Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp



Relevanta dokument
Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Biobränslehantering från ris till flis

GROT är ett biobränsle

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Vision: Kretsloppsanpassad produktion

Biobränslen från skogen

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Hänsyn vid uttag av grot

3. Bara naturlig försurning

Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Varför har skogsbruket i Norra och Södra Sverige olika intällning till askåterföring?

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

GROT-uttag och Askåterföring -tillvägagångssätt, rekommendationer, effekter

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

En bedömning av askvolymer

Aska -innehåll och härdning

Miljöriktig användning av askor Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel

Halmaska i kretslopp

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Sandningsförsök med Hyttsten

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Swedish education material package-

PROJEKT. Panncentraler

Askåterföring -varför, var, när och hur? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Borås 12/

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

ASKANS VÄRDE I SKOGEN

Markförsurning utveckling och status

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

Olle Westling Göran Örlander Ingvar Andersson

Ser du marken för skogen?

Ecolan Agra ORGANIC

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Bioenergi och hållbarhet Örebro

Prislista. Fasta bränslen och askor

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Förslag till handlingsplan för askåterföring

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling

Skogsstyrelsens författningssamling

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

EF F E K T E R AV S KO G S B R Ä N S L E U TTAG O C H A S K Å T E R F Ö R I N G

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Skogsstyrelsens författningssamling

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och kompensationsåtgärder

Vegetation som föroreningsfilter

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Min bok om hållbar utveckling

Konflikten mellan miljömålen för giftfri miljö och resursanvändning

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Falu Energi & Vatten

skogsbränsle för klimatet?

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Sammanfattning. Inledning

Återföring av träaska till skogsmark

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

Använda energislag samt beräknad produktion av träaska vid uppvärmning av småhus år 2003

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

RAGN-SELLS AB. Slamförbränning & extraktion. Lars Tolgén. KSLA 27 feb En del av kretsloppet

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Gödsling gör att din skog växer bättre

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Syntes av programmet Miljöriktig användning av askor

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

DOM meddelad i VÄXJÖ

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

Förnybara energikällor:

Knowledge grows. Skogsgödsling

Transkript:

Anna Lundborg, milja- og mkologlansvarllg, Vattenfall Utveckling AB Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Aska från skogsbränsle tillbaka till skogen Som en följd av en strävan att skapa ett uthålligt energisystem kommer troligtvis användningen av förnybara energikällor att öka i framtidea För att energikällor ska kallas förnybara är det nödvändigt att utnyttja dem på naturens villkor och att återställa naturens balans. Den största möjligheten till ökad användning av bioenergi i Sverige utgörs av grenar och toppar som blir över vid avverkning av skog. Dessa avverkningsrester mals ner till flis och används sedan som bränsle i kraftverk. Vid uttag av biobränsle från skogen förs även betydande mängder växtnäringsämnen bort från skogen. Enligt markkemiska beräkningar förmår inte markens vittringsprocesser frigöra mineralnäringsämnen (särskilt de sk baskatjonerna kalcium, magnesium och kalium) i samma takt som dessa ämnen förs bort vid bränsleskörd. På sikt riskerar vi att marken får sämre förmåga att motstå försurning och att det blir brist på viktiga näringsämnen. Det är därför viktigt att återföra näringen till skogsmarken genom att där sprida ut askan från förbränningen. Askan innehåller nästan alla mineraler och näringsämnen (inte kväve) som funnits i det bränsle som använts. När askan återförs till skogen i en mängd som motsvarar det bränsle som togs ut, kompenserar den förlusterna av mineral som uppstod när bränslet skördades. Askan är också basisk och motverkar därför markförsurningen. Det är först när askan återförs som bioenergi kan kallas helt förnybar och uthållig. I mycket sura marker kan det vara lämpligt att kombinera askan med kalk för att motverka ytterligare försurning. På lång sikt kan det leda till en vitalisering av skogsmarkea Askans innehåll och egenskaper Aska är ingen enhetlig produkt, utan har egenskaper som varierar med det bränsle som den kommer ifrån. De kemiska egenskaperna beror till stor del på vilken sammansättning av mineraler, näringsämnen och tungmetaller som bränslet har haft, men även på hur förbränningen gått till. Askans näringsinnehåll domineras av kalcium. Andra viktiga näringsämnen är magnesium, kalium, fosfor och ett antal sk mikronäringsämnen. Askan innehåller också större delen av de tungmetaller som fanns i träden, så som kadmium, bly, zink och koppar (de två sista är även mikronäringsämnen). Vidare finns en 95

