Fiberreglering hotar Bredbandsutbyggnaden Jörgen Sandström
Därför äger och bygger kommunerna bredband
Hindra inte kommunerna att fortsätta bygga
Se till att Att kommunerna får bygga utanför kommungränsen Prisregleringen på fiber tas bort
Prisreglering och investeringar, Genomförs när marknadsvärdet är större än investeringsutgiften Ju större osäkerhet desto högre diskonteringsränta Avskrivning = ekonomisk livslängd (värdeförändring) ju snabbare teknisk utveckling desto högre avskrivning Se Stefan Ackerby på Bamuser, www.skl.se/bredband
Vad säger egentligen EU? Regleringen behöver inte införas Åtminstone inte nu och på det här sättet
Deloitte studerar prisregleringens effekter Andra rapporten, mer på djupet De har tittat på marknaden De har intervjuat statsnäten De presenterar sina slutsatser och kommer med rekommendationer
Regleringsklimat och marknadsförutsättningar har förändrats sedan prisregleringens införande maj 2011 Under 2012 har flera länder föreslagit mildare regleringarna för marknad 4 där man i inte valt prisregleringen som åtgärd i första hand (NL, PL, FI, CZ): Prisreglering är inte ett krav Proportionalitet bör gälla Viktigt att se till den lokala (nationella) marknadssituationen Policyförklaring från IT-kommissionär Kroes som visar på en ökad försiktighet med prisreglering: Ökad hänsyn till konkurrens från alternativa tekniker såsom LTE Större hänsyn till befintlig reglering av kopparnätet Vid jämförelse förefaller den svenska regleringen hård: Prisreglering trots en god tillgång och låga priser vid jämförelse med övriga EU Bottom-up förfarande del i beräkningsmodellen -> betydande ineffektivitet i marknaden eller när teknik utnyttjas på ett felaktigt sätt Sverige bland de främsta länderna avseende LTE-utrullning (cirka 300K abonnenter)
Svenska fibermarknaden är konkurrenskraftig i jämförelse med övriga EU Sverige har högst andel fiber i den fasta fiberinfrastrukturen med cirka 30% (PTS) Sverige fortsatt högt avseende andel fiberanslutna privat- och företagskunder - cirka 15% - (FTTH Council) Undersökningar (United Minds) visar att Stockholms priser för 100Mbit anslutningar och svartfiber är bland de lägsta i Europa Tillgången av svartfiber är avgörande för effektiv konkurrens högre upp i värdekedjan Snittpris (SEK) på Svartfiber, internationell jämförelse 2011, källa: United Minds och utbyggnaden av fiberanslutningar
Stadsnäten är drivande avseende investeringar i fiberinfrastruktur men ytterligare investeringar kommer att krävas Stadsnäten har under 2010-2011 stått för cirka 2/3 av investeringarna i fiberinfrastruktur medan Skanova har stått för cirka 1/3 (PTS) Övriga aktörer stod under samma period för mindre än 2% av investeringarna i fiberinfrastruktur (PTS) Bedömd investeringsnivå för stadsnäten och Skanova ligger på cirka 2,5 Mdr SEK Ytterligare cirka 34 Mdr SEK kommer dock att krävas för att nå en 90% anslutningsgrad 2020 (Acreo) vilket baserat på 2012 investeringstakt ger ett investeringsgap om cirka 8,5 Mdr Uppskattning av investeringar och investeringbehov (Mdr SEK) i passiv infrastruktur 2011-2020, sammanställning Deloitte
Marknaden 11
Regleringsklimat och marknadsförutsättningar har förändrats sedan prisregleringens införande maj 2011 Under 2012 har flera länder föreslagit mildare regleringarna för marknad 4 där man i inte valt prisregleringen som åtgärd i första hand (NL, PL, FI, CZ): Prisreglering är inte ett krav Proportionalitetsprincipen bör gälla Viktigt att se till den lokala (nationella) marknadssituationen Policyförklaring från IT-kommissionär Kroes som visar på en ökad försiktighet med prisreglering: Ökad hänsyn till konkurrens från alternativa tekniker såsom LTE Större hänsyn till befintlig reglering av kopparnätet Vid jämförelse förefaller den svenska regleringen hård: Prisreglering trots en god tillgång och låga priser vid jämförelse med övriga EU Bottom-up förfarande del i beräkningsmodellen -> betydande ineffektivitet i marknaden eller när teknik utnyttjas på ett felaktigt sätt Sverige bland de främsta länderna avseende LTE-utrullning (cirka 300K abonnenter)
Svenska fibermarknaden är konkurrenskraftig avseende utbyggnad och priser i jämförelse med övriga EU Sverige har högst andel fiber i den fasta fiberinfrastrukturen med cirka 30% (PTS) Sverige fortsatt högt avseende andel fiberanslutna privat- och företagskunder - cirka 15% - i jämförelse med flera övriga EU-länder (FTTH Council) Undersökningar (United Minds) visar att Stockholms priser för 100Mbit anslutningar och svartfiber är bland de lägsta i Europa Tillgången av svartfiber är avgörande för effektiv konkurrens högre upp i värdekedjan och utbyggnaden av fiberanslutningar Snittpris (SEK) på Svartfiber, internationell jämförelse 2011, källa: United Minds
