Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 30:e årgången Nr 4, 2010 December Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar och informationsmöten sid 2 Julbrev sid 3 Insamling av barnhälsovårdsdata sid 4 PKU sid 4-6 Barnkonventionen sid 7 Biblioteksböckerna sid 7 Tobaksfria barn sid 7 Vad ska du dricka när du blir stor? sid 7 Minskat antal hembesök inom barnhälsovården sid 8 Blivande mammor och folsyra sid 8 Föräldrastöd i samverkan Uddevalla-Fyrbodal sid 9-11 VIB = Very Important Baby sid 11-12 Pappor och depression sid 13-14 Erfarenheter av spädbarnsmassage i Lysekil sid 15 EU förbjuder bisfenol A i nappflaskor sid 16 Råd till gravid och ammande på Facebook sid 16 Frågor och Svar sid 17-18 Komjölksallergi sid 19 E n G od Jul och ett G ott N ytt Å r önskar Centrala Barnhälsovårdsteam et!
1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus 451 80 Uddevalla 0522 923 23 Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se 0522 923 20 verksamhetschef samt mobil 070 657 22 78 barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se 0522 923 24 verksamhetsutvecklare Lisen Grafström lisen.grafstom@vgregion.se 0522 922 39 vik dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se 0522 923 14 psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se 0522 923 23 teamassistent fax 0522 922 80
2 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, våren 2011 Här annonseras aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Där arrangör eller föreläsare är någon annan är det för att göra er uppmärksamma på vad för utbildningar/föreläsningar som finns i övrigt. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Datum Ämne Målgrupp/Plats Arrangör/Föreläsare 9-11 mars BVC-grundkurs Personal med arbete på Centrala BHV-teamen BVC i VG-regionen 28-29 mars Internat-Tillsammans Personal med arbete på MBHV-teamen Vänersborg och Lilla Edet BVC & Karin Sjögren OBS! Ev 14-16 april BVC-grundkurs Personal med arbete på Centrala BHV-teamen BVC i VG-regionen 4-5maj Internat-Tillsammans Personal med arbete på Centrala MBHV-teame Strömstad, Tanum, Sotenäs BVC & Karin Sjögren Munkedal, Lysekil 19 maj Övervikt och fetma Personal med arbete på Barnhälsovården FyrBoDal Framtiden, Reg Hus BVC & Staffan Mårild, runda barn- Vänersborg 13.30-16.30 teamet, DSBUS 26 maj Övervikt och fetma Personal med arbete på Barnhälsovården FyrBoDal Aulan, gamla vårdskolan BVC & Staffan Mårild, runda barn- Uddevalla sjh 13.30-16.30 teamet, DSBUS Övriga träffar såsom lokala BHV-träffar, fortbildningsträffar där dietist eller psykolog skall åka ut är inte klart med datum, separat information sker via mail när det är klart.
3 God Jul! Halva december till ända och personligen tycker jag denna månad känns ljusare än föregående även om meteorologerna inte håller med. Denna vinter har till och med startat tidigare än förra årets rekordvinter och ger förutom trafikkaos trots allt en vitare julstämning. Året som nu går mot sitt slut har varit ett intensivt år ute på BVC. Kombinationen med vårdvalsreformen och den största massvaccinationen vi genomfört var inte helt lyckad. Det har tagit tid och kraft att komma ikapp med besök som fått skjutas på, samverkansmöten som inte blivit av och en stress som förhoppningsvis dock inte barn och föräldrar känt av. Från centrala barnhälsovårdens sida känner vi stor beundran för hur personalen på BVC hanterat situationen och hur solidarisk man är med sin uppgift. Vårdvalet inom primärvården har kommit för att stanna enligt politisk konsensus. Många saker har klarnat under året som gått och vi noterar med glädje att de familjecentraler som drivs av flera vårdgivare samarbetar på ett bra sätt med barnen och familjens bästa i fokus. Sammantaget ser verksamhetsresultatet för Fyrbodal bra ut både i jämförelse med andra områden i Västra Götalandsregionen samt nationellt. Inom några områden är bemanningen på sjuksköterske- och läkarsidan dock långt under normen vilket gör att man inte kan nå de uppsatta målen. Det är framförallt hembesöken och föräldrastödet som inte hinns med vilket är beklagligt då detta är viktiga kvalitetsparametrar. Jag vill dock betona att orsaken ligger på resurserna och inte på BVCmedarbetarna! Vårdvalsreformen ger likhet i de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva ett bra BVC-arbete och vi kommer fortsatt påtala de obalanser som finns på några BVCenheter för att få en förändring till stånd. En annan utmaning är den sjunkande amningsfrekvensen som både är ett nationellt problem men också i hög grad aktuellt i vårt område. Här kan finnas många orsaker men en möjlighet att förbättra amningen är den samverkan som vi hoppas och tror får ett lyft genom de internat som anordnats under hösten 2010 och våren 2011 med barnhälsovården och mödrahälsovården som deltagare. Avslutningsvis vill jag tacka för den fantastiska insats som ni bedriver och jag har svårt att tänka mig någon annan yrkesgrupp som visar sådant engagemang i sina uppgifter, erbjuder kontinuitet och empati! Hoppas ni får chans att koppla och få balans i tillvaron under julhelgen innan det är dags att räkna statistik i januari. För centrala barnhälsovården genom Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare och verksamhetschef
