Mål och budget 2014-16, uppdrag till Barn- och utbildningsnämnden

Tjänsteskrivelse 2013-03-21 BUN 2013.0009 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Mål och budget 2014-16, uppdrag till Barn- och utbildningsnämnden Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har gått igenom planeringsförutsättningarna för budgetåren 2014-16. Utifrån dessa har barn- och utbildningsnämnden fått uppgifter/frågor som ska besvaras för att KSAU ska kunna arbeta vidare med mål- och budgetprocessen. KSAU har givit barn- och utbildningsnämnden följande fem uppdrag: Tillsammans med folkhälsonämnden redovisa en handlingsplan för hur matsituationen i grundskolan kan förbättras (få nöjdare elever). Beskriv hur utökade öppettider i förskolan kan finansieras inom nämndens ram. Beskriv hur ämnesutvecklarna arbetar och används inom grundskolan. Tillsammans med gymnasienämnden redovisa en handlingsplan för hur kommunens ungdomar bättre kan klara gymnasiet på 3 år. Lokalutredningen: Förtydliga avgående kostnader inom ramen för lokalutredningen. Omställningskostnaderna ska definieras i kr/år och tid (när de upphör). Barn och utbildningsförvaltningen har sammanställt svar på uppdragen som nämnden föreslås ställa sig bakom och överlämna skrivelsen till kommunstyrelsen för vidare handläggning inom budgetarbetet 2014-16. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 21 mars 2013 Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 6 mars 2013 Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har gått igenom planeringsförutsättningarna för budgetåren 2014-16. Utifrån dessa har barn- och c:\temp\pblm95zbgh.doc

utbildningsnämnden fått uppgifter/frågor som ska besvaras för att KSAU ska kunna arbeta vidare med mål- och budgetprocessen. KSAU utgår ifrån vissa antaganden: oförändrad skattenivå för perioden 2014-16 Skatteunderlaget beräknas utifrån en befolkning som ökar 2014: 29 550 2015: 29 575 2016: 29 600 Det finansiella resultatmålet om 2,0 procent av skatteintäkter och statsbidrag behålls Det finansiella målet om investeringsutgifterna ligger fast KSAU har givit samtliga nämnder följande uppdrag Fullmäktigemål och nämndmål Inga förändringar föreslås för nuvarande sex fullmäktigemål. Eventuellt kan ett sjunde fullmäktigemål tillkomma angående minskad andel ekonomiskt utsatta barn. Alternativt kopplas nämndmål för detta till fullmäktigemål 1 Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker kommun för alla. Vad vill nämnden uppnå/vilka nämndmål1 vill nämnden koppla till de olika fullmäktigemålen med utgångspunkt i fullmäktigemålen och de preliminära ekonomiska ramarna? Hur skulle ett nämndmål angående en minskning av andelen ekonomiskt utsatta barn kunna lyda? Med andra ord; på vilket sätt kan nämnden bidra till att minska andelen ekonomiskt utsatta barn? KSAU har givit barn- och utbildningsnämnden följande fem uppdrag: Tillsammans med folkhälsonämnden redovisa en handlingsplan för hur matsituationen i grundskolan kan förbättras (få nöjdare elever). Beskriv hur utökade öppettider i förskolan kan finansieras inom nämndens ram. Beskriv hur ämnesutvecklarna arbetar och används inom grundskolan. Tillsammans med gymnasienämnden redovisa en handlingsplan för hur kommunens ungdomar bättre kan klara gymnasiet på 3 år. Lokalutredningen: Förtydliga avgående kostnader inom ramen för lokalutredningen. Omställningskostnaderna ska definieras i kr/år och tid (när de upphör). 2

