VAD ÄR HÅLLBAR ENERGI?

Sida 1 Bilaga 1, Projektbeskrivning VAD ÄR HÅLLBAR ENERGI? Detta är ett konstövergripande utvecklingsprojekt som syftar till att undersöka relationen mellan offentliga rum och hållbar stadsutveckling, samt hur mötet mellan invånare och teknik påverkas vid experimentell gestaltning. Bakgrund Från Ulricehamns energibolag, Kultur & Fritidsförvaltningen samt Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen i Ulricehamns kommun finns ett stort intresse att stödja ett konstövergripande projekt mellan arkitekter, designer, tekniker, och fler. Projektet utgörs av en gestaltningsprocess för att omforma fjärrvärmeledningen längs Storgatan i Ulricehamn. Avsikten är att ledningen, med hjälp av professionella och amatörer, ska få ett eller flera förslag till en ny platsspecifik utformning. Kommunen ser en möjlighet att genom projektet skapa en länk mellan invånarna i Ulricehamn och den teknik som förser staden med hållbar energi. Processen bakom gestaltningsförslagen, samt förslagen i sig själva, ska ligga till grund för en utökad förståelse av denna länk. Projektet genomförs med avsikt att realiseras. Syfte och forskningsfrågor Syftet med projektet är att skapa ett konstverk av fjärrvärmeledningen längs Storgatan i centrala Ulricehamn. Syftet är också att fördjupa och exemplifiera de estetiska värdenas relation till hur begreppet hållbar utveckling formuleras i offentliga rum. I detta ingår att studera hur konst och arkitektur påverkar upplevelsen av hållbar teknik. De frågor som projektet förväntas ge svar på är: - Hur upplever de boende i Ulricehamn att hållbar fjärrvärme ser ut? - Hur påverkar gestaltningsförslaget attityden till om hållbar energi är en global eller lokal angelägenhet? - Upplever de som deltar i hela processen att förslagets estetiska innehåll är värdefullt för fjärrvärmeledningens existerande? Metod Formgivningen och det idébärande innehållet i detta konstprojekt ska formuleras och bearbetas i samverkan mellan arkitekter, konstnärer, politiker, tjänstemän och andra invånare i Ulricehamn. Det ska göras genom en tillfällig plats/rum/arena på Storgatan där förbipasserande tillåts att ifrågasätta, prata, pröva och själva ge förslag på en ny gestaltning. I det fortsatta arbetet ska särskilt intresserade bjudas in till konstnärliga workshops innehållandes både idéarbete, formstudier och materialtester. Avsikten är att dessa workshops ska sättas samman med utgångspunkt i regionens horisontella mål. För att kunna följa upp och svara mer specifikt på projektets frågeställningar studeras upplevelsen av gestaltningsförslaget genom en enkätundersökning. Denna utförs på samma tillfälliga plats/rum/arena som tidigare. Som underlag för enkätundersökningen används digitalt realistiska fotomontage projicerade antingen i storbild eller i virtuellt rum. Enkätstudien analyseras och sammanställs med en Osgood skala, särskilt anpassad för ovanstående frågeställningar. Figur 1. Ny gestaltning av kraftledning utanför Luleå tekniska universitet (Ekelund, 2010). Denna studie visar att upplevelsen av en experimentell gestaltning av kraftledningen leder till att den förespråkas gå ovan mark. Det är en signifikant skillnad från den generella uppfattningen. Anledningen är enligt respondenterna att kraftledningen har ett större platsspecifikt sammanhang och en högre grad av konstnärligt innehåll. Figur 2. Fjärrvärmeledningens exponering och rumsintegration i centrala Ulricehamn i en space syntax analys. Den vita ytan är ledningens område för exponering. Gatunätets integration beskrivs av de färgade linjerna som visar röd för hög grad av integration och mörkblå för låg grad av integration. I bilden framkommer att fjärrvärmeledningen ligger i ett av de mest integrerade, det vill säga tillgängliga och därmed använda, stråk som finns i hela Ulricehamn, stadens centrala handels- och gågata. Förväntat resultat och relevans Detta konstprojekt förväntas mynna ut i ett eller flera gestaltningsförslag, en mängd processbilder, ett antal frågeställningar och ett fåtal