4 Insamling av barnhälsovårdsdata verksamhetsåret 2010 Året lider mot sitt slut, ett verksamhetsår som vi liksom i fjol kommer att minnas som något alldeles speciellt. Allt arbete med vårdval och eftersläpningarna som pandemin gav har tagit tid och energi men ett otroligt arbete har utförts av alla ute på fältet. Så även detta år ska vi redovisa vad vi åstadkommit under året. De nationella uppgifterna är som vanligt amning, rökning och vaccinationer som skickas ut till er så snart de kommer. GLÖM INTE att ni måste spara dokumentet i datorn. Ni som inte har WORD eller EXCEL gå till er LITA och spara i den datorn (eller någon annan dator). Genom att fylla i de nationella uppgifterna i datorn får ni direkt veta om någon uppgift inte stämmer. Samtidigt kan ni trycka ut era egna siffror. Vad gäller den regionala statistiken ser den ut ungefär som vanligt. En skillnad är att den i år kommer i ett excel format och den ska fyllas i via datorn. Åter om ni inte har excel gå till era LITOR. Nytt för i år är BMI 4 år som ska redovisas dels könsdelat samt i nivåerna BMI>17 och BMI>19. Inför nästa år tänk på att den som använder åtgärdsregistreringen kommer att kunna ta ut statistiken via ett antal knapptryck. Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Utvidgad metabolisk screening PKU-provet Från 15 november 2010 omfattar PKU-provet, utöver tidigare 5 sjukdomar, ytterligare 19, dvs totalt 24 olika metaboliska sjukdomar. Provet får tas tidigast vid 48 timmars ålder. Förutom till alla nyfödda bör provet erbjudas invandrande ungdomar upp till 18 års ålder. Gemensamt för dessa sjukdomar är att de har ospecifika symptom, som gör att de upptäcks först när de ställt till med obotliga skador och att tidig behandling dramatiskt kan förändra följderna av sjukdomen. Information och anvisningar finns på www.karolinska.se/pku. Här nedan följer en kortfattad beskrivning av sjukdomarna. Förkortningarna efter sjukdomarna baseras på den engelska diagnostermen. 1. Sjukdomar, som sedan tidigare ingår i screeningen 1.1 Fenylketonuri (PKU) Ett ärftligt fel i omsättningen av aminosyran fenylalanin leder till att det vid födseln normalutvecklade barnet successivt drabbas av utvecklingsstörning och neurologiska skador. Dietbehandling med nära fenylalaninfri kost från de första levnadsveckorna förhindrar detta. Det föds ca 7 barn om året med PKU i Sverige.
1.2 Medfödd hypothyreos (KH) Medfödd minskad bildning av sköldkörtelhormon leder till utvecklingsstörning och dvärgväxt. Behandlingen är enkel med sköldkörtelhormon (Levaxin) hela livet. Det föds 30-40 barn med KH om året i Sverige. 1.3 Galaktosemi (GALT) Ärftlig defekt i omsättningen av sockerarten galaktos (som finns i bröstmjölk och modermjölksersättning) leder akut till kräkningar och kramper vid galaktosintag. Upprepade intag medför utvecklingsstörning och linsgrumling. Behandlingen är galaktosfri kost hela livet. Det föds ca 1 barn med GALT om året i Sverige. 1.4 Medfödd binjurebarkshyperplasi (CAH) Defekt i binjurebarkens bildning av kortisol (stresshormon) och aldosteron (saltbevarande hormon). Istället bildas manligt könshormon. Flickor utvecklar manlig könskaraktär och både pojkar och flickor får en extremt tidig pubertet och blir korta. Oförmågan att svara på stress och att bevara salt i kroppen leder till livshotande tillstånd fr a vid infektioner och feber. Behandlingen utgörs av binjurebarkshormoner. Det föds ca 10 barn med CAH om året i Sverige. 1.5 Biotinidasbrist (BIOT) Defekt i enzymet biotinidas, som krävs för att kroppen skall kunna utnyttja biotin (vitamin B7) fullt ut. Med början vid 3-6 månaders ålder utvecklar barnet muskelsvaghet, kramper, utvecklingsstörning, syn- och hörselproblem. Vid tidig behandling i form av en biotintablett dagligen resten av livet blir barnet symptomfritt. Det föds 1-2 barn med BIOT om året i Sverige. 5 2. Sjukdomar, som tillkommer i screeningen 2010-11-15 2.1 Fel i nedbrytningen av fettsyror (betaoxidationsdefekter) Ett antal sjukdomar där gemensamma faktorn är svårigheter att bryta ned fett. Symptomen styrs av vilken typ av fettkedjor, som är inblandade. Det rör sig om allt från alarmerande, potentiellt dödliga, symptom med lågt blodsocker, lever- och hjärtpåverkan tidigt i livet, särskilt i samband med infektioner och svält, till successivt tilltagande muskelsvaghet och smärtor i tidig vuxen ålder. Behandlingen består i att undvika svälttillstånd och att i vissa fall tillföra särskilda fetter och undvika andra. Det föds 5-10 barn med dessa problem om året i Sverige. 2.2 Fel i carnitinsystemet Carnitin är ett ämne, som har central betydelse för transporten av fettsyror in i mitochondrierna (cellens energiproducenter). Fel i carnitinomsättningen leder till energibrist för kroppens celler med lever- hjärt- och muskelpåverkan som följd samt blodsockerfall vid muskelarbete och infektioner. Behandling kan, beroende på felets art, bestå i carnitintillförsel, glukostillförsel och begränsning av muskelarbete. Det föds färre än ett barn med carnitionomsättningsproblem om året i Sverige.
