Försvarets Radioanstalts övervakning av kommunikation och Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Mark Klamberg, doktorand

Transkript

1 Försvarets Radioanstalts övervakning av kommunikation och Europakonventionen om mänskliga rättigheter Mark Klamberg, doktorand 1

2 Sammanfattning: Internet- och teleoperatörer ska från den 1 december 2009 överföra all trafik som korsar Sveriges gränser till särskilda samverkanspunkter som kontrolleras av den svenska staten Försvarets Radioanstalt kommer att inhämta meddelanden och trafikdata/metadata från samverkanspunkterna 2

3 Sammanfattning: I svensk lagstiftning är denna verksamhet benämnd som signalspaning Syftet är att ge FRAs uppdragsgivare informationsöverläge 3

4 Liknande organisationer och lagstiftning USA Organisation: Lagstiftning: Storbritannien Organisation: Lagstiftning: Rättsfall: National Security Agency (NSA) FISA Government Communications Headquarters (GCHQ) RIPA Liberty et al. v. The United Kingdom 4

5 Liknande organisationer och lagstiftning Frankrike Organisation: Tyskland Organisation: Lagstiftning: Rättsfall: Direction Générale de la Sécurité Extérieure (DGSE) Bundesnachrichtendienst (BND) G 10-law (Gesetz zur Beschränkung des Brief-, Post- und Fernmeldegeheimnisses) Weber and Saravia v. Germany Danmark Organisation: Lagstiftning: Forsvarets Efterretningstjeneste (FE) 17 forsvarsloven 5

6 Danmark. Forsvarsloven 17. Under krig eller andre ekstraordinære forhold kan forsvarsministeren 1) uden retskendelse træffe foranstaltninger som omhandlet i grundlovens 72 over for telefonsamtaler, postforsendelser og anden kommunikation 6

7 7

8 Norge 8

9 Varför är frågan aktuell nu? Teknologisk förändring Fram till slutet av 1990-talet förmedlades internationell kommunikation via satellit. Nu sker det genom fiberoptiska kablar som bl.a. ägs av privata operatörer. Förändrad hotbild Hotet från Warszawapakten har ersatts med en vag hotbild som omfattar terrorism, internationell brottslighet, migration, miljöhot och finansiella kriser Förändrad rättslig miljö Europakonventionen om mänskliga rättigheter inkorporerades i svensk lag 1994 (ikraft 1995), vilket bl.a. medför att intrång i den personliga integriteten måste ha positivt lagstöd (artikel 8) Privatisering Tele- och internetoperatörer som tidigare var tidigare ägda och kontrollerade av staten. Nu är flera av dem privatiserade och deras prioritet är att skydda sina kunders intressen, inte statens intressen 9

10 Varför ny lagstiftning? Mot bakgrund av de nämnda förändringarna under 1990-talet: Den teknologiska förändringen och privatisering skapar ett behov av att anta lagstiftning eller motsvarande tvingande regelverk som förpliktigar privata operatörer att överlämna kommunikation till statens. Detta leder till att tidigare hemlig övervakningsverksamhet blir offentligt känt. Den förändrade hotbilden skapar ett behov att utöka mandatet för tillåten övervakning eller att kodifiera ett redan utökat mandat Den offentliga kännedomen om hemlig övervakning och ny rättslig miljö skapar ett behov av att verksamheten regleras till skydd för personlig integritet 10

11 Grunddrag i den svenska lagstiftningen 1. Mandat för signalspaning, FRAs ändamålskatalog 2. Uppdragsgivare 3. Granskning av FRA 4. Metod vad är signalspaning? Trafikanalys och social nätverksanalys 5. Övervakningens omfattning 11

12 1. FRAs ändamålskatalog Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet får ske endast i syfte att kartlägga 1. yttre militära hot mot landet, 2. förutsättningar för svenskt deltagande i fredsfrämjande och humanitära internationella insatser eller hot mot säkerheten för svenska intressen vid genomförandet av sådana insatser, 3. strategiska förhållanden avseende internationell terrorism och annan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen, 4. utveckling och spridning av massförstörelsevapen, krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, 5. allvarliga yttre hot mot samhällets infrastrukturer, 6. konflikter utomlands med konsekvenser för internationell säkerhet, 7. främmande underrättelseverksamhet mot svenska intressen, eller 8. främmande makts agerande eller avsikter av väsentlig betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik. 12

13 2. Kända uppdragsgivare 1. Regeringen 2. Regeringskansliet 3. Försvarsmakten 4. Rikspolisstyrelsen, inklusive SÄPO 5. Inspektionen för strategiska produkter 6. Tullverket 7. Försvarets materielverk 8. Totalförsvarets forskningsinstitut 9. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Exkluderade hösten 2009 Det finns internationella partners, men det är okänt vilka de är. Kan vara NSA, GCHQ, BND, DGSE och FE August 2009