Sida 2 Bilaga 1, Projektbeskrivning svar. Gestaltningsförslagen har för avsikt att resultera i ett fördjupat och exemplifierat samband mellan byggnadskonstens estetiska värden och fenomenet hållbar stadsutveckling, specifikt uttryckt genom hållbar energiteknik i offentliga rum. Processbilderna har för avsikt att visa på hur detta kan uppnås. Frågeställningarna är ett sätt att skapa ett nytt samtal om hållbarhet och de svar som ges skapar en grund för andra konstnärer och nya aktörer inom ramen för hållbar stadsutveckling. Relevansen av projektet är att i en progressiv region bidra till ett utökat samtal om byggnadskonstens värden för ett uthålligt energisystem. Det är också ett sätt att starta ett kommunalt samtal om vad den övergripande ambitionen med hållbar stadsutveckling är. Genom projektets experimentella och gränsöverskridande karaktär har de konstnärliga gestaltningsförslagen tillsammans med de många processbilderna goda förutsättningar att väcka uppmärksamhet och nyfikenhet i kommunen och i övriga delar av regionen. Bakgrund Inom politiken på såväl global som lokal nivå finns det en tydlig strävan efter hållbar utveckling. För att den demokratiska processen ska vara fungerande krävs att människors upplevelser och beteenden överensstämmer med dessa politiska ambitioner. Fenomenet hållbar utveckling gör därmed anspråk på en legitimitet i samhället för att det ska kunna vara demokratiskt genomförbart (Castoriadis & Cohn-Bendit, 1982). Under förutsättning att detta fenomen ses som en individuell angelägenhet så är människors vardagliga livsmiljöer, sådana som bland annat uttrycks i offentliga rum, av stor betydelse för fenomenets fortsatta framgång. Det har uttryckts som att en revolution som inte producerar ett nytt rum har inte insett sin fulla potential; den har misslyckats i det att den inte har förändrat livet i sig självt, utan har enbart förändrat ideologiska strukturer, institutioner eller politisk apparatur. En social transformation måste [ ] manifestera en kreativ kapacitet i dess inflytande i det dagliga livet, såväl retoriskt som rumsligt (Lefebvre, 1991, sid 54). De ting som vi omger oss med är således inte separerade från oss människor utan tingen påverkar vår uppfattning om vilka värden som tillskrivs tingen (Torrkulla, 2005, sid 14). Detta har lika mycket att göra med vår syn på tingen som vår syn på oss själva och våra målsättningar. Attityderna till de lokala tingen påverkar engagemanget för de globala fördelarna (Bergström, 2007). Figur 3. Handelsgatan i centrala Ulricehamn samt en detaljbild för den skiftande markbeläggningen mellan handelsgatan och fjärrvärmeledningen. Markbeläggningen är av intresse eftersom den indirekt synliggör fjärrvärmeledningen där ledningen är belagd med markbetongsten, till skillnad från den övriga smågatstenen. Tillsammans med gaturummets övriga möblering verkar fjärrvärmens ytbeläggning också påverka användandet av gågatan. Hållbar energi i Ulricehamn En realisering av ett hållbart energisystem kommer att innebära en betydligt större synlighet än idag, så även i Ulricehamn. Detta kommer att ske såväl i kulturlandskap som i städer och samhällen. Häri ligger således en konflikt i byggandet av vår tids hållbara energisystem; den ökade synligheten försvårar genomförandet. I ett gestaltningsförslag av en kraftledning vid Luleå tekniska universitet (Ekelund, 2010) visas dock att det inte är synligheten som är problemet utan snarare hur mötet mellan människa och teknik uttrycks i gestaltningen, se figur 1. Den hållbara utvecklingens relation till vår tids byggande av förnybar energi är därför beroende av ett omprövat förhållningssätt till begrepp som rum, plats och teknik, bland annat på det sätt som eftersträvas i Ulricehamn. Moore (2001a) kallar detta för behovet av en kritisk arkitektur som bygger på en positiv inställning till både teknologi och plats där strävan efter att engagera mänskliga institutioner i den demokratiska reproduktionen av livsförbättrande platser (Moore, 2001b, sid 131) blir allt mer relevant. Detta blir extra betydelsefullt på platser där energianläggningar är särskilt väl integrerade i människors livsmiljöer. I tidigare studier (Ekelund, 2005) framkommer att den aktuella fjärrvärmeledningen på Storgatan genom centrala Ulricehamn utgör en sådan välintegrerad anläggning, se figur 2.