Beskrivning av förslag Uppdrag till samtliga nämnden Vad vill nämnden uppnå/vilka nämndmål vill nämnden koppla till de olika fullmäktigemålen med utgångspunkt i fullmäktigemålen och de preliminära ekonomiska ramarna? Inför perioden 2014-2016 kommer barn- och utbildningsnämnden att fortsätta sitt arbete med att skapa ett tydligare fokus och skärpa i styrningen. Under våren och inför nämndsammanträdet i juni kommer nämnden att fortsätta prioritera sina mål och styrmått utifrån en problematiserande nulägesbeskrivning av sitt ansvarsområde. Den nya BUN-planens målskrivningar kommer att vara vägledande i prioriteringen av målen och styrmåtten. Nämndsammanträdet i juni kommer till stor del att ägnas åt diskussion och eventuella förslag till revidering av nämndens nuvarande mål och styrmått utifrån den problematiserande nulägesbeskrivningen. Direktiven från kommunsstyrelsens ledningskontor kommer att beaktas i denna process. Vid nämndsammanträdet i september kommer nämnden att följa upp diskussionerna från junisammanträdet och därefter fatta beslut om mål och styrmått för 2014. Nämndens ambitionsnivå i åtagandena för sitt ansvarsområde kan komma att revideras med hänsyn till fastställda ekonomiska ramar för 2014. Det överordnade målet för barn- och utbildningsnämnden kommer dock även fortsättningsvis att vara ökad måluppfyllelse i kunskapsuppdraget i nämndens olika verksamheter. Hur skulle ett nämndmål angående en minskning av andelen ekonomiskt utsatta barn kunna lyda? Med andra ord; på vilket sätt kan nämnden bidra till att minska andelen ekonomiskt utsatta barn? Utbildningsväsendet (förskola, förskoleklass, skola och fritidshem) har ett tydligt och prioriterat kompensatoriskt uppdrag. Att barn och ungdomar finner sig väl till rätta i utbildningsväsendets verksamheter och att eleverna lyckas i skolan är några av de starkaste skyddsfaktorerna för barnens och ungdomarnas utveckling samt för ett positivt inträde i vuxenlivet. Det finns ett starkt samband mellan elevers slutbetyg i årskurs 9 och deras framtida inkomst och sociala anpassning. 3

Barn- och utbildningsnämndens ambition är att fullgöra sitt kompensatoriska uppdrag genom att arbeta för att alla barn, ungdomar och elever inom nämndens ansvarsområde fullt ut kan delta i och utvecklas optimalt inom de olika verksamheterna. Detta gäller oavsett elevernas bakgrund, ekonomiska förutsättningar och eventuella funktionshinder eller liknande omständigheter. Nämndens verksamheter ska leva upp till skollagens krav på att alla elever minst når upp till betyget E och därutöver utvecklas så långt som möjligt mot högre kunskapskrav. Nämndens verksamheter ska också leva upp till skollagens krav på en i princip avgiftsfri skola. Alla elever ska därmed kunna delta i alla de aktiviteter som erbjuds inom ramen för utbildningen utifrån eget intresse och oavsett egna ekonomiska resurser. Barn- och utbildningsnämnden har redan i dag mål som siktar på minst godkända betyg (betyget E) i alla ämnen för alla elever. Förslag till omformulerad målskrivning skulle kunna vara: o Barn och ungdomar i nämndens verksamheter utvecklas optimalt mot utbildningens kunskapsmål Lämpliga styrmått skulle då även fortsättningsvis beröra måluppfyllelsen, till exempel: Andel elever i grundskolan och grundsärskolan som når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 3 Andelen elever i grundskolan och grundsärskolan som når minst betyget E i alla ämnen i årskurs 6 Andelen elever i grundskolan och grundsärskolan som når minst betyget E i alla ämnen i årskurs 9 Styrmått för förskolan tillkommer. Barn- och utbildningsnämnden har i dag mål som siktar på att eleverna ska få en god introduktion till arbetslivet. Detta mäts i form av antal genomförda studiebesök i enlighet med en särskild handlingsplan. Det är svårt att få tillförlitliga mätningar av i vilken utsträckning eleverna upplever att de kan delta i aktiviteter inom utbildningens ram utan hänsyn till egna ekonomiska förutsättningar. Sådan styrning sker bäst genom diskussioner och implementering av skollagens skrivningar samt Skolinspektionens uttolkning av och ställningstaganden i denna fråga. En möjlighet att i någon mån fånga in denna aspekt är att eleverna i grundskolan i den årliga brukarenkäten får frågor om i vilken utsträckning de deltar i, alternativt avstår från deltagande i, aktiviteter som innebär att någon form av avgift tas ut. Det är dock svårt att på detta sätt få fram om eleven avstår på grund av att han/hon vill lägga sina fickpengar på annat som känns mer lockande eller om eleven avstår på grund av att familjen har låg inkomst och därmed inte har råd att låta eleven delta. 4