6 2.3 Organiska acidurier Fel i nedbrytning av aminosyror och andra organiska syror leder till ansamling av giftiga produkter, och brist på energi och viktiga näringsämnen. Sjukdomsbilderna varierar från muskelsvaghet, slöhet och kramper redan i nyföddhetsperioden till senare utveckling av njurproblem och/eller motoriska handikapp och i vissa fall nästan inga besvär alls. Behandlingen består i att undvika de ämnen kroppen inte klarar att bryta ned och att tillföra annat för att undvika närings- och energibrist. Det föds några enstaka barn med dessa avvikelser om året i Sverige. 2.4 Fel i ureacykeln Kroppens proteinomsättning ger kväve som restprodukt. Ureacykeln är den kemiska process, som är nödvändig för att kväve skall utsöndras via urinen. Fel i ureacykeln leder till förgiftande ansamling av ammoniak i blodet, leverpåverkan, i vissa fall utveckling av olika neuromuskulära symptom liknande cerebral pares. Behandlingen består av proteinfattig kost, tillförsel av nödvändiga näringsämnen, avgiftande läkemedel och akuta åtgärder mot förgiftningssymptom. Det föds några enstaka barn med ureacykeldefekter om året i Sverige. 2.5 Andra fel i omsättningen av aminosyror 2.5.1 Maple syrup urine disease (MSUD) Fel i nedbrytning av aminosyrorna leucin, isoleucin och valin leder till ansamling av giftiga nedbrytningsprodukter. Urinen luktar lönnsirap, maple syrup. Symptomen kan vara medvetandesänkning redan de första levnadsveckorna, eller vid andra former ett förlopp i skov, utlösta av infektioner och svält. Vid varje hjärnpåverkan finns risk för bestående men i form av försenad utveckling. Behandlingen består i att begränsa proteinintag, tillföra nödvändiga proteiner och i vissa fall vitamin B1 (tiamin). Det föds färre än 1 barn med MSUD om året i Sverige. 2.5.2 Tyrosinemi typ 1 (TYR 1) Fel i nedbrytning av aminosyran tyrosin leder till ansamling av giftiga produkter, påverkan på lever och njurar och så småningom nervsmärtor, kramper och död. Behandlingen bygger på kostanpassning samt tillförsel av nitisinone, som hindrar bildningen av de giftiga nedbrytningsprodukterna. Det föds ca 1 barn med TYR 1 om året i Sverige. 2.5.3 Homocystinuri (HCY) Olika fel i nedbrytning av aminosyran homocystin leder till varierande symptom med linsluxation i ögonen, försenad utveckling, bristande skelettförkalkning och kärlsjukdomar. Behandling kan bestå av vitamin B6 (pyridoxin) eller proteinfattig kost i kombination med betain. Det föds ca 1 barn med HCY om året i Sverige. Sammanfattning De sjukdomar, som kan avslöjas i PKU-provet leder nästan alltid till utvecklingsstörning eller svåra livshotande symptom. De är mycket svåra att avslöja i så god tid, att de inte redan givit upphov till skador, om de skall diagnostiseras och behandlas vid det kliniska insjuknandet. Behandlingsmöjligheterna utvecklas successivt och framtiden förändras radikalt för de barn, vars avvikelser kan identifieras de första levnadsveckorna med hjälp av PKU-provet. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare
7 Barnkonventionen Artikel 2 Det är en grundtanke i konventionen att barn har fullt och lika människovärde. Idén om jämställdhet gäller också mellan barn: alla barn har lika värde. Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i den här konventionen utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars hudfärg, ras, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etiska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning. Biblioteksböckerna Från och med årsskiftet sker en förändring av biblioteksböckerna. I denna vida värld utgår och istället delas Barnens första bok tillsammans med CD-skivan ut till barn med andra språk än svenska. Den nya gåvoboken till alla barn heter De små barnens bok. Den delas i de flesta fall ut på biblioteket och presentkortet finns att hämta på regionbibliotekets hemsida, länk dit finns på vår hemsida under B= biblioteket i regionen eller under R= regionbiblioteket. Tobaksfria barn Det finns nytt material att hämta på folkhälsoinstitutets hemsida. En guide för samtal om tobak inom barnhälsovården. Den lilla foldern Rökfria barn har reviderats och fått nytt namn den heter nu Tobaksfria barn. http://www.fhi.se/publikationer/alla-publikationer/tobaksfria-barn1/ Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Vad ska du dricka när du blir stor? Foto: Programmakeriet Barn i åldrarna sex till sju år har i denna film fått svara på vad de vet om alkohol och om hur vuxna använder alkohol. Filmen är tänkt att visas i föräldragrupper för att inspirera föräldrar till att diskutera föräldraskap och alkohol. Den är kostnadsfri och beställs via Folkhälsoinstitutets webbplats Beställ filmen här»
