FRA och Bletchley Park under WW2: Ibland var FRA till och med före... ----- Av Rolf T Salme, SM5MX ----- Publicerat 2013-01-17 Från början var radiokommunikation liktydigt med gnistsändare och telegrafi. Telekrig handlade om signalspaning och störsändning med kraftiga sändare. Det tidiga 1900-talets krigshistoria ger många exempel på såväl framgångar som misslyckanden för den taktiken. Under mellankrigstiden utvecklades och förfinades såväl kommunikationsmetoderna som krypteringstekniken allt mer. Centrum för Sveriges signalspaning och kryptoforcering kom från slutet av 1930-talet att finnas hos det som sedermera blev Försvarets Radioanstalt, FRA. Läs Rolfs, SM5MX, intressanta artikel om svensk kryptoforcering under andra världskriget. Säger någon ENIGMA, känner många av oss till att det var ett tyskt chiffersystem från andra världskriget, som kunde läsas av utomstående på sina håll. Det användes framför allt för att (off-line) chiffrera meddelanden som utväxlades per telegrafi. Med dagens vokabulär skulle man också kunna beskriva det som ett tämligen personalintensivt koncept; om man får tro det som nämns i BBC-programmet nedan skulle det i princip krävas sammanlagt 6 personer för varje utväxlat meddelande: en som skrev texten på ENIGMA-maskinen, bokstav för bokstav, en som antecknade varje chiffrerad bokstav som maskinen trollade fram och slutligen radiotelegrafisten som sände meddelandet. I mottagaränden krävdes ännu ett 3-mannalag för att få fram klartexten igen. En inte alltför djärv gissning är, att det nog räckte med 2 personer på vardera sidan. Tysklands "oforcerbara" krypto Tyskland utvecklade så småningom andra system som chiffrerades on-line och sändes via teleprinter, där en (1) operatör i ena änden skrev in klartexten, teleprintern förmedlade den chiffrerade texten via radio eller 1 (5)
kabel, varpå texten skrevs ut i klartext i den mottagande änden, alltså ett on-linesystem. Förutom att det medgav större trafikvolymer, ansågs detta chiffer som så säkert att det i princip skulle vara omöjligt för utomstående att dechiffrera. Således användes det för den mest hemliga och högprioriterade trafiken, däribland order från den tyska militärledningen och t o m Hitler själv. Chifferapparaterna som ingick i detta system var Lorenz SZ40 och SZ42. Ett synnerligen intressant BBC-program, CODE-BREAKERS Bletchley Park's Lost Heroes, beskriver ingående hur Storbritannien lyckades forcera detta krypto och vilken betydelse det fick för krigsutvecklingen. Icke minst fokuserar man på de personer som låg bakom framgången. Programmet betecknar forceringen av detta "oforcerbara" krypto som andra världskrigets största intellektuella bragd, som bedöms ha förkortat kriget med uppskattningsvis två år. Framgången tillskrivs sålunda främst två personer, som p g a den sekretess som hittills omgett ärendet fått ingen eller ytterst ringa uppmärksamhet. Dessa "Lost Heroes" var matematikern Bill Tutte samt en ingenjör vid det brittiska postverket, Tommy Flowers, som konstruerade världens första dator på grundval av Bill Tuttes matematiska teorier. När detta nu kan avslöjas, skrivs således även datorns historia om. På besök i spionmuseum Nättidningen IDG gjorde i november förra året ett besök på vårt eget FRA som resulterade i den välskrivna artikeln "På besök i ett spionmuséum" - missa inte att klicka på "Nästa" längst ned på sidorna för att gå vidare! Den modesta texten till trots är sanningen den att FRA faktiskt också genomskådade Lorenzskrivaren, om än aningen senare än britterna. FRA gjorde en egen variant för avkodning av tysk Lorenztrafik, den s k Cykelkedjemaskinen. 2 (5)
FRA:s egen version av Lorentzskrivaren - Cykelkedjemaskinen. Der Geheimschreiber Beträffande en annan, mycket väsentlig maskin, Siemens & Halske T52, av tyskarna själva kallad "der Geheimschreiber", lyckades FRA klarlägga maskinens konstruktion hela två år före engelsmännen. Detta epokgörande arbete leddes av den legendariske matematikern Arne Beurling. I rättvisans namn bör nämnas att Sverige hade fördelen att relativt enkelt kunna få tillgång till material att bearbeta, tack vare att viss tysk trafik gick per kabel genom Sverige. Den logiska kopia som FRA då kunde tillverka av den tyska "hemligskrivaren" tack vare Beurlings insatser medförde att FRA därefter kunde dekryptera tysk trafik i närmast industriell skala. Som kuriosum kan nämnas, att FRA-Beurlings maskin till utseendet saknade all yttre likhet med det tyska originalet - eftersom ju ingen här ännu hade sett en Geheimschreiber, jfr bilderna. 3 (5)
Der Geheimschreiber modell T52 - Originalet. FRA:s utförande av der Geheimschreiber. FRA:s specielle historiker, Jan-Olof Grahn som nämns i artikeln, är kanske mer bekant inom vår hobby som SM5DKH eller 4Z8SM från fritids-qth:t vid Röda Havet. Jan är f d chef för den militära underrättelseavdelningen vid FRA och har även tagit de bilder ni kan se här på sidan. Tnx Jan! Datakurs vid 87 års ålder... Ett ganska rörande inslag i BBC-programmet är när sonen till Tommy Flowers berättar hur hans far sent i livet köpte en PC för att lära sig lite om informationsteknologi. Tommy Flowers fann dock det där lite knepigt varför han skrev in sig på en lokal grundkurs i ämnet, "An introductory course in Information Processing". Sonen visar upp faderns diplom, enligt vilket denne således genomgått en kurs, som bl a omfattat Excel, Word 4 (5)
Perfect 5.1 och Paintbrush, ett diplom som Tommy Flowers - mannen som konstruerade världens första dator - till sist kvalificerade sig för vid 87 års ålder. Om författaren: Rolf började som BC-DX-are med pappas radio i 13-årsåldern. 1961 kom han i luften som SM5MX, och har sedan dess mest kört CW, ofta i contestsammanhang. Innan han kom till UD 1972 tjänstgjorde han vid FRA. Rolf har arbetat som diplomat i ett antal länder och har i samband därmed varit i luften bl a som SP5RX, 8Q7MX, 4S7MX, 5Z4MX, XV7SW och XV9SW. Längst har Rolf tjänstgjort vid ambassaden i Tokyo, sammanlagt 10 år, där han varit helt QRT, eftersom japanska myndigheter inte har samma generösa regler för gästande amatörer som t ex Sverige. Sedan 2004 är Rolf pensionär. 5 (5)