Sida 3 Bilaga 1, Projektbeskrivning Referenser Bergström, J. (2007). Case study: fear of global warming. I R. Hughes (red.), Research and practice (sid 16-21). Stockholm: Konstfack Castoriadis, C., & Cohn-Bendit, D. (1982). Från ekologi till självstyre. Stockholm: Federativ. Ekelund, B. (2005). Sociospatial och rumslig integration av energisystemet i Ulricehamn: en studie av plats och form för distributionsoch produktionsanläggningar (2005:5). Arbetsrapport, Luleå: Luleå tekniska universitet. Ekelund, B. (2010). Rumslig legitimitet: när hållbar utveckling medvetandegörs. Doktorsavhandling. Luleå: Luleå tekniska universitet. Lefebvre, H. (1991). The production of space. Oxford, UK: Blackwell publishing. Moore, A. S. (2001a). Technology, place and the nonmodern thesis. Journal of architectural education, 54(3), 130-139. Moore, A. S. (2001b). Technology and place: sustainable architecture and the blueprint farm. Austin, TX: University of Texas press. Torrkulla, G. (2005, maj). Finns det också ett estetikens tysta krav? Reflektion kring en tyst dimension hos vår estetiska förståelse av livsvärlden. Forskarseminarium i filosofi. Filosofiska institutionen, Åbo Akademi. Finland.

Sida 4 Bilaga 2, Curriculum Vitae Björn Ekelund Sweco FFNS/Architects CV Björn Ekelund Sweco FFNS/Architects 1. Konsultuppdrag i urval 2011 (pågående) kv Danmarks-Kumla 1:4 m.fl., detaljplan och gestaltningsprogram för handelsområde, Uppsala 2010 Nystart Bergshamra, dialog med boende i, och gestaltning av, Bergshamra centrum, Solna 2009 Dialog Rinkeby och Dialog Tensta, omfattande kommunikationsprojekt om stadsdelarnas framtida bebyggelseutveckling, Stockholm 2008 Gamla Malmhamnen, konceptuellt förslag för nytt stadsutvecklingsprojekt om 1200 bostäder, Luleå 2008 EON kraftvärmeverk, Gestaltningsförslag för ny kraftvärmeanläggning, Järfälla 2007 Konsekvensbedömning Brunn, utredning av vägalternativ, Värmdö kommun 2005 Planprogram Svinninge, förnyelseområde med permanentning av sommarbostäder, Österåkers kommun 2005 Detaljplaneprogram Råstablick, stadsutvecklingsområde med flexibel bebyggelse, Solna kommun 2. Tävlingar 2010 Brunna strand, Prekvalificerad tävling om arkitektonisk vision för Rankhusområdet i Upplands-Bro 2005 TenstaBo06 Taxinge, 1:a pris i allmän arkitekttävling om centrumförnyelse i Tensta, Stockholms stad 3. Privata projekt 2011 Beyond common, idé och utveckling av byggnad med integrerade offentliga och privata funktioner i varierande plan, Luleå 2008 Helix, tävlingsförslag för ny kraftledningsstolpe i det isländska landskapet, Island 2007 Brf Cementgjutaren 19, bygglov- och projekteringshandlingar för ombyggnad av ett mindre flerbostadshus, Stockholm 2006 Lervik 1:10, bygglovhandlingar för tillbyggnad av fritidshus, Norrtälje 2004 Tuhat sauna, sata pollkua, prekvalificerad arkitekttävling om bebyggelse för sommar- och vinterturism, Kalajoki, Finland 4. Övrigt 2011- Utbildningsansvarig för Sweco Architects i Stockholm 2010- Ledamot i styrelsen för FFNS stiftelse för forskning, utveckling och utbildning 2009- Ansvarig inspirationsbiblioteket Sweco Architects i Stockholm 5. Referenspersoner Ulf Ranhagen, arkitekt SAR/MSA och planerare på Sweco Architects samt adj professor KTH, ulf.ranhagen@sweco.se tel: 08-522 952 75 Pia Kjellgren-Schönning, arkitekt SAR/MSA och planerare på Sweco Architects, pia.kjellgren.schonning@sweco.se tel: 08-522 952 66

Sida 5 Bilaga 2, Curriculum Vitae Björn Ekelund Luleå tekniska universitet (LTU) CV Björn Ekelund Luleå tekniska universitet (LTU) 1. EXAMINA 2010, tekn dr arkitektur, LTU 2002, civ ing samhällsbyggnad, LTU 2. VETENSKAPLIGA MERITER I URVAL 2.1 Publikationslista Ekelund (2012) Space syntax för praktiker, kunskapssammanställning, Formas Ekelund (2010) Rumslig legitimitet: när hållbar utveckling medvetandegörs, doktorsavhandling, LTU Ekelund, Melin Mandre, Åkerberg (2007) Formens kraft, kraftens form, Vattenfall, Luleå tekniska universitet, SWECO FFNS Arkitekter AB Ekelund (2007) Sociospatial och rumslig integration av energisystemet i Dalsjöfors, arbetsrapport 2007:1, LTU Ekelund (2005) Tekniska anläggningars rumsliga legitimitet; en empirisk studie av form och plats, FFNS-stiftelse för forskning, utveckling och utbildning Ekelund (2005) Sociospatial och rumslig integration av energisystemet i Ulricehamn, arbetsrapport 2005:5, LTU Ekelund (2004) Kunskapssammanställning: Långsiktig hållbar stadsutveckling, Medförfattare till skrivelse för Formas 2.2 Vetenskaplig samverkanskompetens 1. Boken Formens kraft, kraftens form är skriven tillsammans med Benjamin Melin Mandre SAR/MSA och Anna Åkerberg, LAR/MSA, i samverkan med bl.a. konstruktör Gunnar Tibert vid KTH, Mekanik 2. Samverkar för närvarande med LiU, KTH m.fl. i forskarnätverket Green futures 3. Samverkar för närvarande med KTH, SU, UU, m.fl. i nätverket DIN 2.3 Internationella konferenser 2008, The energy system as part of public space, presentatör och antaget paper, Bridging the divide: celebrating the city, internationell konferens om planering och stadsgestaltning, Chicago 2007, Future energy as spatial systems presentatör och publicerat paper, The social challenge, internationell konferens om hållbar utveckling, Linköping 3. PEDAGOGISKA MERITER I URVAL 3.1 Undervisningsinsatser (i kurser utan eget undervisningsansvar) 2010, Creating space, föreläsare Msc kurs, Landscape design studio, KTH-Arkitektur 2008, Industrial urban landscapes, föreläsare Msc. kurs, Components of urban design, KTH-Arkitektur 2007, Stadens form, gästföreläsare Msc. kurs Urban design, LTU 3.2 Undervisningsansvar 2010-2011, Msc. kurs Konceptuell design, delansvarig och föreläsare, Luleå tekniska universitet 2008-2011, Msc. kurs Urban design, ansvarig och föreläsare, Luleå tekniska universitet 2008-2011, Msc. kurs Urbanmorfologi, ansvarig och föreläsare,

Sida 6 Bilaga 2, Curriculum Vitae Björn Ekelund Luleå tekniska universitet (LTU) Luleå tekniska universitet 2007, Msc. Kurs Structural components of urban design, delansvarig och föreläsare, KTH-Arkitektur 3.3 Offentliga föreläsningar 2010, Spatial legitimacy, föreläsare och paneldeltagare, seminarium Green futures, Linköpings universitet, Norrköping 2010, En hållbar arkitektur i tiden, föreläsare och paneldeltagare, Jubileumsseminarium Nordplan -85, Nordregio, Stockholm 2010, Arkitektur för hållbar energiförsörjning, föreläsare och paneldeltagare, Stadsbyggnadsakademin, KTH Arkitektur och samhällsbyggnad, Stockholm 2008, Säkerhet, trygghet, hållbarhet, plenumföreläsare, Nationella trygghetskonferensen, Borås 2007, En ny industriell epok i ett postindustriellt samhälle, föreläsare, Envisions - konferens om hållbar utveckling, Västerås 2007, Att förstöra det oförstörda eller störa det ianspråktagna, föreläsare, nationell seminarieserie om planering av vindkraftsutbyggnad, Naturvårdsverket & Boverket, Luleå 4. ÖVRIGT 4.1 Medverkan i tidningar och tidsskrifter 2011, Ta ansvar för Luleå centrum - medförfattare till debattartikel om förtätningen av Luleå stad, publicerad i NSD och Norbottens-Kuriren 2010, Hur ser förstaden ut? - medförfattare till debattinlägg om punkthus i Stockholms halvcentrala band, publicerad i Arkitekten 2010, Rumslig legitimitet doktorsavhandling, publicerad i Arkitekten, Rum, Landskab/Landscape samt olika webbtidskrifter 2007, Formens kraft, kraftens form publicerad i Form, Arkitektur N, MARK, Arkitekten, Forum AID, Bergens Tidene samt olika webbtidskrifter 4.2 Medverkan i radio 2010, Medverkan i SR P4 Norrbotten om avhandlingen Rumslig legitimitet 2007, Medverkan i SR P1 Vetenskapsradion om arkitektur, hållbar utveckling och kraftledningar 4.3 Nomineringar 2009, Nominerad till Geosektionens Adéliepris för storartat och lovvärt arbete i undervisningens tjänst, LTU 2008, Nominerad till Teknologkårens pris för universitetets bästa lärare, LTU 5. REFERENSER Katja Tollmar Grillner, arkitekt SAR/MSA, professor och prodekan KTH, katja.grillner@arch.kth.se, tel: 08-790 87 69 Lars Marcus, arkitekt SAR/MSA och docent KTH, lars.marcus@arch.kth.se, tel:08-790 60 20

Sida 7 Bilaga 2, Curriculum Vitae Jenny Bergström CV Jenny Bergström 1. Education 2002-2007 Konstfack University College of Arts, Crafts and Design (BFA+MFA, Textile Department) 2007 In collaboration with Interactive Institute and the studio Aware during MA thesis 2005/2006 Exchange semester at L ENSAD in Paris 2001/2002 Nyckelviksskolan 2. Employment and Work Experience 2010/2011 Designer and Researcher, Smart Textiles, Interactive Institute, Stockholm 2008-2010 Designer, Troika, London 2008 Designer and Researcher, Switch!, Interactive Institute, Stockholm 2006 Designer, Internship at 5.5 Designers in Paris 3. Teaching and Lectures 2011 Guest Lecturer, School of Textiles, University of Borås 2010 Guest Lecturer, Experience Design Group, Konstfack, Stockholm 2009 Guest teacher, Research Perspectives course led by Dr. Rolf Hughes, Konstfack University College of Arts, Crafts and Design. 2009 Guest Lecturer at OCAD, Ontario College of Art & Design, in Toronto, Canada. Giving the talk Poetics and Politics in Design and holding tutorials with the students from the OCAD Research and Graduate Studies. 2008 Contributing to the conference The Art of Research: Research Narratives, Chelsea College of Art and Design in London. 2008 Leading the MA course The Innocent Eye Test at Konstfack together with Dr. Ronald Jones 2008 Holding the workshop Retur(n) at Konstfack together with graphic designer Lina Åberg 2007 Leading the MA course Practical Politics-Art And Welfare at Konstfack together with curator Stella d Ailly 2007 Presenting the paper Fear and Design at the Nordes, Nordic Design Conference in Stockholm 4. Exhibitions 2008 Droog Design, Salone de mobile, Milan 2008 Konstfack, Salone de mobile, Milan 2007 Gallery Norsu, Helsinki 2007 K1, Kulturhuset, Stockholm 2007 Konstfack Spring Exhibition 2006 Monument of the moment at Konstfack 2005 Tungan, Kulturhuset, Stockholm 2005 Höglagret, Stockholm 2005 Formex Fair, Stockholm 2004 Stockholm Concert Hall

Sida 8 Bilaga 2, Curriculum Vitae Jenny Bergström 5. Publications and Papers 2010 Bergström, J., Clark, B., Frigo, A., Mazé, R., Redström, J. and Vallgårda, A. Becoming Materials - Material forms and forms of practice. Forthcoming in Digital Creativity. 2009 Bergström, J., Mazé, R., Redström, J., and Vallgårda, A. Symbiots: Conceptual interventions into energy systems. In Proceedings of the Nordic Design Research Conference. Oslo: NORDES. 2007 Bergström, J., This is the Air We Breathe... In Proceedings of the Art of Research symposium. London: Chelsea College of Art and Design. 2007 Bergström, J., Fear and Design. Chapter in Research & Practice (I) 6. Grants IASPIS funding for international cultural exchange KU funding for art and design research Helge A:xson Johnson Grant for travels IS honour grant for Konsfack graduates Estrid Ericson grant JL Eklund grant for studies Konstfack scholarship