8 Minskat antal hembesök inom barnhälsovården Sjuksköterskors attityder avgörande för hur verksamheten utvecklas Sammanfattning Studiens syfte var att studera BVC-sjuksköterskornas attityder till hembesök och att kartlägga i landet. Samt att studera de organisatoriska förutsättningarna för att göra hembesök. De främsta orsakerna till att hembesök inte utfördes var tidsbrist, lång resväg och att föräldrarna tackat nej. Studien visar ingen skillnad i attityder till hembesök i relation till BVC:s organisationsform eller enskilda sjuksköterskors erfarenhet. Sjuksköterskornas attityder till hembesök som en av barnhälsovårdens främsta hälsofrämjande arbetsmetoder är en avgörande faktor som bör studeras vidare. Även föräldrars attityder till hembesöket behöver undersökas. Artikeln i sin helhet finns att läsa i Läkartidnbingen nr 47 http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleid=15451 Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Blivande mammor och folsyra Liten påminnelse till oss alla som träffar blivande mammor. Folat behövs för att ett foster skall utvecklas normalt under en graviditet. Vid låg halt av folat i blodet när hon blir gravid, löper en kvinna ökad risk att få barn med ryggmärgsbråck. Kvinnor i barnafödande ålder rekommenderas ett intag av 400 mikrogram folat per dag, gravida och ammande ett intag av 500 mikrogram per dag. Folat är ett vattenlösligt B-vitamin. Det förekommer naturligt i mat. De bästa källorna är: bladgrönsaker (fr.a. mörkgröna), olika slag av ärt- och baljväxter, kål, rotfrukter, frukt och bär. Även fullkornsprodukter, fil och yoghurt samt lever och leverpastej innehåller folat. En kvinna som äter minst 500 g per dag av baljväxter, frukt och grönsaker som innehåller mycket folat och även väljer fullkornsprodukter får i sig tillräckligt mycket folat. Hon har inget behov av extra folsyratillskott. Idag får dock många kvinnor i sig för lite folat via födan. Dessa rekommenderas ta 400 mikrogram folsyra per dag i form av kosttillskott. Bäst effekt får man om man börjar med tillskott en månad innan graviditetens början. Folsyra är ett konstgjort framställt folat som används vid berikning och i kosttillskott. Folsyra tas upp lättare än folat, formen som förekommer i maten. / 500 g frukt och grönt motsvarar c:a tre frukter och två knytnävsstora grönsaksportioner. Lisen Grafström, dietist
Föräldrastöd i Samverkan Uddevalla - Fyrbodal, 2009-2011. Dp 9: Pilotutbildning av gruppledare inom MHV, BHV, Förskola och grundskola. Bakgrund I Nationella Föräldrastödsutredningens betänkande Föräldrastöd en vinst för alla (SOU 2008:131) påpekas att skola, förskola, mödrahälsovård och barnhälsovård har en viktig roll när det gäller föräldrastödsarbete. Samtliga dessa aktörer möter under flera skeenden under barnens uppväxt föräldrar för samtal i grupp. På dessa arbetsplatser förekommer olika uttryck som respektive yrkeskategori är väl förtrogen med, men som är okänt för utomstående. Det gäller t ex fackuttryck, förkortningar o s v. Det arbetas med olika glasögon inställda på olika mål utifrån undervisning, samtal, information, prevention, behandling etc. Därmed kan yrkesspecifika språkkulturer leda till missförstånd och konfliktsituationer. Föräldrar behöver också samtala kring olika saker i föräldrarollen. Hur bygger man en god relation med sina barn? Hur skapas en god anknytning? Hur utvecklar föräldrar ett gott samspel med sitt/sina barn, oavsett ålder? Därför behövs mer utbildning i hur föräldrar kan ledas i samtal samt hur gruppdynamiken kan utvecklas i föräldragruppen. Syfte Föräldrar ska möta personal inom mödrahälsovård, barnhälsovård, förskola och skola som är utbildade i ledarskap och gruppdynamik. Målet är att dessa personalgrupper ska ges högre kompetens och därmed bli bättre rustade att möta föräldrar i grupp.
