985 5 E Kvinnor med 3-årig gymnasieutbildning som var arbetslösa 1985 4. Hur stor var andelen arbetslösa 1990 bland de kvinnor som var arbetslösa 1985 jämfört med bland de kvinnor som förvärvsarbetade 1985? A C D E Tre gånger så stor Fem gånger så stor Sju gånger så stor Åtta gånger så stor Tio gånger så stor FORTSÄTT PÅ NÄSTA SDA
6 JORDENS NRE Sammansättning Mekaniska egenskaper eskrivning av jordens inre med hänsyn till sammansättning och mekaniska egenskaper. A) jordens indelning i olika skal vid olika djup uttryckt i kilometer ) p- och s-vågors 1 fortplantningshastighet (V p respektive V s ) uttryckt i kilometer per sekund C) temperaturen på olika djup uttryckt i grader Celsius D) densiteten på olika djup uttryckt i gram per kubikcentimeter E) trycket på olika djup uttryckt i megabar 1 P-våg är den första vågen som når seismologiska mätstationer efter en jordbävning. P-vågens svängningar sker i samma riktning som vågens utbredning. S-våg är den andra vågen som når seismologiska mätstationer efter en jordbävning. S- vågens svängningar sker i en vinkelrät riktning mot vågens utbredning. S-vågen kan inte fortplanta sig i vätska eller gas.
5. Vilket tryck råder vid gränsen mellan manteln och yttre kärnan? A 1,4 Mbar 3,2 Mbar C 5,5 Mbar D 8,0 Mbar E 10,0 Mbar 7 6. Vilken hastighet har p-vågorna på det djup där trycket är störst? A 2,5 km/sek 4,0 km/sek C 6,5 km/sek D 11,5 km/sek E 14,0 km/sek FORTSÄTT PÅ NÄSTA SDA
8 DRA TLL FORSKNN OCH FORSKARUTLDNN 1997 Olika finansiärers bidrag till forskning och forskarutbildning vid lärosäten med forskarutbildning respektive vissa lärosäten utan forskarutbildning budgetåret 1997. Tusental kronor.
9 7. Många lärosäten fick sitt största bidrag till forskning och forskarutbildning från statliga myndigheter. Vilket svarsförslag anger två lärosäten utan forskarutbildning och med statlig huvudman som fick sitt största bidrag från en annan finansiär? A C D E Högskolan i orås och Högskolan i ävle/sandviken Högskolan i orås och Högskolan i Halmstad Högskolan i Halmstad och Högskolan i Karlskrona/Ronneby Högskolan i Karlskrona/Ronneby och Högskolan i Örebro Högskolan i Örebro och Lärarhögskolan i Stockholm 8. Hur mycket fick lärosätena med enskild huvudman sammanlagt i bidrag till forskning och forskarutbildning? A C D E 285 miljoner kronor 661 miljoner kronor 693 miljoner kronor 791 miljoner kronor 795 miljoner kronor FORTSÄTT PÅ NÄSTA SDA
VÅRDTLLFÄLLEN OCH VÅRDTDER NOM STOCKHOLMS LÄNS LANDSTN 1985 1996 Åldersgrupper: 0 14 år 15 44 år 45 64 år 65 74 år 75 år 5 000 Antal Akutsjukvård Psykiatri eriatrik Antal Antal 250 2 000 4 000 200 1 600 3 000 150 1 200 2 000 100 800 1 000 50 400 0 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 År 0 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 Antal vårdtillfällen i sluten vård per 10 000 invånare inom Stockholms läns landsting 1985 1996. Materialet uppdelat på akutsjukvård, psykiatri och geriatrik samt efter åldersgrupp. År 0 År 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 10 Antal 14 Akutsjukvård Antal Psykiatri Antal eriatrik 250 350 12 10 8 6 4 2 0 År 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 300 200 250 150 200 100 150 100 50 50 0 År 0 År 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 Medelvårdtid per vårdtillfälle i sluten vård inom Stockholm läns landsting 1985 1996. Materialet uppdelat på akutsjukvård, psykiatri och geriatrik samt efter åldersgrupp. Antal dagar.