Förslag till målskrivning som fångar in elevernas möjlighet att fullt ut delta i skolans aktiviteter oavsett egna ekonomiska förutsättningar skulle kunna vara: o Barn och ungdomar i nämndens verksamheter deltar i valbara aktiviteter utifrån eget intresse Lämpligt styrmått skulle då kunna vara: Andel elever som uppger att de avstått från att delta i en aktivitet på grund av att han/hon inte hade råd Att i detta sammanhang fråga om det beror på att familjen inte hade råd skulle kunna upplevas som utpekande och integritetskränkande. Med hänsyn till skollagens krav och till måluppfyllelsen i kunskapsuppdraget i barn- och utbildningsnämndens verksamheter i dag samt till svårigheten att mäta hur eventuella avgifter i samband med valbara aktiviteter påverkar elevernas deltagande bör målet för barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde för att minska andelen ekonomiskt utsatta barn även fortsättningsvis beröra måluppfyllelse (minst betyget E) i alla ämnen för alla elever. Barn- och utbildningsnämnden följande fem uppdrag 1. Nöjdare elever i matsalen Maten i grundskolan och grundsärskolan ska vara kostnadsfri för eleverna. Skollagen ställer krav på att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra läroverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider (10 kap. 10 skollagen (2010:800). Det är kommunen som beslutar om vilken mat som ska serveras och hur serveringen ska gå till. Karlskoga kommuns fullmäktige har beslutat om en kvalitets- och servicenivå för kostverksamheten som styr vilken mat som serveras inom skola samt hur serveringen ska gå till. Vid varje skolenhet ska det finnas forum för samråd med eleverna. Där ska eleverna få information om frågor inom skolans verksamhet som har betydelse för dem och möjlighet att komma med synpunkter. Matråd finns på varje skola i kommunen. Matråd är det forum där eleverna är med och kan påverka till exempel matsedel och trivselfrågor i matsalen. Det gemensamma uppdraget förefaller ha sin grund i den senaste mätningen av hur nöjda eleverna var med den samlade matsituationen. Det NKI-värde som presenterades var 39 att jämföra med målet på 75. 5

Det finns viss anledning att ifrågasätta värdet av mätresultatet eftersom svarsfrekvensen var så låg som 10 % av de som erbjöds att svara. Elevernas upplevelse av skolmåltiderna är viktiga ur flera aspekter. Sambandet mellan bra och näringsriktig kost och studieresultat finns tydliga belägg för. Skolmåltiden ska även vara ett avbrott för återhämtning och vila för elevernas många gånger intensiva och kravfyllda skoldag. En gemensam arbetsgrupp har skapats. I arbetsgruppen ingår representanter från folkhälsoförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Arbetsgruppen startar sitt arbete under våren 2013. Uppdraget till arbetsgruppen kommer bland annat innehålla följande: - utveckla skolornas matråd - öka informationen vad en skollunch ska innehålla - tydliggöra vilka riktlinjer som finns kring skolmåltiden - arbeta med personalens bemötandet av eleverna - schemaläggningens betydelse för skolmåltiden - förbättra den visuella delen av matupplevelsen Arbetet kommer att genomföras under kommande läsår och följas upp genom fokusgrupper och eventuella brukarundersökningar. 2. Om utökade öppettider i förskolan kan finansieras inom nämndens ram Bakgrund Utifrån de kartläggningar som gjorts är de flesta föräldrar nöjda med förskolans nuvarande öppettider, 06.00 18.00, men det finns också föräldrar som efterfrågar barnomsorg från 05.30 till 19.30. Andra kommuner har också 12 timmars öppethållande. En del kommuner har öppet 06.30 till 18.30 medan andra har öppet mellan 06.00-18.00. När det gäller ett utökat öppethållande så erbjuds inte det i alla kommuner. I Örebro län erbjuder fyra kommuner ett utökat öppethållande. Hur man löser öppethållande skiljer mellan kommuner. Exempel: Karlstad kommun erbjuder ett utökat öppethållande från kl. 17.00 på en förskola i kommunen. I Örebro kommun erbjuds ett senare öppethållande vid behov - då som en utökning av det vanliga öppethållandet. 6