Stadsnäten är drivande avseende investeringar i fiberinfrastruktur men det räcker inte Stadsnäten har under 2010-2011 stått för cirka 2/3 av investeringarna i fiberinfrastruktur medan Skanova har stått för cirka 1/3 (PTS) Övriga aktörer stod under samma period för mindre än 2% av investeringarna i fiberinfrastruktur (PTS) Bedömd investeringsnivå för stadsnäten och Skanova ligger på cirka 2,5 Mdr SEK Ytterligare cirka 34 Mdr SEK kommer dock att krävas för att nå en 90% anslutningsgrad 2020 (Acreo) vilket baserat på 2012 investeringstakt ger ett investeringsgap om cirka 8,5 Mdr Uppskattning av investeringar och investeringbehov (Mdr SEK) i passiv infrastruktur 2011-2020, sammanställning Deloitte
Modellen med stadsnät som tillhandahåller fiberinfrastruktur och svartfiber (passiv nivå) är effektiv Deloitte jämförde 2010 ett antal (6) städer med olika reglerings- och marknadsmodeller Jämförelsen bedömde de olika modellernas effektivitet över 5 olika områden: Nätens täckning,teknik (öppen och konkurrensfrämjande),hastighet, Konkurrens, Pris Av de jämförda modellerna visade sig municipal modellen den sammantaget mest effektiva i de jämförda städerna
Intervjuerna 16
En fungerande konkurrens Flertalet av de intervjuade stadsnäten upplever att de agerar på en konkurrensutsatt marknad Man upplever att konkurrenstrycket ökat Större prispress från kunderna 17
Fortsatt liten kunskap om regleringen Flertalet av stadsnäten anser att de inte har tillräckligt med information PTS har förstärkt informationen SSNf främsta källan till information Mindre stadsnät har inte möjlighet att avsätta resurser 18
Ökad osäkerhet Flertalet av de intervjuade stadsnäten utrycker fortsatt en stor oro och osäkerhet avseende regleringen och dess effekter på ekonomin (lönsamhet, investeringsmöjligheter med mera) Informationen avseende regleringen anses som bristfällig och svårgenomtränglig Osäkerhet avseende eventuella tillkommande regleringssteg Fortsatt utrycks en stor oro avseende de långsiktiga effekterna av regleringen 19
Upplevd prispress Flertalet av de intervjuade stadsnäten upplever fallande priser i marknaden Man försöker undvika prisjusteringar nedåt genom att utöka sina åtagande och servicenivåer Vissa av stadsnäten anger att de förlorat affärer på grund av oförmåga att följa prisnivån Svårighet att förstå reglerade produkter i förhållande till den egna produktportföljen 20
Ökad försiktighet avseende nyinvesteringar Investeringsviljan hos flertalet av de intervjuade stadsnätet har minskat Investeringskalkylerna bygger på större försiktighet Investeringar görs mer selektivt och man är mer restriktiv avseende vissa typer av investeringar (ex villa-områden) Osäkerhet råder avseende eventuella ytterligare regleringar av marknaden och detta påverkar investeringsviljan 21
Längre avtalstider Flertalet av stadsnäten uppger att avtalstiderna (längd) har ökat Mobiloperatörerna är driver längre avtalstider (15 år) Tolkningen från stadsnäten är att man vill säkerställa tillgång och pris långsiktigt Flertalet av stadsnäten upplever att efterfrågan har ökat under det senaste året 22
Slutsatser 23
Slutsatserna från genomförd undersökning bekräftar i stort föregående rapport men med några tillägg Tillgången till och pris för fiber- och svartfiberprodukter konkurrenskraftig i ett Europeiskt perspektiv Sveriges reglering förefaller hårdare än många andra EU-länders Fortsatt stor osäkerhet kring regleringen bland stadsnäten Ökad försiktighet avseende investeringar bland stadsnäten Risk för att landsbygd drabbas hårdare avseende minskade investeringar Risk att stadsnäten tvingas uppåt i värdekedjan med ökad finansiell och operationell riskexponering som följd Tydligt behov av ökad samverkan mellan stadsnäten för att vinna skalfördelar 24
Rekommendationer 25
Rekommendationer utifrån genomförd studie Utred investeringsbehov i fiberinfrastruktur Omfattning på investeringsbehovet Förutsättningar för investeringar Potentiella investerare Investeringskriteria Genomför en bred analys av förutsättningarna för fibermarknaden Holistisk och sammanhållen analys Involvering av berörda myndigheter och marknadens aktörer Skapa bästa möjliga förutsättningar för en fortsatt utbyggnad av svensk fiberinfrastruktur 26
esamhället förutsätter framtidssäkra, ultrasnabba elektroniska kommunikationer Det byggs för lite, för långsamt och kanske på fel ställe! WWW.SKL.SE/BREDBAND Jorgen.sandstrom@skl.se