del salter som inte har särskilt stor betydelse för växterna. Därutöver innehåller askan varierande mängder av oförbränt organiskt material, grus och sand. I aska från pannor med sk fluidiserande bädd finns en hel del sand eller kalk från bädden. Däremot är halten av oförbränt kol låg i sådan aska, under 5 %. Aska med låg halt av oförbränt kol går bäst att härda och får dessutom lägre vikt och mindre volym vid frakten. Aska från andra typer av förbränningsanläggningar har högre halter av oförbränt kol, mellan 10 och 40 %. Askor från biobränsle som förbränts tillsammans med olja eller kol är vanligen helt olämpliga att sprida i skogen eftersom dessas innehåll av skadliga ämnen till en del blir ett nytillskott till naturen. Aska från avfall kan vara kraftigt förorenad. Askan från energiskog, Salix, kan vara rik på kadmium. De två senare asktypema bör inte spridas om inte analyser och eventuell rening visar att halten tungmetaller är tillräckligt låg. Produktion och hantering av aska Användningen av skogsbränsle och produktionen av skogsaska har ökat markant de senaste åren. 1996 var användningen av skogsbränsle ca 40 TWh, vilket gav upphov till 170 000-200 000 ton biobränsleaska. Askorna produceras dels vid skogsindustrins förbränning av bark och skogsavfall, dels i lokala energiverk runt om i landet samt vid hushållens ved- eller pelleteldning. Aska är kraftigt alkalisk. Torr och obehandlad aska är frätande. För att askan ska vara ofarlig att hantera och skonsam mot miljön när den sprids, måste den först behandlas. Man strävar efter att härda askan och forma den till kulor eller gryn som är hållbara att hantera och som löser sig långsamt i marken. I vissa fall behöver askan först brännas om för att minska halten oförbränt kol. Det finns även möjligheter att rena den från t ex kadmium. Om aska med låg kolhalt fuktas och packas till en hög kan den härda av sig själv på några veckor. Den härdade askan krossas till lämplig kornstorlek och är sedan klar för spridning. Sådan krossaska blir billig att framställa men dess egenskaper kan variera ganska mycket mellan olika anläggningar. Viktiga faktorer för att härdningen ska lyckas är temperatur, fuktighet, kemiska egenskaper och hur porös askan är. Aska med låg kolhalt kan också rullas till kulor, granuler. Granulerad aska blir något dyrare än krossaska. En fördel med granulering är dock att det är lättare att göra en enhetlig produkt. En tredje metod som bedöms vara mindre lämpad för stora askmängder är att pressa och forma askan till pellets. Askan kan sedan spridas med hjälp av skogstraktorer. Ett något dyrare sätt är spridning från helikopter. Även spridning med hästdragen utrustning kan vara ett miljövänligt och realistiskt småskaligt alternativ. Lämplig giva är mellan 1-4 ton aska per hektar, beroende på askans näringshalt och hur mycket bränsle som tagits ut. Ekologiska effekter Aska måste återföras på ett sätt som inte stör växter och djur, samtidigt som askan gör avsedd nytta för att motverka näringsutarmning av mark och träd. Aska i pulverform 96

ger snabbt effekt, medan stabiliserad, härdad eller granulerad, aska oftast är mera svårlöslig och skonsam och verkar långsammare. Av askan näringsämnen löses kalium ut snabbt, kalcium och magnesium klart saktare medan fosfor löses långsamt. I princip bör man undvika att sprida icke stabiliserad aska eller stora mängder aska, i synnerhet på känsliga platser som hyggen eller över lavar och mossor. Om askan sprids i en dos som kompenserar uttaget av skogsbränsle och om den löses upp långsamt har inga oönskade effekter kunnat uppmätas. I skog som växer på torvmarker ökar trädens tillväxt kraftigt efter tillförsel av aska. På vanliga skogsmarker, sk fastmarker, är det kvävetillgången som avgör hur fort träden växen. Där påverkar askan inte trädtillväxten särskilt mycket. Askåterföring är alltså på fastmark inteett sätt att snabbt öka skogstillväxten utan mer en form av långsiktig markvård. Avsikten är att bibehålla ett gott status på marknäringen eller att i södra Sverige t o m förbättra denna. Återföringen av aska har visat sig öka halten av fr a kalium, kalcium, magnesium och fosfor i jorden. Markens ph-värde ökar mycket måttligt om askan är svårlöslig, men ökningen kan bli kraftig av högre doser (>5 ton/ha) lättlöslig aska. En kraftig phökning ökar den mikrobiella omvandlingen av ammoniak till nitrat, som kan lakas ut och belasta vattendragen. Den största potentiella risken finns i marker med mycket kväve och inga träd, till exempel på hyggen. "Vid askspridning bör man därför undvika att markens ph-värde höjs så mycket att nitrat bildas i stor omfattning. Ökad utlakning av kväve i markens övre skikt har observerats vid återföring av obehandlad aska, men inte vid återföring av härdad aska. Det finns t o m indikationer på minskad nitratutlakning från sådana avrinningsområden. Eftersom uttag av skogsbränsle minskar tillgången på kväve i skogen väntas bränsleuttag i kombination med återföring av aska ge totalt lägre kväveutlakning från skogen jämfört med vanligt skogsbruk. Det är lämpligt att återföra så mycket aska per hektar som motsvarar skördeuttaget. Då tillförs marken inte heller mer tungmetaller än vad som fördes bort med skörden. Mängden tungmetaller i marken kommer inte att öka. I härdad aska är de flesta tungmetaller ganska svårlösliga. När det gäller tungmetaller är härdad aska därför jämförbar med avverkningsrester som lämnas på hygget och bryts ned naturligt. Bär och svamp får inte heller högre halt tungmetaller efter spridning av härdad aska. Man måste dock vara uppmärksam på att bränslet inte har blandats med målat eller impregnerat byggnadsvirke, eftersom flera tungmetaller då snabbt kan komma upp i höga och giftiga koncentrationer i askan. Lös aska kan påverka växter som är känsliga för högt ph. Det galler t ex vissa mossor. Om markens nitrathalt dessutom ökar kraftigt så gynnas kväveälskande växter, vilket kan ändra storleken på växtpopulationerna och i viss mån artsammansättningen. Detta galler dock bara höga mängder aska som ligger över «kretsloppsmängden». Härdad och krossad aska är ganska skonsam men vissa mossor kan vara störda ett par år efter spridningen. Granulerad aska ger däremot inga mätbara störningar på växtligheten. Lämpliga alternativ skulle kunna vara att använda väl granulerad aska med dokumenterat långsam upplösningshastighet på hygget, eller, om plantskador kan undvikas, 97

att sprida härdad aska när plantorna blivit några år gamla. Det verkar vara miljömässigt säkrast att sprida askan i uppvuxen skog (utom åren strax före slutavverkning), men det skulle vara mer praktiskt att sprida askan direkt efter bränsleuttaget, alltså redan på hygget. Hyggesfasen är dock i sig en miljömässigt känslig period med bl a förhöjd utlakning av nitratkväve och det är därför inte uteslutet att askan kan ge ytterligareproblem där. Innan nya plantor och hyggesvegetation etablerats är också behovet av näringstillskott väldigt litet. En möjlighet verkar dock vara att använda särskilt långsamverkande härdad aska, och/eller att sprida den när plantorna blivit några år gamla, och det fortfarande är möjligt att köra över dem med en askspridare. I skogsmiljöer där det krävs extra stor försiktighet med aska bör man ändå kunna ge en måttlig dos granulerad aska med långsam upplösning. Detta kan kompensera näringsuttaget utan att ge negativa effekter. Praktiska frågor Kostnaden för att behandla och sprida aska motsvarar endast några få procent av priset på skogsflisen, eller mindre än ca 0,5 öre per kwh bränsle. Tar man hänsyn till ökande kostnader för att lägga askan på deponi i stället för att återföra den kan merkostnaden för askåterföring bli nära nog försumbar. Det är inte självklart vem som skall ansvara för att askan återförs. En möjlighet är att askproducenten ansvarar för lämplig behandling och kvalitetsdeklaration medan skogsägare eller bränsleleverantörer ansvarar för spridning på lämpligt sätt, på lämpliga marker och vid rätt tidpunkt. Avtal kan slutas mellan askproducent och skogsägare (bränsleleverantör). Det är inte viktigt att återföra varje enskild askmängd till just det hygge som bränslet kom ifrån. För skogens del räcker det att askan återförs någon gång under omloppstiden. Därför bör man kunna samordna askspridningen till större områden ganska oberoende av tidpunkten för bränsleuttaget. Denna presentation bygger till stor del på kunskap som tagits fram av Vattenfall Projekt Bioenergi i samarbete med NUTEK och Sydkraft (Ramprogram Askåterföring) och med Södra Skogsägarna (Projekt SkogsKraft). Källor Lindström, I. 1996. Kartläggning och syntes av teknik- och logistiksystem. NUTEK R 1996:14 Lundborg, A. och Nohrstedt, H-Ö. 1996. Effekter av askspridning i skogen. NUTEK R 1996:13 Nilsson, C. och Steenari,B-M. 1996. Karaktärisering och behandling av träaska. NUTEK R 1996:15 Olsson, M. 1996. Långsiktiga näringsbalanser vid uttag av skogsbränsle. I: Ekologiska effekter av skogsbränsleuttag och askåterföring, Kungl. Skogs- och Lantbruksaka- 98

demiens Tidskrift 135(13): 37-44 samt ett antal rapporter i NUTEKs serie "Ramprogram Askåterföring" HEXT left BLANK 99