För att tillmötesgå ett tidigare öppnande med en halvtimma kan det möjliggöras genom att 12 timmars öppethållande förläggs till 05.30-17.30. Det är däremot en större fråga att förskjuta så mycket som 1,5 timma för att kunna erbjuda förskola till 19.30. Detta skulle innebära att förskolan inte öppnar förrän 07.30 vilket är sent i förhållande till hur barn lämnas idag. Överväganden Idag byter föräldrar relativt ofta arbetsuppgifter och/eller arbetstider vilket gör att det i vissa fall måste till ett byte av förskola om förskolans öppettider inte motsvarar familjens behov. Flexibiliteten för verksamheten att ställa om begränsas då den service som erbjuds är den inom ramen för ett 12- timmars öppethållande. Den 15 oktober 2012 var 97 % av alla barn i kommunen placerade inom förskolan, kommunal och enskild förskola. Barnet börjar oftast som 1- åring och går sedan kvar på samma förskola fram tills det är dags att börja förskoleklass. De reformer som genomförts det senaste årtiondet innebär att barnen har rätt till förskola även när föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Dessutom är det allmän förskola från 3 år idag. Att byta förskola för att föräldrar byter arbetstider påverkar barnets kontinuitet till kamrater och personal. Barn har för sin utveckling behov av anknytning och nära relationer till vuxna och barn på förskolan vilket påverkas av eventuella byten till annan förskola med anledning av öppettiderna. Den ökade kostnaden för arbete på obekväm arbetstid, ob-ersättning, som uppstår innebär en merkostnad motsvarande 0,25 tjänst. Om man väljer en förskola med utökat öppethållande påverkar det tillgängligheten för föräldrar som inte har tillgång till kollektiva färdmedel eller egen bil. Genomförande För att ställa om verksamheten så det finns förskolor som har öppet 05.30-17.30, 06.00-18.00 och 07.30 19.30 krävs följande: Byte av förskola för redan placerade barn för att placeringen ska stämma med familjens behov av öppettider. När föräldrars arbetstider ändras och behov uppstår utöver de öppettider förskolan erbjuder måste byte av förskola ske Neddragning av 0,25 tjänst( motsvarar kostnaden för arbete på obekväm arbetstid för förskola med öppethållande 7.30-19.30) Facklig samverkan om förändring av arbetstider på utvalda förskolor. 7

3. Hur ämnesutvecklarna arbetar och används inom grundskolan Bakgrund Ämnesutvecklare i matematik och svenska har funnits inom barn- och utbildningsförvaltningen sedan hösten 2008. I svenska finns 0,8 tjänst som ämnesutvecklare och i matematik finns 2 x 0,5 tjänst vilket ger totalt 1,8 ämnesutvecklartjänster Ämnesutvecklarnas uppdrag är att lyfta fram forskning kring lärande och undervisning i matematik och svenska. Att ge stimulans och möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan olika skolor och att ansvara för gemensam kompetensutveckling i svenska och matematik, samt bygga nätverk med ämnesansvariga från varje enhet. Ämnesutvecklarnas uppdrag Ämnesutvecklarna har utformat ett system för systematisk uppföljning av elevernas lärande i en plan som kallas Spindeln. Den ger en god bild av vilka resultat eleverna uppnår och vilket lärande elever och lärare behöver utveckla. Ämnesutvecklarna är skolorna behjälpliga i att analysera och tolka resultaten av lokala och nationella avstämningar samt att och utforma åtgärder i ett framåtsyftande syfte. Ämnesutvecklarna ger stöd till skolornas eget uppdrag och ansvar för att åtgärder utifrån resultat verkligen påverkar undervisningen i det enskilda klassrummet. Beskrivning av ämnesutvecklarnas uppdrag lå 12/13 Svenska Ämnesutvecklaren i svenska har följande uppdrag Kompetensutveckling för alla lärare i åk 3-4 och lärare i Svenska som andraspråk, i läsförståelsestrategier. Kompetensutveckling i Skriva sig till läsning, förskoleklass åk 1- undervisning där digitala lärverktyg stimulerar elevernas skriftspråksutveckling. Kompetensutveckling för de lärare som arbetat med Skriva sig till läsning i åk 1 ( Skriva för att lära åk 2-3) Kartläggning av språkvalet svenska-engelska i åk 7-9 i syfte att hitta hållbara arbetsmetoder. Analys- och uppföljningsträffar på alla skolor utifrån Spindeln Sambedömningsträffar kring likvärdig bedömning av nationella prov, NP. 8