14 3. Kontroll och granskning 1. Försvarsunderrättelsedomstol Förhandsprövning av signalspaningsuppdrag Lagfaren domare, särskilda ledamöter och övriga ledamöter (t.ex. tidigare parlamentariker) 2. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet Granskar bl.a. FRAs databaser och användning av sökbegrepp Lagfaren domare och ledamöter (t.ex. tidigare parlamentariker) Rapporterar till regeringen, vid behov till Datainspektionen och vid misstanke om brott till riksåklagaren 3. Integritetsskyddsråd inom FRA 4. Integritetsskyddsombud bevakar enskildas integritetsintresse i mål vid försvarsunderrättelsedomstolen 5. Extraordinär granskning som ska presenteras 2011 av datainspektionen och parlamentarisk kommitté 14

15 Två utmaningar 1. Den sökta informationen måste utvinnas ur en enormt stor mängd tillgänglig data. Det är som att hitta en nål i en höstack. 2. Andra aktörer, t.ex. stater och terroristgrupper, kommer att göra medvetna ansträngningar för att dölja sin identitet och handlingar. De kan komma att använda olika strategier, kryptering, kodord eller multipla identiteter, för att fördunkla den data som de skapar och kommunicerar. 15

16 Två obesvarade frågor i FRAdebatten 1. Hur kan FRA tillgodogöra sig all denna information, varav en del är krypterad? 2. Vad händer med den data som operatörerna överlämnar till FRA? 16

17 4. Signalspaningens olika discipliner och verktyg 1. Teknisk signalspaning (TES) mot t.ex. radarsignaler 2. Kommunikationssignalspaning (KOS) mot kommunikation i etern och kabel Verktyg inom KOS: Teknisk analys Trafikbearbetning Kryptoforcering Innehållsbearbetning Prop. 2006/06:63 sidan 22 17

18 4.1 Metod vad är signalspaning? Underrättelsecykeln 1. Inhämtning av meddelanden och trafikdata/metadata 2. Bearbetning 1. Bearbetning av trafikdata, trafikanalys, (vem kommunicerar med vem) 2. Kryptoforcering 3. Innehållsbearbetning 3. Analys med hjälp av andra källor, t.ex. öppna källor (OSINT) 4. Rapportering till uppdragsgivare 18

19 4.2 Trafikanalys och social nätverksanalys Människor lämnar elektroniska fotspår efter sig i form av hemsidebesök, telefonsamtal och e-post (trafikdata). Anta att någon inhämtar all denna information och bearbetar det med en kraftfull dator. Med rätt verktyg kan man finna mönster som i detalj beskriver vilka grupper och nätverk som man tillhör. Sådan tekniker benämns som trafikanalys och social nätverksanalys. 19

20 4.3 Med trafikanalys kan trafikmönster identifieras Ett trafikmönster kan avbilda relationer mellan individer, organisationer, hemsidor etc i syfte att kartlägga personers sociala nätverk, maktställning, åsikter och annan personlig information. Individ Vad en person kommunicerar om är kanske av sekundär betydelse. Det räcker med att känna till exempelvis sändare, mottagare, tidpunkt för transaktionen och kommunikationsslag. Känner man till trafikmönstret vet man vilka kontakter en person har och den kunskapen är ofta allt som behövs. 20

21 4.4 Sysslar FRA med trafikanalys? Trafikbearbetningen syftar till att bringa ordning i det skenbara kaos som det inhämtade materialet erbjuder. Härigenom kan man konstatera vem som kommunicerar med vem och varför. De uppfångade radiosignalerna identifieras och trafikmönster fastställs. Prop. 2006/07:46 sid. 29 Resultatet av Försvarets radioanstalts arbete redovisas till Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen i form av rapporter som bl.a. rör s.k. trafikkartläggningar (dvs. omfattande beskrivningar av trafikmönster) Genom signalspaning har exempelvis utländska organisationers utbredning och kommunikationsmönster kunnat kartläggas och analyseras. SOU 2009:66 sid ,

22 4.5 Flöde av data Verint Systems Inc. Underrättelsedatautredningen, SOU 2003:34 22

23 23

24 5. Övervakningens omfattning 1. Relativt begränsade mängder meddelanden inhämtas och bearbetas FRAs försvarsunderättelseverksamhet, 1, 1 och 2 st. signalspaningslagen FRAs ändamålskatalog begränsar inhämtning 2. Stora mängder trafikdata/meta data lagras i FRAs databaser (Titan) FRAs utvecklingsverksamhet, 1, 3 st. signalspaningslagen Inhämtning ej knuten till FRAs ändamålskatalog 24

25 Europakonventionen om mänskliga rättigheter Legitima intrång enligt artikel 8 1. Positivt lagstöd med viss kvalitet Tillgänglighet Förutsägbarhet Rule of law 2. Nödvändigt i ett demokratisk samhälle Proportionalitet 3. Legitima ändamål 25

26 Frågor Är denna typ av datainhämtning och övervakning Förenlig med personlig integritet? Effektiv? Proportionell? Säker och tillförlitlig i bemärkelsen att den ger korrekta underrättelser och inte felaktiga utslag? 26

27 Litteratur Protecting Individual Privacy in the Struggle Against Terrorists: A Framework for Program Assessment National Research Council, Washington D.C., National Academy of Sciences, 2008 FRA:s signalspaning ur ett rättsligt perspektiv Mark Klamberg, Svensk Juristtidning 2009/04 s

28 Frågor? 28

29 Tack! Kontakt: