BILAGA C MILJÖKONSEKVENSBESKRINING

14 KÄVLINGE KOMMUN Kävlinge stranderosion UPPDRAGSNUMMER 1220150000 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MALMÖ KUST OCH VATTENDRAG OLOF PERSSON

Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 2 1.3 Tidigare dispenser och tillstånd 2 1.4 Avgränsning 2 1.5 Höjdsystem 2 2 Förutsättningar 3 2.1 Dagens vattenstånd 3 2.2 Framtida vattenstånd 4 2.3 Erosion och översvämningsrisker 5 2.4 Tångdrift 10 2.5 Sedimenttransport 10 3 Ansökta verksamheter 11 3.1 Barsebäcks saltsjöbad: strandrensning och sandåterföring 11 3.2 Barsebäckshamn: strandrensning och sandåterföring 15 3.3 Barsebäckshamn och Vikhög: erosionsskydd 17 3.3.1 Barsebäckshamn 18 3.3.2 Vikhög 23 3.3.3 Stenskoningens utformning 28 4 Plan- och fastighetsförhållanden 29 4.1 Översiktsplaner 29 4.2 Detaljplaner 29 4.3 Berörda fastigheter 30 5 Områdesbeskrivning 31 5.1 Kävlinges kuststräcka 31 5.2 Naturmiljö 32 5.2.1 Växt- och djurliv 32 5.2.2 Ytvattenförhållanden 32 5.3 Rekreation och fritid 33 5.4 Kulturmiljö 33 5.5 Geologi 35 6 Områdesskydd 37 6.1 Natura 2000 37 6.1.1 Lundåkrabukten (SE040430138) 37

6.1.2 Löddeåns mynning (SE0430091) 38 6.2 Naturreservat 39 6.2.1 Salviken strandängar 39 6.2.2 Löddeåns mynning, norra och södra 40 6.3 Riksintressen 41 6.4 Ramsar 41 6.5 Strandskydd 42 7 Miljökvalitetsnormer och miljömål 44 7.1 Miljökvalitetsnormer 44 7.2 Nationella miljömål 44 7.3 Regionala miljömål 45 7.4 Lokala miljömål 46 8 Utförda utredningar 47 8.1 Erosionsutredning 47 8.2 Inventering av strandflora 47 9 Ekonomisk bedömning 48 9.1 Strandrensning och sandåterföring 48 9.2 Erosionsskydd 48 10 Alternativutredningar 49 10.1 Alternativ lokalisering 49 10.2 Alternativt utförande 49 11 Nollalternativ 50 11.1 Strandrensning och sandåterföring 50 11.2 Erosionsskydd 50 12 Konsekvensbedömning 50 12.1 Grumling 50 12.1.1 Strandrensning och sandåterföring 50 12.1.2 Erosionsskydd 51 12.2 Spill och maskinhaveri 51 12.2.1 Strandrensning och sandåterföring 51 12.2.2 Erosionsskydd 52 12.3 Rekreation 52 12.3.1 Strandrensning och sandåterföring 52 12.3.2 Anläggande av erosionsskydd 52 12.4 Kulturmiljö 52 12.4.1 Strandrensning och sandåterföring 52

12.4.2 Anläggande av erosionsskydd 52 12.5 Naturmiljö 53 12.5.1 Strandrensning och sandåterföring 53 12.5.2 Anläggande av erosionsskydd 54 12.6 Natura 2000 54 12.6.1 Strandrensning och sandåterföring 54 12.6.2 Anläggande av erosionsskydd 55 12.7 Miljökvalitetsnormer 55 12.8 Miljömål 55 12.9 Buller och vibrationer 55 12.9.1 Strandrensning och sandåterföring 55 12.9.2 Anläggande av erosionsskydd 56 13 Förslag till kontrollprogram 57 14 Referenser 58

14 1 Inledning 1.1 Bakgrund Längs Kävlinge kommuns kuststräcka finns möjlighet till havsbad på flera platser. Kävlinge kommun sköter havsbaden vid Barsebäckshamn och Barsebäcks saltsjöbad (även kallat Sjöbobadet). Badstränderna är populära rekreationsplatser som lockar tusentals besökare under dagar med vackert sommarväder. Längs Öresunds grunda bottnar växer makroalger (tång). Denna tång kan ryckas loss från botten av vågor och driva in mot land. Om tången spolas iland och blir liggande påverkas badstränders attraktionskraft negativt både estetiskt och genom de luktproblem som ruttnande tång medför. Ruttnande tång kan även påverka vattenkvaliteten i grunda vikar negativt genom grumling, syrebrist och näringsläckage. Strändernas rekreativa värden är viktiga för Kävlinge kommun, liksom för flera lokala näringsidkare. För att säkerställa attraktiva badplatser bedriver Kävlinge kommun därför en aktiv förvalting av badstränderna vid Barsebäckshamn och Barsebäcks saltsjöbad, i vilken tång rensas bort och läggs i permanenta upplag. Vid Barsebäcks saltsjöbad sker även sandåterföring till stranden inför varje säsong. Sedan början av 2000-talet har strandförvaltningen skett med dispenser från Länsstyrelsen och sedan 2010 med tillstånd från mark-och miljödomstolen, se vidare kapitel 1.3. Det permanentupplag där tång placeras börjar bli för stort och högt. Kommunen önskar därför ha möjligheten att lägga rensad tång i tillfälliga upplag som återförs till havet vid säsongens slut. Denna metodik utnyttjas i flera skånska kommuner. En närmare beskrivning av ansökta verksamheter ges i kapitel 3. I december 2011 drabbades Sydsverige av en extrem väderhändelse kallad Förstaadventsstormen (eller Adventsstormen). Västliga till sydvästliga vindar som nådde orkanstyrka i vindbyarna orsakade extremt höga vattennivåer samtidigt som vågorna var mycket höga. Vid SMHI:s havsnivåstation i Barsebäck uppmättes den då högsta stillvattennivån (+147,6 cm relativt RH2000) sedan mätningarna startade 1937 (SMHI, 2011). Stormhändelsen ledde till erosion och översvämning längs stora delar av den sydsvenska kusten, så även i Kävlinge där Koggavägen i Barsebäckshamn och Uddevägen i Vikhög var bland de värst drabbade. I december 2013 drabbades kommunen åter av kraftig erosion och översvämningar under stormen Sven då vattennivån stod på nya rekordnivåer. Detaljer om Första-adventsstormen och Sven samt de skador som uppstod presenteras i kapitel 2.3. Efter Första-adventsstormen genomförde Sweco (2013) på uppdrag av Kävlinge kommun en erosionsinventering av kommunens kuststräcka. I arbetet lämnades förslag till erosionsskyddsåtgärder i främst Vikhög och Barsebäckshamn för att skydda mot framtida stormar, vilka ligger till grund för denna tillståndsansökan. I arbetets slutskede drabbades Vikhög och Barsebäckshamn åter av kraftiga erosionsskador under stormen Sven, vilket 1 (58)

1.2 Syfte 2 (58) ytterligare accentuerade behovet av skyddsåtgärder. I både Vikhög och Barsebäck finns vägar och kustnära VA-anläggningar som riskerar att skadas vid fortsatt erosion. På uppdrag av Kävlinge kommun har denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) sammanställts med syfte att beskriva de direkta och indirekta miljökonsekvenser som kan förväntas uppstå till följd av de verksamheter som beskrivs i kapitel 3. MKB:n utgör en del av kommunens tillståndsansökan hos Mark- och miljödomstolen. 1.3 Tidigare dispenser och tillstånd Kävlinge kommun har under lång tid bedrivit en aktiv förvaltning av kommunens badplatser med strandrensning av tång och sandåterföring till erosionsutsatta strandpartier. Sedan början av 2000-talet har verksamheterna skett inom ramen för dispenser eller tillstånd enligt nedan. 2003-05-05 erhöll Kävlinge kommun av Länsstyrelsen i Skåne län dispens från strandskyddsbestämmelserna (5 år) för strandrensning och uppläggning i tångvallar vid Barsebäcks saltsjöbad samt vid badplatsen i Barsebäcks Hamn, diarienummer 512-19174-03. 2004-06-09 erhöll Kävlinge kommun i miljödomstolen tillstånd (5 år) att årligen utföra sandåterföring av maximalt 1 000 m 3 vid Barsebäcks saltsjöbad, målnummer M 3083-04. 2008-07-21 erhöll Kävlinge kommun av Länsstyrelsen i Skåne län förlängning av dispens från strandskyddsbestämmelserna (1 år) för strandrensning och uppläggning i tångvallar, diarienummer 521-1974-03. Dispensen söktes för att löptiden för dispens för strandrensning skulle harmoniera med löptid i erhållet tillstånd till sandåterföring. 2010-03-05 erhöll Kävlinge kommun i miljödomstolen tillstånd (15 år) att årligen utföra sandåterföring av maximalt 1 000 m 3 vid Barsebäcks saltsjöbad samt strandrensning och uppläggning i tångvallar vid Barsebäcks saltsjöbad och vid Barsebäcks Hamn, målnummer M 3322-09. 1.4 Avgränsning Föreliggande MKB avser konsekvenser som kan härledas till de ansökta vattenverksamheterna och de delar som avses ingå i tillståndsprövningen enligt 11 kap. miljöbalken. För att få en bättre översikt beskrivs även delar av Barsebäcks hamn och Vikhög med omgivningar som inte blir direkt påverkade av den ansökta verksamheten. Utredningen av miljökonsekvenserna för verksamheten baseras på tillgängligt utredningsmaterial som presenteras i kapitel 8. 1.5 Höjdsystem Alla angivna höjder är i meter relativt RH2000 såvida inte annat uttryckligen anges.

14 2 Förutsättningar 2.1 Dagens vattenstånd Vattenståndet i Öresund varierar normalt mellan -50 cm och +50 cm i förhållande till innevarande års medelvattenstånd. Vid extrema lågvatten sjunker vattennivån till knappt 100 cm under medelvattenståndet och vid extrema högvatten kan nivån stiga till omkring 150 cm över medelvattenståndet. Vattennivårena avser stillvattennivåer. Högvattensituationer i Öresund sammanfaller i huvudsak med västliga till nordliga vindriktningar medan lågvattensituationer sammanfaller med ostlig till sydlig vind, se Figur 2-1. Figur 2-1 Samband mellan vattenstånd och vindriktning i Öresund (Karlsson Green & Martinsson, 2010). X-axeln avser den vindriktning som vinden blåser mot. 0/360 är rakt nordlig vind, 90 rakt ostlig vind, 180 rakt sydlig vind och 270 rakt västlig vind. En frekvensanalys har genomförts för vattenståndsmätningar från SMHI:s station i Barsebäckshamn. Mätserien omfattar perioden 1938-2013, men innehåller vissa luckor. Totalt finns 46 år av mätningar i mätserien. Mätdata uppvisar en del tveksamheter och resultaten bör därför läsas med viss försiktighet, men frekvensanalysen ger ändå en bild 3 (58)

av vilken storleksordning som är att förvänta för en given återkomsttid. Resultaten visas i Tabell 2.1. Tabell 2.1 Stillvattennivå vid högvatten med återkomsttid 25, 50 och 100 år baserat på frekvensanalys av SMHI:s mätstation i Barsebäck. Återkomsttid Vattennivå (RH 2000) 25 år 141 cm 50 år 155 cm 100 år 168 cm 2.2 Framtida vattenstånd Klimatforskningen är enig om att utsläpp av växthusgaser kommer att leda till en högre medeltemperatur i framtiden. Ett varmare klimat gör att havets temperatur stiger, vilket medför att havsvattnet ökar i volym. Temperaturökningen får även till följd att landisarna på Antarktis och Grönland smälter och genererar ett nettotillskott till världshaven. Dessa faktorer väntas leda till en stigning av den globala havsmedelnivån. IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) har i sin femte rapport sammanställt de mest sannolika vattenståndshöjningarna till år 2100 för olika utsläppsscenarier. IPCC:s prognos för det globala medelvattenståndet är mellan +0,26 och +0,82 m, se Figur 2-2 (IPCC, 2013). För kommunala planeringsändamål används i Sverige ofta en havsnivåstigning av +1 m fram till år 2100 (von Oelreich, Svenfelt, Wikman-Svahn, & Carlsson-Kanyama, 2012). 4 (58)

14 Figur 2-2 Prognostiserad global medelvattennivåhöjning för IPCC olika utsläppscenarier (IPCC, 2013). 2.3 Erosion och översvämningsrisker I stranderosionsutredningen (Sweco, 2014) drogs följande slutsatser kring erosion- och översvämningsrisker för Barsebäckshamn och Vikhög: Till följd av klimatförändringen beräknas medelhavsnivån att stiga med cirka 20 cm om 20 år vid Kävlinges kust. Extrema högvattenstånd förväntas öka mer än medelvattenståndet. Även stormfrekvens och stormstyrka kommer troligtvis att öka. Om strandfodringen vid Barsebäcks Saltsjöbad skulle upphöra kommer erosionen sannolikt att äta sig inåt land. Inom en 20-årsperiod är inga byggnader hotade, men för att behålla badstranden och skydda byggnaderna på längre sikt rekommenderades att strandåterföringen ska fortsätta och eventuellt utökas på sikt. I Barsebäckshamn hotas stranden längs Koggavägen, själva vägen samt kommunala VA-ledningar därunder av erosion i närtid. Även här finns stora risker för översvämningar på vissa fastigheter vid extrema högvattenstånd, särskilt vid södra udden. 5 (58)

I Vikhög hotas stranden längs Vikhögs Uddeväg, själva vägen samt kommunala VAledningar därunder av erosion i närtid. Dessutom finns stora översvämningsrisker vid extrema högvatten för en del av fastigheterna inom en 20-årsperiod. I Barsebäckshamn skadades stranden norr om hamnen vid Första-adventsstormen och i stormen Sven. Strandlinjen närmade sig Koggavägen och stora stenar, grus och tång spolades upp på vägen och i viss mån in på tomterna i Första-adventstormen. Stora delar av den kvarvarande vegetationsremsan mellan stranden och vägen spolades bort vid stormen Sven. Dessutom blottlades en brunn intill fortet vid Truls gränd (Figur 2-3). Söder om hamnen har det däremot inte rapporterats några skador vid Förstaadventstormen. Vid stormen Sven skedde överspolning av Skansvägen söder om hamnen, men utan att ge några permanenta skador. Figur 2-3 Erosionsskador på Koggavägen intill fortet vid Truls gränd (fotografi taget 2013-12-09). Observera brunnen som blottlagts. Vid Barsebäcks saltsjöbad nådde vågorna upp till kanten av sanddynen norr om badbryggan (Figur 2-4). Stora mängder sand och tång spolades upp på stranden söder om badbryggan medan stranden eroderade norr om bryggan (Figur 2-5). 6 (58)

14 Figur 2-4 Vågorna nådde upp till kanten av sanddynorna norr om badbryggan (fotografi taget under stormen 2013-12-06). Figur 2-5 Stora mängder sand och tång spolades upp på stranden söder om badbryggan. Norr om bryggan har istället sanden eroderat (fotografi taget efter stormen 2013-12-09). 7 (58)

Boende i Vikhög rapporterade att stranden tagit skada i Första-adventstormen. På några avsnitt har grönytan mellan befintligt strandskydd och vägen delvis spolats bort. De befintliga skydden var därmed inte tillräckliga. Boende befarar att kommunens VAledningar riskerar att blottläggas vid kommande stormar. Vid stormen Sven eroderade strandlinjen kraftigt norr om den raserade betongbryggan (Figur 2-6 och Figur 2-7). Vågor slog in över vägen och flera fastigheter översvämmades. Kraften i stormen Sven illustreras även i Figur 2-8. Figur 2-6 Längs Vikhögs Uddeväg. Övre fotografiet taget under stormen och nedre fotografiet taget efter stormen (2013-12-10). 8 (58)

14 Figur 2-7 Raserat erosionsskydd utanför Vikhögs Uddeväg (fortet syns i bakgrunden för orientering). Fotografiet taget efter stormen (2013-12-10). Figur 2-8 Vågor som slår över den norra pirarmen i Vikhögs hamn under stormen Sven, 2013-12-06. Alla bryggor inne i hamnen är översvämmade. 9 (58)

2.4 Tångdrift Den tång som spolas upp på stränderna härstammar från tillfällen då kraftig vågverkan rycker loss ålgräs och blåstång från botten varefter tången transporteras med vattenrörelserna i Öresund. Tångtransporten sker troligtvis huvudsakligen norrut genom Öresund och under västliga vindar driver tången in i vikar och bukter längs utmed den svenska Öresundskusten. Väl inne vid kustlinjen ansamlas tången mellan strandkanten och de ytliga sandrevlarna. I det stillastående vattnet innanför revlarna börjar tången brytas ner och syrebrist uppstår i vattnet. Nedbrytningen av tången sker genom anaeroba bakterier som i nedbrytningsprocessen bildar svavelväte. Svavelväte är en vattenlöslig, illaluktande och i höga halter giftig gas. Effekten av tångansamlingar i grunda vikar har undersökts i en studie av vikar i Bohuslän och Åland. Resultaten från studien visade på att tångansamlingen försämrar den biologiska mångfalden och ökar näringstillförseln till vikarna. Näringstillförseln från tång till sandstränder riskerar medföra att sandstränder växer igen och går förlorade (Jöborn et al., 2001). Eutrofieringen av Sveriges hav har under 1900-talet resulterat i en produktionsökning av tång under samma period (Jöborn et al., 2001). Produktiviteten förväntas öka ytterligare i och med klimatförändringarna, som förväntas resultera i höjda vattentemperaturer längs Sveriges kuster (Naturvårdsverket, 2007). Därmed kan även problem med uppspolad tång längs stränderna förväntas öka. 2.5 Sedimenttransport Viss materialtransport sker i området. Sedimenttransport sker både vinkelrätt och parallellt med kusten. Den kustparallella sandtransporten orsakas av att vågor faller in snett mot stranden och på så sätt transporteras sand längs med kusten. Erosion i samband med kustparallell sedimenttransport uppstår när mer sand försvinner från en strandsektion än vad som tillförs. Den vinkelräta transporten för med sig sediment ut från stranden vid kraftiga vågor och fyller på stranden med sediment under lugna vågförhållanden. Erosion vid vinkelrät transport sker alltså när vågorna är tillräckligt stora. Den sand som eroderar försvinner antingen ut till havs eller bildar revlar längs med stranden. I Barsebäcks Saltsjöbad återfinns revlar cirka 50-100 m ut från stranden. Det är ifrån dessa revlar som sand tas vid den sandåterföring som årligen genomförs här. 10 (58)

14 3 Ansökta verksamheter I detta kapitel beskrivs ansökta verksamheter. Fokus ligger på att beskriva vilka behov som föreligger samt vad kommunen ämnar göra. Tekniska aspekter av hur ansökta verksamheter ska genomföras beskrivs i Bilaga B Teknisk Beskrivning. 3.1 Barsebäcks saltsjöbad: strandrensning och sandåterföring Barsebäcks saltsjöbad är kommunens mest välbesökta strand. Badplatsen tar en solig sommardag emot cirka 4 000 besökare (Ingelsson, 2007). Förutom själva stranden finns på platsen även BarsebäckStrand, en hotell- och konferensanläggning med tillhörande restaurang, stugby och camping (Figur 3-1). Figur 3-1 Stranden och campingen vid Barsebäcks saltsjöbad (fotografi från www.barsebackstrand.se). Längs Barsebäcks saltsjöbads strand ansamlas varje år tång som påverkar strandens attraktionskraft negativt (se Figur 3-2). Tången försämrar både det estetiska intrycket för badgäster och sprider en obehaglig doft. En minskad attraktionskraft påverkar såväl lokala näringsidkare som kommunens frilufts- och turistutbud negativt. 11 (58)

Figur 3-2 Tång längs med stranden vid Barsebäcks saltsjöbad. (Fotografi taget 2008-08-25.) För att säkerställa strandens attraktionskraft har kommunen år 2010 sökt och erhållit tillstånd hos Mark- och miljödomstolen att rensa stranden från tång (målnummer M 3322-09). Tången har hittills lagts i ett permanent tångupplag öster om stranden (Figur 3-3). Figur 3-3 Befintligt permanentupplag som inom överskådlig framtid kommer att fyllas upp. Redan idag börjar höjden på upplaget bli ett problem för kommunen. (Fotografi taget 2013-09-03.) 12 (58) Det tillstånd som kommunen erhöll år 2010 ger kommunen rätt att lägga uppsamlad tång på permanentupplaget fram till år 2025, men tångupplaget kommer sannolikt att vara uppfyllt innan dess. Kommunen ansöker därför om tillstånd att istället lägga tången från kommande rensningar i tillfälligt upplag nära det befintliga permanentupplaget. Från det tillfälliga upplaget kommer tången att återföras till havet efter badsäsongens slut. Lägen för permanentupplag och tillfälligt upplag framgår av Figur 3-4.

14 Kommunen ansöker samtidigt om ett förnyat tillstånd till rensnings av stranden vid Barsebäcks saltsjöbad. Rensning kommer att ske längs knappt 250 m strand, 150 m öster om badbryggan och 100 m väster om badbryggan. Rensning kommer att ske vid tillfällen utan höga vågor och i möjligaste mån vid lågvatten för att minska risken för grumling i samband med arbetet. Anledningen till att kommunen söker ett nytt tillstånd trots att gällande tillstånd finns är att tillståndstiden för strandrensning ska harmoniera med tiden för övriga tillstånd i föreliggande ansökan. De strandsträckor som kommunen önskar rensa framgår av Figur 3-4. Figur 3-4 Strandsträckor som rensas. I bilden ses även området för befintligt permanentupplag och nytt tillfälligt upplag för tång markerat med röd ellips. Strandrensingen görs med hjälp av en grävmaskin som lägger tången i högar (Figur 3-5). En grävmaskin och dumper tar hand om högarna och lägger tången på upplaget norr om badet. Behovet av strandrensning beror i stor utsträckning på väderförhållanden, men rensning görs normalt 2-4 gånger i månaden. Varje arbetstillfälle pågår i cirka två timmar vid Barsebäcks saltsjöbad. 13 (58)

Figur 3-5 Strandrensning vid Barsebäcks saltsjöbad. 14 (58) Det permanenta tångupplaget täcks snabbt med vegetation och ger ett naturligt intryck längs med stranden. Strax norr om upplaget finns naturligt bildade tångvallar som liknar upplaget. Om stranden utanför tångvallarna blir tillräckligt bred kan vallarna fungera som grogrund för sandklitter. Tångvallarna är idag ett effektivt skydd mot erosion och kan i framtiden skydda mot högvatten. Tångrensningen sker innan arbetet med sandåterföringen påbörjas. På så sätt kan de hjulspår som uppstår under strandrensningen täckas igen. I mellanupplagen lagras tången tillfälligt för att återföras till havet vid badsäsongens slut. Återföringen sker med samma typ av fordon som vid rensningen. Historisk erfarenhet visar att erosionsskador kan uppstå på stranden norr om badbryggan. Kommunen har erhållit tillstånd att åtgärda dessa erosionsskador genom att årligen lägga ut maximalt 1 000 m 3 sand på strandplanet närmast badbryggan. Sanden hämtas från det grunda havsområde precis framför stranden som har markerats i Figur 3-6, med hjälp av grävmaskin och dumpers, se Bilaga B Teknisk Beskrivning för vidare beskrivning. Kommunen önskar förnya detta tillstånd så att tiden för sandåterföringstillståndet harmonierar med tillståndstiden för övriga ansökta verksamheter i föreliggande MKB. Genomförandet av sandåterföringen tar knappt en vecka och genomförs en gång årligen.

14 Figur 3-6 Område där sandåterföring sker för att motverka erosionsskador. 3.2 Barsebäckshamn: strandrensning och sandåterföring Badplatsen vid Barsebäckshamn är belägen precis norr om hamnen. Stranden är ett populärt besöksmål sommartid och badgästerna består av både boende i kommunen och besökare från närliggande kommuner. Liksom vid Barsebäcks saltsjöbad har man här problem med tångansamling (se Figur 3-7) och har tidigare tillstånd för strandrening som beskrivs i 1.3. Behovet av strandrensning beror i stor utsträckning på väderförhållanden, men rensning görs normalt 2-4 gånger i månaden. Varje arbetstillfälle pågår i cirka två timmar vid Barsebäckshamn. Områdena som berörs av sandåterföringen respektive strandrensningen visas i Figur 3-8. Stranden rensas enligt samma förfarande som vid Barsebäcks saltsjöbad och tången transporteras även till samma upplag. Kävlinge kommun har inte genomfört sandåterföring i det aktuella området, men ser på sikt ett värde i att ha denna möjlighet vid behov. Det kan till exempel röra sig om en återställning av stranden efter en stormsituation, där effekterna för sandstranden eventuellt kan förvärras som en följd av anläggandet av strandskoningen i området (se kapitel 3.3). Sandåterföringen kommer då att ske på liknande sätt som vid Barsebäcks saltsjöbad, det vill säga att sanden hämtas från det grunda havsområde precis framför stranden med hjälp av grävmaskin och dumpers, se Bilaga B Teknisk Beskrivning för vidare beskrivning, och placeras på strandplanet. Genomförandet av sandåterföringen bedöms komma att ta knappt en vecka och planeras genomförs en gång årligen vid behov. 15 (58)

Figur 3-7 Tång på badstranden norr om Barsbäckshamn 2013-10-08. 16 (58)

14 Figur 3-8 Flygfotografi över Barsebäckshamn. Strandrensning sker i det blåmarkerade området (http://kartor.eniro.se/, Copyright Lantmäteriverket, ärende nr M2006/1022). 3.3 Barsebäckshamn och Vikhög: erosionsskydd I Vikhög och i Barsebäckshamn löper dricks-, spill- och dagvattenledningar under Vikhögs Uddeväg och Koggavägen (Figur 3-9). För att skydda vägarna, VA-ledningar och fastigheter mot erosion så har stenskoningar/murar anlagts längs delar av vägarna (se exempel i Figur 3-10 och Figur 3-14). Vissa av skydden har anlagts av kommunen medan andra har anlagts på privata initiativ. Skydden är generellt sett inte ordentligt uppbyggda, utan består av sten som bara har lagts i slänten. Skydden har anlagts i omgångar och utgör inte några sammanhängande erosionsskydd. 17 (58)

Figur 3-9 VA-ledningar i Vikhög (t.v.) och Barsebäckshamn (t.h.). Det strandnära läget gör att ledningarna riskerar att skadas av erosion. 18 (58) Under Första-adventsstormen 2011 skadades flera av stenskoningarna längs Koggavägen och Vikhögs Uddeväg av erosion (Sweco, 2014). Skoningarnas skick förvärrades sedan ytterligare av de omfattande erosionsskador som uppstod under stormen Sven 2013. Kävlinge kommun ansöker därför om tillstånd att återställa/anlägga nya erosionsskydd längs Koggavägen i Barsebäckshamn och Vikhögs Uddeväg i Vikhög så att de kan motstå en storm i samma storleksordning som Första-adventstormen och Sven. I kapitel 3.3.1 och 3.3.2 beskrivs erosionsskador i Barsebäckshamn respektive Vikhög samt det planerade erosionsskyddet på respektive sträcka. I kapitel 3.3.3 beskrivs den principiella utformningen av ansökta stenskoningar. För en mer utförlig beskrivning av tekniskt utförande hänvisas till Bilaga B Teknisk beskrivning. 3.3.1 Barsebäckshamn I Figur 3-10 ses exempel på hur det längs Koggavägen har gjorts försök att skydda vägen med stenskoningar. Stenskoningarna är generellt sett inte ordentligt uppbyggda, utan består av sten som har lagts i slänten utan grundläggning. I Figur 3-11 och Figur 3-12 ses bilder från Koggavägen före, under och efter stormen Sven. Bilderna visar tydligt hur omfattande erosion kan ske och hur erosion hotar Koggavägen. Eftersom VA-ledningar ligger i Koggavägen riskerar även de att skadas om vägen skadas. Skadade dricksvattenledningar kan leda till vattenbrist för boende medan skadade spillvattenledningar kan leda till förorening och smittspridning. Bilderna beskriver även vilken typ av vädersituation som stenskoningarna måste kunna motstå.

14 Figur 3-10 Exempel på sträckor utan erosionsskydd (överst) och med erosionsskydd. 19 (58)

Figur 3-11 Sträcka längs Koggavägen som drabbades av kraftig erosion under stormen Sven. Den inringade bänken kan användas som referenspunkt. Ovan, bild från 2013-09- 03. Nedan, bild från 2013-12-06. 20 (58)

14 Figur 3-12 Bilden längst upp, norra delen av Koggvägen 2013-10-08. Inringad parkbänk kan användas som referenspunkt. I mitten, samma del av Koggvägen under stormen Sven 2013-12-06. Tydliga erosionsskador syns i slänten och vågor slår upp över vägen. Parkbänken har vält till följd av erosion. Nederst, samma del av Koggvägen efter stormen Sven 2013-12-10. 21 (58)

I Barsebäckshamn är sträckan norr om hamnen längs Koggavägen i behov av förbättrat erosionsskydd. Sträckan söder om hamnen bedöms inte vara i behov av erosionsskydd i närtid. Erosionsskyddet bör placeras i slänten mellan stranden och grönytan. Det förordas att strandskoningen konstrueras av lösa större stenar i norra delen av området fram till i höjd med Lamberts gränd (se planskiss i Figur 3-13). Den södra delen föreslås få en mer ordnad karaktär genom att förlänga den mur som idag utgör grunden till fortet invid hamnen (se nedersta fotot i Figur 3-10). Vegetation planteras på krönet av skyddet för att snabbt smälta in i miljön. Vegetationen kommer vara lägre närmare hamnen och buskigare längre bort (men fortfarande så låg att utsikten inte försvinner) för att följa dagens naturliga gradient på samma sätt som typen av planerad strandskoning kommer variera längs sträckan. Typen av strandskoning är mest en fråga om estetik och/eller kostnad och det ger ingen större funktionsskillnad. 22 (58)

14 Figur 3-13 Principskiss av var längs kusten som kommunen önskar restaurera/anlägga stenskoning för att undvika framtida erosionsskador. 3.3.2 Vikhög Längs Vikhögs Uddeväg har gjorts försök att skydda vägen mot erosion med murar och stenskoningar (Figur 3-14). Stenskoningarna är generellt sett inte ordentligt uppbyggda, utan består av sten som bara har lagts i slänten. I Figur 3-15 ses bilder före, under och efter stormen Sven. Bilderna visar tydligt hur erosion hotar Vikhögs Uddeväg och därmed 23 (58)

även de VA-ledningar som ligger längs vägen. Bilderna beskriver även vilken typ av vädersituation som stenskoningarna måste kunna motstå. Figur 3-14 Exempel på anlagda erosionsskydd i sten eller betong längs Vikhögs Uddeväg. Bilderna är tagna två år efter Första-adventsstormen men innan stormen Sven. 24 (58)

14 Figur 3-15 Längst upp, stranden framför del av Vikhögs Uddeväg 2013-09-03. I mitten, samma plats under stormen Sven, 2013-12-06. Vågor eroderar stranden och slänten upp mot vägen. Längst ner, samma plats 2013-12-10 efter att stormen Sven passerat. Strandplanet är tydligt eroderat liksom stora delar av slänten upp mot vägen. Inringade betongplattor kan användas som referenspunkter. Åtgärderna i Vikhög omfattar sträckan som visas i Figur 3-16. Sträckan öster om hamnen samt direkt norr om hamnen bedöms inte vara i behov av erosionsskyddande åtgärder i 25 (58)

närtid eftersom eventuella skador som uppkom under Första-adventstormen 2011 har läkt av sig själv samt att det här inte heller finns infrastruktur som riskeras att ta skada av erosionen. 26 (58)

14 Figur 3-16 Principskiss av var längs kusten som kommunen önskar restaurera stenskoning för att undvika framtida erosionsskador. 27 (58)

3.3.3 Stenskoningens utformning Krönet på stenskoningen/muren kommer ligga på cirka +2 m och placeras i yttre kant av grönytan. Stenskoningens fot når ner ett par decimeter under befintlig strand, se tvärsektion i Figur 3-17. Figur 3-17 Tvärsektion av en korrekt grundlagd stenskoning. Upprustning av befintlig stenskoning innefattar: 1. Befintlig stenskoning grävs bort. För ändamålet lämpliga stenar kan återanvändas i den nya stenskoningen. 2. Plats för den nya stenskoningen grävs ut. Det är viktigt att konstruktionens fot är grundlagd på ett tillräckligt djupt för att inte bli underminerad (Figur 3-17). 3. En korrekt grundläggning där geotextil läggs under ett lager av en stenfraktion som har en storlek cirka 1/10 av det yttre lagret. 4. Det erosionsskyddande, yttre lagret utgörs av natursten för att smälta in i den befintliga miljön. 5. Stenskoningen anläggs med en lutning mellan 1:1,5 till 1:3. Ju flackare lutning desto bättre motståndskraft mot vågor, men samtidigt tar konstruktionen större plats och materialåtgång och kostnad blir större. Innanför krönet av skoningen bör vegetation som är anpassad till platsen planteras för att skoningen snabbt ska smälta in i miljön. Dessutom kan en väl vald typ av vegetation minska risken för våguppspolning och erosion bakom stenskoningens topp. Nyanläggning av stenskoning innefattar punkterna 2-5 ovan. 28 (58)

14 4 Plan- och fastighetsförhållanden 4.1 Översiktsplaner De områden som berörs av ansökta verksamheter omfattas av Kävlinge kommuns översiktsplan från 2010. I översiktsplanen anges att ökad tillgänglighet till kustzonen har lyfts fram som en strategiskt viktig fråga. Det planeras för ett rekreationsstråk/ vandringsled längs kusten vilken passerar Barsebäcks saltsjöbad och Barsebäckshamn. Längs rekreationsstråket har Barsebäcks saltsjöbad och Barsebäckshamn pekas ut som besökspunkter. Ett utredningsområde för bostäder är beläget sydöst om bebyggelsen i Barsebäckshamn, mellan Sjöängavägen och Pinhättevägen samt området vid och omkring nuvarande Barsebäcksverket. I översiktsplanen anges att god livsmiljö för kommunens invånare är det viktigaste målet för Kävlinge kommun. Det exemplifieras att detta kan nås genom att utveckla miljöer för närrekreation. Ett annat mål som fastställs i översiktsplanen är att besöksnäringen ska utvecklas, bland annat genom att utveckla tillgängligheten till kustzonen. Kommunen arbetar för närvarande med en fördjupad översiktsplan för Kustzonen. I samrådshandlingarna anges bland annat att en ny sjöstad ska växa fram på platsen för Barsebäcksverket när detta avvecklats. Sammantaget föreslås cirka 3 500 nya bostäder inom kustzonen, varav 3 000 planeras i Barsebäcks sjöstad utanför planperioden. Det konstateras även att kusterosion är ett återkommande problem vid exempelvis Koggavägen i Barsebäckshamn och vid Vikhögs udde. Risken för framtida översvämningar, ökad kusterosion och ökade vattenflöden beskrivs som ett allvarligt problem i kustnära områden och kommunen måste ständigt arbeta för att minimera klimatpåverkan och dess konsekvenser. Ansökta verksamheter gynnar målen i Översiktsplanen. 4.2 Detaljplaner Strandrensningen och upprustningen/nyanläggningen av stenskoningen i Barsebäckshamn kommer att ske på område som omfattas av detaljplan 12-BAS-170. Den aktuella stranden norr om hamnen är i detaljplanen avsatt för parkändamål och hamnändamål. Detaljplanen anger inget som står i strid med de sökta verksamheterna. Strandrensningen och sandutläggningen vid Barsebäcks saltsjöbad kommer att ske på område som omfattas av detaljplan 1261-P101. Den befintliga bryggan samt landområdet ovanför bryggan är i detaljplanen angivet som område designerat för badverksamhet. Det detaljplanelagda området sträcker sig ungefär ut till den befintliga bryggans ände, vilket innebär att själva stranden ligger inom detaljplanen medan sandrevlarna, där sanden tas ifrån, ligger utanför detaljplaneområdet. Detaljplanen anger inget som står i strid med de sökta verksamheterna. 29 (58)

Stenskoningen i Vikhög kommer att restaureras på område som omfattas av detaljplan P99-147. Området betecknas som natur i detaljplanen. Detaljplanen anger inget som står i strid med upprustandet av stenskoningen. 4.3 Berörda fastigheter Kävlinge kommun är fastighetsägare för Barsebäcks Saltsjöbad. Det aktuella området omfattas av fastigheten Barsebäck 2:11. Fastigheten Barsebäck 2:16 ligger i anslutning till Barsebäcks Saltsjöbad och ägs av Ingelsson Mat AB, som driver restaurangen vid badplatsen. I Barsebäckshamn berörs fastigheten Barsebäck 38:3, som ägs av Kävlinge kommun. I Vikhög berörs fastigheterna Vikhög 1:1 och Vikhög 1:28 som ägs av Arne Persson respektive Marcus Paulsson. 30 (58)

14 5 Områdesbeskrivning 5.1 Kävlinges kuststräcka Sweco (2013) har genomfört en erosionsinventering av Kävlinge kommuns kuststräcka (Figur 5-1). Kuststräckan består till största del av oexploaterade strandängar eller sandstränder, men längs kusten finns även samhällena Barsebäckshamn och Vikhög. Längs kusten finns badplatserna Barsebäcks saltsjöbad och Barsebäckshamn, vilka i snitt tar emot fler än 200 besökare per dag under badsäsongen och därmed räknas som EU-bad. Barsebäcks saltsjöbad Barsebäckshamn badplats Figur 5-1 Kävlinge kommuns kuststräcka med badplatser markerade. 31 (58)

5.2 Naturmiljö Naturmiljön i ansökta verksamheters närområde präglas till stor del av långgrunda havsbottnar och flacka, betade strandängar. De grunda havsbottnarna i framförallt Lundåkrabukten fungerar som barnkammare för flera fiskarter. De betade strandängarna lockar stora antal av båda rastande och häckande fåglar. 5.2.1 Växt- och djurliv Salthalten är den dominerande faktorn som styr utbredningen av olika marina växter och djur, såväl areellt som i djupled. Artantalet ökar med ökande salthalt och stora skillnader finns över och under salthaltsprångskiktet i Öresund. Det aktuella området består av långgrund botten, dominerad av sand. Artrikedomen i Lundåkrabukten är måttlig, medan individrikedomen är stor. Den biologiska produktionen är hög. Bland annat har skrubbskädda och rödspotta mycket betydelsefulla uppväxtplatser i området. Grundområdena har också betydelse för fiskar som vandrar in i bukten nattetid för att söka föda. De utgör dessutom lekområden för bland annat horngädda och torsk. Den småfisk och de kräftdjur som produceras i området vandrar under vintern ut på djupare vatten och utnyttjas då som föda av flatfisk och torsk (Länsstyrelsen, 2008a). Hela Lundåkrabukten såväl som Salviken norr om Vikhög är av stor betydelse för såväl häckande som rastande sjöfåglar och vadare. 5.2.2 Ytvattenförhållanden Den ytvattenförekomst som i huvudsak berörs av ansökta verksamheter är Lundåkrabukten (SE554810-125240). Även Lommabukten berörs i liten utsträckning. Lundåkrabuktens botten består huvudsakligen av sand med inslag av grus och sten. I områdets norra del är vattendjupet litet medan strandprofilen mot söder relativt snabbt sluttar ut till 6-8 m djup (VISS, 2014). Cirka 40 % av området är grundare än 3 m, främst i den norra delen. De vidsträckta grundområdena med sin lättillgängliga föda har stor betydelse som upp- och tillväxtplats för fisk samt är betydande häck-, rast- och övervintringslokal för fåglar. Det maximala djupet i Lundåkrabukten är omkring 20 m. Vattenomsättningen i bukten är till stor del beroende av vind- och vågverkan (VISS, 2014). Lundåkrabukten och Lommabukten ligger i östra Öresund. Strömförhållanden i Öresund styrs till stor del av nivåskillnader mellan södra Kattegatt och sydvästra Östersjön. Yt- och bottenvatten i Öresund åtskiljs av ett språngskikt vilket leder till att yt- och bottenströmmar kan ha olika riktningar. Den dominerande vågriktningen i Öresund är ostlig eller nordostlig. Effekten av den förhärskande vågriktningen kan ses vid badbryggan i Barsebäcks saltsjöbad som uppvisar sedimentackumulation söder om bryggan och erosion norr om bryggan (Figur 5-2). 32 (58)

14 Figur 5-2 Ackumulation på södra sidan badbryggan och erosion på norra sidan indikerar att den huvudsakliga vågriktningen är ostlig eller nordostlig. 5.3 Rekreation och fritid Inom området för de sökta verksamheterna är rekreationsvärdet mycket högt. Barsebäcks saltsjöbad med strandbad, badbrygga, camping, hotell och restaurang är ett mycket uppskattat utflyktsmål. I Barsebäckshamn finns flertalet fritidsfastigheter och byn utgör också ett populärt utflyktsmål med sin pittoreska bebyggelse, livliga småbåtshamn och strandbad. Som nämnts tidigare i kapitel 4.1 anges i Kävlinge kommuns översiktsplan att man vill utveckla miljöer för närrekreation och besöksnäring genom att bland annat utveckla tillgängligheten till kustzonen. Under perioden 2005-2014 (10 år) har vattenkvaliteten vid Barsebäcks saltsjöbad mätts 49 gånger. 7 prover klassificerades om tjänligt med anmärkning och 2 gånger som otjänligt (Badplatsen, 2014). I Barsebäckshamn har badvattenkvaliteten mätts 48 gånger under samma period. 6 gånger var badvattnet tjänligt med anmärkning men inget av proverna var otjänligt (Badplatsen, 2014). 5.4 Kulturmiljö Barsebäcksområdet dominerades av en stor gård som under renässansen utvecklades till Barsebäcks Gods. Barsebäcks saltsjöbad har utnyttjats som badplats sedan början av 1900-talet och 1908 byggdes hotellet och restaurangen i anslutning till badplatsen (Figur 5-3). 1912 stod hela anläggningen färdig, kompletterad med dansbana, kiosker, bryggor 33 (58)

och kallbadhus. Mellan Barsebäckshamn och Barsebäcks saltsjöbad höjer sig Stenbocksvallarna med bronsåldershögar, skansar och fort i det annars flacka kustlandskapet. Även vid Barsebäckshamn har badkulturen en lång historia (Figur 5-4). Figur 5-3 Hotellet och restaurangen i anslutning till Barsebäcks saltsjöbad, foto från början av 1900-talet (www.barsebackstrand.se). Figur 5-4 Norra pirarmen i Barsebäckshamn. Datum är okänt men att döma av klädseln möjligtvis 1930-tal. 34 (58) Området åskådliggör en kontinuerlig utveckling av kulturlandskapet från stenålder till modern tid. Fornlämningarna i området har förutom sitt vetenskapliga värde även betydelse för landskapsbilden. Området är rikt och varierat med lämningar efter flera av de viktigaste perioderna i Skånes historia. Barsebäcks kyrkby har bevarat karaktären av gångna tiders sockencentrum. Barsebäckshamn exemplifierar både ett äldre fiskeläge och ett senare sjöfartssamhälle. Skansarna vittnar om Skåne som gränsprovins och dess försvar (Länsstyrelsen 2008c).

14 5.5 Geologi Den dominerande jordarten på platsen för ansökta verksamheter är postglacial sand (Figur 5-5). Även längs kuststräckan som helhet dominerar postglacial sand, men inslag av lerig sandig morän finns. Hela kustzonen får anses som geologiskt erosionskänslig. Figur 5-5 Utklipp från jordartskartan. Den dominerande jordarten på platser för ansökta verksamheter, markerade med svarta elipser, är postglacial sand. Vid tidigare erosionsundersökningar har sandprover från hela Kävlinge kommuns kuststräcka samlats in och analyserats (Sweco, 2014). Resultaten återfinns i Figur 5-6. Sanden från berörda platser är ensgraderad (mycket homogen) finsand eller mellansand. 35 (58)

Figur 5-6 Resultat av siktning av insamlade sandprover längs kommunens kust. Prover från Barsebäckshamn och Barsebäcks saltsjöbad har markerats. 36 (58)

14 6 Områdesskydd Kuststräckan längs Kävlinge kommun omfattas av ett antal områdesskydd, vilka beskrivs nedan. 6.1 Natura 2000 6.1.1 Lundåkrabukten (SE040430138) Delar av Lundåkrabukten utgör Natura 2000-område enligt fågeldirektivet (SPA) samt habitatdirektivet (SCI) (Figur 6-1). Bottenvegetationen längs de grunda sandbottnarna, vars utbredning är störst i områdets norra del, erbjuder goda uppväxtområden för flera fiskarter. Bukten utgör även en viktig födosökslokal för fisk- och fågelarter. Området är viktigt för rastande och häckande fåglar och områdets norra del erbjuder fina häckningsplatser (Länsstyrelsen, 2005a). Ansökta verksamheter ligger inte inom Natura 2000- område, men strandrensningen och sandåterföringen vid Barsebäcks saltsjöbad ligger strax söder om områdesgränsen och Vikhögs by är omgiven av Natura 2000-område. Figur 6-1 Utbredingen av Natura 2000-område Lundåkrabukten (Naturvårdsverket, 2014). Elips anger läget för erosionsskydd och strandrensning i Barsebäckshamn, rektangel anger läge för strandrensning och sandåterföring vid Barsebäcks saltsjöbad. Ansökta verksamheter ligger utanför Natura 2000-området. 37 (58)

Natura 2000-områdets övergripande syfte är att listade arter ska uppnå gynnsam bevarandestatus inom den biogeografiska regionen. För Lundåkrabukten har följande bevarandemål sats upp: Populationerna och individantalen av respektive fågelart skall bibehållas eller öka i området. Livsmiljön för respektive fågelart skall bibehålla eller öka sin nuvarande areal. Brun kärrhök (som är knuten till vass) skall emellertid ej gynnas på bekostnad av andra fågelarter som behöver välhävdade strandområden. Artdiversiteten och abundansen av växter, insekter, fisk och bottendjur i områdets befintliga livsmiljöer, skall bevaras eller ökas. Bevarandeplanen listar ett antal bevarandeåtgärder som faciliterar att området uppnår gynnsam bevarandestatus. Merparten av åtgärderna behandlar hur skötsel av området bör ske för att säkerställa goda livsmiljöer för häckande och rastande fåglar, exempelvis röjning och styrd hävd. Även behovet av att hålla störningar från friluftsliv och vattensporter låg lyfts, exempelvis genom beträdandeförbud i delar av området under delar av året. Beträdandeförbud skulle mest sannolikt beröra de goda häckplatserna i områdets norra del. Till sist lyfts även god vattenkvalitet och en begränsad predation från rovdjur fram som en viktig förutsättning för gynnsam bevarandestatus. Inga av de ansökta verksamheterna kommer att ske inom Natura 2000-området. 6.1.2 Löddeåns mynning (SE0430091) Löddeåns mynning utgör tillsammans med del av Salviken Natura 2000-område enligt fågeldirektivet (SPA) (Figur 6-2). Områdets hävdade flacka strandängar och långgrunda sandbottnar hyser en värdefull häckfågelfauna och tjänar som rast- och övervintringslokal för ett flertal arter. Strandängarna vid Löddeåns mynning belagda med beträdandeförbud mellan 15 april och 15 juli. Landskapsbilden bedöms som mycket värdefull (Länsstyrelsen, 2005b). 38 (58)

14 Figur 6-2 Skrafferade områden utgör Natura 2000-områden. Grönmarkerade områden visar vilka delar av Natura 2000-området som är belagda med beträdandeförbud under perioden 15 april till 15 juli (Naturvårdsverket, 2014). Elips anger läget för erosionsskyddet i Vikhög. Ansökt verksamheter ligger utanför Natura 2000-området. För Löddeåns mynning har följande bevarandemål sats upp: Individantalet av respektive fågelart bibehålls eller ökas i området. Livsmiljön för respektive fågelart bibehålls eller ökar sin nuvarande areal. Artdiversitet och abundans av de växter, insekter, fisk och bottendjur i området som är viktiga för fågellivet som föda bevaras eller ökas. Bevarandeåtgärderna är framför allt att se till att hävden bibehålls och förbättras på vissa områden samt att allmänt förhindra igenväxning av betesmarkerna. Inga av de ansökta verksamheterna kommer att ske inom Natura 2000-området. 6.2 Naturreservat 6.2.1 Salviken strandängar Norr om Vikhög ligger naturreservatet Salviken strandängar (Figur 6-3). Naturreservatet täcker samma område som norra delen av Natura 2000-området Löddeåns mynning. Området skyddas som naturreservat på grund av dess stora betydelse för naturvård och det rörliga friluftslivet. Inga av de ansökta verksamheterna kommer att ske inom naturreservatet. 39 (58)

Figur 6-3 Naturreservat Salviken strandängar norr om Vikhög (Naturvårdsverket, 2014). Elips anger läget erosionsskydd i Vikhög. Söder om Vikhög ligger naturreservatet Löddeåns mynning (se nedan). Ansökt verksamhet ligger utanför naturreservaten. 6.2.2 Löddeåns mynning, norra och södra Söder om Vikhög ligger naturreservaten Löddeåns mynning norra och Löddeåns mynning södra (Figur 6-4). Naturreservaten täcker samma område som södra delen av Natura 2000-området Löddeåns mynning. Reservaten syftar främst till att skydda det rika fågellivet. Inga av de ansökta verksamheterna kommer att ske inom naturreservatet. 40 (58)