9. Hur många vårdtillfällen hade 45 64-åringarna inom akutsjukvården jämfört med inom psykiatrin 1996? A C D E En tredjedel så många Hälften så många Tre gånger så många Sex gånger så många Nio gånger så många 10. Hur mycket längre var medelvårdtiden inom psykiatrin för åldersgruppen 75 år och äldre jämfört med åldersgruppen 15 44 år 1986 respektive 1996? 11 A 75 respektive 20 dagar/vårdtillfälle 120 respektive 5 dagar/vårdtillfälle C 165 respektive 50 dagar/vårdtillfälle D 190 respektive 30 dagar/vårdtillfälle E 210 respektive 35 dagar/vårdtillfälle FORTSÄTT PÅ NÄSTA SDA
12 FAMLJELDNN OCH SEPARATONER Uppgifterna i diagrammen nedan bygger på en intervjuundersökning som gjordes 1992 och som omfattade ett antal födelseårgångar kvinnor och män. Syftet var att kartlägga familjebildningsprocessen i det första parförhållandet. arn () iftermål () särflyttning () Sambo (S) 62 S 10 49 jhjhkjhk 6 19 27 9 Samtliga kvinnor 661 st 111 6 103 27 Samtliga män 622 st 63 Vanligaste vägen Näst vanligaste vägen S 471 174 229 35 122 14 207 35 47 39 S 6 27 jhjhkjhk 2 6 21 5 63 0 62 11 94 S 490 191 33 141 29 190 6 174 26 Familjebildningsprocessens vägar i det första parförhållandet fram till och med en eventuell separation. Kvinnor och män födda 1949. arn () iftermål () särflyttning () Sambo (S) 24 S 0 20 jhjhkjhk 0 6 9 3 Samtliga kvinnor 671 st 45 2 39 7 Samtliga män 377 st 180 Vanligaste vägen Näst vanligaste vägen S 576 251 127 41 139 14 105 17 14 12 S 1 8jhjhkjhk 0 3 4 0 19 1 16 0 105 S 310 118 17 69 7 67 7 47 7 Familjebildningsprocessens vägar i det första parförhållandet fram till och med en eventuell separation. Kvinnor och män födda 1959.
13 arn () iftermål () särflyttning () Sambo (S) 21 S 5 7jhjhkjhk 1 3 3 1 Samtliga kvinnor 653 st 43 4 32 2 Samtliga män 638 st 175 Vanligaste vägen Näst vanligaste vägen S 534 180 112 28 82 6 78 7 4 7 S 0 6jhjhkjhk 0 5 0 0 28 1 19 1 175 S 484 152 20 60 4 73 6 46 3 Familjebildningsprocessens vägar i det första parförhållandet fram till och med en eventuell separation. Kvinnor och män födda 1964. 11. Vid intervjutillfället hade 215 av männen födda 1964 lämnat det första parförhållandet. Hur stor andel av dessa hade lämnat förhållandet barnlösa? A C D E 45 procent 55 procent 65 procent 75 procent 85 procent 12. Hur många av kvinnorna födda 1949 var gifta när de fick barn? A 103 207 C 229 D 310 E 340 FORTSÄTT PÅ NÄSTA SDA
14 JORDRUKETS NTÄKTER OCH KOSTNADER Jordbrukets totala intäkter enligt sektorskalkylen 1992 1996. Värde i miljoner kronor. Jordbrukets totala kostnader enligt sektorskalkylen 1992 1996. Värde i miljoner kronor. Jordbrukets totala intäkter, kostnader och driftsöverskott enligt sektorskalkylen 1986 1996. Miljoner kronor.