10 Kursens innehåll En inlämningsuppgift lämnas ut för redovisning dag 4. Dag 1. Tisdag 9 nov Gruppdynamik Hälsokällan - skapa den goda gruppen - skapa det främjande klimatet i gruppen GRUPPEN - alla är lika viktiga - alla ska känna sig välkomna - alla här för det gemensamma föräldraskapet - vikten av att bli en gemensam grupp = vi är ett VI - att alla blir sedda - rummet LEDAREN - lyfta bromsa - atmosfär Dag 2. Måndag 15 nov Ledarskap Diana Sendlak - startövning om kommunikation, kort teoripass om hur vi bygger mentala bilder - korta presentationer - förväntningar om dagen - mogna/omogna grupper och vad som krävs för att skapa mognad och trygghet i grupper - feedback - lärstilar: som hur vi lär in lär vi ut - försvarsmekanismer - ledarstilar Litteraturförslag: Kallenberg o Larsson. Människans hälsa: livsåskådning och personlighet. Maltén A. 1998. Kommunikation och konflikthantering. (Relativt gammal men bra o lättläst.) Wheelan S. 2010. Att skapa effektiva team. Dag 3. Fredag 26 nov Retorik Christer Johansson Syftet är att utveckla deltagarnas förmåga att kommunicera muntligt och att anpassa dem till olika individer och grupper. Målet är att samtliga deltagare ska öka sin förmåga att argumentera och övertyga med enkla mallar för planering och improvisation. Föreläsningen består av korta teoretiska genomgångar som kopplas till praktiska övningar. - hur vi förbereder, planerar och genomför tal i olika situationer - målgruppsanalys - hur vi informerar och argumenterar på ett effektivt och trovärdigt sätt - hur vi använder vårt kroppsspråk som medel för att påverka Dag 4. Torsdag 14 jan 2011 Inspirations- och utvärderingsdag Redovisning av uppgift. Inspiratörer. Utvärdering av kursen.
11 Sammanfattning Tre av de fyra utbildningsdagarna är nu gjorda och deltagarna anser sig ha fått mycket med sig till det vardagliga arbetet. Gruppen tycker som helhet att det varit och är av stort värde med de yrkesöverskridande kontakter som dessa utbildningsdagar givit. I januari avslutas kursen med en inspirationsdag där deltagarna också får diskutera med varandra om implemitera kunskapen till framtidens föräldragrupp. VIB har uppdaterats under hösten2010- nyheterna är understrukna VIB (=Very Important Baby) VIB-GRUPPEN: Gruppen består av representanter från Centrala mödrahälsovården, Centrala barnhälsovården, förlossning, BB, kurator, socialtjänst samt psykiatri. Det arbete som bedrivs av gruppen är av vägledande karaktär. Gruppen tar ej över handläggningen av ärenden. Gruppens arbete skall betraktas som stöd och hjälp runt de patienter som ingår i målgruppen. MÅL: Ett förbättrat omhändertagande i hela vårdkedjan vid psykosociala riskgraviditeter. En god och tydligt dokumenterad planering i vårdkedjan BMM- Förlossning/BB-BVC En viktig uppgift är att sprida information om VIB s samverkansmodell inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, samt främja samarbetet mellan dessa. MÅLGRUPP: Gravida: 1. med svårare psykisk/social problematik 2. med missbruk 3. med förståndshandikapp 4. med behov av extra stöd under graviditet, förlossning och nyföddhetsperioden Vid oklarhet konsultera gärna! ARBETSMODELL: Gruppen samlas ca 1 gång/månad. Datum bestäms terminsvis. (Anges på BMMs hemsida) Barnmorskan kommer till VIB-mötet och föredrar sitt ärende anonymt. Ev kan annan involverad personal delta t ex MBHV-psykolog, socialsekreterare eller representant för psykiatrin. Kvinnan skall alltid vara informerad och ha accepterat att ärendet tas upp. I vissa fall är det lämpligt att kvinnan/paret också deltar.
12 forts på VIB Britt-Liz Lundahl, kurator på avd 34 och BB är kontaktperson på sjukhuset. Detta innebär att alla VIB-pat. i god tid inför förlossningen skall överrapporteras till henne, med namn/identitet så att hon kan identifiera dem på BB. Britt-Liz kan kontaktas redan på förlossningen alla dagar, dygnet runt(telefonsvarare). MHV-barnmorska måste alltid ange VIB-patient och aktuella telefonnummer samt BVCtillhörighet (inkl tel.nr) i notatrutan i obstetrix. Detta är viktigt som information till förlossnings/bb-barnmorskan som kontaktar Britt-Liz som sedan sköter de vidare relevanta kontakterna. MHV-barnmorskan kontaktar aktuell BVC i god tid innan förlossningen och bokar tid för ett personligt möte mellan familjen, BVC sjuksköterskan och MHV-barnmorskan. Vid planering i lokala VIB-grupper är det viktigt att man även här anger