14 Figur 6-4 Naturreservaten Löddeåns mynning, norra och södra. Elips anger läget för erosionsskyddet i Vikhög. Ansökta verksamheter ligger utanför naturreservaten. 6.3 Riksintressen Hela Lundåkrabukten och Salviken utgör riksintresse för yrkesfisket som ett rekryteringsområde för ål och flatfisk (HaV, 2014). Kuststräckan mellan Saxån och Lödde å utgör riksintresse för naturvärden (kuststräckan Häljarp-Lomma med inland). Inom området finns bland annat flacka odlingsbygder med rikt fågelliv (Naturvårdsverket, 2014). De aktuella områdena i Barsebäckshamn och vid Barsebäcks saltsjöbad ingår i riksintresse för kulturmiljö. Området utgörs av öppen slättbygd i kustzonen med förhistorisk bosättnings- och brukningskontinuitet med en dominerande fornlämningskoncentration i det sedan medeltiden av Barsebäcks slott formade landskapet. Hela Skånes kuststräcka ingår i riksintresset för kustzon. Avsnittet kommer att kompletteras med kartor som visar riksintressenas geografiska omfattning. 6.4 Ramsar Lundåkrabukten är ett Ramsarområde, ett ur europeiskt perspektiv viktigt våtmarksområde (Figur 6-5). Ansökta verksamheter kommer inte att ske inom Ramsarområde, men strandrensning och sandåterföring vid Barsebäcks saltsjöbad kommer att ske nära områdets södra gräns. 41 (58)

Figur 6-5 Utbredning av Ramsarområde Lundåkrabukten (Naturvårdsverket, 2014). Ansökta verksamheter markerade med svarta elipser. Ansökta verksamheter ligger utanför Ramsarområdet. 6.5 Strandskydd Hela den aktuella kuststräckan, med undantag av själva hamnen i Barsebäckshamn, är skyddad enligt länsstyrelsens program Strandskydd Skåne enligt 7 kap. 14 och 15 MB. Strandskydd kan förordnas utmed hav, sjöar och vattendrag med syftet att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurliv. Samtliga sökta verksamheter berörs av strandskydd (Figur 6-6). 42 (58)

14 Figur 6-6 Länsstyrelsens program Strandskydd Skåne omfattar i stort sett hela Lundåkrabukten. Strandskyddet är markerat med röda streck. De aktuella områdena är markerade med svarta cirklar (Länsstyrelsen, 2015). 43 (58)

7 Miljökvalitetsnormer och miljömål 7.1 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett styrinstrument inom vattenförvaltningen. Normerna uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att statusen inte får försämras utifrån nuvarande status. Nuvarande miljökvalitetsnormer bestämdes år 2009 och kravet är att God status i vattenförekomsten uppnås till år 2015. Lundåkrabukten (SE554810-125240) blev 2009 klassificerad till måttlig ekologisk ytvattenstatus med tidsfrist gällande övergödning och målet är att uppnå God ekologisk status 2021. Den kemiska ytvattenstatusen är klassificerad som god (undantaget kvicksilver). Vattenförekomstens nuvarande status (preliminär klassning 2014) är måttlig ekologisk ytvattenstatus och kvalitetskravet God ekologisk status 2027. De sökta åtgärderna bedöms inte påverka Lundåkrabukten ytvattenstatus negativt. 7.2 Nationella miljömål De 15 nationella miljömålen antogs av Riksdagen april 1999. I målen beskrivs det tillstånd inom varje område som bedöms som långsiktigt hållbara. I november 2005 togs ytterligare ett mål fram, ett rikt växt- och djurliv. Målsättningen är att miljömålen ska uppnås inom en generation och därför ska alla viktiga åtgärder vara genomförda till år 2020. De nationella miljömålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 9. Grundvatten av god kvalitet 2. Frisk luft 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 3. Bara naturlig försurning 11. Myllrande våtmarker 4. Giftfri miljö 12. Levande skogar 5. Skyddande ozonskikt 13. Ett rikt odlingslandskap 6. Säker strålmiljö 14. Storslagen fjällmiljö 7. Ingen övergödning 15. God bebyggd miljö 8. Levande sjöar och vattendrag 16. Ett rikt växt- och djurliv De miljömål som bedömts vara av betydelse för projektet är: Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. 44 (58)

14 De ansökta åtgärderna bedöms inte påverka havets produktionsförmåga. Åtgärderna bedöms inte heller utgöra ett hot för den biologiska mångfalden. Samtliga sökta verksamheter kommer att främja ett rekreativt nyttjande av kusten. De ansökta åtgärderna bedöms därmed ligga i linje med det nationella miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. De ansökta åtgärderna bedöms inte påverka den biologiska mångfalden och bedöms ligga i linje med det nationella miljömålet Ett rikt växt- och djurliv. Inga rödlistade arter har återfunnits i området. 7.3 Regionala miljömål Länsstyrelsen (2003) i Skåne län har inom ramen för de övergripande miljömålen satt upp delmål för Skåne. De regionala miljömålen antogs i november 2003. För projektets vidkommande överensstämmer de regionala miljömålen i allt väsentligt med de nationella och behandlas därför inte vidare här. De nationella miljömålen har tidigare anpassats till de olika förutsättningar som förekommer i landets olika delar genom upprättande av regionala och lokala miljömål. Miljömålen hade med anledning av detta flera delmål. Delmålen avskaffades på nationell nivå 2010 och ersattes då av etappmål. I Skåne upphävdes delmålen i juni 2013 för att anpassas till det nationella systemet. Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram ett regionalt åtgärdsprogram för att öka förutsättningarna för att nå de nationella miljömålen, Skånska åtgärder för miljömålen 2012-2016, som beslutades av Länsstyrelsen i oktober 2012. Åtgärdsprogrammet pekar ut 76 viktiga åtgärder. De skånska förslagen till åtgärderna för nå miljömålen är framtagna av Länsstyrelsen i Skåne tillsammans med viktiga aktörer i länet. Skydd av hav och kust har identifierats som ett viktigt område som berör de sökta åtgärderna. Skydd av hav och kust Den skånska kusten skyddas från exploatering och ökad stranderosion. Hänsyn tas till effekterna av en höjd havsnivå. Skånes kustkommuner ska tydligare beakta Riksintresse kustzon samt planering av havsområdena vid aktualisering av sina översiktsplaner i syfte att åstadkomma ett långsiktigt hållbart nyttjande av hav och kust. De ansökta åtgärderna bedöms ligga väl i linje med åtgärdsförslaget när det gäller att ta hänsyn till en ökad stranderosion och en höjd havsnivå. 45 (58)

7.4 Lokala miljömål Miljöutskottet beslutade 2001 att Kävlinge kommuns miljöplan skulle revideras och grundas på de nationella miljömålen. Kommunfullmäktige antog 2007-05-31 miljömål för Kävlinge kommun. Utifrån de nationella miljömålen formulerades fyra övergripande målsättningar: Främja hälsan Värna den biologiska mångfalden och bevara ekosystemen Slå vakt om kulturmiljön Trygga hushållningen med naturresurser I måldokumentet berörs inte några frågor med direkt koppling till Barsebäcks saltsjöbad och verksamheten förväntas inte strida mot något av de lokala miljömålen. Våren 2010 påbörjade Kävlinge kommun arbetet med att ta fram inriktningsmål för perspektivet Miljö i kommunens budgetarbete. Sedan tidigare fanns mål för perspektiven Kävlingebon, Utveckling, Medarbetare och Ekonomi. Övergripande mål för perspektivet Miljö är att kommunens verksamheter präglas av långsiktig hållbar utveckling. I budget 2013 antogs nya inriktningsmål som är kopplade till de nationella miljömålen och som är samlade i tre områden: Bo och Leva, Land och Vatten respektive Energi och Transporter. Inom dessa tre områden, och i linje med de nationella och regionala målsättningarna, ska alla kommunens verksamheter visa vilka mål man har och hur man arbetar med att uppnå dem. (Kävlinge kommun 1a, 2014) Det inriktningsmål som berör de ansökta åtgärderna är kommunfullmäktiges inriktningsmål för: Land och vatten Kävlinge kommun ska värna om alla olika arters livsmiljöer. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. (Kävlinge kommun 1b, 2014) Till inriktningsmålet finns indikatorer för att kontrollera hur målen följs upp. Ovanstående inriktningsmål har en indikator som är: År 2020 finns ett 10 km långt rekreationsstråk längs Kävlingeån från kusten till Kävlinge tätort. (Kävlinge kommun 1b, 2014) De ansökta åtgärderna bedöms ligga väl i linje med kommunfullmäktiges inriktningsmål för Land och vatten samt bedöms inte påverka målet med ett rekreationsstråk från havet till Kävlinge tätort. 46 (58)