Matematik Samordning av temalådor NTA/ läromedel i naturvetenskap och teknik med fokus på att undervisningen varvar teori och praktik i en elevaktiv anda. Detta innebär dels distribution, beställning, ompackning, komplettering av lådor samt planering av utbildningen till pedagogerna som ska jobba med dessa. Samordnare för SKL projektet PISA-2015. Karlskoga kommun deltar i den nationella satsningen för att förbättra resultaten i matematik. Analyserat samtliga elevers NP åk 3, åk 6, åk 9 på uppgiftsnivå för att ge lärarna på alla enheter pedagogiska verktyg till att lära barn hållbara matematiska strategier, som ökar möjligheter till högre måluppfyllelse. Höja medvetenheten hos pedagogerna om ämnets progression, arbetssätt och arbetsformer. Sammanställer resultat av Spindeln och andra avstämningar inför analysträffar med lärare. Matematiktävling i åk 6 Sammanställer avstämningar. Ämnesansvarsträffar för ämnesansvar i matematik och för NTA:s temalådor. (2 träff/termin och grupp) Sambedömningsträffar kring likvärdig bedömning av NP. 9

4. Handlingsplan för hur kommunens ungdomar bättre kan klara gymnasiet på 3 år Barn och utbildningsnämnden och gymnasienämnden har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur kommunens ungdomar bättre kan klara gymnasiet på 3 år. Bakgrund Reglerna för att bli behörig att söka till gymnasieskolan har ändrats. Fram till intagningen inför läsåret 11/12 gällde att man var behörig att söka till gymnasieskolan om man uppnått kunskapsmålen i svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik Från och med läsåret 11/12 skiljer sig reglerna för att få påbörja en gymnasieutbildning mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Samtliga program kräver godkända betyg i svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik. Den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, totalt åtta. För de högskoleförberedande programmen gäller godkända betyg i nio ämnen till, totalt tolv. Det finns särskilda regler för ämneskombinationer för de olika studieförberedande programmen. Behörigheten till gymnasieskolan enligt det tidigare systemet har varierat kring riksgenomsnittet. Något år bättre andra år sämre. Det finns en risk för att antalet elever som inte är behöriga till gymnasiet ökar i och med det nya behörighetssystemet. En obehörig elev kan läsa något av de fem introduktionsprogrammen. Introduktionsprogrammet kan ge behörighet till nationellt program. Antalet elever som behöver mer än tre år för sin gymnasieutbildning ökar. Det kan vara elever som läser in behörighet och därefter går nationella program. Det kan också vara elever som behöver mer än tre år för sin gymnasieutbildning på nationellt program. Handlingsplan Handlingsplan för grundskolan Nedanstående processer pågår sedan ett år tillbaka och ingår i en långsiktig plan för att med hållbara strategier och aktiviter öka elevernas måluppfyllelse: 10

Kompetensutveckling i betyg och bedömning. Kompetensutveckling i betygssättning och bedömning(både formativ och summativ).lärare genomför samrättning av de nationella proven, tid för rättningsarbetet ligger i kalendariet. Analys av relationen mellan nationella prov och betyg genomförs och visar på en ökad samstämmighet. Fördjupade kunskaper i ämnesdidaktik 47 lärare antagna till matematiklyftet, Förvaltningen ingår i SKL:s PISA- projektet i matematik och ansöker också om statsbidrag till ca 5 förstelärare för att stärka arbetet med en högre måluppfyllelse och lyfta fram goda exempel som lärare Gemensam elev- och kunskapssyn, värdegrund Fortsatt handledning från Specialpedagogiska skolmyndigheten i förhållningssätt/värdegrund och anpassning av undervisningen för att öka den generella kunskapen att möta alla elever utifrån sina olika behov. Studiemotiverande dialog Varje elev behöver ta vara på de erbjudande som skolan erbjuder oavsett kunskapsnivå. Ickeläsandets kultur kräver god samverkan med hemmet och en god relation mellan lärare elev. Pedagogiska diskussioner Forum för pedagogiska diskussioner mellan lärare inom skolan men också mellan olika skolor för att lära av goda exempel i andan av en lärande organisation. Tider för möten ligger i kalendariet som gemensam kompetensutvecklingstid, GKU. Analys av resultat Det finns en mängd resultat som analyseras inom varje ämne. Fokus ligger på att utifrån analyser och resultat utforma åtgärder som direkt påverkar undervisningen i klassrummet. Tydliggörande av uppdraget som lärare, ämnesansvarig och samordnare för ämnesansvarsgruppen/förstelärare, rektor och specialpedagog Elevernas sociala utveckling Samverkan med Folkhälsoförvaltningen vad gäller uppföljning och analys av trygghetsenkäter och Liv, hälsa ung för att utveckla den psyko-sociala miljön på skolan Studie- och yrkesval Öka studie- och yrkesvägledarna kunskap om olika gymnasieprogram och om eleverna på individnivå för att bättre stödja ett relevant gymnasieval. Pedagogiskt ledarskap. Ett tydligt pedagogiskt ledarskap på alla nivåer; i klassrummet, arbets-/ämnesslaget, skolan och förvaltningen. Rektorer har ett tydligt uppdrag att ta del av verksamheten och följa ledarskapet i klassrummet. Samverkan I samverkan med socialförvaltningen ställa om resurserna så de 11

möter eleverna tidigare i ett förebyggande arbete. Barn och utbildningsnämnden har givit förvaltningen i uppdrag att arbeta fram ett förslag på omfördelning av resurser. Handlingsplan för gymnasieskolan Skolinspektionen pekar i sin regelbundna tillsyn på låga förväntningar på elevernas prestationer och låga betyg. Ett utvecklingsarbete är påbörjat kring förväntningar, bedömning och betygssättning. Olika arbetsformer bör prövas för att obehöriga elever som går ett eller flera år på Introduktionsprogrammen ska ha så bra förutsättningar som möjligt för att bli behöriga till nationellt program. Åtgärdsprogram initieras, formuleras och upprättas med tydligt syfte att vara ett stöd för eleven att nå målen och godkända betyg. Fortsatt arbete med dokumenterad bedömningsmodell för summativ och formativ bedömning där betygskriterier, kurs/ämnesmål, elevinflytande ingår ökar elevens möjligheter att tydlig se vad som krävs för varje betygsnivå. Alla lärare har i uppdrag att säkerställa att varje elev får den optimala utmaning i sitt lärande som eleven har rätt till. Elever som byter program p g a felval eller att man av andra skäl söker sig tillbaks till hemkommunen. Fortsatt arbete med att aktivt följa upp elever som valt att studera på annan ort. Elever som har fått diagnos sent under sin högstadietid eller att diagnos ställs under gymnasietiden. Med snabbare diagnos finns större möjligheter att ge eleven rätt stöd Sjukdom eller någon händelse socialt eller inom familjen som inträffar under gymnasietiden. Svårt att förhindra. Det som vi kan göra är att erbjuda hemundervisning under förutsättning att eleven orkar med det trots sjukdom/sociala problem Gemensam handlingsplan för Barn- och utbildningsförvaltningen och Gymnasieförvaltningen Tydligt uppdrag till studie- och yrkesvägledarna i grundskolan och gymnasiet att samverka för att säkerställa ett kompetent stöd till eleverna i deras val av gymnasieprogram. 12

Utökad dialog mellan lärare i olika ämnen och skolformer med fokus på elev- och kunskapssyn, värderingsfrågor, undervisning och betyg och bedömning. Förfina överlämningen från årskurs 9 till årskurs 1 i gymnasiet vad gäller elevernas behov av anpassad undervisning. Överväganden Det är inte möjligt att på kort tid åstadkomma omvälvande resultat. Att nå högre resultat inom grundskolan och att förbättra genomströmningen på gymnasieskolan är långsamma processer. Vid sidan om skolans förmåga handlar det också om elevens val. Många elever har svårt att ta ställning i sitt gymnasieval och kan därför efter en tid vilja byta gymnasieprogram. Med det stora utbud som idag finns av gymnasieprogram och utbildningsanordnare har eleven många valmöjligheter vilket inte alltid underlättar. 13