VIB-patient enl. ovan. Ange alltid om Britt-Liz skall kontaktas eller ej. Vid tveksamhet kontakta gärna Ing-Marie Backlund på BB-enheten BB kontaktar aktuell BVC innan hemgång. Barn som läggs in på avd. 34. Överrapportering sker från Bm/sjuksköterskan på BB till ansvarig sjuksköterska på avd. 34. Ansvariga för barnets vård hämtar information från VIB-pärmen på BB. Dokumentera VIB i barnets journal, vilket innebär att namn och telefonnummer som är aktuella för barnets fortsatta planering förs vidare till BVC. Vid utskrivning från avd. 34 skall muntlig och skriftlig överrapportering göras till BVC. GRUPPENS SAMMANSÄTTNING: Ann-Charlotte Wulcan, psykolog CMHV, 0520-47 87 96 Sofia Bernhardt. Specialistläkare KK, 0520-91381 Eva Bromander, samordningsbarnmorska CMHV, 0522-924 87 Laine Håkansson, socialsekreterare Öppna förskolan Uddevalla, 0522-69 68 35 Nina Knutsson, vårdutvecklare CBHV, 0522-923 24 Britt-Liz Lundahl, kurator avd. 34 och BB, 0520-913 28 Lena Andersson, bitr.avd.chef förlossningen, 0520-913 47 Ing-Marie Backlund, barnmorska BB, 0520-47 89 12 Konsulterande psykiater Martin Kennerland, 0522-939 92 ANMÄLAN: Anmälan av VIB-ärende eller konsultation görs till Ann-Charlotte Wulcan eller Eva Bromander
13 Pappor och depression Graviditet och spädbarnstid är en period som innebär ökad psykisk sårbarhet för de blivande eller nyblivna föräldrarna och kan leda till längre eller kortare perioder av depressiva tillstånd. Antalet nyblivna mödrar i Sverige som lider av post partum depression beräknas vara cirka 13% (Hwang & Wickberg, 2003). Under senare år har även nyblivna fäders psykiska hälsa hamnat mer i fokus - ett område som tidigare varit relativt ouppmärksammat (Matthey, Barnett, Ungerer & Waters, 2000). Studier visar att även många fäder lider av depression i samband med föräldrablivandet. Prevalensen varierar kraftigt i olika studier och siffror mellan 3-20% förekommer. I takt med att fäderna deltar allt mer i omvårdnaden av de små barnen och tar ut en större del av föräldraledigheten (Madsen, 2009), samtidigt som synen på fädernas betydelse för barns utveckling förändras, har fäders psykiska hälsa blivit ett tydligare område för BVC-personals och MBHV-psykologers insatser. Fokus ligger framför allt på att i ett tidigt skede finna de föräldrar som är i behov av hjälp och stöd, för att öka möjligheterna till en god utveckling hos barnet och välbefinnande hos föräldrarna. Den psykiska ohälsans inverkan på barn Psykisk ohälsa hos så väl mödrar som fäder har i åtskilliga studier visat sig ha stor inverkan på barnets psykiska mående och utveckling. Tidigare studier har framförallt fokuserat på inverkan av mödrars psykiska mående på barnets beteende och psykiska hälsa, men idag finns även ett stort intresse för hur fäders psykiska mående påverkar barnet. Bland annat Ramchandani, Stein, Evans och O Connor (2005) visar i en studie på ett samband mellan depression hos fäder och barns emotionella och beteendemässiga utveckling. Vid en uppföljning av barnen vid 3-5 års ålder hade barn till fäder med depression under den postnatala perioden fler beteendemässiga och emotionella problem. Dessa resultat kvarstod även efter justering för depression hos mödrarna samt senare depression hos fäder. Det finns även belägg för en samverkan mellan mödrars och fäders depression och dess påverkan på barnets hälsa. Mezulis, Hyde & Clark (2004) visar i en studie att fäders delaktighet i skötseln av spädbarnet minskar det negativa inflytandet av depression hos mödrar på barnets beteende, samt att depression hos båda föräldrarna ökar risken för senare beteendeproblem hos barnet. Screening med EPDS (Edinborgh Postnatal Depression Scale, Cox, Holden & Sagovsky, 1987) har under de senaste åren varit en del av basutbudet inom barnhälsovården, där alla nyblivna mödrar ska screenas cirka åtta veckor efter förlossning. Detta i syfte att i ett tidigt skede nå de mödrar som lider av psykisk ohälsa för att möjliggöra att tidiga insatser sätts in, exempelvis kontakt med MBHV-psykolog eller tätare kontakt med BVC-sköterska. EPDS-skalan har i utländska studier visat sig vara användbar även för att upptäcka nyblivna fäder som lider av post partum depression (se exv. Mattheya, Barnettb, Kavanaghc & Howied, 2001). Med tanke på att det idag finns vissa svårigheter att nå dessa fäder, kan detta visa sig vara av stor nytta inom barnhälsovården i framtiden.