14 8 Utförda utredningar 8.1 Erosionsutredning En utredning av stranderosion längs Kävlinge kommuns kuststräcka har genomförts (Sweco, 2014) (Bilaga 1). Detta avsnitt kommer att kompletteras med en sammanfattning av nämnda utredning. 8.2 Inventering av strandflora Inför tidigare tillståndsansökan för strandrensning och sandåterföring (Sweco, 2009) genomfördes inventering av strandfloran i Barsebäckshamn och Barsebäcks saltsjöbad. Syftet var att undersöka om det fanns några skyddsvärda växter vid Barsebäcks saltsjöbad eller Barsebäckshamn. Inventeringen gjordes längs tre tvärsektioner den 25 augusti och den 12 september 2008. Två sektioner placerades vid Barsebäcks saltsjöbad, norr och söder om badbryggan, och en sektion norr om piren i Barsebäckshamn. Tvärsektionerna var mellan 30 till 60 m långa och sträckte sig från vattenbrynet och upp på land några meter in på de sådda gräsytorna. Inga hotade och/eller sällsynta arter påträffades i tvärsektionerna. Vegetationen var främst koncentrerad till en smal remsa mellan sandstrand och gräsmatta och var typisk för vad som kan förväntas vid denna typ av sandstrand (Figur 8-1). Att vegetation knappt förekom på sandstranden är att förvänta då högvatten, våguppspolning, vågerosion, vinderosion och slitage från badgäster gör miljön mycket dynamiskt och försvårar för växter att etablera sig. Slutsatsen från inventeringen var att strandrensning och sandåterföring inte påverkar någon hotad och/eller sällsynt växtart. 47 (58)

Figur 8-1 Exempel på hur vegetationen längs Barsebäckshamn främst är koncentrerad till en smal remsa mellan sandstrand och gräsmatta. Fotografi från 2013-10-08. Förutom vegetationsinventeringen gjordes även observationer av djur- och fågellivet, främst norr om Barsebäcks saltsjöbad. Framförallt observerades kanadagäss, men även en del grågäss, gräsänder, skrattmås och gråtrut. I tångdriftvallarna vid Barsebäcks saltsjöbad återfanns en större flock födosökande starar och enstaka exemplar av brushanar, sädesärlor, skrattmåsar samt en gulärla. Utanför stranden låg några ejdrar. Lundåkrabuktens betydelse för fåglar har beskrivits i kapitel 0. 9 Ekonomisk bedömning 9.1 Strandrensning och sandåterföring Kommunen har god kännedom om kostnader förknippade med strandrensning och sandåterföring. De senaste tre åren (2012-2014) har den årliga kostnaden varit drygt 100 000 kr för strandrensning och sandåterföring. Den utökade hanteringen då tillfälliga upplag ska återförs till havet att den årliga kostnaden förväntas öka något. Den årliga kostnaden för strandrensning och sandåterföring bedöms vara mellan 100 000 och 200 000 kr. 9.2 Erosionsskydd Detta avsnitt kommer att kompletteras med en uppskattning av kostnaderna förknippade med erosionsskydden i Barsebäckshamn respektive Vikhög. 48 (58)

14 10 Alternativutredningar 10.1 Alternativ lokalisering Erosionsskydden vid Barsebäckshamn och Vikhög är av sina funktioner bundna till befintliga lägen. Några alternativa lokaliseringar är inte möjliga. Sandåterföring är av sin funktion bunden till de strandområden som man önskar skydda, det vill säga strandområdena vid Barsebäcks saltsjöbad och Barsebäckshamn. Strandrensning är av sin funktion bunden till de platser som nyttjas som badstränder. Det vore möjligt att rensa andra delar av kuststräckan och därmed flytta badstränderna, men befintlig infrastruktur i form av tillfartsvägar och parkeringsplatser skulle då behöva nyanläggas. Detta vore inte god hushållning av resurser. En flytt av befintliga badstränder skulle vidare medföra negativ påverkan på befintliga näringsidkare knutna till stränderna, främst BarsebäckStrand Hotell och Restaurang vid Barsebäcks saltsjöbad. En flytt riskerar även att placera badstränder inom Natura 2000-områden. Då en flytt av badsträndernas läge inte medför några positiva effekter, men riskerar att orsaka en rad negativa effekter, bedöms befintliga badplatser vid Barsebäcks saltsjöbad och Barsebäckshamn vara de mest fördelaktiga lokaliseringarna för strandrensning. De tillfälliga tångupplagen skulle kunna förläggas till en annan plats, men genom att nyttja befintligt upplagsområde minskar mängden mark som behöver tas i anspråk. Dessutom är transportsträckorna till befintligt upplag korta och naturmiljön är anpassad till de befintliga tångvallarna. Även om alternativa placeringar är möjliga skulle de inte medföra någon direkt fördel framför valt alternativ. 10.2 Alternativt utförande Detta avsnitt kommer att kompletteras med en sammanfattning av de olika alternativa lösningar som utretts inom ramen för erosionsutredningen (Sweco, 2014). 49 (58)

11 Nollalternativ 11.1 Strandrensning och sandåterföring Nollalternativet till strandrensning och sandåterföring vid Barsebäcks saltsjöbad och Barsebäckshamn skulle innebära att stora mängder tång skulle ansamlas samtidigt som stranden norr om bryggan i Barsebäcks saltsjöbad skulle erodera. Detta skulle medföra att badsträndernas kvalitet kraftigt försämras. Badstränderna är viktiga för kommunens fritids- och rekreationsutbud, och utgör även inkomstkällor för de verksamhetsutövare som är knutna till stränderna. Ruttnande tång i det grunda vattnet mellan revlar och strandbryn ökar även risken att syrefattiga förhållanden uppstår i vattnet med efterföljande svavelvätebildning. 11.2 Erosionsskydd Nollalternativet till att upprusta/nyanlägga erosionsskydden i Vikhög och Barsebäckshamn är att erosion fortsätter att ske. Då VA-ledningar redan vid Första-adventsstormen hotades av erosion och ytterligare riskutsattes vid stormen Sven löper VA-ledningar i Koggavägen och Vikhögs Uddeväg en betydande risk att skadas vid framtida stormar. Skadade VA-ledningar kan leda till utsläpp av orenat avloppsvatten och utebliven vattenförsörjning till de närboende. På sikt hotas även tomtmark i områdena av erosion. 12 Konsekvensbedömning 12.1 Grumling 12.1.1 Strandrensning och sandåterföring Vid strandrensning och sandåterföring finns risk att sand resuspenderas och grumlar vattnet. Sandprover från aktuella strandavsnitt visar att sandkornens mediandiameter varierar mellan cirka d 50 =0,15-0,30 mm. I Figur 12-1 visas sambandet mellan ett sandkorns diameter och dess sedimentationshastighet i kustmiljöer (Soulsby, 1997). Grafen visar att sandkorn av den aktuella typen sedimenterar med cirka 1,5-4,5 cm/s. Då det maximala vattendjupet på vilket arbeten kommer att utföras kommer att vara cirka 1 m kommer eventuell resuspenderad sand att sedimentera inom 20-60 sekunder. Risken för skadlig grumling till följd av ansökta verksamheter bedöms som obefintlig med beaktande av den naturliga grumling som uppstår i området som en följd av vågor och strömmar. 50 (58)

14 Figur 12-1 Samband mellan ett sandkorns diameter och dess sedimentationshastighet. 12.1.2 Erosionsskydd Anläggande av erosionsskydd kommer inte att medföra något arbete i vatten. Det bedöms därför inte föreligga någon risk för grumling. 12.2 Spill och maskinhaveri 12.2.1 Strandrensning och sandåterföring Användande av anläggningsmaskiner medför oundvikligen en risk för spill eller maskinhaveri. För att minska risken att spill uppstår samt minska de skadliga effekterna om spill skulle uppstå kommer följande krav att ställas på utförande entreprenör: De smörj- och hydrauloljor som används av motorfordon i projektet skall uppfylla miljökraven i svensk standard. Spill av olja eller andra kemikalier saneras omedelbart och de omhändertagna massorna hanteras om nödvändigt som farligt avfall. Eventuella drivmedelstankar på plats dubbelmantlas, alternativt vallas in med tät invallning som rymmer hela tankens volym. 51 (58)