5. Förtydliga avgående kostnader inom ramen för lokalutredningen Se bilaga 1. Numreringen avser objektsnummer. 1. Hyreskostnaden har gått in i BUN:s budget för att kompensera för nya och ökade kostnader till fristående skolor. 2. Ersättning från Migrationsverket som täckte hyran då skolan var förläggningsskola. 3. Finns inte några motsvarande kostnader. 4. Resurser har använts för omställningskostnader och merkostnader i samband med flytt av elever och material samt utrymning av lokaler, samt kostnader för gymnasieskolans flytt. Nya lokalkostnader för Bregårdsskolan har uppstått. 5. Ersätts av nybyggnation. Nybyggnationen blir dyrare. 6. Finns inte några nya motsvarande kostnader. 7. Viss osäkerhet kring nya hyran på Bregårdsskolan. 8. Delar av resursen har använts för omställning av Häsängsskolan samt merkostnader i samband med flytt. 9. Finns inte några nya motsvarande kostnader. 10. Den nya kostnaden är högre än de förskolelokaler som lämnas. Total beräknad omställningskostnad för åren 2013 och 2014 är 250 tkr. 11. Nya hyreskostnader då ombyggnationen är färdig. Total omställningskostnad för åren 2013 och 2014 är 1 000 tkr 12. Nya kostnader fr.o.m. år 2011. 13. Omställningskostad år 2013 då grundsärskolan 7-9 flyttar från Karlberg 7-9 till Österledsskolan. Kommentarer: A. Total omställningskostnad för grundskolan för åren 2012 och 2013 beräknas 1 000 tkr. Summan omfattar utrymning av gymnasiet från Bregårdsskolan, omflyttning av Bregårdsskolans 4-6 elever under renoveringsarbetet, från A-hus till B-hus, från B- hus till A-hus, avveckling och utrymning av Häsängsskolan. B. Planerad flytt av Karlberg 7-9 till Bregårdsskolan beräknas under senare delen av 2013 och 2014 kosta totalt ca 500 tkr. C. Avveckling av förskolorna Blåhaken och Blåklinten 2 samt inflyttning i nya lokaler beräknas kosta ca 250 tkr under 2013. 14

D. Flytt av grundsärskolan 7-9 från Karlberg 7-9 till Österledsskolan beräknas kosta ca 250 tkr år 2013. E. Avgående hyra för Katrinedal, Häsängen och Kbg 7-9 (60%): 4 807 tkr. Preliminär hyra för Bregårdsskolan 2014 uppskattas till 4 280 tkr. För 2015 uppskattas hyreskostnaden till 5 652 tkr. (År 2014 har inte investeringskostnaden slagit igenom på hyran) Den nya hyran för Bregårdsskolan överstiger den totala kostnaden förvaltningen hade för Katrinedal, Häsängen och Karlberg 7-9 (60%). F. Osäkerhet råder kring kvarstående hyreskostnad år 2014 för det som finns kvar av gamla Karlberg 7-9. Kan vara mer än 40% av dagens hyra om anpassning av kvarvarande lokaler behöver göras. Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden antar föreliggande skrivelse som eget yttrande och överlämnar yttrandet till kommunstyrelsen. Per Blom Förvaltningschef Bilaga 1. Lokalutredningen sammanställning över reducerade/tillkommande lokaler Expedieras till Kommunstyrelsen 15

Bilaga 1 Nr Objekt Åtgärd Omst.kost 2012/13 Hyreskostnad (kr) Åter finansen år Tillkommande kostnader Avgående kostnader Klara försäljningar 1 Granbergsdals skola/grangården Såld 2010 2 Brickegårdens skola Såld 2010 603 349 562 895 Klara uppsägningar externa lokaler 3 Dagbarn.lokal Uppsagd 18 750 2013 18 750 Objekt som nämnden lämnat/kommer att lämna 4 Katrinedalsskolan Riven 744 892 744 892 2011 5 Blåhaken Rivs 347 469 347 469 2014 6 Blåklinten 2 Vakant 178 871 178 871 2014 7 Karlbergsskolan 7-9 60% bort 2 934 486 2 934 486 8 Häsängsskolan Avveckl 1 127 845 1 127 845 2012 9 Dagbarn.lokal Avveckl 52 000 52 000 Tillkommande lokaler 10 4 nya förskoleavd Tillkommer 250 000 811 200 811 200 2014 11 Bregårdskol Tillkommer 1 000 000 5 652 000 5 652 000 2014 12 Loviselund försk Tillkom 502 738 502 738 2011 13 Grundsärskola 7-9 2013 250 000 Totalt 6 965 938 5 404 313