14 Forskning med nyblivna pappor i FyBoDal I skrivandets stund bedriver PTP-psykolog Stella Händel en studie i FyrBoDal rörande nyblivna fäders sökande av stöd. Studien är ett samarbete med doktorand och psykolog Pamela Massoudi i Kronobergslän och ingår i ett projekt initierat av kompetensrådet för Psykologer i Västra Götalandslän. Studien fokuserar på vem nyblivna fäder vänder sig till vid behov av stöd i papparollen och vid psykisk ohälsa, samt om fäderna ser BVC som ett alternativ. Syftet är att undersöka om, och i så fall hur, BVC kan anpassa och utveckla sina metoder för att så bra som möjligt möta de nyblivna fädernas behov för att ge barnen en så god start som möjligt. Studien kommer att baseras på ca 250 telefonintervjuer med nyblivna fäder, samt på material från fokusgrupper med nyblivna fäder och beräknas att bli klar hösten 2011. Referenser Hwang, P. & Wickberg B., (2003). Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut. Madsen, S. A., (2009). Men's mental health: fatherhood and psychotherapy. The Journal of Men's Studies, 17, 15-40. Matthey S., Barnett, B., Ungerer, J. & Waters, B. (2000).Paternal and maternal depressed mood during the transition to Parenthood. Journal of Affective Disorders 60, 75 85. Mattheya, S., Barnettb, B.,. Kavanaghc, D., J., & Howied, P. (2001). Validation of the Edinburgh Postnatal Depression Scale for men, and comparison of item endorsement with their partners. Journal of Affective Disorders 64, 175-184. Mezulis, A. H., Hyde, J. S. & Clark, R. (2004). Father Involvement Moderates the Effect of Maternal Depression During a Child s Infancy on Child Behavior Problems in Kindergarten. Journal of Family Psychology 18, 575-588. Ramchandani, P., Stein, A., Evans, J. & O Connor, T., G. (2005). Paternal depression in the postnatal period and child development: a prospective population study. Lancet, 365, 2201-2205. Stella Händel PTP-Psykolog MBHV i Uddevalla
15 Erfarenheter från nystartad spädbarnsmassage i Lysekil BVC-sjuksköterska Laila Eriksson arbetar på Lysekils BVC sedan tre år och har under sina år på BVC lagt märke till att vissa föräldrar har svårigheter i kontakten med sina barn. I mars 2010 fick hon möjlighet att gå en kurs i spädbarnsmassage i IAIMs regi. En intensiv fyradagarskurs med bra information om allt som rör spädbarnsmassage. För att bli godkänd instruktör, skulle ett större hemarbete göras, som bestod av en kursomgång med utvärdering av föräldrar och litteratur och artikelgranskning. Eftersom det inte finns spädbarnsmassagekurser i kommunen tidigare, var det lätt att få föräldrar till kursen. Sedan dess har hon haft ytterligare tre kurser och intresset är fortfarande lika stort. I utbildningen ingick ett program för hur kurserna skulle läggas upp. Detta har hon följt. Enligt programmet skall kursen delas upp i fem tillfällen, varje tillfälle tar ca en timme. För att lyckas så bra som möjligt tycker hon att det är bra att börja vid en till tre månaders ålder. Barn som är yngre orkar inte med så mycket beröring på kort tid och de äldre är mer intresserade av vad som händer i rummet. Vid första tillfället är det ofta lite oroligt, men det blir lugnare när barnen vant sig. När man har den avslutande träffen är barnen lugna och njuter av kontakten med föräldern. Det är då en magisk tystnad i rummet. Föräldrarna märker effekten av massagen genom att barnen sover längre och är lugnare natten efter. Laila berättar att det är främst mammor som deltagit i kurserna, trots att babymassagen är förlagd till kvällstid. Hon skall i vår försöka starta en grupp för pappor, då det är ett bra sätt för dem att umgås och komma nära sina små barn. Sammanfattningsvis är Lailas erfarenheter mycket positiva och rekommenderar andra BVCsjuksköterskor att om möjlighet finns gå utbildning i spädbarnsmassage. Laila B Eriksson BVC-sjuksköterska Lysekils BVC
16 EU förbjuder bisfenol A i nappflaskor EU.s medlemsländer, inklusive Sverige, har röstat ja till kommissionens förslag att förbjuda användningen av det hormonstörande ämnet bisfenol A (BFA) för tillverkning av nappflaskor i polykarbonatplast. Förbudet riktas mot nappflaskor av polykarbonat avsedda för barn yngre än 12 månader. Tillverkning inom EU förbjuds från och med 1 mars 2011, försäljning och import från och med 1 juli 2011. Lisen Grafström, dietist Råd till gravida och ammande på Facebook Den 24 november öppnade Livsmedelsverket två nya funktioner för att underlätta för den som är gravid eller ammande att få veta vad som är bra att äta och inte: 1. Facebooksidan Kostråd för gravida och ammande, ett forum för dem som vill fråga och få svar från experter och även kommentera och diskutera med andra i samma situation. 2. En sms-tjänst som gör det lättare att få tag på Livsmedelsverkets råd om ost och fisk för gravida och ammande. För sms-tjänsten krävs att man kan surfa från sin mobil. Sms:a orden gravid respektive ammande till 72 700 så får du ett svar med länk till fisk- och ostguiden (gravid) eller till fiskguiden (ammande). Sms:et kostar 3 kr. Lisen Grafström