15 Direktutbetalningar m.m. 19% Övrigt bl.a. låginkomstsatsning 2% Vegetabilier 19% Räntekostnad 10% Löner 6% Köpfodermedel 14% Övriga animalier 15% Svin 13% Mjölk 32% Procentuell fördelning av jordbrukets totala intäkter enligt sektorskalkylen 1996. Avskrivningar och underhåll 37% Tjänster 13% Handelsgödsel 7% Övriga förnödenheter 13% Procentuell fördelning av jordbrukets totala kostnader enligt sektorskalkylen 1996. 13. Hur stor andel av jordbrukets totala intäkter 1996 beräknades komma från vegetabiliska och animaliska produkter? A 1/5 1/3 C 3/5 D 2/3 E 4/5 14. Hur stor del av jordbrukets totala intäkter var driftsöverskott det år när driftsöverskottet var som störst? A C D E Var tredje krona Var fjärde krona Var femte krona Var sjätte krona Var sjunde krona FORTSÄTT PÅ NÄSTA SDA
16 ALERS REAKTON PÅ ÖVERÖDNN OCH TUNMETALLER Viktindex Koncentration av Substral: Dagar % % % % % % ( ) Tillväxt av rödalgen ullsleke vid olika koncentrationer av Substral i havsvatten. Viktindex olika dagar. Dag 0 = 100. Viktindex Substral är ett medel som innehåller näring och tungmetaller och som använts för att i laboratoriet efterlikna vissa förhållanden i havet som man velat undersöka. Algerna vägdes vid försökets början och därefter vid fyra tillfällen. några fall dog algerna före experimenttidens utgång. Tillväxt av grönalgen grönslick vid olika koncentrationer av Substral i havsvatten. Viktindex olika dagar. Dag 0 = 100. Dagar
17 15. Vilken/vilka koncentrationer av Substral hade vid experimenttidens utgång resulterat i en större procentuell tillväxt av ullsleke jämfört med referenskoncentrationen? A Samtliga koncentrationer Samtliga koncentrationer utom 7 % C Koncentrationerna 7 % och 0,7 % D Koncentrationerna 0,007 % och 0,0007 % E Enbart koncentrationen 0,07 % 16. Med hur mycket hade grönslickens vikt ökat från dag 0 till dag 7 vid koncentrationen 0,007 %? A C D E 170 procent 200 procent 270 procent 300 procent 370 procent FORTSÄTT PÅ NÄSTA SDA
18 MATFETTER Fettets sammansättning i några matfettsprodukter 1990. Antal gram fett per 100 gram produkt.
19 17. vilken produkt är fettet fördelat på följande sätt? Mättat fett 19 % Enkelomättat fett 32 % Fleromättat fett 49 % A C D E ordsmargarin 25% linolsyra ordsmargarin 45% linolsyra Flytande margarin 60% linolsyra Hushållsmargarin 10% linolsyra Majsolja 18. vilka två produkter utgör det enkelomättade fettet och det fleromättade fettet tillsammans ungefär hälften av produktens vikt? A C D E ordsmargarin 45% linolsyra och ordsmargarin 25% linolsyra Flytande margarin 60% linolsyra och ordsmargarin 45% linolsyra regott och Flytande margarin 60% linolsyra Hushållsmargarin 10% linolsyra och regott ordsmargarin 25% linolsyra och Hushållsmargarin 10% linolsyra FORTSÄTT PÅ NÄSTA SDA
20 VARUTRAFKEN TLL OCH FRÅN STOR-STOCKHOLM 1948 Den inrikes varutrafiken till och från Stor-Stockholm fördelad på län enligt varutrafikräkningen 1948. Cirklarnas area är proportionell mot vikten. Tusental ton.
19. Hur många ton omfattade varutrafiken från Västmanlands län till Stor-Stockholm? A 7 000 17 000 C 27 000 D 37 000 E 47 000 21 20. Hur många ton omfattade hela varutrafiken mellan Stor-Stockholm och Stockholms län, Malmöhus län samt öteborgs och ohus län sammanlagt? A 70 000 100 000 C 170 000 D 220 000 E 300 000 PROVET ÄR SLUT. OM DU HAR TD ÖVER, Å TLLAKA OCH KON- TROLLERA DNA SVAR.