Frågor till Centrala BHV 17 Fråga: 13-månaders flicka som bott i London, har en svensk mamma som nu flyttat tillbaka till Sverige och kommer att bo här framöver. Vad är vår skyldighet att vaccinera upp gällande meningokockvaccin som flickan har fått vid två tillfällen i England. Svar: BVC s uppgift är att ge det svenska vaccinationsprogrammet och när det gäller utlandsfödda barn så måste man komplettera så de är i nivå med det svenska programmet. När det gäller påbörjade vaccinationer i andra länder som inte ingår i vårt program har vi ingen skyldighet att fullfölja detta. När det gäller exempelvis hepatit-b tycker jag absolut att man kan göra det då det är en vaccination som förhoppningsvis på sikt kommer inkluderas i det svenska vaccinationsprogrammet för alla barn. Vad gäller Prevenar så har barn födda efter 1 oktober 2008 rätt att få Prevenar kostnadsfritt i Sverige och då gäller samma sak för barn som är födda efter denna tidpunkt även från andra länder. Barn födda innan detta datum behöver således inte erbjudas kostnadsfritt Prevenar oavsett födelseland. Den aktuella frågan gäller en typ av meningokockvaccin som inte är godkänt i Sverige och där mitt råd till BVCssk att vi inte tar ansvar för komplettering med ytterligare en dos. Föräldrarna har då möjlighet att vända sig till en privat vaccinationscentral för att se om det går att få tag på ett speciellt vaccin men detta är ingen uppgift som BVC kan ta på sig och ej heller centrala barnhälsovården. En möjlighet är att flickan får en tredje dos vid besök i England. Anledning till att man ger exempelvis meningokockvaccin i England och inte i Sverige är att man har betydligt fler fall utav denna infektion i vissa länder, däribland England. Givetvis är ni välkomna att höra av er om ni har frågor av samma karaktär som ovan. Per Möllborg, bhöl Fråga: Vi har föräldrar som önskar att ge sitt barn enbart mässlingsvaccin men inte vaccination mot röda hund eller påssjuka. Finns denna möjlighet? Svar: I Sverige finns bara mässlingsvaccin i kombination med röda hund och påssjuka. Man kan således inte dela upp vaccinationerna och det är inte heller att föredra. Röda hund finns som separat vaccin men är egentligen tänkt som vaccin för gravida kvinnor som mot förmodan inte blivit vaccinerade eller har låga antikroppar mot röda hund. Vår rekommendation är givetvis att man tar MPR vaccinationen för att få skydd mot alla tre sjukdomar. Glädjande nog har vi i Sverige inte under det senaste decenniet haft någon gravid kvinna som drabbats av rubella med allvarliga fosterskador som följd och detta är helt tack vare vår goda vaccinationstäckning när det gäller MPR vaccinationen. Per Möllborg, bhöl Fråga: Flicka som är född i USA och som är nu drygt 5½ år. Kom till Sverige för cirka tre månader sedan. Har fått hepatit x 3 under första levnadsåret, samt fyra doser motsvarande Pentavac under första samt andra levnadsåret. Frågan är om flickan skall ha en femte dos nu av Tetravac. Svar: Detta är ett vanligt schema i andra länder där vaccination sker vid 2-, 4- och 6-månader samt en boosterdos vid det här fallet vid 13-månaders ålder. Vårt svenska schema med 3-, 5-, 12- månaders vaccinationer ger i princip samma antikroppssvar, blir ju ett stick mindre. Den aktuella frågan besvaras med att flickan behöver en femte dos så att det då blir tetravac precis som de svenska barnen. Någon mer hepatit-b vaccination behövs inte då man fått detta x 3 under första levnadsåret. Per Möllborg, böhl
18 Fråga: BVC-ssk frågar om en mamma som helammar och som dricker vatten med hög järnhalt. Finns det då risk att så mycket järn passerar över i modersmjölken att barnet kan få järnöverskott. Svar: Mitt spontana svar till BVC-ssk är att jag inte kan se detta som en risksituation för järnöverskott hos barnet. Vår dietist inom barnhälsovården tog också upp det via mailkontakt med livsmedelsverket som betonade att om vattnet innehåller riktigt hög järninnehåll så är det så osmakligt att man helt enkelt inte dricker det. Man lugnar också med att mängden järn som kan överföras till barnet är så liten att det inte finns någon risk för negativa konsekvenser. Per Möllborg, bhöl
19 KOMJÖLKSALLERGITRÄFFAR Våren 2011 Du som förälder eller annan anhörig (far- eller morförälder, dagmamma, förskolepersonal) är välkommen till en träff där vi pratar om mat för barn med komjölksallergi. Lokal: Barnmottagningen, NÄL, Trollhättan Alternativa tider: Tisdag 18 januari, Tisdag 15 februari, Tisdag 15 mars, Tisdag 12 april, Tisdag 10 maj, Tisdag 7 juni Samma program alla dagar Klockan: 15.00 16.30 Ur innehållet: Hur läser vi ingrediensförteckningen? Vad finns det för komjölksersättningar och hur kan de användas? Exempel på andra mjölkfria produkter. Behövs extra kalk? Anmälan skall göras i förväg på telefon 0520 478 667 senast dagen innan. Aktuell dag anmäler ni er på Barnmottagningen senast kl 15.00. Kom gärna utan barn. Observera att träffen är för anhöriga till komjölksallergiska/överkänsliga barn. Multiallergiska barn träffar efter remiss dietist vid enskilt besök. Välkomna! Turid Osland Johansson leg dietist